Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Västerbergslagens Utbildningscentrum Skolinspektionens beslut

Transkript

1 Beslut Sid 1 (12) Dnr :575 Direktionen för Västerbergslagens Utbildningscentrum Box LUDVIKA info@vbu.ludvika.se Rektorn för vuxenutbildning 1 Västerbergslagens Utbildningscentrum Box LUDVIKA Kristina.karlsson@vbu.ludvika.se Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare i Västerbergslagens Utbildningscentrum Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Västerbergslagens Utbildningscentrum granskat om huvudmannen har ett väl fungerande system för att bedriva svenskundervisning för invandrare (sfi). Särskilt fokus har i denna granskning riktats mot studiesituationen för deltagare på studieväg 1 och 2. Granskningen och bedömningen av hur väl huvudmannen uppfyller statens krav har genomförts utifrån skollag, läroplan, övriga författningar samt forskning inom området. Skolinspektionen bedömer att Västerbergslagens Utbildningscentrum uppvisar regelbrister och måste vidta åtgärder i följande avseenden: Huvudmannen fattar inte beslut om det antal undervisningstimmar som ska gälla för varje kurs. (7 förordning om svenskundervisning för invandrare) Betygskatalogen uppfyller inte förordningens krav. (17 förordningen om svenskundervisning för invandrare) Huvudmannen erbjuder inte de studerande inom sfi möjlighet att kombinera sfi med annan utbildning. (13 kap 4 b skollagen). 1

2 2 (12) Skolinspektionen bedömer att Västerbergslagens Utbildningscentrum uppvisar kvalitetsbrister och behöver vidta åtgärder i följande avseenden: För att nå en högre måluppfyllelse behöver verksamhetens resultat följas upp och utvärderas på ett bättre sätt. Huvudmannen behöver öka andelen lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Den kartläggning som sker av deltagarnas bakgrund och förutsättningar för att delta i verksamheten, behöver i högre grad påverka utformningen av undervisningen. Rektorn behöver tillse att studerande i behov av stöd på modersmålet vid läsoch skrivinlärning får det. De studerande behöver i större utsträckning involveras i planeringen av undervisningen. De studerande behöver i större utsträckning bli medvetna om kursmål och betygskriterier. Kunskapsutvecklingen behöver följas upp och kommuniceras med samtliga studerande. Huvudmannen ska senast den 10 juli 2011 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits inom ovanstående områden. Mer information ges under rubriken Uppföljning. Skolinspektionens granskning av svenskundervisning för invandrare i Västerbergslagens Utbildningscentrum. Bakgrund och granskningsområden I 2010 års regleringsbrev ges Skolinspektionen i uppdrag att granska svenskundervisning för invandrare (sfi). Utgångspunkten för detta uppdrag går att återfinna i regeringens skrivelse: Egenmakt mot utanförskap 1. Under perioden maj till november 2010 genomför Skolinspektionen besök i 39 sfi-verksamheter med inriktning mot studieväg 1 och 2. Granskningen i Västerbergslagens Utbildningscentrum ingår i detta projekt. Förutom ett beslut för varje granskad verksamhet skrivs också en sammanfattande övergripande kvalitetsgranskningsrapport som kommer att publiceras av Skolinspektionen under början av år Skr 2008/09:24 2

3 3 (12) Information om direktiv och projektplan för kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats ( Sfi är en egen skolform, med egna styrdokument. Utbildningen regleras i skollagen (SFS 1985:1100, kap 13) och i förordningen (SFS 1994:865) om svenskundervisning för invandrare. Enligt skollagen syftar sfi till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Av lagtexten går det också att utläsa att varje kommun är skyldig att se till att sfi erbjuds den som saknar de grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen avser att ge. Utbildningen ska vara avgiftsfri för deltagarna. De ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Rätten till att påbörja eller gå kvar i sfi kvarstår för den enskilde så länge denne saknar motsvarande kunskaper och framsteg sker i lärandet. Det finns ett riktvärde på undervisningens längd, 525 timmar, som dock får överskridas och underskridas (SFS 1985:1100, kap 13). Sfi ska vila på de grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Sedan den 1 januari 2009 finns en reviderad kursplan för sfi (SKOLFS 2009:2), där det stadgas att utbildningens syfte är att ge en kvalificerad språkutbildning som ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Sfi syftar också till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läsoch skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana färdigheter. Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med den studerande och anpassas efter hans/hennes intressen, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Utbildningen är uppdelad på tre studievägar 1 3 och fyra kurser, A-D. Den studerande kan avsluta sfi med betyg efter varje kurs. Alla ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Det är kommunen/kommunalförbundet som är huvudman för utbildningen, men verksamheten kan bedrivas av både kommunala och externa anordnare. Skolverkets statistik visar på en markant ökning av studerande inom sfi. Den visar också att deltagare på studieväg 1 och 2 med kort utbildningsbakgrund når betyget Godkänt i kurs D inom två år i låg utsträckning. Det är därför angeläget att granska hur väl utbildningen för denna grupp individualiseras, utformas och anpassas utifrån de studerandes förutsättningar, behov, erfarenheter och mål. Kvalitetsgranskningens syfte är att bedöma huruvida sfi bedrivs i linje med styrdokumenten, forskning och beprövad erfarenhet samt om utbildningen leder till godkända resultat. Kvalitetsgranskningen utgår från följande tre frågeställningar: - Planeras och genomförs i kommunerna en svenskundervisning för invandrare som leder till en godkänd nivå på kunskapsresultaten? - Planeras och genomförs i kommunerna en svenskundervisning för invandrare som utgår från individers olika förutsättningar, mål och behov? - Planeras, genomförs och utvärderas undervisningen i förhållande till kursplanen för sfi? 3

