Svenska för invandrare

Transkript

1 Revisionsrapport Svenska för invandrare Tobias Bjöörn, Cert. kommunal revisor Jukka Törrö Stadsrevisionen i Örebro kommun 4 december 2012

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTING INLEDNING UPPDRAG OCH REVISIONSFRÅGOR AVGRÄNSNING OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT KORT BAKGRUND OM SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) SKOLINSPEKTIONENS GRANSKNING GRANSKNINGSRESULTAT VUXAMS ORGANISERING AV SFI MÅL OCH STYRNING PÅ OMRÅDET Bedömning KARTLÄGGNING AV SFI-DELTAGARNA Bedömning UPPFÖLJNING, EFFEKTIVITET OCH FÖRÄNDRINGSARBETE Uppföljning Uppföljning och förändringsarbete Effektivitet Bedömning EXTERNA SAMARBETEN Bedömning...16 Bilaga: Sfi-statistik 1 av 16

3 Sammanfatting Revisorerna i Örebro kommun har givit i uppdrag att granska Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämndens (Vuxam) styrning och uppföljning av Sfiundervisningen i kommunen. Granskningen ska besvara följande övergripande revisionsfråga: Bedriver Vuxam Sfi-undervisningen ändamålsenligt och effektivt? Efter genomförd granskning är vår samlade bedömning att Sfi-undervisningen i huvudsak är ändamålsenlig och effektiv. Vår bedömning är att den övergripande viljeinriktningen om en Sfi-verksamhet som syftar till en snabb väg till arbete och ska genomföras i samarbete med andra är väl förankrad inom enheterna Språk och framtid och Komvux. Vidare finns det tydliga mål/indikatorer från Vuxam som tar upp både studieresultat, arbetsmarknadskoppling, samt kostnader för studieplats. Vår bedömning är därför att nämnden har angett en ambitionsnivå och att målen är uppföljningsbara. Vidare är det vår bedömning att Vuxam genom hur de organiserat verksamheten utifrån olika studieinriktningar och individens studietakt har en i huvudsak ändamålsenlig organisation. Vi bedömer att det finns ändamålsenliga former för kartläggning av Sfi-studerandes studie- och yrkesbakgrund, samt möjligheter till individuella önskemål. Efter genomförd kartläggning på individnivå sker en genomgående matchning till lämpliga studievägar och inriktningar inom Sfi, samt till tillgängliga arbetsmarknadsinsatser. Det finns också enligt vår bedömning goda möjligheter till flexibel utformning av Sfi-utbildningen så att den kan kombineras med andra aktiviteter. När det gäller arbetet med mål och uppföljning på individnivå kopplat till individuella studieplaner inom Sfi är vår bedömning att det finns anledning att uppmärksamma Skolinspektionens tidigare kritik kring individanpassningen. Det finns variationer hur olika enheter arbetar med detta, samtidigt som det finns indikationer på att insatser inte följs upp och dokumenteras genomgående. Vi ser positivt på det utvecklingsarbete som pågår med att utveckla mall för och ta fram en gemensam studieplan för kommunens Sfi-verksamheter. Vi menar att det även kan finnas fördelar att på ett tydligare sätt samordna Sfi-lärares individuella studieplaner med arbetskonsulenternas individplaner för arbetsmarknadsinsatser. Kommunens interna statistik visar att en stor andel av de studerande som avslutar sin Sfi-utbildning når godkänt på kurs D som utgör den högsta Sfi-nivån. Vi har i avsaknad av motsvarande officiell statistik inte kunnat verifiera hur resultatet står sig i jämförelse med jämnstora kommuner eller i riket. Den officiella statistik som vi tagit del av pekar på att kostnaden per heltidsstuderande inom Sfi är något lägre i Örebro kommun än i riket, vilket tyder på att verksamheten är effektiv mot bakgrund av kommunens uppgifter om uppnådda studieresultat. Vi noterar samtidigt att elever som erhållit godkänt på nästan samtliga nivåer enligt Skolverkets statistik förbrukat fler elevtimmar än vad som är fallet i jämförelsekommunerna och riket som helhet. Det kan enligt vår bedömning i viss mån förklaras av att kommunen 2 av 16

