Helsingfors stads handlingsplan för digitalisering av undervisningen för åren

Transkript

1 Helsingfors stads handlingsplan för digitalisering av undervisningen för åren Strategi för digitalisering av utbildning och inlärning GOD INLÄRNING Informationsteknik för framtida aktörer

2 Strategi för digitalisering av utbildning och inlärning Utgivare: Helsingfors stads utbildningsverk Bilder: Jefunne Gimpel, Visit Helsinki Omslagsbild: Jefunne Gimpel Helsingfors 2016 digi.edu.hel.fi/digitalisaatio-ohjelma_2016

3 Innehåll 4 1. Undervisning i den digitala tidsåldern 5 2. Undervisningen på tröskeln till digitalisering 8 3. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen för åren Centrala målsättningar för digitaliseringen Handlingsplanens åtgärdshelheter och genomförandet av dem A. Reformering av digital inlärning och den pedagogiska verksamhetskulturen 5.1 Utveckling av kompetenser, verksamhetskultur och ledarskap 5.2 Innovativa försök 5.3 Inlärningsmiljöer och digitalt material B. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för reformen 5.4 Utveckling av digitala system som stöder undervisning och inlärning 5.5 IT-verktyg för lärare och studerande Hur handlingsplanen för digitalisering framskrider Uppföljning och utvärdering av verkställandet av handlingsplanen för digitalisering En kostnadsberäkning över verkställandet av handlingsplanen för digitalisering Slutord Handlingsplan för digitalisering av undervisningen

4 1. Undervisning i den digitala tidsåldern Stadsfullmäktige godkände en budgetplan för år 2016 och en ekonomiplan för där följande linjedragning finns: Ett projekt inleds i syfte att främja digitaliseringen inom utbildningen. Till en början genomförs en digital strategi för utbildning och inlärning, och vid beredningen av denna utnyttjas också utomstående experter. Strategin och åtgärdsplaner bereds under våren Utgående från behandlingen i utbildningsnämnden bereds strategin och åtgärdsrekommendationerna bereds för stadsstyrelsen. I och med digitaliseringen av samhället och arbetslivet har betydelsen av att kunna utnyttja informationsteknik i utbildning och undervisning vuxit. Digitalisering förändrar tillämpningar, processer, informationshantering och växelverkan. Vid sidan om de klassiska hierarkiska organisationerna har olika nätverk vuxit fram och blivit allt mer betydelsefulla, och genom dem har mångsidig delaktighet blivit vardag. Samarbetet mellan människan och maskinen har förändrats bland annat i och med framsteg inom robotik och så kallad förstärkt verklighet (augmented reality, AR). Allt större mängder information kan distribueras på nya sätt och hanteras av informationsteknik och människor, vilket leder till ny kunskap. Gamla yrken och arbeten försvinner medan nya uppstår. Utgångspunkten för digitaliseringen av undervisningen är att möjliggöra nya former av undervisning och inlärning samt nya pedagogiska lösningar. Det är absolut väsentligt att sammanföra digital teknik med elevers och studerandes inlärningsprocesser på ett sätt som är pedagogiskt meningsfullt och berikande. Informationsteknik är ett viktigt verktyg för inlärning, tänkande, informationssökning och -behandling, för den egna produktiviteten samt för att kunna samarbeta. Problembaserad och helhetsskapande inlärning samt elevers och studerandenas egna aktiva delaktighet är nyckelord i utvecklingen av skolornas verksamhetskultur och utvecklingen av både digital inlärning och digitalt läromaterial. Målet är att främja inlärningen av de kompetenser som behövs i framtiden. Digitaliseringen och utnyttjandet av informationsteknik inom undervisningen och som stöd för inlärning förändrar lärarens roll. Läraren fungerar i en högre grad som en aktiverare och handledare. I bästa fall kan inlärning och studier bestå av kollaborativt kunskapsuppbyggande och en utveckling av kompetenser som sker oberoende av tid och plats. Digitaliseringen bjuder inte på färdiga lösningar. Ny praxis och nya innovationer förutsätter att man kan utnyttja digital teknik på bästa möjliga vis. Digital inlärning är som effektivast ifall skiftningen mot det digitala på ett heltäckande vis får genomsyra skolornas verksamhetskultur, och den digitala tekniken är en naturlig del av reformen av undervisning och inlärning. En av de största utmaningarna med denna pedagogiska reform är att den samtidigt bör ske på alla nivåer; inom lärarkåren och ledningen, inom inlärning och undervisning samt inom tekniken och de fysiska inlärningsmiljöerna. Genom en systematisk utveckling som förbinder de olika nivåerna kan man säkerställa en varaktig förändring av verksamhetskulturen, en förändring som påskyndas av digitaliseringen. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 4

5 JUSSI HELLSTEN / VISIT FINLAND 2. Undervisningen på tröskeln till digitalisering Exakt hur mycket skolan blivit efter det övriga samhällets digitala utveckling syns konkret i den djupa klyftan mellan de ungas värld och skolverkligheten. Barn som är födda på 1990-talet kallas ofta för digitalt infödda (digital native). I deras värld har det alltid funnits internet och mobilteknologi. De digitalt infödda är trots det inte en homogen grupp, och man kan grovt indela de unga enligt hur och varför de använder teknik: kommunikation, informationssökning, underhåll, delaktighet på ett kunskapsskapande eller kreativt plan samt spelande i olika former. De ungas tekniska kompetens varierar mycket beroende på individuella vanor; allt från mångsidigt utnyttjande till tämligen ensidig användning. Ifall inlärningen främst är beroende av de ungas egna fritidsaktiviteter och intressen kan man ifrågasätta skolans roll som ett ställe där alla på ett jämlikt sätt får lära sig de kompetenser som behövs i framtiden. Det finns en risk att den digitala kompetensklyftan mellan olika befolkningsgrupper fördjupas i och med att människor indelas i grupper: de som aktivt utvecklar tekniken och de som passivt konsumerar den. Trots att man i Helsingfors, och allmänt i Finland, har investerat i både apparater och nätanslutningar har varken pedagogiken eller skolornas verksamhetskultur hängt med. De sätt på vilka informationstekniken används i dag återspeglar för det mesta bara skolans traditionella sätt att hantera information. Den förbereder inte ungdomen på de komplexa situationer de kommer att möta i dagsläget och i framtiden, där kollaborativ kompetens är en förutsättning för att lyckas. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 5

