Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Örebro kommun

Transkript

1 Örebro kommun (15) Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Örebro kommun Skolinspektionens bedömningar och krav på åtgärder Örebro kommun erbjuder en sfi-utbildning av mycket hög kvalitet. Målen för utbildningen är tydliga från ansvarig nämnd och förvaltning och ansvariga rektorer/enhetschefer. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar genomförs av den utbildning som bedrivs och av de studerandes kunskapsutveckling. De studerande ges möjligheter till inflytande över sin utbildning och erbjuds många alternativa sätt att studera sfi, till exempel med inriktning mot ett antal olika branscher, mot fortsatta studier, i kombination med yrkesförberedande utbildningar, och på tider som passar den studerande. Genom detta ges många deltagare möjligheten att studera sfi utifrån egna intressen och framtida mål. Lärare, studie- och yrkesvägledare och så kallade arbetskonsulenter arbetar med att informera de studerande om olika valmöjligheter och om kunskapsmål och betygskriterier. Örebro kommun bedriver sfi utifrån en tydlig arbetslinje; målet är främst att studierna i svenska så snart som möjligt ska leda till egen försörjning (i de fall de studerande inte redan försörjer sig själva). I nära samarbete med andra aktörer, som Arbetsförmedling, företag och branschorganisationer, kan sfi-utbildningen i Örebro kommun erbjuda flertalet studerande praktik och så kallade instegsjobb. Skolinspektionen bedömer dock att det finns anledning för Örebro kommun att belysa följande områden i det fortsatta utvecklingsarbetet: Skolinspektionen vill betona vikten av att arbeta för att studie/handlingsplaner och meritportföljer fyller sitt syfte, det vill säga, att de verkar som stöd i utformningen av undervisningen, i uppföljningen av den studerandes kunskapsutveckling och för den studerandes inflytande. Örebro kommun bedriver en i hög utsträckning individanpassad undervisning, dock förekommer variationer mellan olika lärare. Kommunen behöver förstärka arbetet med att säkerställa att alla lärare tar hänsyn till de studerandes olika intressen och bakgrunder och kontinuerligt informerar deltagaren om mål och betygskriterier samt hans/hennes kunskapsutveckling. Arbetet med att uppmuntra de studerande till delaktighet och inflytande över undervisning behöver också förstärkas, så att alla studerande omfattas av detta. Örebro kommun behöver också arbeta med att säkerställa att deltagarna kan ta del av den information som ges, inklusive studie- och yrkesvägledning, till exempel genom utökat modersmålsstöd och/eller översatta dokument.

2 2 (15) För att höja kvaliteten i sfi-utbildningen bedömer Skolinspektionen att Örebro kommun behöver vidta åtgärder enligt följande: Säkerställa att alla lärare tar hänsyn till studerandes olika intressen och förutsättningar, samt att alla studerande uppmuntras till delaktighet och ges möjligheter att utöva inflytande på undervisningen. Utveckla möjligheterna för sfi-studerande att kombinera sfi med studier på grundläggande och gymnasial nivå. Uppföljning Örebro kommun ska skriftligt redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra arbetet inom de områden som Skolinspektionen bedömt behöver åtgärdas. Redovisningen ska sändas till Skolinspektionens avdelning i Linköping senast den 1 september Bakgrund Den som är bosatt i en kommun och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket ska ha rätt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi). Kommunen är skyldig att erbjuda sådan undervisning och ska aktivt verka för att nå dem som har rätt till sfi och motivera dem att delta i utbildningen. Svenskundervisning för invandrare syftar till att ge grundläggande kunskaper i svenska språket och att ge vuxna som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas 1. I Kursplanen för svenskundervisning för invandrare anges att utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Det framgår även att utbildningen, utifrån den studerandes intressen, kunskaper och mål, ska vara möjlig att kombinera med arbete, arbetslivsorientering, validering, praktik eller andra studier. För att uppfylla dessa krav måste utformningen och organisationen av sfi vara flexibel gällande tid, plats, innehåll och arbetsformer. Svenskundervisning för invandrare har bedrivits i drygt 40 år startade den första officiella utbildningen. Under dessa dryga 40 år har sfi återkommande kritiserats i rapporter och utredningar. Det som har förts fram är, bland annat, att de studerandes individuella förutsättningar och mål inte har varit den tydliga utgångspunkten i uppläggningen av utbildning och undervisning. Vanliga argument är att sfi i större utsträckning bör anpassas efter den studerandes specifika erfarenheter, behov och mål. Individuell anpassning knyts samman med hög måluppfyllelse. Det har även förts fram att deltagarna bör få större möjligheter att påverka och utforma sin utbildning samt att kommunerna bör öka sina ansträngningar med att följa upp och utveckla sfi kap. 1-4 och 6 skollagen.