4 rapporterar in även andra insatser, såsom arbetsmarknadsinsatser och samhällsorientering, som en del av Sfi. Vår bedömning är att en adekvat uppföljning görs på övergripande avseende fastställda indikatorer för verksamheten. På enhetsnivå finns dock anledning att utveckla systematisk kvalitetsuppföljning kopplat till kontinuerligt förbättringsarbete. Samtidigt menar vi att det är positivt att regelbundna brukarundersökningar och deltagarråd genomförs för att fånga upp deltagarnas synpunkter. Vår bild är dock att dessa former används mer inom Språk och framtid än inom Komvux, vilket ger ett förbättringsutrymme för den delen av Sfi. Vi bedömer även att verksamheten bör uppmärksamma och hantera det faktum att kvinnorna inom Språk och framtid generellt uppvisar en lägre nöjdhet med Sfi-undervisningen än männen. Vi bedömer även att problemen med låg svarsfrekvens behöver åtgärdas och redovisas. Detta för att brukarundersökningarna ska bli mer tillförlitliga och därmed mer användbara. Vår bedömning är att Vuxam har ett etablerat samarbete med externa aktörer kring Sfi. Exempel finns på utbildningar som tagits fram och genomförts i samverkan med både arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Generellt beskrivs samarbetet med arbetsförmedlingen som upparbetat och väl fungerande. Det har också varit tydligt i kontakterna med verksamheterna att tanken att Sfi ska genomföras tillsammans med andra är väl förankrad bland personalen. Det kan dock vara värt att beakta för nämnden att avsaknaden av samverkansavtal och rutiner enligt vår bedömning innebär en sårbarhet i samverkan. 3 av 16

5 1. Inledning Sfi-undervisningen är en viktig faktor i integrationsarbetet och tillräckliga kunskaper i svenska språket är en viktig förutsättning inte minst för möjligheterna att få arbete. Etableringsreformen innebar att kommunernas samordningsansvar upphörde och överflyttades till Arbetsförmedlingarna fr o m december Kommunen har dock fortsatt ansvar för olika insatser, däribland undervisning av svenska för invandrare. Sedan år 2010 finns en prestationsbaserad stimulansersättning att söka för den som deltar i Sfi. Kommunen har ansvar för att informera om detta. Beredskap för anpassning till ny lagstiftning och ändrade förutsättningar inom området är av betydelse för att organisationen ska kunna fungera ändamålsenligt och effektivt. Revisorerna i Örebro kommun har beslutat om en granskning av Vuxenutbildningsoch Arbetsmarknadsnämndens (Vuxam) styrning och uppföljning av Sfi- undervisningen i kommunen Uppdrag och revisionsfrågor Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Bedriver Vuxam Sfi-undervisningen ändamålsenligt och effektivt? Revisionskriterier: Nämnden har angett ambitionsnivå och inriktning för verksamheten. (styrdokument och uppföljningsbara mål finns) Nämnden har en ändamålsenlig organisation (beredskap för förändrade förutsättningar, resurser i förhållande till förändrade behov) Målgruppen är kartlagd. Sfi undervisningen är effektiv (kostnad och resultat). Uppföljning av effektivitet sker till nämnden. Uppföljning och kunskap om verksamheten ligger till grund för fortsatt förbättringsarbete. Verksamheten har ett etablerat samarbete med arbetslivet. Verksamheten har ett etablerat samarbete med Arbetsförmedlingen. 4 av 16

6 1.2. Avgränsning och tillvägagångssätt Granskningen avgränsas till Sfi för personer över 16 år och avser Vuxams ansvarsområde. Underlag till granskningen har varit stödjande och styrande dokument samt uppföljningar och resultatredovisningar från Sfi. Jämförelser har även gjorts av statistik från ett antal andra kommuner. Ett flertal intervjuer med har genomförts med chefer och personal inom Vuxam. Följande personer/funktioner har intervjuats. Förvaltningschef, Vuxam Enhetschef, Komvux Enhetschef, Språk och framtid Rektor, Komvux Rektor, Språk och framtid Sfi-lärare, Komvux Sfi-lärare, Språk och framtid Arbetskonsulent, Språk och framtid Administrativ samordnare, Språk och framtid De intervjuade personerna har givits möjlighet att sakgranska innehållet i rapporten. 5 av 16

7 2. Kort bakgrund 2.1. Om Svenska för invandrare (Sfi) Kommunen har ett ansvar för att anordna utbildning i svenska för invandrare för den som saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket. Detta framgår av skollagen (2010:800). Utbildningen regleras närmare i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning, läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), samt aktuell kursplan (SKOLFS 2012:13). Sfi har länge utgjort en central insats för nyanlända flyktingar och ingår numera som en obligatorisk del i Arbetsförmedlingens etableringsplan för personer som omfattas av etableringslagen. Kommunen ska aktivt verka för att dessa personer ska kunna påbörja sin utbildning inom en månad från ansökan från den enskilde. Övriga deltagare ska kunna starta inom tre månader. Sfi ska anpassas efter individens behov, vilket ger möjligheter för eleven att påverka utbildningens upplägg och innehåll. Sfi ska kunna kombineras med arbete, arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. 1 Utbildningen består av tre olika studievägar, 1, 2 och 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Studieväg 1 utgörs av kurserna A och B, studieväg 2 av kurserna B och C samt studieväg 3 av kurserna C och D Skolinspektionens granskning 2009 Skolinspektionen genomförde under slutet av 2009 en granskning av Sfi. 2 Skolinspektionens bedömning var till stor del positiv och bl a konstateras att Sfi-utbildningen håller hög kvalitet och att det finns olika inriktningar för den enskilde att välja mellan. Vidare bedrivs Sfi utifrån en tydlig arbetslinje där målet är egen försörjning. 3 För att höja kvaliteten i Sfi-utbildningen bedömde Skolinspektionen att kommunen behövde vidta följande åtgärder: Säkerställa att alla lärare tar hänsyn till studerandes olika intressen och förutsättningar, samt att alla studerande uppmuntras till delaktighet och ges möjligheter att utöva inflytande på undervisningen. Utveckla möjligheter för Sfi-studerande att kombinera Sfi med studier på grundläggande och gymnasial nivå. 4 1 Kursplan för Sfi, SKOLFS 2012:13. 2 Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (Sfi) i Örebro kommun, Dnr 2009: Ibid, s. 1 4 Ibid, s. 2 6 av 16

