VELKOMMEN til Kick-off konference

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VELKOMMEN til Kick-off konference"

Transkript

1 VELKOMMEN til Kick-off konference Maria Olofsdotter, ØFN Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

2 Livsstil paradoks Vi har Tilgang til verdens bedste råvarer og til sund mad En fødevareindustri/samfund i verdensklasse (?): kontrol og godkendelsesprocedurer, stærk risikoanalyse Mange, velmenende og gode ernæringsrekommendationer, samarbejde mellem forskning og myndigheder MEN Store dele af befolkningen har dårlige spisevaner og spiser mere og mere usundt Usunde spisevaner, mangel på fysisk aktivitet er skyldige i en alarmerende stigning i velfærdssygdommene. Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

3 Derfor Grænseløs sundhed? Vi har ikke råd til at fortsætte som vi gør (samfundsmæssigt erhvervsmæssigt) Vi har viden til at gøre noget bedre (forskning industri samfund) Vi har politisk bevågenhed og dermed muligheder (fedme-epidemien - sundhedsudgifternes himmelflugt.) Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

4 Mad og Sundhed hænger sammen Hjerte-kar-sygdomme Fedme Knogleskørhed Mave-tarm sygdomme Underernæring Immunsystem og allergi Cancer Diabetes. svarer for en stor del af sundhedsudgifterne Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

5 Nogen er mere sårbare end andre

6 Fare Energi -overlevelse Frygt Ernæring - konkurrence - effektivitet Hvorfor spiser vi? Sundhed, sikkerhed, fornøjelse Få det bedste ud af maden Risk Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

7 Projektets mål Food + Pharma = Grænseløs sundhed vil udvikle samarbejdet mellem medico- og fødevaresektoren ved: at skabe grænseoverskridende forskningssamarbejder at øge samarbejdet mellem universiteterne og virksomhederne på tværs af traditionelle skel mhp. ny produktion af varer med målrettet højt vidensindhold og præventive medicinske kvaliteter at fremme mobilitet på arbejdskraft og uddannelse i regionen indenfor fødevarer og medico at opnå regional og international synlighed af Øresundsregionen som førende videnscenter på fødevarer og medico området for at dermed sikre velkvalificeret arbejdskraft og investeringer at fungere som central bidragsyder til den faglige og offentlige debat om mad og medicin i Øresundsregionen Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

8 Diabetes Projektets organisation Cancer Immunforsvar og immunforstyrrelser Fedme Knogleskørhed Mave-tarm-sygdomme Hjerte-kar-sygdomme Biomarkører Funktionelle fødevarer Nutrigenomics Naturstoffer Samfundsøkonomiske aspekter Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

9 Virkemidler 1. Analyse og kortlægning Kortlægning af aktører og interessenter Kompetencer og behov for kompetencer 2. Food + Pharma mødested og videnscenter det gør en forskel Mødefora konferencer, workshops, seminars og arbejdsmøder Afdækning af forskningsbehov 3. Grænseregional mobilitet Årligt jobforum 4. Information, markedsføring og dokumentation Hjemmeside, intern og ekstern information og markedsføring Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

10 Arbejdsgrupper på vej Mad på hospitaler og mad til syge Human studier af fødevarer Probiotika Nutrigenomics Immunsystemet Phospholipider for food og pharma Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

11 Fakta eller fiction? Megatrends en skizofren dualism? Global trend: convenience, sundhed & fornøjelse Globalt behov: food and feed security (sikkerhed) og food quality nutrition, safety (sikkerhed) Frankenfood Novel food Food Medical food Funky foods Functional food Nutraceuticals Personalized food Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund Hvad fremtiden kan bringe..