3 3 (15) Under hösten 2009 och våren 2010 genomför Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av utbildningen Svenskundervisning för invandrare. Granskningen utgår från resultaten av tidigare studier och utbildningsinspektioner samt skollag, förordning om svenskundervisning för invandrare och kursplan. Syftet med granskningen är att svara på om kommun och anordnare kartlägger den studerandes erfarenheter, behov och mål samt anpassar undervisningen utifrån detta. Granskningen syftar vidare till att undersöka hur anordnare och huvudmän följer upp arbetet med individanpassning och vilka eventuella åtgärder som genomförs för att säkerställa att utbildningen har god kvalitet. Skolinspektionens bedömningar inom granskningen grundas på analyser av intervjuer och dokument. Dokument granskas och intervjuer genomförs med sfi-studerande, lärare och eventuellt annan personal, rektorer, anordnare, huvudmän och, eventuellt, representanter från samverkande parter, t.ex. Arbetsförmedlingen. I Skolinspektionens granskning läggs stor vikt på att intervjua studerande inom sfi, för att få bättre insikt om deras upplevelser av sin utbildning. 25 av rikets kommuner ingår i granskningen. Kommuner och verksamheter är utvalda för att spegla den variation i storlek, befolkningssammansättning och organisation som finns i landets kommuner och inom sfi. Granskningen resulterar i att ett beslut med en rapport riktas till varje kommun (huvudman). En sammanfattande rapport skrivs sedan. Denna rapport omfattar kvalitetsgranskningen i sin helhet. Övergripande information om Skolinspektionens kvalitetsgranskning Svenska för invandrare: Uppföljning och individanpassning finns på Örebro kommun har ingått i kvalitetsgranskningen. Resultatet redovisas i detta beslut. Genomförande Fokus i denna granskning är den sfi-verksamhet som bedrivs i kommunens regi och av den externa anordnaren Folkuniversitetet. Verksamhetsansvarig för den externa anordnaren Academedia intervjuades och i Skolinspektionens samlade bedömning av sfi i Örebro kommun ingår verksamheten i sin helhet. Granskningen är dock avgränsad till intervjuer med studerande och lärare från Folkuniversitetet och den sfi som bedrivs i kommunens regi. Därför är dessa verksamheter också de som föreliggande rapport främst belyser. Skolinspektionen besökte sfi i Örebro kommun den 1 och 2 december Underlaget till granskningen består av dokument från kommunen och av information som samlats in vid intervjuer. Intervjuer genomfördes med studerande, politiker, förvaltningschef, enhetschef, rektor, andra tjänstemän inom kommunen, verksamhetsansvariga för Folkuniversitetet och Academedia, undervisande lärare från sfi-komvux, Språk och framtid och Folkuniversitetet, studie- och yrkesvägledare, handläggare från försörjningsstöd/socialtjänsten och handläggare från Introduktions- och mottagningsenheten samt en enhetschef från Arbetsförmedlingen Örebro. Sammanlagt tolv lärare och 17 studerande intervjuades. 13 av de studerande gick på sfi i kommunal regi och fyra på Folkuniversitetet. Huvuddelen av intervjuerna med studerande bedrevs med tolk. De stu-

4 4 (15) derandes modersmål var albanska, arabiska, kurdiska, somaliska och turkiska; de studerade på olika kurser och med olika inriktningar och varierade i kön och ålder samt tidigare utbildnings- och yrkesbakgrund. Företrädare för kommunen har beretts möjlighet att sakgranska vad som framkommit i granskningen. Ansvariga för kvalitetsgranskningen i Örebro kommun har varit Disa Bergnéhr, Ingela Djurberg och Gunnar Olausson. Beskrivning av sfi i Örebro kommun Örebro kommun har en relativt stor sfi-verksamhet med fyra anordnare och nästintill 1000 studerande. Utbildningsanordnarna av svenska för invandrare tar emot personer 20 år och äldre, då yngre hänvisas till gymnasieskolan och den svenskundervisning för invandrare som bedrivs där. Intagningen till sfi i Örebro kommun sker kontinuerligt under året. Anmälan sker hos den kommunala anordnaren Språk och framtid. I samma lokaler som den kommunala vuxenutbildningen läser sfi-studerande med inriktning omvårdnad och vidare studier, de så kallade vård- och akademikerspåren. Sfi-vård erbjuder kurser på B-D nivå och akademikerspåret kurserna C och D. Samtliga sfi-studerande på C- och D-nivå erbjuds ett visst antal platser på yrkesförberedande kurser, i samarbete med bland andra Arbetsförmedlingen och Lernia. Kommunen beskriver sfi som en utbildning i svenska i kombination med arbetsmarknadsintroduktion den så kallade arbetslinjen är framträdande. Under 2009 har det totala antalet sfi-studerande i Örebro kommun varierat mellan cirka 840 och 990. Den statistik som Skolinspektionen tagit del av visar att 958 studerande var inskrivna i sfi i september, 527 kvinnor och 431 män. Antalet kvinnor överstiger antalet män under hela året, i paritet med fördelningen män/kvinnor inom sfi i riket i stort. Arbetsmarknadsanknytningen hos de studerande varierar mellan 35 och 48 procent under året, med i genomsnitt 43 procent. Männen har överlag en högre grad av arbetslivsanknytning jämfört med kvinnorna. I gruppen studerande som kombinerar sfi med instegsjobb är männen i stor majoritet. Kvinnorna dominerar bland de som läser sfi/svenska (det vill säga, sfi utan annan aktivitet) samt bland de som kombinerar sfi med praktik och/eller andra kurser. År 2009 avslutade 222 studerande sfi med betyg under årets första nio månader, den stora majoriteten med betyg på kurs C eller D. 104 av dessa gick vidare till annan utbildning och 27 stycken arbetade efter avslutade sfi-studier, 20 män och sju kvinnor. Övriga 91 gick vidare till annat. Sammanställningen av avbrott visar att av 275 avbrott årets första nio månader var 30 personer i arbete, 59 personer fortsatte till annan utbildning, och 186 ingick i kategorin annan aktivitet. Andelen avbrott där den studerandes fortsatta sysselsättning/aktivitet är okänd, det vill säga kategoriserad under rubrikerna annan och övrigt, är utan jämförelse störst, i det material som Skolinspektionen tagit del av från kommunen 2009, 2008 och Enligt uppgifter vid besöket framkommer att avbrotten i huvudsak beror på barnafödande/föräldraledighet och flytt