8 3. Granskningsresultat 3.1. Vuxams organisering av Sfi Utöver Sfi ansvarar Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (Vuxam) även för komvux, särvux, arbetsmarknadsinsatser, flyktingmottagande och försörjningsstöd. Verksamheten är indelad i områdena försörjning, utbildning och arbete. Verksamheten bedrivs både inom Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och av externa utförare. Detta gäller också för Sfi som anordnas av två enheter inom förvaltningen: Språk och framtid och Komvux, samt i extern regi av Medborgarskolan. På tjänstemannanivå ansvarar närmast enhetschef och rektor inom både Språk och framtid samt Komvux för Sfi. Språk och framtid är också ansvarig för Sfi i extern regi. Det finns två rektorer inom båda enheterna med ansvar för Sfi. Verksamheten menar att det pedagogiska ledarskapet genom detta har stärkts i enlighet med den nya skollagens intentioner. Sfi i Örebro beskrivs som indelad i olika studievägar och inriktningar i syfte att kunna svara upp till de studerandes individuella förutsättningar och behov. Vidare framhålls inom Vuxam genomgående att Sfi-utbildningen ska ha en tydlig koppling till arbetsmarknaden. Anordnare Antal inskrivna genomsnitt/mån 2011 Inriktning Språk och framtid 654 Sfi med arb.marknadsinsats Komvux 223 Sfi vård och Sfi akademiker Medborgarskolan 226 Sfi, (krav arb.smarknadskoppling) Totalt 1102 Källa: Månadsstatistik Sfi, Språk och framtid, Över hälften av de studerande inom Sfi återfinns inom enheten Språk och framtid. Enheten har en stark koppling till arbetsmarknaden i den meningen att insatserna kopplas mer mot yrkesutbildningar och snabba vägar direkt till arbete. Inom enheten finns ett antal arbetskonsulenter fördelade på olika arbetslag tillsammans med Sfi-lärare. Verksamheten ser det täta samarbetet mellan lärarna och arbetskonsulenterna som en viktig framgångsfaktor. Ungefär 25 procent av de Sfi-studerande läser på Komvux. Här erbjuds Sfi för akademiker och Sfi med vårdinriktning. Akademikerspåret omfattar den högsta studienivån 3 (kurs C och D) och vänder sig till personer med relativt lång studiebakgrund och syftar till att lägga en grund för vidare studier. Tempot är högre och språkstudierna kan varvas med andra ämnen. Den vårdinriktade Sfi:n vänder sig till personer med intresse för vård- och omsorg och innehåller teoretiska inslag och praktik inom verksamhetsområdet. Utbildningen kan omfatta både studieväg 2 7 av 16

9 (kurs B och C) och 3 (kurs C och D). Deltagare har därefter möjlighet söka till vårdoch omsorgsprogrammet inom Komvux. Den externa utföraren Medborgarskolan har cirka 25 procent av de studerande. Det finns en ambition att ha cirka 25 procent i extern regi. Detta för att bl a skapa flexibilitet och kunna ställa om verksamheten om/när nya grupper kommer och är i behov av Sfi. Det framgår av intervjuer att Sfi undervisningen i kommunal regi är flexibelt utformad med möjlighet att studera både på dag- och kvällstid samt till vissa delar på distans. Upplägget anpassas utifrån individuella önskemål och behov så att Sfi kan kombineras med arbete, praktik eller andra studier Mål och styrning på området Kommunfullmäktige anger de övergripande målen och ekonomiska ramar för nämndernas verksamheter genom kommunens flerårsplan. 5 Styrningen sker utifrån de fyra strategiska målområdena: hållbar tillväxt, människors egenmakt, barn och ungas behov och trygg välfärd. Det finns fastslagna indikatorer för bedömning av nämndernas måluppfyllelse. Nämnderna preciserar hur de ska bidra till att uppfylla de övergripande målen i sin verksamhetsplan. De övergripande indikatorer som gäller för resultatbedömning av Vuxam 2012 berör inte Sfi. I verksamhetsplan med budget för 2012 har Vuxam emellertid fastställt följande indikatorer och riktvärden för Sfi. Indikator för uppföljning Utfall 2010 Riktvärde 2011 Utfall 2011 Riktvärde 2012 Andel i Sfi som avslutat med G på D-nivå Andel som varvar Sfi med arbetsmarknadsinsats Andel som fått plats på Sfi inom 5 veckor 100 Kostnad per helårstudieplats Sfi med arbetsmarknadsinsats, tkr Källa: Verksamhetsplan med budget 2012, Årsberättelse 2011, Vuxam. Därutöver finns indikatorer för vuxenutbildningsområdet som helhet exempelvis vad gäller brukarnöjdhet. Respektive enhet inom Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i sin tur, i egna arbetsplaner, fastställt verksamhetens inriktning och prioriteringar utifrån grunduppdraget. Under intervjuerna beskriver de intervjuade att uppdraget är att de ska bidra till den studerandes egen försörjning så snabbt som möjligt. Den starka arbetsmarknadskopplingen inom Sfi framhålls genomgående av de intervjuade. Sfi 5 En växande kommun med nya möjligheter Övergripande Strategier och Budget 2012 med plan för av 16