12 Vi vil bygge bro mellem food og pharma Unlimited health is co-financed by INTERREG IIIA, European Union, European Regional Development Fund

13 Prevention effekter

14 Hotbilden Veganmat är farligt för foster Barnen i förskolan äter inte tillräckligt Fet mat ökar cancerrisken Diet sannolikt av stor betydelse för uppkomst av prostatacancer Dålig kost kan ligga bakom brottslighet Mat värre än alkohol och tobak

15 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

16 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1989 Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

17 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1993 Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

18 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1997 Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

19 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 2001 Mokdad A H, et al. J Am Med Assoc 1999;282:16, 2001;286:10.

20 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 2004 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person)

21 Överviktiga i Sverige enligt SCB

22 Övervikt Danmark - Sverige

23 Övervikt och relativ dödlighet

24 Magra = feta = 1,2 x 10 9

25 Diabetesutvecklingen globalt

26 Fetma, tryck & socker i regionen Fetma Högt tryck Diabetes 3,5 miljoner: / /

27 Olika grupper har olika behov Krav/ Behov Unga Låga Medel Höga Medelålders Äldre

28 Ungdomars näringsintag 60% har för högt fettintag 2/5 av svenska 10-åringar är överviktiga Endast 50% äter grönsaker/rotfrukter dagligen 20-25% av energiintaget kommer från skräpmat Risk finns för metabola syndromet, hjärtkärlsjukdomar och cancer Stillasittandet ger risk för benskörhet

29 Medelålderns maffiga mat Metabola syndromet: första + 2 störd sockeromsättning (diabetes: ) övervikt högt blodtryck förhöjda blodfetter (äggvita i urinen) + ökad risk för cancersjukdomar (1/3 kosten) drabbar runt

30 Äldre och födointag 10 år: 2 2,4 milj inv >59 år Brister: 50% på protein och energi» på särskilt boende 15% vitamin B12 resp folsyra 50% vitamin B6 40% av 80-åringarna för lite kalk» risk för benskörhet

31 Benskörhet Lokal Incidens Höft Kotkropp Underarm Överarm Kostnad c:a 10 mdr/år

32 Sjukvårdsbudgeten drygt 200 miljarder, dvs 8% av BNP Metabola syndromet x 10 6 inv. x 10 9 kr Typ 2 diabetes 0,3 7 Övervikt 2,5 7 Hypertoni 0,8 2,8 Höga blodfetter 1,0 1+ Kärlkramp 0,9 7,5 Hjärtinfarkt 0,04 7 Stroke 0,03 11 Cancer 0,3 16 1/3 kost

33 Övervikt och metabola syndromet Övervikt har ungefär samma konsekvens för kroniska sjukdomstillstånd som 20 års åldrande. Fetma kan stjäla 7 levnadsår rökning likaså

34 Kan vi då påverka vår hälsa?

35 Stress och fetma

36 Riskfaktorer för kranskärlssjukdom

37 Hjärt-kärlsjukdom och blodfetter Leppert. Lipidhandbok

38 Benskörhet vad göra? Näring kalk, D-vitamin Sol Lite motion Rökning Alkohol

39 Glykemiskt index

40 Olika dieter Montignacs diet Bygger på GI, inte på kalorier Mätning av blodfetter hos 12 feta i 6 dagar Alkohol och gåslever OK! Atkins diet Inga kolhydrater 3 studier: vikt ner på 6 mån, +/- 0 efter 12 Kräver extra vitaminer och mineraler

41 Stenålderskost Stenåldersmänniskor genetiskt Jägarkost utan spannmål, mjölk, socker, salt Bygger på studier av en befolkning på Kitava, Papua Nya Guinea Sällan hjärt-kärlsjd, diabetes, stroke Lite oklart vad vi egentligen åt Saknas prospektiva studier

42 Stephan Rössner rekommenderar Var försiktig med fett, ät mycket fiberrik mat, var försiktig med alkohol, rök inte och motionera regelbundet. Mer komplicerat är det inte.