5 5 (15) till annan kommun. Kommunens statistik speglar i detta avseende Skolverkets statistik om sfi i riket, där uppgifterna kring vart de studerande tar vägen efter avslutade studier och avbrott, och eventuella anledningar till avbrott, är svåra att härleda utifrån den statistik som redovisas. I slutet av 2009 införde Örebro kommun en för verksamheten ny sorts uppföljning av avbrott på sfi, med fokus på de deltagare som studerat på Språk och framtid. Uppföljning innebär att Språk och framtid tar kontakt med alla som studerat sfi sex månader efter deras avbrott/avslutade studier, för att få ytterligare information om avbrottets orsaker och personens nuvarande sysselsättning. I Örebro kommun är den största anordnaren av sfi den kommunala anordnaren Språk och framtid. Runt hälften av de sfi-studerande bedriver sina studier inom denna verksamhet. Arbetsmarknadsanknytningen för dessa deltagare är cirka 50 procent, vilket innebär att hälften av de studerande kombinerar sfi med praktik, andra kurser, arbete eller instegsjobb. Den sfi för akademiker och studerande med vårdinriktning som drivs i den kommunala vuxenutbildningens regi är näst störst i omfattning, runt 200 studerande med en drygt 40-procentig arbetsmarknadsanknytning. På Språk och framtid arbetar ca 45 lärare (heltidstjänster), tre studie- och yrkesvägledare och sex så kallade arbetskonsulenter. En kurator finns att tillgå på Språk och framtid. Lärarna ingår i olika arbetslag tillsammans med arbetskonsulenterna. Den största externa anordnaren av sfi i Örebro kommun är Folkuniversitetet, där studerandeantalet under 2009 har varierat mellan 127 och 164, med fem lärartjänster (heltid). Folkuniversitetets arbetsmarknadsanknytning är 24 procent, räknat på årets första nio månader. Under årets första åtta månader var männen i majoritet i utbildningen, runt 20 stycken fler än kvinnorna. Den sfi-utbildning som bedrivs av den externa anordnaren Academedia är minst i omfattning, med runt studerande inskrivna och tre lärare (heltidstjänster). I genomsnitt 32 procent av Academedias deltagare har haft arbetslivsanknytning under året, enligt de sammanställningar Skolinspektionen tagit del av. Ansvariga för sfi i Örebro kommun är enhetschef/rektor på Språk och framtid (som är ansvarig också för den utbildning som bedrivs av de externa anordnarna), och enhetschef/rektor för sfi Komvux (akademikerspår och vårdspår). Ansvarig förvaltning är Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, med redovisningsansvar gentemot Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Förvaltningens uppdrag till de kommunala anordnarna av sfi är att se till att den som har behov av verksamheten ska få stöd och hjälp i att söka, finna och behålla en hög grad av egen försörjning. Det ska alltid ske med hög delaktighet från den enskilde och insatserna ska utformas utifrån brukarens behov (Verksamhetsplaner Språk och framtid och Komvux, 2009). Örebro kommun har en policy att 25 procent av sfi n ska bedrivas av externa anordnare. Örebro kommuns hemsida erbjuder översatt information på ett antal språk. Informationen om sfi, inklusive anmälningsblanketter, finns dock endast på svenska.

6 6 (15) Resultat Individuell kartläggning Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår att varje studerande ska tas in till den kurs som bäst bedöms motsvara individens behov av undervisning. 2 Vidare framgår av kursplanen för sfi att bedömningen av på vilken nivå en deltagare ska börja sina studier utgår ifrån en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för att nå målen. 3 Forskning visar att kartläggning är en god förutsättning för en individanpassad utbildning. 4 Alla sfi-studerande i Örebro kommun skrivs in på Språk och framtid. Där genomförs en kartläggning och utarbetas en handlingsplan, som leder till den inriktning och anordnare där deltagaren sedan kommer att bedriva sina studier (studieväg och kurs, akademikerspår eller vårdspår och kommunal/extern anordnare). I samband med inskrivning och kartläggning erbjuds hjälp med översättning och validering av tidigare betyg samt möjligheten till språktest för den som anser sig ha kunskaper i svenska och önskar prövning i sfi. Efter anmälan och kartläggning/vägledning påbörjar majoriteten sfi-studerande det som kallas Steget in, en fyra veckors samhällsintroduktion. Efter denna introduktion, som genomförs med hjälp av tolkar, följer sfi. Cirka 70 procent av de studerande deltar i Steget in och för de flesta är kursen obligatorisk. Studerande med önskan att gå akademikerspåret kan dock välja; majoriteten av dessa väljer att gå direkt till akademikerspåret. I sfi-verksamheterna i Örebro kommun används studie/handlingsplaner och/eller meritportföljer. Dessa dokument och portfolios utgår från den information den första kartläggningen resulterat i och syftar till att dokumentera de framsteg och erfarenheter som den studerande gör, inklusive validering och dokumentation av kunskaper som den studerande tillägnar sig under perioder av praktik och arbete i samband med sfi men också tidigare. Syftet är att meritportföljerna (som ofta består av utförligare information och dokumentation jämfört med studie/handlingsplanen) ska fungera som ett verktyg i lärarnas individanpassning i undervisningen, i arbetet att medvetandegöra för den studerande de framsteg som han/hon gör och de kunskaper han/hon besitter samt för arbetskonsulenten i arbetet med att hitta lämpliga praktikplatser och som stöd i sökande efter arbete. Arbetet med meritportföljer är relativt nytt; det finns tecken på att det inte är helt förankrat på lärarnivå och att kunskapsutveckling och erfarenheter från praktik och arbete inte alltid dokumenteras och biläggs meritportföljen. 2 7, tredje stycket, förordning om svenskundervisning för invandrare. 3 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens uppbyggnad. 4 Skolverket (2002) Skolverkets uppdrag om sfi för högutbildade invandrare. Stockholm: Skolverket. SOU (2003) Vidare vägar och vägen vidare svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv, SOU 2003:77. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