6 Att bygga framtidens skola och en ny pedagogisk verksamhetskultur Nya pedagogiska lösningar och en ny verksamhetskultur förutsätter ett kunnande i att leda förändring och i detta har rektorerna en central roll inom skolor och läroanstalter. I Helsingfors stads utbildningsväsende har man under de senaste åren börjat bygga upp framtidens skola och en ny pedagogisk verksamhetskultur utgående från de möjligheter som modern teknik erbjuder. I rapporten Ilmiömäinen Helsinki tulevaisuuden koulun suuntaviivat fastställdes målsättningar och riktlinjer för stadens skolor och läroanstalter angående pedagogiska, tekniska och fysiska inlärningsmiljöer, vilka skall motsvara framtidens behov för inlärning. Arbetet med den nya läroplanen har redan nu fört med sig nya pedagogiska lösningar och tillämpningar till undervisningen. De nya examensgrunderna för yrkesutbildning ( ) och de nya läroplanerna för förskoleundervisningen, grundläggande utbildningen samt gymnasiet ( ) förändrar skolornas verksamhetskultur, undervisningen och synen på inlärning. Läroplansarbetet i Helsingfors har för alla skolformer utgått från en helhetsskapande och kompetensbaserad undervisning, utvecklande av mångsidiga kompetenser (framtida färdigheter), kollaborativ inlärning och skapande av individuella lärostigar. Dessa kan alla främjas genom användning av digital teknik. Under de senaste åren har man i Helsingfors stads utbildningsväsende utvecklat nya pedagogiska lösningar och användningen av digital teknik genom ett flertal projekt och olika former av utvecklingsverksamhet. Detta har skapat nya synsätt och ny kompetens kring hur man kan förnya de pedagogiska grunderna, hur tänkesätt och beteende kan förändras samt hur man kan få till stånd en ny öppen och delaktig verksamhetskultur. Inom gymnasie- och yrkesutbildningen inledde man redan år 2013 utvecklingsverksamheten för Stadin ekampus. Grunden för utvecklingsarbetet inom Stadin ekampus var en helhetsskapande fenomenbaserad inlärning, en reform av bedömningsprocesserna, samt förberedelser inför den elektroniska studentexamen. Därtill ville man förstärka kompetensbaserad undervisning inom den yrkesinriktade utbildningen. Inom gymnasierna och i yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto tog man år 2014 i bruk eportfolio-systemet, som är ett elektroniskt verktyg för studerande, vilket gör det möjligt att utföra och dokumentera sina studier, göra upp en personlig studieplan samt utvärdera den mångfacetterade inlärningen. Användningen av eportfolio håller som bäst på att spridas till den grundläggande utbildningen. En del av grundskolorna, alla gymnasier och Stadin ammattiopisto har deltagit i projektet New Pedagogy for Deep Learning, i vilket man forskat i och utvecklat nya pedagogiska lösningar som gjorts möjliga av digital teknologi i Finland och i andra länder. Därtill har en del av grundskolorna deltagit i Utbildningsstyrelsens nätverk Fyren, som är ett riksomfattande nätverk för skolutveckling för den grundläggande utbildningen. Inom den grundläggande utbildningen har man också som en del av jämställdhetsprojektet utvecklat teknikfostran och robotik i flera skolor. Inom dessa projekt har man fortbildat lärare, och ett stort antal lärare delat i utvecklingsarbetet inom dessa projekt. Nya pedagogiska lösningar och en ny verksamhetskultur förutsätter ett kunnande i att leda förändring: i detta har rektorerna en central roll inom skolor Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 6

7 och läroanstalter. På andra stadiet har man förbättrat rektorernas förmåga att leda förändring genom ett träningsprogram som rektorerna deltagit i under två års tid. Alla rektorer har fått genomgå en Work of Leaders-arbetsprofilering, som hjälper rektorerna att bättre bedöma sina egna beredskaper att leda förändring. Förändringen av verksamhetskulturen och utvecklingen av nya pedagogiska lösningar har kopplats till en genomgående reform av hela utbildningsväsendet. Förutom digitaliseringen av undervisningen är ett av reformens spetsprojekt nya verksamhetsmetoder för förvaltningen. Strukturella och nätverksinriktade handlingssätt samt utbildningslinjernas pedagogisk-tekniska kompetenser har förstärkts genom att sprida ut Mediecentralens uppgifter och personal till utbildningsverkets olika avdelningar. Avsaknaden av en fungerande IT-miljö är ett hinder Alla projekt som ämnat utveckla digitaliseringen och den pedagogiska verksamhetskulturen har stött på samma flaskhals: avsaknaden av eller en icke fungerande IT-miljö. Lärare och studeranden har helt enkelt inte tillgång till de datorer, inlärningsplattformar eller datasystem som de behöver. Därtill kan avsaknaden av eller ett icke fungerande trådlöst nät försvåra eller göra det omöjligt att utnyttja digital teknik i de nya pedagogiska lösningarna. Informationstekniken skapar ett pedagogiskt mervärde endast då användningen har blivit systematisk, målinriktad och en naturlig del av vardagen. Målet med digitaliseringen är att ändra på den pedagogiska verksamhetskulturen och möjliggöra nya processer och tillämpningar, men detta är inte praktiskt möjligt ifall den IT-utrustning som behövs inte finns eller ifall den inte fungerar. Stora utmaningar i användningen av informationstekniken Antalet användare av informationsteknik och datasystem inom Helsingfors stads utbildningsväsende är mycket stor. Det finns över elever och studerande, och ungefär medlemmar i den undervisande personalen. Även vårdnadshavarna räknas bland utbildningsväsendets användare då de också ska ges möjligheten att delta i planeringen och uppföljningen av sina barns inlärning och i skolans verksamhet. Utbildningsväsendet står inför stora utmaningar i användningen av informationsteknik. Från och med 2016 ska studentskrivningarna bli elektroniska, vilket förutsätter att gymnasierna har ett fungerande nät och att bärbara datorer finns tillgängliga för studeranden och lärare. Den yrkesinriktade utbildningen har fått följa med hur arbetsmiljön i snabb takt förändrats till att vara mer informationsfokuserad. Den grundläggande utbildningen ska enligt den nya läroplanen erbjuda varje studerande utbildning i sådan informations- och kommunikationsteknik som kommer att behövas för aktivt deltagande i informationssamhället. Inom småbarnspedagogiken och i förskoleundervisningen ska barnen ges jämlika möjligheter att bekanta sig med olika redskap, tjänster och spel i vilka man använder sig av informations- och kommunikationsteknik. Digitaliseringen gör det möjligt att skapa en engagerande verksamhetskultur och smidig kommunikation mellan hemmet och daghemmet/förskolan/skolan. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 7