43 Medelhavskosten despite a high fat intake very low rates of coronary heart disease and certain types of cancer and a long life expectancy. Hu, NEJM -03

44 Globala effekter av frukt och grönt Lågt intag ingår i tio-i-topp listan över riskfaktorer för global mortalitet 2,7 miljoner liv kan räddas årligen Lågt intag svarar för: 31% av ischemisk hjärtsjukdom (NNT = 3) 11% av stroke 19% av magtarmcancer

45 Skyddande effekt av alkohol?

46 Exempel på fiasko och framgång Svenska vällingförsöket Danska fruktkampanjen

47 Celiaki hos svenska barn Ivarsson 2001

48 Kampanjer globalt för hälsan 5 A Day 80-talet Kalifornien, Australien, Canada, delvis i Europa 90-talet mer globalt Ex Sverige, Danmark, Norge, Finland, USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Holland, Polen, Slovenien, men även Guatemala, Kina Samarbete hälsovård, myndigheter, ideella organisationer, företag, lantbruk

49 Kampanjen i Danmark

50 Effekter av den danska kampanjen

51 WHO bedömer att 90 % av diabetes 80 % av hjärtkärlsjukdom 30 % av all cancer kan förebyggas genom bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet!

52 Nu är det upp till oss!

53 Funktionella livsmedel- Möjligheter och utmaningar Inger Björck Functional Food Science Centre (FFSC), Lunds Universitet

54 DIABETESBEHANDLING IDAG - INTERVENTION prevention intervention Behandling av kost- och livsstilsrelaterad sjukdom med läkemedel

55 DIABETESBEHANDLING IMORGON - PREVENTION Prevention! intervention Förebygga kost- och livsstilsrelaterad sjukdom med en strategi kring kost och livsstil Nya preventiva livsmedelskoncept

56 Functional food Livsmedel som tillförts en specifik gynnsam fysiologisk effekt på hälsa, prestationsförmåga eller välbefinnande, och som dokumenterats vetenskapligt avseende denna effekt Vanliga livsmedel som en del av en balanserad kost Effekt utöver tillförsel av essentiella näringsämnen Dokumentation= Kliniska studier på människa

57 Förebygga sjukdom Minska riskfaktorer för sjukdom! (Reduced risk of disease)

58 Criteria for the scientific substantiation of claims PASSCLAIM (EU 6:e frame work) The food or food component should be characterized Substantiation of a claim should be based on human data (appropriate study group; appropriate controls; adequate duration of exposure; characterised back-ground diet; an amount of food consistent with its intended pattern of consumption etc.) When the true endpoint of a claimed benefit cannot be measured directly; studies should use validated markers The target variable should change in a statistical significant way and the change should be biologically meaningful A claim should be scientifically substantiated by taking into account the totality of the available data and by weighing of the evidence

59 Concepts of functional foods, ILSI (2002)

60 preventiva FF måste minska riskfaktor(er) för sjukdom hos friska Utveckling av valida och känsligare riskmarkörer för sjukdom!

61 FF som del av en preventiv portfölj FF portfolio? Reduced risk factor Reduced surrogate end points

62 Kunskap om mekanismer nödvändig både för industriell exploatering och för kvalitetssäkring av hälsomervärdet i FF produktion Identifiering av livsmedelsfaktorer! Kvalitetssäkring av hälsomervärde!

63 En hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost rik på fullkornsprodukter (a) minskar risken för hjärtinfarkt, (b) minskar risken för hjärtsjukdom. Produkten X är rik på fullkorn (innehåller Y% fullkorn). Aktiva komponenter? Kostfiber, B-vit, E-vit, Se, Zn, Cu, Mg, phytokemikalier Mekanismer? Gastro-intestinala effekter, oxidationsskydd, phytoöstrogener

64 Individualiserade Functional Food?

65 Individuella skillnader på en riskvariabel av en och samma kostkomponent

66 Livsmedelskoncept med gynnsam imprinting Gul & Hög risk för fetma, diabetes och cancer Ref. Waterland & Jirtle, Molecular and Cellular Biology, 2003, p