10 beskrivs som ett medel för deltagarna att uppnå målet om arbete. Språkinlärning och förberedelser för arbetslivet ska kunna ske parallellt. Vidare framhålls att nämnden vill korta vägen till arbete samt att det ska ske i samverkan med andra aktörer. Detta återspeglas i nyckeltalen där en av indikatorerna tar fasta på att deltagarna ska/bör kombinera Sfi med arbetsmarknadsinsats. Arbetskonsulenterna är placerade i de olika lärarlagen för att hålla arbetsmarknadsperspektivet aktuellt. En av de intervjuade beskrev Sfi enligt följande: Sfi är en kombinationsverksamhet. Bland de intervjuade finns dock uppfattningen att det bland personalen fortfarande finns varierande syn på Sfi. Vissa är mer tveksamma till arbetsmarknadsinriktningen: människor tänker olika kring vårt uppdrag Bedömning Vår bedömning är att den övergripande viljeinriktningen om en Sfi-verksamhet som syftar till en snabb väg till arbete och ska genomföras i samarbete med andra är väl förankrad inom Språk och framtid och Komvux. Vidare finns det tydliga mål/indikatorer från Vuxam som tar upp både studieresultat, arbetsmarknadskoppling, samt kostnader för studieplats. Vår bedömning är därför att nämnden har angett en ambitionsnivå och att målen är uppföljningsbara. Vidare är det vår bedömning att Vuxam genom hur de organiserat verksamheten utifrån olika studieinriktningar och individens studietakt har en i huvudsak ändamålsenlig organisation Kartläggning av Sfi-deltagarna Inför Sfi-start kartläggs alla studerande av studie- och yrkesvägledare inom Vuxams vägledningsenhet Vägvisaren. Utifrån studie- och yrkesbakgrund och individuella önskemål görs en bedömning om lämplig studieväg/inriktning. Intagning sker kontinuerligt, i vissa fall uppstår väntetid på någon vecka. Under utbildningens gång är det möjligt att vid behov byta studieväg eller inriktning. Kartläggningen dokumenteras i verksamhetssystemet ProCapita som också Sfi-lärarna har tillgång till. Sfi-lärare genomför sedan en egen kartläggning som ligger till grund för en individuell studieplan. I dagsläget tillämpas olika mallar för studieplaner inom verksamheterna. Studieplanerna inom Språk och framtid är mer omfattande än inom Komvux och tar upp mål, studieväg/kurser, uppnådda kursmål, studiernas omfattning, eventuella specialpedagogiska insatser, samt delmål. Det pågår ett utvecklingsarbete för att ta fram en gemensam studieplan för samtliga enheter med lansering under Ambitionen är att denna ska vara kopplad till verksamhetssystem, men svårigheterna med digitalisering har enligt uppgift underskattats. De individuella studieplanerna följs upp terminsvis i förhållande till individuella mål och kursmål. Enligt ansvarig rektor inom Komvux vidtas och dokumenteras inte åtgärder genomgående i studieplanerna ifall elevens utveckling inte följer den planerade. Detta framhålls som ett som ett utvecklingsområde. 9 av 16