8 JEFUNNE GIMPEL 3. Handlingsplanen för digitalisering av undervisningen för åren Handlingsplanen för digitalisering av undervisningen för åren baserar sig på den utvecklingsverksamhet som gjorts under de senaste åren och de erfarenheter och nya visioner som därigenom erhållits. Därtill har man inom utbildningsväsendet utfört omfattande utredningar om praxisen i andra länder och städer och om deras erfarenheter av de förändringar som digital teknik hämtat med sig till undervisning och inlärning. Man har också samarbetat med teknologiföretag och införskaffat nytt kunnande. Handlingsplanen för digitalisering har till mestadels varit en kollaborativ process. Särskilt rektorer, daghemsföreståndare och cheferna för förvaltningsenheterna har varit delaktiga i processen. Undervisningens digitalisering och de ändringar som detta möjliggör har även behandlats tillsammans med utbildningsnämnden och lärarorganisationer. I och med att utbildningsväsendets reform inleddes hösten 2015 har även utbildningsverkets personal varit delaktiga i processen att skapa nya verksamhetsmodeller med hjälp av teknik. Utgångspunkten i handlingsplanen är att alla skolor skall ha möjlighet att utveckla sin egen digitala verksamhetskultur och själva komma på hur skolans verksamhet och struktur i framtiden kunde se ut. Allt baserar sig på så kallad agil eller smidig utveckling, på innovativa experiment som initieras av elever eller lärare, samt på en omfattande fortbildningsprocess för personalen. Skolornas utveckling och digitaliseringsprocess stöds av utbildningsväsendets nya nätverksorganisation. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 8

9 Handlingsplanens utgångspunkter Handlingsplanen kan indelas i följande teman: Idén om att inlärning sker överallt, alltså att inlärning inte längre begränsas bara till klassrummet utan sprids till mångsidiga inlärningsmiljöer utanför Studerandens deltagande och delaktighet Gemenskap Framtidens färdigheter Det att inlärningen sprids utanför klassrummet till mångsidiga inlärningsmiljöer innebär att elever och studeranden har större möjligheter att studera och lära sig oberoende av tid och plats. Skillnaden mellan formell inlärning och informell inlärning minskar eller försvinner helt. I framtiden baserar sig inlärning mer på självständigt intresse och engagemang, och ofta också på att göra saker tillsammans eller att påverka i sociala nätverk. I Helsingfors är hela staden en omfattande och värdefull inlärningsmiljö. Man kan till exempel utnyttja bibliotek, teatrar, ungdomslokaler och museer som inlärningsmiljöer, vilket förstås förutsätter att olika ämbetsverk JEFUNNE GIMPEL Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 9

10 JEFUNNE GIMPEL Inlärning är inte längre lika bunden till tid och plats, och elever och studerande kan ha sin individuella lärostig och bestämma sin egen studietakt. kan arbeta tillsammans. Det lönar sig också att utvidga partnerskapsnätverken till att omfatta högskolor, arbetslivet och den tredje sektorn. Elevers och studerandes deltagande och delaktighet innebär att man utgår från deras förutsättningar, behov, individuella inlärningserfarenheter samt aktiva deltagande. Undervisning har traditionellt varit mer eller mindre auktoritärt och lärarcentrerat. Då inlärningen är elevcentrerad framhävs samarbetet mellan läraren och den som skall lära sig. I planering och undervisning krävs att man tar i beaktande olika former av behov. Teknik möjliggör mer effektiva inlärningsupplevelser för många olika slags elever och studerande samt mångsidiga och flexibla sätt att framföra information och att uttrycka sig på. Gemenskap handlar om att höra till en grupp som är större än en individ, att hålla kontakt med andra och allting som är mänskligt, samt om att skapa och höra till olika nätverk. Pedagogisk och social praxis och sätt att upprätthålla växelverkan är vad som styr inlärningen. Inlärningsmiljön ska stötta och stärka aktiverandet av tankemodeller som sker under kollaborativa processer och i en gemenskap. Inlärningsmiljön ska hjälpa att reglera verksamheten samt bidra till att bygga upp förståelse och meningsfulla helheter. I den digitala pedagogiken är dessa teman både förutsättningar för förändring och något som påskyndar förändringen i fråga. Inlärningen blir allt mera sammansatt, flexibel och blandad (så kallad blended learning) då traditionell kontaktundervisning mellan lärare och elever kombineras med den inlärning som sker mellan elever i en digital inlärningsmiljö. Inlärning är inte längre lika bunden till tid och plats, och elever och studerande kan ha sin individuella lärostig och bestämma sin egen studietakt. Olika undervisningslösningar är till exempel projektinlärning, helhetsskapande inlärning, undersökande inlärning, spel, simulationer eller det omvända klassrummet (flipped classroom). Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 10

11 JEFUNNE GIMPEL 4. Handlingsplanens centrala målsättningar Handlingsplanens centrala målsättningar är följande: 1. Främja och säkerställa att elever och studeranden får den goda inlärning som de behöver i informationssamhället informationsteknik för framtida aktörer God inlärning innebär att varje elev och studerande har en central roll i att bygga upp sin egen inlärningsprocess, vilket motiverar hen att arbeta nära de övre gränserna för sin kognitiva kapacitet. God inlärning kommer till uttryck i en kollaborativ process, där en individ blir en del av gemenskapens kultur och anammar dess värdegrund, verksamhetsrepertoar och redskap. Till god inlärning hör social och emotionell inlärning, som har som roll att upprätthålla välmående i skolan. Välmående i sin tur är viktigt för inlärning. I god inlärning framhävs glädjen i att lära sig något nytt och få nya insikter. Motivation och inspiration är också viktiga ingredienser. God inlärning innebär inte bara att skaffa sig information, utan förmågan att tillämpa informationen för att lösa komplicerade problem som kräver gränsöverskridande samarbete. Det innebär också förmågan att skapa och dela ny information och utveckla det egna tänkandet. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 11

12 Till god inlärning hör framtidens färdigheter, vilka är de medborgarfärdigheter som det nya informationssamhället förutsätter. Dessa är tankefärdigheter (kreativitet och innovationsförmåga, kritiskt tänkande och problemlösning, inlärningsförmåga och metakognitiva färdigheter), arbetsfärdigheter (kommunikations- och samarbetsfärdigheter), förmågan att hantera verktyg som arbetet kräver (informations- och IKT-läskunnighet) samt medborgarfärdigheter (globalt och lokalt medborgarskap, liv och karriär samt kulturmedvetenhet). Därtill hör det till gott lärande att lära sig reglera användningen av mobil- och andra tekniska apparater. Dessa behandlas i de nationella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som mångsidiga kompetenser, vars målsättningar ska inkluderas i all inlärning och undervisning. 2. Utveckling av lärarnas pedagogiska och digitala kompetens samt rektorernas pedagogiska kompetens och ledande av förändring I och med digitaliseringen av samhället och arbetslivet krävs det en ny beredskap och nya kompetenser att hantera det digitala i utbildning och undervisning. Målet är att den digitala kompetensen i skolorna motsvarar tidens krav. Genom fortbildning kan man stöda lärarna i de förändringar som läraryrket genomgår och ge hjälp i digitaliseringen av utbildningen. Utvecklingen av digital inlärning och undervisning förutsätter att rektorerna har stor pedagogisk kompetens och förmåga att leda förändring. 3. Ge skolorna resurser att vara innovativa utvecklare av undervisning och inlärning Samhället och arbetslivet är ständigt i förändring, vilket förutsätter att skolorna ständigt utvecklas. Samhället och arbetslivet är ständigt i förändring, vilket förutsätter att skolorna ständigt utvecklas. Målet är att ge varje skola den beredskap som behövs för att kunna bemöta förändringarna i samhället, genom agil utveckling av verksamhetskulturen och praxisen. Skolorna ges kraften att utveckla och varje skola har sitt eget digitala utvecklingsmål. Målet är att skolorna skapar nätverk och samarbetar för att utveckla sig vidare och att de delar på resultaten. 4. Förändra den pedagogiska verksamhetskulturen till en mer öppen, delaktig och nätverksorienterad delarkultur Handlingsplanens målsättning är att inom alla skolformer genomföra en förändring i den pedagogiska verksamhetskulturen: avsikten är att främja god inlärning i framtiden och inlärning av sådana färdigheter som kommer att behövas i informationssamhället och i arbetslivet i framtiden. Digital teknik förutsätter platta organisationer där växelverkan är viktigare än hierarkier, vilket också leder till förändringar i ledarskapet och sättet att leda inom hela utbildningsväsendet. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 12