67 FF koncept vs. Läkemedel; effekter på riskvariabler

68 Det metabola syndromet Förhöjda insulinnivåer Övervikt Insulinresistens Förhöjt blodsocker Störd fibrinolys -(tex högt PAI1) Förhöjda blodlipider -(LDL, TG) Förhöjt blodtryck nya riskmarkörer (inflammation tex CRP) RISKFAKTORER Åldersdiabetes Hjärtkärlsjukdom

69 PAI1 activity (U/ml) at admission, and after 3.5w on the low GI diet vs. high GI diet, respectively (type II diabetics) % Normal level Admission High GI Low GI 5 0 Differences in GI between low- and high-gi diet obtained by altering food structure Similar amount & composition of dietary fibre (Järvi et al 1999)

70 Pharmacological treatment (12w) of type 2 diabetes; effects on PAI1(ng/ml) Fonseca et al % -35% % -25% Baseline Study end Insulin + Pioglitaz. SU/Met Mean

71 Jenkins et al, 2006 Control Portofolio Statin

72

73 Terapeutisk potential för Functional food ; komplement vid läkemedelsbehandling

74 Effect of Statin vs Statin + Stanol ester spread on total cholesterol and LDL-cholesterol in hyperlipidemics. Statin + Placebo (-P); Statin + Stanol ester (S) (Blair et al, 2000)

75 Insulinaemic increment after whey supplemented meals vs reference meals in subjects with type 2 diabetes 0.4 a a Serum insulin (nm ol/m l) a b a b b a a b a b b Whey meal Reference meal b a b b a Time (min) AUC deviation from baseline Reference meal 65 nmol min/l Whey meal 79 nmol min/l (+22%, P<0.05) Nilsson et al 2005

76 -2.5 Nilsson et al 2005 Β lood glucose (m m ol/m l) AUC deviation from baseline breakfast and lunch 818 mmol min/l (-12%) 934 mmol min/l Whey meal Reference meal a b AUC -21% Time (min)

77 Möjligheter och utmaningar; FF vs Läkemedel -Exploatera den preventiva potentialen hos FF! Functional food * Valida riskmarkörer * Kunskap om mekanismer * Individualisering -Utveckla det terapeutiska gränssnittet! * FF effekt vs. läkemedel * Kombination av FF och läkemedel Läkemedel -Respektera skillnaden! * Klinisk dokumentation/claims

78 Dietary factors; OXIDATIVE STRESS INDUCED INSULIN RESISTANCE Glukos FFA Dietary fibre, Whole grain, Low GI, Low fat Probiotics Proinflammatoriska cytokiner Antioxidants e.g certain vitamins, flavones, lignans, Zn, Cr, Mg Acarbose Metformin Reactive oxygen Reactive nitrogen Oxidative stress Α-Lipoic Acid Salicylate Stress kinases Insulin Resistance

79 Fra idé til produkt Ib Schneider, MediMush A/S Kick-off Grænseløs Sundhed 5. april 2006, Ørestad, København

80 Overview 1: The company 2: The technology 3: Research Plan 4: Product pipeline 5: Business development

81 1. The Company MediMush is the result of decades of advanced research in bioprocesses. Prior to MediMush, the founder, Prof. Kristiansen designed fermentation equipment and improved production methods for a number of pharmaceutical companies. Together with the microbiologists Knud Allermann and Ib Schneider, they founded MediMush.

82 1.The Company DTU-Innovation spearheaded financing in Copenhagen in February /2004 DTU+Sarsia+Hans Petter Danielsen: Commercialisation. February 2005 raised 4 million USD from private investors 2005 Sales of Lentinan in Scandinavia The objective: Pharmaceutical products!