4 4 (12) De brister Skolinspektionens granskning identifierar meddelas rektor för berörda verksamheter och huvudmän och ska åtgärdas av huvudmännen inom den tid som anges i beslutet. Granskningen av sfi i Västerbergslagens Utbildningscentrum har genomförts av utredarna Lennart Andersson och Eva Brunnberg. Verksamheten besöktes onsdagen den 9 juni fredagen den 11 juni Inför besöket analyserades dokument från verksamheten. Under besöket genomfördes lektionsobservationer samt intervjuer med utbildningschefen och ordförande för kommunalförbundet, verksamhetens skolledning samt större delen av de lärare som undervisar på studieväg 1 och 2. Vidare intervjuades 16 studerande. Gruppintervjuerna med studerande genomfördes med hjälp av tolk. Beskrivning av sfi i Västerbergslagens Utbildningscentrum. Ludvika kommun och Smedjebackens kommun bildar tillsammans kommunalförbundet Västerbergslagens Utbildningscentrum, (VBU). Styrelsen för Västerbergslagens Utbildningscentrum benämns direktionen och har det övergripande ansvaret för att arbetet inom sfi, vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och ungdomsgymnasiet genomförs i enlighet med bestämmelser i lag och förordning. Direktionen är således huvudman för verksamheten. Verksamheten leds av utbildningschefen som till sitt stöd har en ledningsgrupp bestående av sju rektorer som ansvarar för den dagliga verksamheten inom VBU. En av de sju rektorerna ansvarar för sfi, särvux samt gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. All sfi-utbildning bedrivs i kommunalförbundets egen regi. På respektive kommuns hemsida finns en kortfattad information om sfi. Här finns också en länk till VBU:s egen hemsida med lite mer omfattande information om sfi. Denna information finns även på engelska och spanska. Sfi-verksamheten är förlagd till moderna lokaler i Högbergsskolan i Ludvika. Vissa undervisningslokaler är ganska små vilket gör att en del studerande tycker att det är trångt i rummen. I de flesta rummen är borden möblerade i grupper för att underlätta kommunikationen mellan de studerande. Flera av undervisningslokalerna är belägna runt en öppen studiehall som inbjuder till dialog och möjlighet att exponera elevarbeten. I ena änden av studiehallen finns cirka tio datorer och i andra änden finns en liten scen, en soffgrupp och några bord. Enstaka datorer finns ute i lektionsrummen, men dessa datorer används vid tillfället för granskningen väldigt lite under lektionspassen. Skolan har en datasal där de studerande kan träna med hjälp av ett antal undervisningsprogram. Vid samtal med de studerande framkommer önskemål om att få träna med hjälp av dessa program hemifrån, men det går inte eftersom programmen inte är webbaserade. Verksamheten erbjuder två yrkesspår för studerande på studieväg två, kurs C. Den ena kursen är en verkstadsteknisk vux-yrkesutbildning där de studerande en dag i veckan studerar sfi och resten av veckans dagar är utbildningen förlagd till den verkstadstekniska enheten. Våren 2010 finns fem sfi-studerande inskrivna på denna kurs. Det andra yrkesspåret är inriktat mot transport. 4