7 7 (15) De studerandes studier, praktik, framsteg och önskemål inom sfi i Örebro kommun följs upp och revideras på flera sätt. Dels i kontinuerligt nära samarbete mellan lärare och arbetskonsulenter i respektive arbetslag, dels i återkommande gemensamma träffar mellan lärare och arbetskonsulenter, en gång i månaden. Ett par gånger om året träffas dessutom lärare, studie- och yrkesvägledare, arbetskonsulent, och handläggare från Introduktion och mottagning och försörjningsstöd, och handläggare från Arbetsförmedlingen, för att följa upp och diskutera de studerandes framsteg och framtid. Uppföljningar av språkinlärning och revidering av studieplaner och meritportföljer sker även inom den verksamhet som bedrivs av externa anordnare, där lärarna ingår i gemensamma träffar med anställda inom den verksamhet som bedrivs i kommunal regi. Skolinspektionen bedömer att Örebro kommun har utarbetat mycket goda rutiner för individuell kartläggning, planering och validering. Skolinspektionen vill dock betona vikten av att kommunen utvecklar arbetet med studie/handlingsplaner och meritportföljer, så att dessa fyller sitt syfte oberoende anordnare och lärare, det vill säga, att de kontinuerligt och i undervisningen verkar som stöd för den studerande, för läraren och eventuellt annan personal, som studie- och yrkesvägledare och arbetskonsulenter. Utbildningens utformning i tid och rum Enligt skollagen ska kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Sfi ska också kunna kombineras med förvärvsarbete. 5 Kursplanen för sfi betonar att detta ska ske utifrån individens behov och att utbildningen därför behöver utformas så flexibelt när det gäller tid, plats, innehåll och arbetsformer att det är möjligt för den studerande att delta i undervisningen. 6 Den som har påbörjat en kurs i sfi har rätt att fullfölja kursen. Undervisningen för den studerande ska dock upphöra, om den studerande saknar förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg. 7 Sfi i Örebro kommun bedrivs på fem olika platser. Det är möjligt för studerande att byta studieplats i fall där annan geografisk lokalisering önskas och där schemat passar bättre hos annan anordnare/plats. De större verksamheterna, de kommunala Språk och framtid och sfi Komvux, anordnar sfi på kvällstid tre respektive två dagar i veckan. Heltidsintroduktionen för studerande med försörjningsstöd och/eller introduktionsersättning innebär minst timmar svenskundervisning i veckan samt eventuell praktik eller arbete (inklusive instegsjobb). Diskussioner förs dock i nämnd och förvaltning om att beslut ska tas att 30 timmar schemalagda aktiviteter ska krävas, för rätt till fullt försörjnings- och introduktionsstöd. Många studerande läser redan timmar svenska och har utöver det praktik eller arbete. Kravet på studerande med fysiska eller 5 13 kap. 4b-c skollagen. 6 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningen syfte kap. 11 skollagen.