83 Board of Directors Hans Hekland (Chairman) Hans Hekland (Chairman) Knud Allermann (Vice Chairman) Knud Allermann (Vice Chairman) Prof. Bjørn Kristiansen Ph.D. Prof. Bjørn Kristiansen Ph.D. Per Stølsnes Ravlo Per Stølsnes Ravlo Ib Schneider Ib Schneider Carsten Schou Carsten Schou The Advisory Board Prof. Bjørn Kristiansen Ph.D. (Chairman) Prof. Bjørn Kristiansen Ph.D. (Chairman) Dr. Magnus Røger MD, Ph.D. Dr. Magnus Røger MD, Ph.D. Dr. Mike Mattey Ph.D. Dr. Mike Mattey Ph.D. Prof. Kjeld Schaumburg, Ph.D. Prof. Kjeld Schaumburg, Ph.D. Dr. Øivind Enger Ph.D. Dr. Øivind Enger Ph.D. Prof. John Smith Prof. John Smith Organisation Hans Petter Danielsen CEO CEO Prof. Prof. Bjørn Kristiansen Ph.D. CSO CSO NN NN Commercial NN NN Medical Director Ib Ib Schneider QA/QC Patent Expert Anne Leth Leth Accounting Terje Pedersen IT IT Manager Dr. Dr. Øivind Enger Responsible In In vivo vivo research Anne Torill Torill Hovland Scientist Production Lasse Larsson Business Dev. Sweden Steinar Kristiansen Business Dev. Dev. USA USA Hong Pham Process Technician Birte Birte Sjuvsnes Research Scientist Analytical Knut Knut Kraft/Misako Ujiie Ujiie Business Dev. Japan Rolf Rolf Holten Process Engineer Lise Lise Møgster Secretary

84 2. The technology Biopharmaceuticals and nutraceuticals from medicinal mushrooms

85 2. The Technology The basis for MediMush technology is its process know-how. MediMush is the first company attempting to develop western quality medicines based on medicinal mushrooms (to our knowledge, still the only one). Processes, products, formulations and applications are patented (pending) for products based on a large number of different species.

86 Basic effects Lentinan enhances T-helper cell function, and through maturation, differentiation or proliferation of the important cells for host defence mechanisms, such as macrophages, monocytes, neutrophils, NK (natural killer) cells and LAK (lymphokine-activated killer) cells stimulate the release of interleukin, interferon, and normal killer cells.

87 Production of nutraceuticals Fresh fruiting bodies Dry and grind into powder Soak in H2O/alcohol Extract Powder

88 Shiitake products Fresh Shiitake mushrooms Shiitake powder Shiitake liquid extract ( 1-5 per mg) Lentinan for injection ( per mg)

89 MediMush technology Proprietary submerged fermentation and separation technologies: Lentinus Nutrients Fermentation Purification Pure immunestimulant Separation

90 MediMush product MediMush Other

91 3. Research Plan Biopharmaceuticals and nutraceuticals from medicinal mushrooms

92 MediMush Research Plan (positioning of pipeline) Identified 295 mushrooms Screening LentiGuard (Feed ingredient) Lentimine (Medicine) Lentinex (Functional food, supplement) 48 candidates Advisory Board R&D Process Research In-Vitro Immune Pathogens Parasites In-Vivo Animals Clinical Agaricus (Brazilian mushroom) Trametes versicolor (PSP) Grifola frondosa(maitake) Schizophyllum commune Cordyceps sinensis Lentinus edodes (KS2) Ganoderma (Reishi), IV and oral Trametes versicolor (PSP) IV and oral Schizophyllum commune IV and oral

93 Clinical trials Clinical trial started by SCR, June, 2005 Lentinex Double blind design, GCP. 18 weeks study Immune response and safety Healthy volunteers age 65 and above To be completed June Clinical trials in (MCI) mild cognitive impairment planned at Erasmus, Brussels, Lentimine Oral or injectible forms drugs Evaluate prevention of Alzheimer s Clinical trials in cancers planned through CRUK, London, Lentinex Combination with oral and injectible cytotoxic drugs Evaluate prevention and therapy (as adjuvant)