5 5 (12) Vid tillfället för granskningen finns det, enligt rektorn, 64 studerande på studieväg 1 och 129 studerande på studieväg 2. Av dessa 193 studerande deltar elva i den grundläggande läs- och skrivinlärningen. Den största språkgruppen är vid tillfället för granskningen somaliska och därefter kommer arabiska. Planering, uppföljning och resultat i verksamheten Huvudmannen har inte fattat beslut om antal undervisningstimmar som varje kurs skall omfatta. För att nå en högre måluppfyllelse behöver verksamhetens resultat följas upp och utvärderas på ett bättre sätt. Betygskatalogen uppfyller inte förordningens krav. Huvudmannen behöver öka andelen lärare med utbildning för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Underlag för bedömningar 29 procent av de studerande har, enligt Skolverkets statistik 2009, en utbildningsbakgrund som innebär kortare än sju års skolgång. Motsvarande siffra för riket är 24 %. Skolverkets statistik visar också att Västerbergslagens Utbildningscentrum har en högre andel studerande som når godkänt på studieväg 1 och 2 jämfört med genomsnittet i riket. För att nå godkänt behöver de studerande på studieväg 1 inom VBU något fler utbildningstimmar medan studerande på studieväg 2 behöver något färre undervisningstimmar jämfört med genomsnittet för riket. (Se bilaga 1) I skolans kvalitetsarbete saknas kunskap om och utvärdering/analys av ovanstående resultat. Det blir därför svårt att hitta de framgångsfaktorer som genererar dessa resultat. I verksamhetens kvalitetsredovisning saknas information om antalet betyg, avbrott, elevtimmar per kurs och mått på genomströmning av studerande. Rektorn säger att hon har god kännedom om avbrotten och orsaken till dessa. Enligt rektorn är avbrott inte alltid att betrakta som någonting negativt eftersom orsaken kan vara att den studerande fått ett arbete, ska flytta eller föda barn. Genom att rektorn har kontinuerliga individuella samtal med lärarna kring de betyg som sätts uppger rektorn att hon får god kunskap om de studerandes resultat. Vid granskningen framkommer att rektorn är mycket engagerad i och har stor kännedom om verksamheten. En systematisk och övergripande sammanställning av verksamhets resultat saknas dock. Härigenom saknas således ett underlag för ett effektivt kvalitetsarbete. Enligt förbundsledning och rektor är det svårt med framförhållningen när det gäller att beräkna omfattningen av sfi. Rektorn framhåller dock att hon, när tillströmningen till sfi varit extra stor, fått förstärkning när det gäller personal. Med anledning av det 5

6 6 (12) vikande elevunderlaget inom ungdomsgymnasiet har sfi också fått tillgång till fler lokaler. Vid intervju med förvaltningschef och ordförande för direktionen framkommer att huvudmannen inte har fattat beslut om antal undervisningstimmar som varje kurs skall omfatta. På förbundets hemsida finns en länk till en kortfattad presentation av sfi på engelska och spanska. I intervjuer med de studerande framkommer att flertalet har god kännedom om vilket betyg de fått på avslutade kurser. Vid granskningen framkommer att betygskatalogen undertecknas av två lärare. Detta innebär att det är oklart vilken lärare som ansvarar för betygsättningen. Rektorn är utbildad högskolelärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Av de åtta lärare som undervisar på studieväg 1 och 2 har hälften en lärarbehörighet. Tre av lärarna har läst ett antal poäng i svenska som andra språk. Verksamhetens anpassning till individernas förutsättningar, mål och behov Den kartläggning som sker av deltagarnas bakgrund och förutsättningar för att delta i verksamheten behöver i högre grad påverka utformningen av undervisningen. De studerande inom sfi ges inte möjlighet att kombinera sina studier inom sfi med annan utbildning. Rektorn behöver tillse att studerande i behov av stöd på modersmålet vid läs- och skrivinlärning får det. Underlag för bedömningar Cirka hälften av de 297 sfi-studerande inom VBU (våren 2010) har flyktingbakgrund. Ludvika och Smedjebackens kommuner har ett samverkansavtal som reglerar integrationsarbetet med flyktingarna i de två kommunerna. Integrationsenheten i Ludvika kommun ansvarar för att uppdraget i samverkansavtalet genomförs. För invandrare med flyktingbakgrund sker ansökan och kartläggning på Integrationsenheten i Ludvika kommun. Vid ansökan och kartläggning deltar alltid en sfi-lärare. Kartläggningen sker med tolkstöd och omfattar tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet, familjesituation, intressen, hälsosituation och tankar kring framtiden i Sverige. Om den sökande kan prata lite svenska görs också ett språktest. Kartläggningen för övriga studerande är inte lika omfattande och genomförs vid kursstart. Dessa sökande får inget tolkstöd när de anmäler sig via skolans expedition men ofta har de någon anhörig med sig som kan fungera som språkstöd. 6