13 5. Mångsidiga och modifierbara fysiska inlärningsmiljöer Målet är att övergå från enskilda klassrum till mångsidigt användbara lokaler och inlärningsmiljöer. För att kunna utnyttja tekniken till fullo och för att kunna verkställa de nya pedagogiska lösningarna krävs lokaler som är både modifierbara och har mångsidiga användningsmöjligheter. Genom mångsidigt användbara inlärningsmiljöer kan man stöda studerandenas välmående och inlärningen av de färdigheter som kommer att behövas i framtidens arbetsliv och samhälle. Informationstekniken bör vara harmoniskt integrerade i inlärningsmiljöerna. För att detta ska lyckas förutsätts ett nytt sätt att planera undervisningslokalerna. Målet är att övergå från enskilda klassrum till mångsidigt användbara lokaler och inlärningsmiljöer, som är öppna och modifierbara. 6. Hela staden blir en inlärningsmiljö 7. Målsättningen är att hela staden kan fungera som en urban inlärningsmiljö. Utanför skolan finns gott om pedagogiska möjligheter. Till exempel bibliotek, teatrar, ungdomsutrymmen och museer kan lätt utnyttjas för inlärning och undervisning. En digital inlärningsmiljö tillåter inlärningen att ske på ett globalt plan, utanför skolbyggnaden, och också att man kombinerar undervisning som sker på flera olika platser. Öka på utbildningens genomslagskraft, resultat och effektivitet 8. Digitaliseringen möjliggör användningen av nya pedagogiska och undervisande metoder och verksamhetsprocesser, som kan användas för att centraliserat öka på utbildningens genomslagskraft, resultat och effektivitet. Utbildningens genomslagskraft, resultat och effektivitet ökas genom systematisk utveckling och genom att digitalisera utbildningens olika processer. Helsingfors - en stad för innovativa försök inom undervisning Digitaliseringen och den teknologiska revolutionen är inte ett linjärt fenomen, utan snarast något som går framåt med stora skutt. Målet är att handlingsplanen för digitalisering ska öppna vägen för en utveckling som skapar lösningar för nästa generation och för ett nytt ekosystem för inlärning. Samarbetet med ledande finska och internationella universitet, utvecklare och företag hjälper till att bygga upp det nya experimentella ekosystemet. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 13

14 5. Handlingsplanens åtgärdshelheter och genomförandet av dem Handlingsplanen för digitalisering är strukturerat i två delar och fem åtgärdshelheter: A. Reformeringen av den pedagogiska verksamhetskulturen och digital inlärning 1. Utveckling av kompetenser, verksamhetskulturen och ledarskap 2. Innovativa försök 3. Inlärningsmiljöer och digitalt material B. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för reformen 4. Utveckling av digitala system som stöder undervisningen och inlärning 5. IT-verktyg för lärare och studerande 1. Utveckling av kompetenser, verksamhetskultur och ledarskap 2. Innovativa försök 3. Inlärningsmiljöer och digitalt material 4. Utveckling av digitala system som stöder undervisningen och inlärning 5. IT-verktyg för lärare och studerande Digitaliseringen Basinfrastruktur Bild 1. Handlingsplanens åtgärdshelheter Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 14

15 Genom att satsa på systematisk utveckling kan man se till att handlingsplanen för digitalisering åstadkommer en permanent förändring i verksamhetskulturen och att digitaliseringen verkligen synliggörs på alla plan i elevens vardag i form av ny undervisnings- och inlärningspraxis. Digitalisering kan inte uppnås enbart genom att utveckla tekniken, och inte heller enbart genom ny pedagogik. Det är viktigt att utveckla helhetsbilden och alla dess element samtidigt. Den systematiska utvecklingen inom handlingsplanen består av följande element: utveckling av verksamhetskulturen och strukturerna, utveckling av kompetens, utveckling av inlärningsmiljöer, utveckling av undervisnings- och studiepraxis (bild 2). Strategi Förändringsledarskap och kunskapshantering Nya strukturer Verksamhetskulturen och strukturerna Kompetensutveckling Digital kompetens Fortbildningar Helhetsskapande inlärning Individualisering Undervisning i team Undervisningsoch studiepraxis Inlärningsmiljöer Digitala miljöer Mångsidigt användbara lokaler Bild 2. Systematisk utveckling Skolorna har en central roll varje åtgärdshelhet, och fungerar enligt principerna om agil utveckling och försökskultur. Utvecklingen utgår från innovativa försök och deltagarbaserade idéer och innovationer. Alla Helsingfors stads skolor deltar i den innovativa utvecklingen och varje skola har sitt eget digitala utvecklingsobjekt. Åtgärdshelheterna är också ryggraden för att skapa nya koncept för skolornas stödtjänster och för den nya nätverksinriktade organisationsformen. Genom skolornas deltagarledda, agila utveckling kan man säkerställa att utvecklingsarbetet är innovativt, riktas rätt, och att nya tillämpningar och nya metoder och arbetssätt får fotfäste redan i utvecklingsstadiet. Utvecklingen är en cyklisk process, där lärare och studerande kommer på idéer, bedömer varandra och tillämpar dem. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 15