8 8 (15) psykiska hinder och för de med instegsjobb är minst tolv timmars undervisning i veckan; möjligheten till mer lektionsbunden tid finns för den som önskar. Den studerande som uppbär egen försörjning har inga krav på sig från någon annan instans i fråga om undervisningstidens volym; verksamheterna försöker i så stor mån som möjligt anpassa tider och scheman utifrån deltagarens önskningar. Det finns dock indikationer på att vissa deltagare med försörjningsstöd alternativt introduktionsstöd upplever dagarna i svenskundervisning som långa, i fall där studierna inte varvas med praktik. Vid granskning framkom att kommunens policy för när sfi-undervisningen kan upphöra för en enskild sfi-studerande inte är känd av alla deltagare. Kommunen behöver därför informerar tydligare om detta. Språk och framtid har runt 45 heltidstjänster sfi-lärare, tre och en halv studie- och yrkesvägledartjänster, sex arbetskonsulenter samt kurator. Deltagare som studerar hos någon av de externa anordnarna erbjuds studie- och yrkesvägledning och kuratorstjänster på Språk och framtid. Sfi Komvux har tillgång till studie- och yrkesvägledare och arbetskonsulent på Komvux, där sfi akademikerspår och vårdspår är belägna. Folkuniversitetet har två arbetskonsulenter anställda, medan Academedia använder sina lärare som stöd för deltagarna vid anskaffande av praktikplatser och arbete. Studerande som är sjukskrivna och/eller ingår i rehabilitering ingår i undervisningen i den mån det passar deltagaren. Skolinspektionen bedömer att sfi-verksamheten i Örebro kommun är organiserad på ett sätt som gagnar rörlighet och flexibilitet, med en strävan att tillgodose de studerandes önskemål och behov i tid och rum. Skolinspektionen vill dock påtala vikten av att Örebro kommun förtydligar informationen till de studerande om varför rätten till sfistudier kan upphöra. Kommunen bör också beakta potentiella negativa konsekvenser (och hur dessa kan undvikas), som bristande motivation, vid utökade krav på timmar för studerande med försörjningsstöd och introduktionsersättning. Individanpassning i undervisningen Enligt förordningen om svenskundervisning för invandrare ska sfi vila på de grundläggande värden som anges i läroplanen för de frivilliga skolformerna. 8 Av förordningen framgår vidare att elever som har svårigheter med utbildningen ska ges särskilt stöd. 9 Enligt kursplanen för sfi ska utbildningen planeras och utformas tillsammans med den studerande och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. För majoriteten sfi-studerande i Örebro kommun inleds studierna med en fyra veckors introduktion som i huvudsak syftar till att ge information om det svenska samhället och de rättigheter och skyldigheter som omger invånare i Sverige. Under dessa fyra veckor ges information och sker dialog via tolk. Modersmålsstöd kan förekomma i 8 3 förordning om svenskundervisning för invandrare förordning om svenskundervisning för invandrare.

9 9 (15) vissa klasser senare under svenskstudiernas gång, men alla studerande och klasser erbjuds inte modersmålsstöd. Tanken är att lärarna som undervisar svenska ska ta vid efter Steget in, och, bland annat, i sin undervisning bygga på och repetera den information som ges där. Målet är att lärarna ska hålla sig informerade om och uppdatera de studerandes meritportföljer och använda dessa som stöd i undervisningen. Arbetet med meritportföljer är dock relativt nytt i Örebro kommuns sfi-verksamhet. Skolinspektionens intervjuer tyder på att den individanpassning som sker i klassrumsundervisningen är lärarberoende. Det vill säga, vissa lärare bedriver en flexibel undervisning, anpassad i stort efter enskilda individers behov och intressen, medan andra lärare bedriver undervisning där de studerandes olika sätt att lära bäst samt intressen inte tycks styra klassrumsaktiviteterna i någon större utsträckning. Örebro kommun och ansvarig för sfi-verksamheterna arbetar för att utveckla och förstärka arbetet i målet att förbättra individanpassningen i undervisningen, genom generellt utvecklingsarbete och att utbilda lärarna i, bland annat, meritportföljsmetodik. Sfi akademikerspåret som bedrivs på Komvux har fått ett ökat antal sökande från Örebro universitet. Undervisningen för dessa har gått över till i allt större omfattning erbjuda moment kring uttal, då detta har varit ett önskemål och behov i den studerandegruppen. Ett datorprogram, Lingusprogrammet, har köpts in till Språk och framtid och sfi-komvux för att stärka uttalsundervisningen. Sfi akademikerspåret gör en uppföljning av alla deltagare efter 150 timmar inom sfi, för att utröna om vidare klassrumsstudier gynnar språkutvecklingen eller om studierna istället bör bedrivas i kombination med en arbetsmarknadsanknytning (som praktik eller instegsjobb). Undervisningen i akademikerspåret kommer att reformeras, så att den bygger på stationssystem istället för traditionell klassrumsundervisning. Syftet är att ge de studerande utökade möjligheter att välja de moment/stationer som bäst passar dem i deras språkinlärning. Förutom akademikerspår och vårdspår erbjuds sfi-studerande, på Språk och framtid, profilkurser i svenska, med särskild inriktning mot arbetsmarknaden, till exempel inom områdena handel och service, industri, lokalvård och ekonomibiträde. Studerande som deltar i yrkesutbildningar som anordnas av eller i samarbete med andra aktörer, som Arbetsförmedlingen, Lernia och/eller näringsliv, ges stöd i svenska genom att sfi-lärare i vissa fall bedriver arbetsplatsförlagd svenskundervisning och deltar som stöd under yrkesutbildningen. Kommunen har också infört, det så kallade, Hälsospåret. Hälsospåret riktar sig mot studerande i behov av särskilt stöd på grund av fysiska och psykiska besvär. En arbetskonsulent och specialpedagog arbetar med denna grupp med olika metoder i undervisningen, utifrån det som kan tänkas passa de enskilda individerna. Det finns en ambition inom sfi Komvux att utöka samarbetet mellan särvux och sfi, bland annat för att använda de lärarkompetenser som finns på särvux. I verksamhetsplanen för Komvux finns ambitionen att utveckla arbetet med att erbjuda aktuella utrikesfödda till att söka sig till särvux. Det föreligger dock ett problem med att diagnostisera vissa funktionsnedsättningar hos individer med bristande kunskaper i svenska språket. Tillgången på analysinstrument och redskap för att diagnostisera är bristfällig,