11 Lärare framhåller att den individanpassade undervisningen uppnås, dels genom eget val till olika studievägar, inriktningar, dels flexibla undervisningsformer, och dels genom att undervisningen i grupp anpassas efter individuella förutsättningar. Det framhålls att det finns tillgång till extra lärarledd handledning och specialpedagogisk kompetens vid behov. Arbetskonsulenterna är tidigt med i samtalet med individen kring planering av arbetsmarknadsdelen. Insatserna samplaneras enligt uppgift tillsammans med Sfi-lärare och individen. Sfi-deltagare har också tillgång till studie- och yrkesvägledning Bedömning Vi bedömer att det finns ändamålsenliga former för kartläggning av Sfi-studerandes studie- och yrkesbakgrund, samt möjligheter till individuella önskemål. Efter genomförd kartläggning på individnivå sker en genomgående matchning till lämpliga studievägar och inriktningar inom Sfi, samt till tillgängliga arbetsmarknadsinsatser. Det finns också enligt vår bedömning goda möjligheter till flexibel utformning av Sfi-utbildningen så att den kan kombineras med andra aktiviteter. När det gäller arbetet med mål och uppföljning på individnivå kopplat till individuella studieplaner inom Sfi är vår bedömning att det finns anledning att uppmärksamma Skolinspektionens tidigare kritik kring individanpassningen. Det finns variationer hur olika enheter arbetar med detta, samtidigt som det finns indikationer på att insatser inte följs upp och dokumenteras genomgående. Vi ser positivt på det utvecklingsarbete som pågår med att utveckla mall för och ta fram en gemensam studieplan för kommunens Sfi-verksamheter. Vi menar att det även kan finnas fördelar att på ett tydligare sätt samordna Sfi-lärares individuella studieplaner med arbetskonsulenternas individplaner för arbetsmarknadsinsatser. 10 av 16

12 3.4. Uppföljning, effektivitet och förändringsarbete Uppföljning Den övergripande uppföljningen av verksamhetens måluppfyllelse följer kommunens styrhjul med delårsrapport och årsredovisning som grund. Uppföljningen sker i stor utsträckning aggregerat för hela Sfi, med undantag för vissa kostnadsjämförelser mellan Sfi i kommunal och extern regi. Vid ej uppfyllda mål ska åtgärder för förändring redovisas till nämnden. Av figuren i avsnitt 3.2 ovan framgår den måluppfyllelse som redovisas i Vuxams årsberättelse för Riktvärdet för andelen studerande med godkänt i Sfi D-nivå har uppnåtts. Utfallet anges vara cirka 10 procent högre än genomsnitt för riket. Målet om andel studerande som varvar Sfi med arbetsmarknadsåtgärder har inte uppfyllts. Det förklaras med att inströmningen av nya elever varit relativt hög under året. Den redovisade kostnaden per helårsstudieplats inkl. arbetsmarknadsinsats (Språk och framtid) blev lägre än väntat. Nettokostnaden för Sfi har sjunkit något jämfört med föregående år, trots att volymökningen varit relativt stor. Vidare framgår att kostnaden för Sfi är lägre i kommunal regi än i upphandlad regi. Årsberättelsen lyfter fram att efterfrågan på Sfi har ökat under senaste åren, trots att flyktingmottagandet minskat kraftigt. 6 Det framgår också att fler män än kvinnor inom Sfi deltar tar del av arbetsmarknadsinsatser samt går vidare till arbete. Fler kvinnor går dock vidare till studier. Totalt anges 11 procent gå vidare till arbete, medan 46 procent går vidare till arbete eller studier. Språk och framtid samordnar löpande verksamhetsuppföljning av Sfi i form av könsuppdelad månadsstatistik som också redovisas för nämnden. Statistiken förs uppdelat för Språk och framtid, Komvux och Medborgarskolan samt för verksamheterna totalt. Här följs antal inskrivna och nyinskrivna, kötid, andel i arbetsmarknadsinsats, avslutade per kurs, samt antal som gått vidare till arbete eller studier. Förvaltningskontoret svarar för motsvarande uppföljning av Sfi-kostnader. Som ovan nämnts sker kostnadsjämförelser mellan Sfi i egen och extern regi. Enligt Språk och framtid görs jämförelser med andra kommuner i första hand avseende studieresultat, närmare bestämt andel godkända på Sfi D-nivå relativt riket. Andra variabler såsom kostnader, genomsnittlig studietid m.m. jämförs inte på motsvarande sätt Uppföljning och förändringsarbete Det framgår av intervjuer att det både inom Språk- och framtid och Komvux sker en samlad diskussion om resultat i samband med den årliga uppföljningen av verksamhetsplanen. Det varierar i vilken utsträckning som övergripande resultat och verksamhetsuppföljning används som underlag för kontinuerligt förbättringsarbete. 6 Enligt Migrationsverkets statistik över kommunmottagna enligt ersättningsförordningen har Örebro tagit emot 342 personer under 2009, 234 personer under 2010, 190 personer under av 16