16 JEFUNNE GIMPEL A. Reformering av den pedagogiska verksamhetskulturen och digital inlärning 5.1 Utveckling av kompetenser, verksamhetskultur och ledarskap Lärare och rektorer ges metoder och instrument för att utveckla ny inlärning och för att anskaffa digitala kompetenser. Genom fortbildning kan man stöda lärarna i de förändringar som läraryrket genomgår och ge hjälp i digitaliseringen av utbildningen. För att utveckla lärarnas och rektorernas digitala kompetens och för att arrangera den kompletterande utbildningen används referensramen Digi.hel.fi, som utvecklats utgående från Utbildningsstyrelsens nationella Ope.fi-referensram. Referensramen fastställer de digitala kompetenser som behövs för undervisning och för pedagogisk ledning. Den kompletterande utbildningen verkställs som en omfattande, mångsidig utbildning, där man bland annat använder sig av närundervisning, kamratundervisning, träning, nätinlärning (MOOC-nätkurser, videoundervisning), inlärning på lärarnas arbetsplatser, samt pedagogiska portfolier. Som bevis för erhållen kompetens beviljas ett elektroniskt kompetenscertifikat (OpenBadge) utgående från den färdighetsnivå som uppnåtts enligt Digi.hel.fi. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 16

17 För att kunna förändra verksamhetskulturen förutsätts det att rektorerna systematiskt tillämpar förändringsledarskap i sitt arbete. Rektorernas färdigheter att leda förändring förstärks genom ett träningsprogram och genom gemensamma utvecklingsseminarier. Principerna för att leda förändring introduceras i de existerande strukturerna och processerna. En förändring av skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur förutsätter att hela utbildningsväsendets ledning reformeras. Detta sker med hjälp av att ta i bruk en ny förvaltningspraxis. Särskilt viktiga för ledningen är nätverksledarskap och färdigheter i att leda personal. Målsättningar I varje skola ska den digitala kompetensen vara aktuell och stöda förändringen av skolans pedagogiska verksamhetskultur. Utveckling och självutvärdering av kompetens är en kontinuerlig, cyklisk process. Lärare och rektorer ges metoder och instrument för att utveckla ny inlärning och för att anskaffa digitala kompetenser Åtgärder Digitala kompetenser och progressioner fastställs ( Helsingfors digi.hel.fi-nivåerna ). Former och miljöer för att utveckla nya kompetenser skapas, till exempel inlärning på arbetet för lärare och pedagogiska portföljer. Planen för kompetensutvecklingen och kartläggningen av kompetenser genomförs som en cyklisk process. Digitalt utbildningsmaterial förbereds, och lärarutbildningsprocessen fastställs. Ett nätverk för kollegial utbildning grundas. Video- och nätutbildning genomförs där studiematerialet är tillgängligt för alla på nätet. Processkunskap utvecklas som stöd för utvecklingsprojekt. De agila modellerna och processerna för pedagogisk ledning och förändringen av verksamhetskulturen utvecklas. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 17

18 5.2 Innovativa försök Kärnidén i handlingsplanen för digitalisering är att göra det möjligt för alla skolor att utveckla en egen digital verksamhetskultur och att komma på hur skolans struktur och pedagogiska lösningar i framtiden kunde se ut. Handlingsplanen för digitalisering baserar sig på så kallad agil eller smidig utveckling och på innovativa försök som initieras av elever eller lärare i varje skola. Man har inlett den innovativa utvecklingen genom att i första skedet leta efter försöksskolor som går i spetsen för digitaliseringen, vars goda praxis har visat sig fungerande och tillämpbara på alla andra skolor. Målet är att skolorna skapar nätverk och samarbetar för att utveckla sig vidare och att de delar på resultaten. Varje skola har i framtiden sitt eget digitala utvecklingsmål. Skolornas utveckling stöds med kompletterande utbildning, verkstäder och genom att utrusta skolorna med informationsteknik. Målsättningar Skolorna tar ett stort steg in i det digitala genom att förändra sina egna utvecklingsprocesser och genom systematisk ändring av verksamhetskulturen. Skolorna ska ha förutsättningar att utveckla sin pedagogiska verksamhetskultur att motsvara det föränderliga samhällets behov. Den goda praxis och de goda verksamhetsmodeller som utvecklats i försöksskolorna görs också tillgänglig för andra skolor Åtgärder Varje försöksskola gör upp en detaljerad projektplan samt en kompetensutvecklingsplan. Försöken får draghjälp i form av kompletterande utbildningar, verkstäder och genom att utrusta försöksskolorna med den informationsteknik som behövs. Skolorna ges möjligheten att utveckla sin verksamhetskultur till att motsvara kraven i det föränderliga samhället. En lednings-, styrnings- och stödmodell för pedagogik utvecklas. Rektorerna får stöd i sin träning i att systematiskt leda förändring och digitaliseringsprocessen. Skolorna får konsulthjälp och stöd i hur de kan använda sina fysiska inlärningsmiljöer och olika utrymmen. Verksamheten för förändringsagenter inom digitaliseringen inleds, god praxis delas och sprids, och case-beskrivningar utförs. Verkställandet och resultaten av de innovativa försöken uppföljs och bedöms i samarbete med Helsingfors universitet (forskningssamarbete). Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 18

19 Försöksskolorna - det första steget 60 stycken skolor, vilka representerar alla olika stadier, har ansökt om en plats som försöksskola. Dessa skolor är redo att ta språnget in i det digitala i en snabbare takt och utveckla den pedagogiska verksamhetskulturen som en systematisk helhet, vilken involverar alla lärare. Inom utvecklingsarbetet fästs särskild uppmärksamhet vid att elever, studerande och vårdnadshavare får vara delaktiga. Fungerande tillämpningar och nya verksamhetsmodeller som utvecklats i försöksskolorna delas därefter med alla skolor. Därtill har varje skola ett eget utvecklingsmål inom digitaliseringen. De innovativa försökens teman De deltagande skolorna väljer ett av följande teman för sitt innovativa försök: Den helhetsskapande/fenomenbaserade skolan Avsikten är att forska i stora fenomen som existerar i den verkliga världen (t.ex. människan, EU, media osv) där många olika läroämnen på ett naturligt sätt kan kombineras. Fenomenen analyseras tillsammans och studerandena bygger upp information om dem med hjälp av läraren. eportfolioskolan Studerandena samlar in, behandlar och producerar information för sin egen elektroniska portfolio, som kanske bäst kan jämställas med en elektronisk skolväska eller mapp. eportfolion åskådliggör elevers och studerandes inlärningsprocesser och utveckling. En skola utan skolböcker Under undervisningen och inlärningen används studie- och annat material i elektronisk form. Elektroniska material kan förutom text också bestå av till exempel animationer, videon, simulationer och multimediapresentationer. En pulpetfri skola Klassrummen och andra inlärningsutrymmen har förvandlats till modernt utrustade arbetsmiljöer där eleverna inte längre sitter i rader. Inlärningsmiljön utvidgas också till att omfatta samhället utanför skolbyggnaden. En skolfri skola Inlärningen organiseras inte enligt traditionella mönster med klassrum, läsordningar och årskurser. Inlärningen kan ske genom till exempel verkstäder, projekt eller inom den yrkesinriktade utbildningen genom att skapa övningsföretag. Skolans egen innovation Skolans eget innovativa, systematiska utvecklingsobjekt som alla lärare och studerande deltar i att utveckla. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 19