10 10 (15) vilket inte är något unikt för Örebro kommun utan speglar den nationella situationen. Ambitionen är dock att försöka hitta lösningar för att underlätta detta. Örebro kommun har sfi-studerande som är synskadade och ingår i den ordinarie verksamheten med stöd av personliga assistenter. Några döva deltagare läser sfi på Språk och framtid i en grupp särskilt anpassad för deras funktionshinder. Skolinspektionen bedömer att Örebro kommun arbetar för att på flera olika sätt anpassa sfi-undervisningen efter individens behov, resurser och önskemål. Resultatet av detta arbete är en i hög utsträckning individanpassad undervisning. Skolinspektionen pekar på vikten av att Örebro kommun fortsätter utvecklingen av detta arbete, för att säkerställa att alla lärare tar hänsyn till de studerandes olika intressen och förutsättningar i syfte att anpassa undervisningen till varje deltagares förutsättningar och behov. De studerandes delaktighet Av skollagen framgår att den studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. 10 Kursplanen för sfi preciserar att utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med deltagaren och anpassas till individens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. Inom sfi ska den studerande utveckla sin medvetenhet om hur språkinlärning går till och sin insikt i det egna lärandet. 11 Av förordningen om svenskundervisning för invandrare framgår vidare att läraren fortlöpande ska informera deltagarna om deras studieresultat. Läraren ska också redovisa för de studerande på vilka grunder betygssättning sker. 12 I verksamhetsplanerna för kommunens egna verksamheter (sfi Språk och framtid och sfi akademiker-/vårdspåret på Komvux), framhålls brukarperspektivet, hög delaktighet hos den studerande, språkundervisning utifrån deltagarens behov och individanpassning, i likhet med upphandlingsförfrågan till externa anordnare. Förvaltningens uppdrag till de kommunala anordnarna av sfi är att se till att den som har behov av verksamheten ska få stöd och hjälp i att söka, finna och behålla en hög grad av egen försörjning. Det ska alltid ske med hög delaktighet från den enskilde och insatserna ska utformas utifrån brukarens behov (Verksamhetsplaner Språk och framtid och Komvux, 2009). Sfi-verksamheterna i Örebro kommun har rutiner för att följa upp, informera och samtala med de studerande kring deras kunskapsutveckling, mål att uppnå och betygskriterier. Exempel är konkretiserade kursplanemål och kunskapstester en gång i veckan (Academedia), veckovisa uppföljningar med de studerande, med stöd av handlingsplaner och meritportföljer (Folkuniversitetet, Komvux) och utvecklingssamtal två gånger per termin samt kontinuerliga informella samtal under lektionstid (Språk och framtid). Handledning och uppföljningssamtal med lärare (och i vissa fall arbetskonsu kap. 2 skollagen. 11 Kursplan för svenskundervisning för invandrare, utbildningens syfte, utbildningens mål och karaktär förordning om svenskundervisning för invandrare.

11 11 (15) lenter) sker således med regelbundenhet och omfattar i stort alla de studerande. Dock tycks de kontinuerliga uppföljningarna och information om mål och betygskriterier variera i kvalitet och omfattning beroende på den specifika läraren. Vissa studerande upplever informationen som bristande och möjligheterna att påverka och uppmuntran och stimulans från läraren som liten. Vissa studerande menar att de deltagit i undervisningen i runt ett år utan att förstå och utan att ha förbättrat sina kunskaper i svenska, men att läraren inte tycks ha förstått att så var fallet. Andra deltagare berättar om daglig uppmuntran och redovisning av de mål som uppnåtts, uppmuntran att ställa frågor och komma med förslag, och gehör för de förslag som ges. Steget in, den fyra veckors samhällsinformation som majoriteten sfi-studerande startar sina studier med, fyller en viktig funktion. Informationen som ges under Steget in ges med tolkstöd. Information ges sedan återkommande till de studerande, av lärare, arbetskonsulenter och studie- och yrkesvägledare, då oftast utan tolk. Det finns tecken på att många studerande inte förmår ta till sig den information som ges, eftersom information under studiernas gång oftast ges på svenska (med undantag för Steget in). Studerande som inte förstår ges mindre möjligheter att utöva påverkan och föra fram sina önskemål. Studerande efterfrågar underlag och information på modersmålet, också på studieväg C och D. En större regelbundenhet i att få information om valbara vägar, med modersmålsstöd, efterfrågas även gällande studie- och yrkesvägledningen. Studieoch yrkesvägledarnas resurser beskrivs som små; inga rutiner sägs finnas för hur och när studerande ska sökas upp; ökat metodstöd för studie- och yrkesvägledning med utrikesfödda vuxna med varierande kunskaper i svenska språket (i samtal som förs på svenska) efterfrågas. Modersmålsstöd i undervisningen lyfts fram som något positivt för kunskapsutvecklingen och för den studerandes möjlighet att påverka undervisningens former och innehåll. Örebro kommun eftersträvar en hög andel av sfi-studerande med arbetsmarknadsanknytning, i form av praktik, instegsjobb eller annat arbete. I arbetet med att anskaffa praktikplatser tillfrågas de studerande om deras önskemål; de studerande har möjlighet att tacka ja eller nej till en praktikplats (vilket även gäller deltagare med försörjningsstöd/introduktionsersättning). På sfi Komvux och Academedia finns deltagarråd/elevråd. Deltagarråd planeras även att starta på Språk och framtid. I de kommunala verksamheterna leds deltagarråden av respektive ansvarig rektor/enhetschef. Deltagarrådet på sfi Komvux är uppdelat i sfi vårdspåret och sfi akademikerspåret och har haft stor uppslutning. Rektor på sfi Komvux kom tillsammans med deltagarna i rådet fram till att rektor ska utbilda representanterna i råden i deras rättigheter till att utöva inflytande och påverka den undervisning som ges och verksamhet som bedrivs. Skolinspektionen bedömer att sfi-studerande i Örebro kommun har stora möjligheter att påverka sin utbildning och undervisning. Variationerna måste dock tolkas som stora i hur de studerande kan uttrycka och få gehör för sina önskemål och utöva inflytande på den undervisning som sker i klassrummet. Örebro kommun behöver säkerställa att alla lärare arbetar med att uppmuntra de studerande till inflytande och med att infor-