13 Ansvariga inom Komvux framhåller att det finns en viss svårighet att använda aggregerade resultat för att analysera och utveckla den egna verksamheten. Man menar att det finns behov att utveckla ett mer systematiskt kvalitetsarbete inom den egna enheten som kan ligga till grund för kontinuerligt förbättringsarbete. Lärare inom Komvux bekräftar att det förs allmänna diskussioner kring studieresultat m.m. för att dra lärdomar, men att dessa inte genomgående kopplas till konkreta förbättringsåtgärder. Enligt lärare inom Språk och framtid analyseras resultat utifrån genomgång av verksamhetsplan. Man framhåller att kommunen ligger bra till vad gäller studieresultat. Uppfattningen är i övrigt att de behöver bli bättre på att analysera sin verksamhet. Olika former av undersökningar görs men man kan förbättra analyserna av vad resultaten står för och beror på. Brukarundersökningar genomförs kontinuerligt inom förvaltningen i samband med respektive individs avslut och det gäller även Sfi-elever. Resultaten redovisas på totalnivå i nämndens årsredovisning, medan resultaten i övrigt hanteras på enhetsnivå. Den nöjdhet som mäts inom Sfi uppges vara mycket hög, cirka 98 procent är nöjda. Verksamheten uppger dock att det finns ett problem med låg svarsfrekvens. Vi har i granskningen inte tagit del av något underlag som redovisar svarsfrekvensen. När det gäller nöjdheten har vi bl a tagit del av följande statistik över enheterna Språk och framtid, samt Komvux som avser 2011: Språk och framtid Komvux Kvinnor Män Kvinnor Män (%) (%) (%) (%) Bemötande Tillgänglighet Inflytande och påverkan Arbete och utbildning Källa: Brukarnas och medborgarnas uppfattning om tjänsterna i procent 2011, könsuppdelad, excelfil från Vuxam. Av statistiken framgår att en hög grad av nöjdhet finns bland deltagarna. Vi kan dock notera att nöjdheten bland framförallt kvinnliga deltagare inom Språk och framtid är markant lägre än bland de manliga deltagarna. Störst är denna skillnad när det gäller möjligheten till inflytande och påverkan. Vuxam använder sig även av två andra sätt att inhämta synpunkter från deltagarna. Dels görs så kallade temperaturmätningar där deltagare intervjuas av någon person från förvaltningskontoret, dels sker deltagarråd cirka 4 gånger per år. Vid deltagarråden möter rektor deltagarrepresentanter och diskuterar olika frågor. Inom Komvux finns i dagsläget inget aktivt deltagarråd. Underlagen från deltagarråden återkopplas och tas upp på lärarnas arbetsplatsträffar. Underlaget tillgängliggörs även för ledningsgruppen. Återkoppling till övriga studerande sker 12 av 16

14 genom att lärarna går igenom anteckningarna tillsammans med eleverna i grupperna Effektivitet Utifrån tillgänglig statistik från Skolverket har vi tagit fram uppgifter för Sfi i Örebro kommun jämfört med fyra andra mellanstora städer (Eskilstuna, Linköping, Uppsala och Västerås) och riket (se bilaga). Skolverkets statistik baseras till större eller mindre del på inrapporterade data från kommunerna. Denna kan innehålla brister som försvårar jämförbarhet. Olika kommuner har också sätt att arbeta med hur man antar elever och flyttar mellan olika kurser vilket kan påverka statistiken. Sammanfattningsvis kan följande iakttagelser utläsas av statistiken: Örebro kommun tangerar genomsnitt för riket när det gäller andel nybörjare i Sfi 2009 som fått godkänt på någon kurs inom tre år. Kommunen har näst lägst andel jämfört med övriga fyra kommuner. För de lägre studievägarna 1 (kurs A och B) och 2 (kurs B och C) är andelen som fått godkänt per kurs 2011 något lägre i Örebro kommun än genomsnittet för jämförelsekommunerna och riket. 7 Örebro kommun utmärker sig genom att antalet elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt är väsentligt högre än i jämförelsekommunerna och riket. För den högsta studievägen 3 (kurs C och D) är andelen som fått godkänt per kurs 2011 också något lägre i Örebro kommun än genomsnittet för jämförelsekommunerna och riket. 8 Andelen som avbrutit kursen är något högre i Örebro kommun. Antalet elevtimmar för godkänt i kurs C ligger i linje med jämförelsekommunerna och lägre än i riket. Motsvarande elevtimmar för att nå godkänt i kurs D är högre i Örebro kommun än i jämförelsekommunerna och riket. Andelen Sfi-lärare med pedagogisk högskoleexamen 2010 var något lägre i Örebro kommun (67 procent) än i jämförelsekommunerna och riket (72 procent), medan lärartätheten var relativt hög i Örebro kommun (5,7 heltidstjänster per 100 elever) jämfört med de andra kommunerna i jämförelsen och i riket. Kostnaden för Sfi, mätt i kr per heltidsstuderande, 2011 är något lägre i Örebro kommun ( kr) än i riket ( kr). Kommunen ligger också nära övriga kommuner i jämförelsen bortsett från en kommun med relativt höga kostnader. Noteras bör att kostnaden per heltidsstuderande i Skolverkets statistik överstiger kommunens egen uppgift i årsredovisningen 2011 med kr. 7 Detta ger dock inte en fullständig bild av studieresultaten på respektive kurs och år då statistiken, utöver andel som fått godkänt per kurs, även omfattar andel som avbrutit sina studier, samt andel som fortsätter på samma kurs nästföljande år. 8 Samma som föregående fotnot. 13 av 16