20 5.3 Inlärningsmiljöer och digitalt material Genom digitala inlärningsmiljöer och läroplaner samt nytt digitalt inlärningsmaterial som följer den nya synen på inlärning kan man stöda förändringen av den pedagogiska verksamhetskulturen och systematiskt berika inlärningen och undervisningen. Studerande och elever är inte längre objektet för inlärning, utan subjektet. Genom att utveckla modifierbara och mångsidiga undervisningsmiljöer kan man utnyttja tekniken till fullo och verkställa nya pedagogiska lösningar. Informationstekniken bör integreras harmoniskt i inlärningsmiljöerna. För att detta ska lyckas förutsätts ett nytt sätt att planera lokalerna. Målet är att övergå från enskilda klassrum till mångsidigt användbara lokaler, som är öppna och modifierbara. Målsättningen är att hela staden kan fungera som en urban inlärningsmiljö. Utanför skolan finns gott om pedagogiska möjligheter. Till exempel bibliotek, teatrar, ungdomsutrymmen och museer kan lätt utnyttjas också för inlärning och undervisning. En digital inlärningsmiljö tillåter inlärningen att ske på ett globalt plan, utanför skolbyggnaden, och också att man kombinerar undervisning som sker på flera olika platser. Målsättningar Varje studerande har tillgång till en modern digital inlärningsmiljö och digitalt läromaterial. De fysiska inlärningsmiljöerna, lokalerna och tekniken stöder inlärning på djupet och anskaffningen av de kärnkompetenser som behövs för arbetslivet och samhället i framtiden, samt välmående Åtgärder Användningen av eportfolio utvecklas och utvidgas till grundskolorna. Kriterierna för vilket digitalt läromaterial som väljs uppdateras. Digitalt material och digitala databanker anskaffas till skolorna (som överensstämmer med den nya synen på inlärning). En publiceringsplattform för material och god praxis som lärare modifierat eller skapat utvecklas. De fysiska inlärningsmiljöernautvecklas, och helt nya lösningar skapas. Inlärningsplattformslösningarna uppdateras. Analysmetoderna för inlärning utvecklas så att uppgifter om hur studerandens inlärningsprocess framskrider samlas automatiskt. Detta innebär att man på individnivå kan snabba på eller fördjupa inlärningen eller vid behov ingripa i eventuella brister i inlärningen. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 20

21 JEFUNNE GIMPEL B. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för reformen 5.4 Utveckling av digitala system som stöder undervisningen och inlärning Digitaliseringen av undervisning och utbildning förutsätter en förändring i verksamhetskulturen, som i sin tur förutsätter en fungerande digital miljö och ett heltäckande digitalt system för undervisning och inlärning. En annan viktig aspekt är behovet att skapa enhetliga och användbara datalager med information samt öppna gränssnitt till nationella system, till exempel det nationella Registret för verifierat kunnande (TOR). De system som för ögonblicket är i användning stöder inte i regel förändringar i verksamheten, och i dem ingår inte öppna gränssnitt. Många system har nått slutet av sin tekniska livslängd. Den heltäckande digitala miljön och datasystemet som ska utvecklas för undervisning och inlärning består av en digital inlärningsmiljö, administrationsprogram samt undervisningstjänster (bild 3). Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 21

22 Digital inlärningsmiljö Administration av elever och studerande Undervisningstjänster Nationella informationsdatabaser och statistikföring SADe Webbtjänst för lärande, Läroplanen, Registret för verifierat kunnande, Inlärningsplattform (Learning Management System) eisp (individuell studieplan) Plattform för distribution, publicering och versionskontroll av studiematerial eportfolio (Personal Learning Environment) Elev-/Studerande-/Lärarregister Val och prestationsuppgifter Uppgifter om individualisering Bedömning, utvärdering och uppföljning Dataanalys för individualiseringen av inlärningen Rapportering, statistikföring, uppföljning och utvärdering Data-analys som stöd för kunskapshantering Läroplaner och verksamhetsplaner Utbildningsutbud Planering av undervisning och inlärningsprocesser Planering av undervisningslokaler och resurser Hantering av läsordningar, scheman och arbetsordningar Servicenivå Öppna gränssnitt Användargränssnittsnivån Enhetliga informationsdatabaser som fungerar tillsammans Bild 3. Den heltäckande digitala miljön och datasystemet för undervisning och inlärning är uppbyggd i moduler för att göra det möjligt att genomföra användarcentrerad agil utveckling och införa en open source-bas. Det digitala systemet möjliggör bland annat individualiseringen av inlärning genom Data-analys varje studerande kan få en optimal och individuell inlärningsstig och göra sina egna individuella framsteg. Därtill möjliggörs kollaborativ kamratinlärning. Detta tillåter lärarna att i själva undervisningen och under inlärningsprocesser bättre beakta alla studeranden, särskilt de som kräver specialstöd och de som hör till andra språk- och kulturgrupper. Ur en utbildnings- och undervisningssynvinkel kan det digitala systemet bjuda på de verktyg som behövs och stöda utvecklingen av kunskapsbasen. Därtill kan systemet hjälpa till att styra verksamheten, skapa prognoser och förutsägelser, bedöma hur effektiv verksamheten är, samt vara till stöd för uppföljning, kunskapshantering och beslutsfattande. Avsikten är att systemet i huvuddel grundar sig på open source-kod, vilket skulle göra det möjligt att prioritera de behov som användarna, skolorna, lärarna och eleverna har och dessutom leda till en innovativ och deltagarledd utveckling. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 22

23 Systemet utvecklas och verkställs modulärt, vilket också innebär att till exempel innovativa startup-företag har en möjlighet att delta i utvecklingen. Systemutvecklingen utnyttjar agila programmeringsmetoder, t.ex. den så kallade Scrum-metodiken. Utvecklingen organiseras på basis av skolornas behov och de innovativa försöken. Målsättningar En heltäckande digital miljö och system för undervisning och inlärning som erbjuder öppna gränssnitt till andra system, även nationella system och datalager, utvecklas. Informationssystemet stöder ledning och beslutsfattande baserat på data-analys samt uppföljning och individualisering av inlärningen Åtgärder Specificera informationsarkitekturen för utbildningsväsendet och skapamodeller för informationsflödena som en del av de nya verksamhetsprocesserna. Öppna gränssnitt byggs upp och ansluts till nationella system (t.ex. TOR, SADe webbtjänsten för lärande, eops). Redan existerande data utnyttjas mer effektivt och data-analys används för att stöda ledning och beslutsfattande. Ett pilotprogram för kunskapshantering inleds: Information som stöd för planering av ett servicenät. Ett pilotprogram för data-analys inleds: minska avbrutna studier och främja slutförandet. Analys, uppföljning och bedömning av inlärning utvecklas. Ett heltäckande digitalt system för undervisning och inlärning utvecklas och anskaffas. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 23