12 12 (15) mera om kunskapsutveckling, mål och betygskriterier. Örebro kommun behöver också arbeta med att säkerställa att deltagarna kan ta del av den information som ges, inklusive studie- och yrkesvägledning. Möjligheter att kombinera sfi med andra aktiviteter Kommunen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att den studerande ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Kommunen ska också verka för att sfi kan bedrivas samtidigt som den studerande uppbär ersättning från sjukförsäkringen och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården 13. Sfi-utbildningen i Örebro kommun syftar till att förebereda de studeranden för arbetsmarknaden, för att förkorta vägen till självförsörjning. Detta gäller för kommunal såväl som extern verksamhet. På Språk och framtid, den största anordnaren, samverkar sfi bland annat med Arbetsförmedling, kommun och branscher. Sex arbetskonsulenter är anställda för att tillsammans med lärare och studerande anskaffa praktikplatser, ha kontakt med praktikhandledare och följa upp praktik. Yrkeskurser anordnas tillsammans med Arbetsförmedlingen, där kraven på språkkunskaper anpassas och de studerande får ett utökat stöd i svenska, till exempel genom att en sfi-lärare finns tillgänglig under yrkesutbildningen. Handläggare på Arbetsförmedlingen träffar regelbundet arbetskonsulenterna och ibland även lärare. Möjligheten till instegsjobb har ökat genom att Örebro kommun har arbetat för att kommunala verksamheter ska anställa instegsjobbare. På Språk och framtid kombinerar cirka 100 personer sina sfi-studier med instegsjobb och drygt 100 med annan anställning. Möjligheten att kombinera sfi med instegsjobb, annat arbete eller praktik eftersträvas även hos de andra verksamheterna, vilka alla har en relativt hög andel studerande ute i praktik, med instegsjobb eller annan anställning. Deltagare med akademikerbakgrund och ambitionen att gå vidare till studier i svenska som andraspråk erbjuds akademikerspåret, där sfi och svenska som andraspråk ingår. Målet är att deltagaren ska ha genomfört sfi D-kursen med betyg Godkänt inom 400 undervisningstimmar och svenska som andraspråk A och B kurserna inom 1,5 år. Tanken från början var att erbjuda endast klassrumsundervisning (det vill säga, att ej inkludera praktikplats och arbetsmarknadsanknytning under sfi-studierna). Erfarenheter visade dock att vissa studerande inte kunde uppehålla den takten och/eller under studiernas gång blev mer intresserade av att fortsätta med arbetsmarknadsutbildningar istället för högre studier. En arbetskonsulent anställdes därför på sfi Komvux, akademikerspåret; arbetsmarknadsanknytningen, med praktik och instegsjobb, har stigit kraftigt inom detta spår. Komvux sfi vårdspåret syftar till att den studerande ska gå vidare till omvårdnadsprogrammet. Arbetsmarknadsanknytningen med praktik och arbete är tydlig, med stöd av arbetskonsulent och studie- och yrkesvägledare på Komvux kap. 4b skollagen.

13 13 (15) I sfi vårdspåret och sfi akademikerspåret kombineras sfi:n med kurser i omvårdnad respektive svenska som andraspråk och ibland studier på högskolan. I Örebro kommun har sfi-studerande möjlighet att kombinera sfi med yrkesförberedande utbildningar, som omvårdnadsprogrammet, truckförarutbildning, plåt- och svetsutbildning m.m. Möjligheten att läsa andra ämnen i den kommunala vuxenutbildningen är dock begränsad. Rektor för Komvux planerar dock ett utökat samarbete mellan särvux och sfi Komvux. Vissa studerande med försörjningsstöd och/eller introduktionsersättning, upplever antalet timmar i skolan som krävande; detta gäller särskilt studerande med barn, men även andra pekar på svårigheter att lära och motivera sig till lärande efter långa dagar i klassrummet. På Språk och framtid anordnas undervisning i läs- och skrivinlärning. En läs- och skrivinlärningsgrupp finns också på Folkuniversitetet. På Folkuniversitetet ingår studerande med behov av läs- och skrivinlärning i kurs A, sfi. Skolinspektionen bedömer att Örebro kommun har ett mycket gott samarbete mellan de olika sfi-verksamheterna och med olika aktörer, som Arbetsförmedlingen, näringsliv, försörjningsstöd och Introduktion och mottagning. Detta samarbete har stor betydelse för att kunna få tillstånd en sfi-utbilding anpassad efter individens erfarenheter och framtida mål. Örebro kommun behöver se över hur möjligheterna för sfistuderande att kombinera sfi med studier på grundläggande och gymnasial nivå kan utökas. Uppföljning av kartläggning och individanpassning Enligt skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. 14 Av detta följer att kommunen har ansvar för att följa upp om den sfi-utbildning som erbjuds leder till de nationella målen. Detta innebär bland annat att följa upp om de studerande blivit kartlagda på ett bra sätt och om utbildningen blivit individanpassad. I Örebro kommun genomförs regelbundna uppföljningar av varje sfi-studerande. Handläggare på Arbetsförmedlingen träffar regelbundet arbetskonsulenterna, och ibland även lärare, för att diskutera sfi-deltagarnas framsteg och studieplanering. Ledning och personal träffas i olika konstellationer för samtal kring hur verksamheterna bäst utvecklas. Det finns rutiner för beskrivning, analys och förbättringsåtgärder av den sfi-verksamhet som bedrivs, inklusive den utbildning som bedrivs av externa anordnare. Ansvarig nämnd och förvaltning ger tydliga signaler om de mål och arbetssätt som sfi ska organiseras utifrån mål och arbetssätt som rektorer och enhetschefer i sin tur förmedlar och implementerar i verksamheterna kap. 12 skollagen.