15 Kommunens interna uppföljning av studieresultat inom Sfi utgår från hur stor andel av de studerande som avslutat sina studier under året fått godkänt på kurserna A, B, C eller D. Den siffra som angivits i förhållande till riktvärdet om andel studerande med godkänt i D-nivå under 2011 (se figur avsnitt 3.2) baseras enligt Språk och framtid på att 262 av totalt 365 personer (72 %) som avslutat Sfi uppnått den denna nivå. Andelen godkända av på övriga kurser är: 12 % på kurs C, 10 % på kurs B, samt 6 % på kurs A. Språk och framtid framhåller även att enheten även rapporterar in andra insatser, såsom arbetsmarknadsinsatser och samhällsinformation, som Sfi-tid. Detta innebär att alla grupper får cirka 30 h undervisningstid per vecka. Detta kan jämföras med det lagstadgade kravet om minst 15 h Sfi per vecka, som en del kommuner utgår ifrån i sin planering och rapportering. Enligt Språk och framtid ger detta utslag i den officiella statistiken (se ovan) som visar att Sfi-studerande i Örebro kommun kräver relativt sett fler timmar för att nå ett visst studieresultat. Enligt Språk och framtid har en medveten bedömning gjorts att bokföra dessa insatser som Sfi mot bakgrund av att man ser de kompletterande insatserna som stödjande för språkutvecklingen Bedömning Kommunens interna statistik visar att en stor andel av de studerande som avslutar sin Sfi-utbildning når godkänt på kurs D som utgör den högsta Sfi-nivån. Vi har i avsaknad av motsvarande officiell statistik inte kunnat verifiera hur resultatet står sig i jämförelse med jämnstora kommuner eller i riket. Enligt kommunens egna uppgifter ligger resultaten emellertid över riksgenomsnittet. Den officiella statistik som vi tagit del av pekar på att kostnaden per heltidsstuderande inom Sfi är något lägre i Örebro kommun än i riket, vilket tyder på att verksamheten är effektiv mot bakgrund av kommunens uppgifter om uppnådda studieresultat. Vi noterar samtidigt att elever som erhållit godkänt på nästan samtliga nivåer enligt Skolverkets statistik förbrukat fler elevtimmar än vad som är fallet i jämförelsekommunerna och riket som helhet. Det kan enligt vår bedömning i viss mån förklaras av att kommunen rapporterar in även andra insatser, såsom arbetsmarknadsinsatser och samhällsorientering, som en del av Sfi. Vår bedömning är att en adekvat uppföljning görs på övergripande avseende fastställda indikatorer för verksamheten. På enhetsnivå finns dock anledning att utveckla systematisk kvalitetsuppföljning kopplat till kontinuerligt förbättringsarbete. Samtidigt menar vi att det är positivt att regelbundna brukarundersökningar och deltagarråd genomförs för att fånga upp deltagarnas synpunkter. Vår bild är dock att dessa former används mer inom Språk och framtid än inom Komvux, vilket ger ett förbättringsutrymme för den delen av Sfi. Vi bedömer även att verksamheten bör uppmärksamma och hantera det faktum att kvinnorna inom Språk och framtid generellt uppvisar en lägre nöjdhet med Sfi-undervisningen än männen. Vi bedömer även att problemen med låg svarsfrekvens behöver åtgärdas och redovisas. Detta för att brukarundersökningarna ska bli mer tillförlitliga och därmed mer användbara. 14 av 16