24 5.5 IT-verktyg för lärare och studerande Skolan är en informationsintensiv organisation, i vilken man både hanterar och producerar information. Detta kräver att både lärare och studerande har tillgång till ändamålsenliga verktyg för informationshantering, dvs apparater och programvaror som krävs för att kunna hantera, modifiera, dela och producera information. Därtill krävs tillgång (access) till ett fungerande datanätverk. Skolornas informationsteknik har inget självvärde utan borde ses på som ett verktyg för tänkande, inlärning och informationsbehandling. Tekniken möjliggör ibruktagandet av nya pedagogiska metoder och berikar skolupplevelsen genom multimedial inlärning och undervisning. Det bästa pedagogiska mervärdet fås när informationstekniken är en systematisk och naturlig del av vardagen. Då informationstekniken blir allt vanligare och behovet att skaffa ny teknik ökar, ökar också behovet att skaffa IT-supporttjänster. Dessa ändrar också ständigt form. Målet är att skapa nya koncept och digitalisera IT-stödet på en ny servicenivå, där apparaterna underhålls och uppdateras på distans och där en trasig apparat kan ersättas med en ny inom 24 timmar. För användarstöd grundas en ny videobaserad supportcentral, samtidigt som också lärarnas och studerandenas digitala kompetens utnyttjas i klassrummen. Målsättningar Varje lärare och studerande ska ha tillgång till moderna verktyg för informationshantering i undervisningen och under studierna. Lärarna och studerandena ska ha god tillgång till ett snabbt trådlöst nät, även med sina egna apparater Åtgärder Skolorna utrustas med fungerande trådlösa nät och med kablar/punkter för laddning. Anskaffning av bärbara datorer för lärarna. Molntjänster tas i bruk (informationshanteringsprogramvara, kollaborativt arbete, delning). Anskaffningspraxisen och -processen definieras på nytt, konkurrensutsättning och nya avtal. Anskaffning av ett tillräckligt antal bärbara datorer och andra apparater för användning av elever och studerande. Inlärningsutrymmena utrustas med trådlös presentationsteknik. Skapa nya koncept för och digitalisera informationsteknikens installations- och supporttjänster. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 24

25 6. Hur handlingsplanen för digitalisering framskrider Bärbara datorer för lärare Ett fungerande trådlöst Digitala databaser och Alla elever och studerande Uppdatering av det trådlösa nätet nät i alla skolor eportfolio även i grund- inlärningsmaterial tas i bruk av alla har tillgång till datorer Lokalerna utrustade med De innovativa försöken inleds Ibruktagande av molntjänster Specifikation av informationsarkitekturen Processen och utbildningar för utveckling av kompetensen inleds skolorna Digitala databaser och inlärningsmaterial tas i bruk Fastställandet av dataanalys och datasystemet Beskrivning och delning av innovativa tillämpningar Ett pilotprogram och utveckling av ett heltäckande datasystem Förbättrad användning av data-analys för att stöda inlärning och undervisning God digital och pedagogisk beredskap hos lärare trådlös presentationsteknik Det heltäckande datasystemet är i bruk Data-analys utnyttjas som stöd för inlärning och ledarskap Innovativa verksamhetsmetoder Nya strukturer och en ny verksamhetskultur Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 25

26 JEFUNNE GIMPEL 7. Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen för digitalisering Målen och åtgärderna i handlingsplanen för digitalisering av undervisningen är nära knutna till projektet Digitaalinen Helsinki (Det digitala Helsingfors). De är kopplade till stadens strategi som en del av utbildningsverkets årliga planering och uppföljning av verksamheten och ekonomin. I vilken mån målen uppnås följs upp med hjälp av de årliga målen på nämndnivå. I skolorna och läroanstalterna genomförs handlingsplanen som en del av läroplanen och examensgrunderna och som en del av de årliga målen för verksamheten samt som en del av resultatpremiemålen. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 26

27 Genomförandet av handlingsplanen för digitalisering säkerställs genom att man följer upp och bedömer hur väl målen nåtts och åtgärderna vidtagits på olika nivåer och genom att vid behov låta genomföra korrigerande åtgärder enligt följande: På den politiska beslutsfattande nivån i stadsstyrelsen och utbildningsnämnden genom att årligen rapportera om hur handlingsplanen har gått framåt. I utbildningsverkets och avdelningarnas ledningsgrupper och vid rektorsmöten genom att regelbundet samla in och utvärdera hur åtgärderna har genomförts. På daghems-, skol- och läroanstaltsnivå genom att utvärdera planens åtgärder och mätare. Vid enskilda rektorers, lärares och andra anställdas utvecklingssamtal. Genomförandet av handlingsplanen för digitalisering följs årligen upp med hjälp av följande mätare: 1. Förändringar i den pedagogiska verksamhetskulturen 2. Skolans beredskap inför digitaliseringen (ledning och verksamhetskultur) 3. Lärarnas kompetenser (kompletterande utbildning) 4. Tillgänglig undervisningsteknik och i vilken grad den används Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 27

28 JEFUNNE GIMPEL 8. En kostnadsberäkning för handlingsplanen för digitalisering Till den del det gäller att reformera den pedagogiska verksamhetskulturen och den digitala inlärningen (dvs åtgärdshelheterna; Utveckling av kompetenser, verksamhetskulturen och ledarskap, Innovativa försök samt Inlärningsmiljöer och digitalt material) kan handlingsplanen för digitalisering i huvudsak finansieras inom ramen för utbildningsverkets anslag för driftsutgifter som en del av verksamheten samt med hjälp av utomstående projektmedel. Kostnaderna för lärarnas kompletterande fortbildning som motsvarar Digi. hel.fi-nivåerna och utbildningen av tutorlärare uppskattas till euro per år, det vill säga sammanlagt 1,2 miljoner euro under tiden Vid behov kan vikariekostnaderna för lärarna under utbildningarna täckas, liksom tidigare, med centraliserade medel för respektive utbildningsavdelning. Utbildningsverket har från Utbildningsstyrelsen ansökt om cirka euro i utvecklingsmedel för kompletterande fortbildning för personal inom utbildningsväsendet och småbarnspedagogiken. Dessa medel är ämnade för åren Utbildningsverket stöder skolornas och läroanstalternas innovativa försök, den ökade användningen av teknik, samt utvecklingen av digital inlärning. Arbetet blir mera effektivt tack vare ett utvecklingsnätverk för digital teknik i undervisningen, vilket bl a består av experter från f d Mediecentralen som placerats ut på de olika avdelningarna. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 28