14 14 (15) I verksamhetsplanerna för Språk och framtid och Komvux redovisas, bland annat, svar från studerandeenkäter, utvärderingar av tidigare insatser, åtgärder för att utveckla befintlig verksamhet, och mål. Enkäterna visar att cirka 90 procent (Språk och framtid) och drygt 90 procent (Komvux, samtliga studerande) av de studerande anser sig nöjda med delaktighet och påverkansmöjligheter, stöd och hjälp utifrån egna behov, personalens bemötande och tillgänglighet (lokalisering och öppettider). Rektorerna för dessa verksamheter är medvetna om de begränsningar i information som enkäter innebär; verksamheterna analyseras, följs upp och utvärderas, tillsammans med de studerande, på flera sätt, bland annat genom deltagarråd men också i dagliga samtal mellan studerande och arbetskonsulenter, lärare och studie- och yrkesvägledare. Kommunen sammanställer utförlig statistik av sfi, månadsvis och uppdelat på de olika anordnarna. (Skolinspektionen har tagit del av sammanställningar från 2008 och 2009 samt en mindre utförlig sammanställning från 2007.) I sammanställningarna från de senaste 21 månaderna (2008 och 2009) framkommer antalet inskrivna, personer i kö, startande, avslutande på de olika kurserna, och avbrott. De inskrivna delas upp i kategorierna sfi/svenska, sfi/arbete, sfi/praktik/kurser, sfi/instegsjobb, och andel studerande med arbetsmarknadsanknytning. Kategorierna flyktingar och övriga finns under Startande, Köande och Kötid. För de som avslutar och gör avbrott finns siffror på antalet som går vidare till arbete, utbildning och annat. Statistiken finns i stora delar uppdelad efter kön. I anbudsinbjudan och kravspecifikationen för externa anordnare 2010 framkommer att kommunens mål är att svenskstudier ska bedrivas i kombination med arbetsintegration. Anordnaren ska sträva efter en hög arbetsmarknadsanknytning hos de studerande. I anbudets kravspecifikation framkommer tydligt att svenskundervisningen såväl som aktiviteter knutna till arbetslivet ska anpassas utifrån den studerandes behov, önskemål och förutsättningar, tidigare arbetslivserfarenhet, utbildning och mål. Krav ställs också på att varje studerande ska ha en individuell studieplan och vara delaktig i planering, genomförande och uppföljning av sitt lärande och arbetsmarknadsknutna aktiviteter. Kursmålen ska vara kända för de studerande och undervisningen ska befrämja utvecklingen av studentens ansvarstagande för sina studier. Förberedande yrkeskurser och profilkurser ska erbjudas den studerande. Anordnaren ansvarar för att kunnig och erfaren personal finns att tillgå i arbetet med att hitta en för individen välfungerande arbetsmarknadsanknytning, samt för att behöriga lärare undervisar i svenska språket. Krav ställs på att utbildningsanordnaren ska samverka med kommunen, Arbetsförmedlingen och andra organisationer och intressenter som kan medverka till hög kvalitet i uppdraget. Utbildningsanordnaren ansvarar för att följa styrdokument och lokala överenskommelser samt att följa upp, dokumentera och utvärdera verksamheten och uppdragets alla delar. Skolinspektionen bedömer att sfi-verksamheterna i Örebro kommun regelbundet och utifrån inarbetade rutiner utvärderas, analyseras och, vid behov, reformeras. Ett nära samarbete finns mellan de olika sfi-verksamheterna, inklusive de externa anordnarna, vilket är till gagn för utvecklingsarbete, uppföljning av de studerades kunskapsutveck-

15 15 (15) ling och de studerandes möjligheter till god utbildning. Skolinspektionen uppmuntrar till ett fortsatt förstärkt arbete kring de studerandes meritportföljer, för att säkerställa att de studerandes kunskapsutveckling följs upp och dokumenteras, och på så sätt blir tydlig för såväl lärare och annan personal som för deltagaren. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Disa Bergnéhr Utredare I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Gunnar Olausson, utredare Ingela Djurberg och undervisningsråden Ewa Hallberg och Christina Aro Östgren.