7 7 (12) Den gemensamma introduktionen omfattar en dag och tar mest upp praktiska frågor. Dag två går de studerande in i respektive undervisningsgrupp. De studerande som inte gjort något språktest vid kartläggningstillfället får nu göra detta för att se om nivåplaceringen är lämplig. Visar det sig att nivåplaceringen inte är riktig går det lätt att byta grupp. Trots att det finns ett kartläggningsunderlag framgår det under intervjuer och observationer att underlaget från kartläggningen inte genomsyrar utbildningen på individnivå. Flertalet av de studerande som intervjuas menar att deras intressen och tidigare bakgrund inte påverkar undervisningens utformning i nämnvärd grad. Inte heller lärarna menar att kartläggningen påverkar planering och genomförande av lektionerna. Lärarna menar dock att det sker en individualisering på lektionsnivå genom att den studerande inom ramen för de gemensamma uppgifterna själva kan välja svårighetsnivå. De studerande har möjlighet att vid flera tillfällen under kursens gång genomföra kursprov. Klarar den studerande provet sker en uppflyttning till nästa kursnivå. Enligt lärarna är detta ett sätt att individualisera studietakten. Denna modell medför dock att det hela tiden kommer nya studerande till grupperna. Under granskningen framkommer att det brister i informationen till de studerande när det gäller möjligheten att kombinera studier på sfi med studier inom den kommunala vuxenutbildningen. Vid intervjuer med de studerande uppger en del av de som har en högskoleutbildning från sitt hemland att de gärna skulle läsa något annat ämne inom den gymnasiala vuxenutbildningen parallellt med sfi. Några studerande med mycket bristfälliga matematikkunskaper skulle vilja studera matematik på grundläggande nivå. Inom studieväg 1 finns en speciallärare som arbetar med studerande som är i behov av särskilt stöd. Rektorn begär varje månad från lärarna in en rapport över de studerande som inte gör framsteg. Utifrån dessa rapporter kallar rektorn till möte med den studerande och dennes lärare. Under mötet diskuteras orsakerna till den studerandes bristande språkutveckling. Om behov finns anlitas tolk vid dessa möten. Integrationsenheten eller Socialförvaltningen kontaktas om det finns behov av någon slags utredning. Enligt de studerande finns möjlighet att få särskilt stöd när det behövs. I alfabetiseringsgruppen finns tillgång till en lärarassistent som ger modersmålsstöd på somaliska. Enligt lärarna erbjuds inte modersmålsstöd på något annat språk. Inspektörerna kan under sina lektionsobservationer inte se att det i undervisningen finns en genomtänkt individanpassning som tar hänsyn till de studerandes skilda förutsättningar, erfarenheter och behov. Däremot framgår det tydligt att det inom verksamheten som helhet bedrivs en undervisning som är variationsrik. Inspektörerna kan se ett engagemang från lärarnas sida i kombination med tydliga krav och respekt för de studerande. 7

8 8 (12) Undervisningens koppling till kursplanen De studerande behöver i större utsträckning involveras i planeringen av undervisningen. Samtliga studerande behöver bli medvetna om kursmål och betygskriterier. Kunskapsutvecklingen behöver följas upp och kommuniceras med samtliga studerande. Underlag för bedömningar Undervisningen har, vid tillfället för granskningen, företrädesvis planerats av lärarna men lektionens svårighetsnivå formas till stor del av de studerande själva genom att de genomför uppgifterna på olika svårighetsnivåer. Vid intervjuer med de studerande framkommer att deras inflytande när det gäller planering av undervisningen oftast begränsas till att de under lektionstid kan komma med förslag som läraren oftast tar till sig. Detta innebär då att alla studerande arbetar med förslaget som väckts. Av observationer och intervjuer framgår att de studerande i stor utsträckning får möjlighet att träna och stärka sin kommunikativa förmåga i tal och skrift. Vid intervju med lärarna framgår att dessa har en kommunikativ språksyn och därför borde undervisningen i ännu större utsträckning kunna präglas av detta förhållningssätt. Undervisningen präglas av ett tillåtande klimat där lärarna visar stor tillit till de studerandes inlärningsförmåga. Observationer och intervjuer visar också att lärarna ställer krav på de studerande. Individuella studieplaner skall finnas för alla elever. De ska återkommande följas upp tillsammans med eleven. 2 Studieplaner är dock inget krav från rektorns sida. Däremot finns ett uppdrag från rektorn att alla lärare ska arbeta med portfolio. Detta arbetssätt innebär att lärarna samlar ett urval av vad den studerande har producerat under terminen. I portfolioportföljen ska även testresultat finnas med. Genom detta arbetssätt kan både den studerande och läraren följa den studerandes språkutveckling. Vid tillfället för granskningen framkommer dock att upprättandet av studieplaner och arbetet med portfolio är lärarberoende och därmed omfattas inte samtliga studerande. En del av de studerande som intervjuades uppger att de har haft uppföljningssamtal med sin lärare och en del är bekanta med vad portfoliomodellen innebär. Vid tillfället för granskningen kan dock inte inspektörerna se att det finns något gemensamt förhållningssätt i dessa frågor. Uppföljningssamtal ska, enligt rektorn, genomföras. Vid intervju med lärargruppen framkommer dock att flertalet av dem endast har uppföljningssamtal med de studerande vid kursslut. Det finns inte heller någon gemensam mall för hur dessa samtal skall genomföras. Endast vissa studerande uppfattar att de har haft uppföljningssamtal där den studerande har fått information om sin kunskapsutveckling utifrån kursplanens krav. Det saknas således en gemensam strategi för hur studieplaner och uppföljningssamtal ska genomföras. 2 VBU:s skolplan