29 Digitalt inlärningsmaterial anskaffas med den budget som reserverats för läromedel, vilket innebär att traditionella läroböcker och annat inlärningsmaterial så småningom ersätts med digitalt inlärningsmaterial. Det att inlärningsmiljön utvidgas till att omfatta hela Helsingfors leder till resekostnader för eleverna och studerandena, vilkas omfattning är svår att bedöma i det här skedet. Målet är att alla elever och studerande utan extra kostnad skulle få röra sig i Helsingfors med olika färdmedel under skoldagen. Detta garanterar en jämlik möjlighet för elever och studerande från olika delar av staden att dra nytta av Helsingfors som en urban inlärningsmiljö. Man beräknar att utrustningen till de nya inlärningsmiljöerna kan bekostas med utbildningsverkets nuvarande anslag för inventarier. Behovet av tilläggsresurser Behovet av tilläggsresurser för att genomföra handlingsplanen för digitaliseringen av undervisningen bedöms vara sammanlagt 37 miljoner euro, fördelat på åren enligt följande: Sammanlagt Investeringar Driftsutgifter Sammanlagt För att kunna genomföra handlingsplanen för digitalisering behöver utbildningsverket nytt kunnande, såväl pedagogisk som digital kompetens, samt också processkompetens. Kostnaderna för att skaffa denna kompetens uppskattas vara ungefär euro per år, sammanlagt 2 miljoner euro, vilket är ett tillägg till utbildningsverkets nuvarande budget. Tilläggsresurser behövs särskilt för investeringar, närmare bestämt för verkställandet av åtgärdshelheten En fungerande infrastruktur är en förutsättning för reformen. Utbildningsverkets nuvarande investeringsbudget för informationsteknik är inte tillräcklig för att skaffa de apparater och den infrastruktur som behövs för att förändra verksamhetskulturen, skapa nya pedagogiska lösningar och främja digital inlärning. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 29

30 Hur tilläggsfinansieringen allokeras Kostnadskalkyl Trådlöst internet och apparater Bärbara datorer och andra apparater för elever inom den grundläggande utbildningen Bärbara datorer inom gymnasiet (kan lånas av studerandena) Bärbara datorer inom yrkesinriktad utbildning (kan lånas av studerandena) Bärbara datorer för lärare Trådlös presentationsteknik (dataprojektorer och andra presentationsapparater) Trådlöst nät till alla skolor: basstationer, annan nätverksteknik och kopplingsskåp (inkl. datasäkerhetslösningar) Låsbara skåp för bärbara datorer med laddningspunkt Digitala miljöer, innovativa försök och informationssystem En heltäckande digital miljö för undervisning och inlärning Teknik i försöksskolorna - innovativa försöksskolor, smartteknik, robotik Personalresurser Åtgärdsprogrammens projektchefer, informations- och systemarkitekturskompetens, processledning Sammanlagt behov av tilläggsfinansiering Kostnadsgrunder Kostnaderna har beräknats utgående från att infrastrukturen å ena sidan möjliggör och å andra sidan är en förutsättning för en ny pedagogik och verksamhetskultur, som motsvarar informationssamhällets krav. En fungerande infrastruktur och en tillräcklig mängd maskiner och apparater garanterar att alla har en jämlik möjlighet till inlärning och att alla får tillgång (access) till teknik och datanät. Genom detta kan man säkerställa att alla elever och studerande kan anamma de medborgarfärdigheter och framtida färdigheter som behövs i informationssamhället. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 30

31 Bärbara datorer inom den grundläggande utbildningen för elevbruk Årskurs 1-2: förhållandet elev/dator 50 % (2:1) Årskurs 3-6: förhållandet elev/dator 75 % (4:3) Årskurs 7-9: förhållandet elev/dator 100 % (1:1) Bärbara datorer inom gymnasiet (kan lånas av studerandena) Uppskattningsvis har ca 80 % av studerandena i gymnasiet en egen bärbar dator, dvs. att 20 % av beståndet kan lånas. Bärbara datorer inom yrkesinriktad utbildning (kan lånas av studerandena) Uppskattningsvis har ca 80 % av studerandena en egen smarttelefon, pekplatta eller bärbar dator, dvs. att 20 % av beståndet kan lånas. Bärbara datorer för lärare Varje lärare ska ha en bärbar dator för undervisningsbruk, cirka lärare Trådlös presentationsteknik (dataprojektorer och andra presentationsapparater) Undervisningsmiljöer / lokaler, ca st Ett trådlöst nät i alla skolor samt möjlighet att ansluta sig till nätet även med egna apparater Ett fungerande trådlöst nät i skolans samtliga lokaler. Studerandena ska ha möjlighet att säkert ansluta sig till det trådlösa nätet med sina egna apparater Låsbara skåp för bärbara datorer med laddningspunkt En praktisk förutsättning för att de bärbara datorerna ska kunna förvaras säkert och användas i skolan En heltäckande digital miljö och informationssystem för undervisning och inlärning Anslutet till nationella informationssystem för undervisning (t.ex. Registret för verifierat kunnande, SADe webbtjänst för lärande) Öppna gränssnitt enligt arkitekturprinciperna (överensstämmer med SOA-arkitekturen) Engångsregistrering och integrationsplattform Som referenspris har använts Stockholms stad Teknik i försöksskolorna Teknik som behövs för att förverkliga försöken Smartteknik, t.ex. ekoteknik Robotik (teknikfostran) Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 31

32 RAMI HANAFI / VIEWMASTERS OF HELSINKI OY 9. Slutord Utgångspunkten för Helsingfors stads handlingsplan för digitalisering av undervisningen åren är att förnya undervisningen, inlärningen, pedagogiken och verksamhetskulturen så de motsvarar informationssamhället krav. En förutsättning för denna reform, och det som gör reformen möjlig, är att den digitala tekniken används fullt ut inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och gymnasie- och yrkesutbildningen. Att förändra den pedagogiska verksamhetskulturen och de gamla strukturerna är möjligt enbart genom att man anammar en teknisk miljö som tillåter gemensam utveckling, innovativa verksamhetsmodeller, framtidsorientering, strukturella förändringar och nya processer. Ifall handlingsplanen genomförs kommer det att möjliggöra ett stort kliv framåt i digitaliseringen av undervisningen under de närmaste åren. I och med att världen förändras och tekniken utvecklas i snabb takt är det möjligt planen måste justeras på ett eller annat sätt redan innan den genomförts. Utvecklingen av undervisningen och inlärningen fortsätter också efter att planen genomförts. Att förändra den pedagogiska verksamhetskulturen och de gamla strukturerna är möjligt enbart genom att man anammar en teknisk miljö som tillåter gemensam utveckling, innovativa verksamhetsmodeller, framtidsorientering, strukturella förändringar och nya processer. Handlingsplan för digitalisering av undervisningen 32

33 JEFUNNE GIMPEL Helsingfors stads utbildningsverk PB 3000, Helsingfors stad digi.edu.hel.fi/digitalisaatio-ohjelma_2016