16 3.5. Externa samarbeten Under intervjuerna har samtliga intervjuade betonat att Sfi ska bedrivas i samarbete med andra och att det ses som en framgångsfaktor. Vuxam träffar arbetsgivare, föreningar och organisationer för att hitta samarbeten. Postens etablering i Hallsberg beskrivs som ett konkret exempel där Vuxam deltagit. Att hitta praktikplatser beskrivs inte som något stort problem inom den kommunala organisationen, men utmaningen är att få fler externa praktikplatser. Yrkesförarutbildning uppstod genom möte med DHL vilket resulterade i ett gemensamt upplägg som mötte efterfrågan hos transportföretaget. Ett annat exempel som lyfts fram under intervjuerna är ett fastighetsbolag som hade behov av yttre underhåll och anställde 15 personer ur gruppen utrikesfödda efter kontakter med Vuxam. Vuxam strävar efter att anpassa utbildningar efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Arbetskonsulenterna har samarbete med arbetsförmedlingen och håller koll på vad som efterfrågas. Det är en viktig grund för de olika inriktningarna, och exempelvis avråder de Sfi-studerande från barnskötarutbildning eftersom kommunen eftersträvar att anställa förskolelärare. De intervjuade framhåller en lång tradition av god och nära samverkan med arbetsförmedlingen i Örebro. Förvaltningschefen träffar regelbundet chefen för arbetsförmedlingen i Örebro och har täta kontakter. Två gånger per termin träffas förvaltningschefen, arbetsförmedlingen m fl i arbetsmarknadsrådet. Forumet beskrivs dock som en arena för information snarare än ett strategiskt forum som gör saker. Enhetschefen för Språk och framtid har regelbundna möten med arbetsförmedlingens lokala chef för etableringsreformen. De träffas enligt uppgift cirka var tredje vecka för att diskutera samarbetet och gemensamma insatser. Sfi anordnar olika utbildningar tillsammans med arbetsförmedlingen och andra parter. Ett exempel som nämnts under intervjuerna är plåtslagarutbildningen där Språk och framtid gör en gemensam rekrytering av deltagare tillsammans med arbetsförmedlingen och Lernia. Ett företag finns med som nav i utbildningen och tillhandahåller utbildningen och yrkeskunskapen men lärare från Sfi finns med kring individerna och stöttar på plats under utbildningens gång. Arbetsförmedlingen köper tjänster av Lernia men Vuxam har lärare som är med och stöttar den språkliga undervisningen. Även på handläggarnivå beskrivs samarbetet med arbetsförmedlingen som välfungerande. Regelbundna träffar med AF på handläggarnivå, cirka var 4-6 vecka träffas arbetskonsulenter från Språk och framtid med handläggare från AF. Syftet med mötena beskrivs som att informera varandra och diskutera samverkan. Även chefer medverkar ibland om det är mer övergripande policyfrågor som behöver avhandlas. I samband med etableringsreformen hade de båda myndigheterna tät kontakt. Såvitt vi förstår finns inget samverkansavtal, utöver den lokala överenskommelsen som grund för samarbetet med arbetsförmedlingen. En lathund har enligt uppgift nedtecknats på handläggarnivå, men vi har inte kunnat ta del av den. 15 av 16

17 Vuxam tillhandahåller prova-på-platser, för att de studerande ska kunna känna sig för och samtidigt kan platserna lämna omdöme om de studerande. Det finns ett antal sådana platser inom t ex lokalvård, kök, bilmekaniker och plåtslagare Bedömning Vår bedömning är att Vuxam har ett etablerat samarbete med externa aktörer kring Sfi. Exempel finns på utbildningar som tagits fram och genomförts i samverkan med både arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Generellt beskrivs samarbetet med arbetsförmedlingen som upparbetat och väl fungerande. Det har också varit tydligt i kontakterna med verksamheterna att tanken att Sfi ska genomföras tillsammans med andra är väl förankrad bland personalen. Det kan dock vara värt att beakta för nämnden att avsaknaden av samverkansavtal och rutiner enligt vår bedömning innebär en sårbarhet i samverkan Tobias Bjöörn Projektledare Ingrid Norman Bitr uppdragsledare 16 av 16

18 Bilaga - Statistik SFI Bearbetad statistik Jämförelsetal, Kommunblad 2011, Skolverket Studieresultat 2011 Örebro Eskilstuna Linköping Uppsala Västerås Snitt 5 kommuner Samtliga kommuner Kursdeltagare på 1A som fått godkänt - genomsnittlig tid v Kursdeltagare på 1A, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 1A, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 1A, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 1A, som fått godkänt - antal elevtimmar Kursdeltagare på 1B som fått godkänt - genomsnittlig tid v Kursdeltagare på 1B, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 1B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 1B, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 1B, som fått godkänt - antal elevtimmar Kursdeltagare på 2B som fått godkänt - genomsnittlig tid v Kursdeltagare på 2B, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 2B, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2B, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 2B, som fått godkänt - antal elevtimmar Kursdeltagare på 2C som fått godkänt - genomsnittlig v Kursdeltagare på 2C, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 2C, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 2C, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 2C, som fått godkänt - antal elevtimmar av 2

19 Kursdeltagare på 3C som fått godkänt - genomsnittlig v Kursdeltagare på 3C, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 3C, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 3C, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 3C, som fått godkänt - antal elevtimmar Kursdeltagare på 3D som fått godkänt - genomsnittlig tid v Kursdeltagare på 3D, andel (%) som fortsätter kursen Kursdeltagare på 3D, andel (%) som fått godkänt Kursdeltagare på 3D, andel (%) som har avbrutit kursen Kursdeltagare på 3D, som fått godkänt - antal elevtimmar Andel nybörjare 2009 som fått godkänt på någon kurs 2009, 2010 el Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 1A Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 1B Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 2B Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 2C Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 3C Kursdeltagare, andel (%) på studieväg 3D Kursdeltagare, antal i kommunen Pedagogiska resurser 2010 Lärare (heltidstj), andel med pedagogisk högskoleexamen Lärare, heltidstjänster per 100 elever 5,7 4,4 4,2 1,8 3,1 3,8 4,1 Kostnader 2011 Kostnad (kr per heltidsstud.) av 2