9 9 (12) I lärargruppen finns en ambition att medvetandegöra de studerande om hur språkinlärning går till och att träna de studerande till insikt i det egna lärandet. Under hösten 2009 fick lärargruppen, av rektorn, ett uppdrag att dokumentera arbetet inom studieväg 1. Resultatet blev en dokumentation där lärarna beskriver studerandegruppen som går denna studieväg, definitioner av ett antal begrepp som används inom studievägen samt en beskrivning av hur lärarna arbetar för att uppnå kursmålen som har brutits ner till konkreta målområden. För rektorn var detta också ett sätt att informera övriga skolledare och politiker/förbundsledning om verksamheten. Syftet med denna dokumentering är att de studerande ska bli medvetna om målen för kursen och betygskriterierna för de olika betygsnivåerna. Vid intervjuer med de studerande framkommer dock att flertalet inte kan beskriva kursmål och betygskriterier men att de är bekanta med begreppet kursmål och krav för olika betygsnivåer. De studerande uppger att de i undervisningen pratar om kulturskillnader mellan Sverige och de länder som de kommer ifrån. Under lärarintervjun ger lärarna ett flertal exempel på hur de arbetar för att de studerande skall utveckla sin interkulturella kompetens. Inför varje kursslut får den studerande besvara en enkät som sedan respektive lärare utvärderar. Det finns dock inte någon sammanställning över enkätresultaten för hela skolan. De studerande har tillgång till fria läromedel och inga andra avgifter tas ut. De studerande uttrycker att de är nöjda med undervisningen och det inflytande de har. Samtidigt framgår av intervjuer att de studerande har ett mycket begränsat inflytande över kursplaneringen. Vid intervjuer med de studerande framkommer också att kartläggningen som genomförs vid utbildningens början inte påverkar lektionsinnehållet. Detta bekräftas under lärarintervjun. 9

10 10 (12) Uppföljning Senast inom sex månader från beslutsdagen, dvs. den 10 juli 2011, ska Västerbergslagens Utbildningscentrum skriftligt redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits samt hur insatserna avses leda fram till uttryckliga och varaktiga förändringar för att komma till rätta med ovanstående brister. Även tidplan för planerade åtgärder och ansvarig för genomförandet ska anges. Ange Skolinspektionens diarienummer (Dnr :575) vid kommunikation med myndigheten angående granskningen. Redogörelsen sänds per e-post till I ärendets slutliga handläggning har även utredaren Agneta Kristensson och juristen Magnus Jonasson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Ann-Christin Hartman Enhetschef Lennart Andersson Utredare/Föredragande 10

11 11 (12) Bilaga 1 Tabell 1: Studieresultat studieväg 1 och 2 läsåret 2008/09, riket och Västerbergslagens Utbildningscentrum (VBU) Kurs Studieresultat Riket VBU Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott A Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott B Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott B Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start- och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Andel (%) som fått godkänt Andel (%) som gjort avbrott C Antal elevtimmar för kursdeltagare som fått godkänt Genomsnittlig tid i veckor mellan start och slutdatum för kursdeltagare som fått godkänt Källa: Skolverkets nationella statistik 11

12 12 (12) Tabell 2: Andel (%) studerande läsåret 2008/09 efter utbildningsbakgrund och andel (%) i läs- och skrivinlärning Riket VBU Antal studerande års utbildningsbakgrund (andel %) års utbildningsbakgrund (andel %) Mer än 13 års utbildningsbakgrund (andel %) I skriv- och läsinlärning (andel %) Källa: Skolverkets nationella statistik 12