94 4. The pipeline Biopharmaceuticals and nutraceuticals from medicinal mushrooms

95 Technology Substance sources Initial selection of 48 active immune-stimulating substances derived different medicinal mushrooms All substances known to have immune-stimulating effect Currently, 6 substances in product development, others in early stage research Lentinus Trametes Schizophyllum Ganoderma

96 5. Business Development Biopharmaceuticals and nutraceuticals from medicinal mushrooms

97 Business Development MediMush core technology is its patents and know-how in the production of immune enhancing materials based on medicinal mushrooms. MediMush will control the manufacturing of its products by own manufacturing and by recruiting pharmaceutical license manufacturers. Income from MediMush products will in the future come from: License sales to big pharma and food and feed companies Sales of ingredients to customers in the feed, food and supplement industries.

98 Strategic cooperation Academia Fish Feed Pharma -Study -Brand -Brand -Support -Documentation -Documentation -Teach -Registration -Registration -Publish -Marketing -Marketing -Document -Lobby Animal -Brand -Documentation -Registration -Marketing MediMush -Process -Product -Patent -Document $ Investors Food/candy -Brand -Documentation -Registration -Marketing Nutraceutical -Brand -Documentation -Registration -Marketing

99

100 Skånemejerier ska utveckla, producera och sälja livsmedel som står för god smak, god hälsa och god miljö. Bringwell har ingått ett licensavtal, med det danska biopharmaceuptiska sällskapet MediMush A/S

101 Business concept Vision MediMush shall be the leading manufacturer of medicinal mushroom ingredients. Business idea MediMush is a research based biopharmaceutical company that manufactures and sells patented medicinal mushroom-based ingredients. Company strength High yield production of powerful immunostimulators from medicinal mushrooms with documented activity in fish, animals and humans.

102

103 Livsmedel för hälsa och välbefinnande som strategi Presentation av Skånemejerier för Öresund Food Network Onsdagen den 5 april 2006

104 Detta är Skånemejerier Skånemejerier är ett modernt livsmedelsföretag som omsätter 2,6 miljarder kronor. Vi ägs av 830 aktiva mjölkproducenter i Skåne och delar av Småland. Varje dag når vi en miljon konsumenter med våra mejeri- och fruktbaserade produkter. Vi har 650 medarbetare vid sex anläggningar i Skåne. Våra honnörsord är God smak, God hälsa och God miljö. En intensiv satsning inom området hälsomat - functional food - har resulterat i varumärkena ProViva, ProViva Active, Hjärtans Lust och PrimaLiv.

105 A functional first mover ProViva, världens första probiotiska fruktdryck Måväl med Olibra, aptitreglerande yoghurt ProViva Active, den första probiotiska återhämtningsdrycken Prima Liv, första blodsockerreglerande yoghurten Oatly, havredryck ProViva Shot, nytt format i Skandinavien Hjärtans Lust kolesterolsänkande ost Prima Liv varumärket: Kalciumförstärkt mjölk, Kolesterolsänkande shot, Blodsockerreglerande müsli med yoghurt, Drickyoghurt med reuteri, Omega 3-mjölk.

106 PrimaLiv först i Sverige! Primaliv blev i augusti 2002 det första livsmedlet att godkännas och märkas som Functional food. Det innebär att PrimaLiv får marknadsföras med ett så kallat produktspecifikt hälsopåstående. PrimaLivs hälsopåstående är: PrimaLiv utjämnar blodsockernivån efter måltid.

107 ProViva godkänt som functional food Hösten 2003 blev godkänd som Functional food. I och med godkännandet blev ProViva den första produkten på den stora svenska probiotikamarknaden* som får marknadsföras med ett så kallat produktspecifikt hälsopåstående. ProVivas hälsopåstående är: ProViva minskar gasbildning och lugnar en orolig mage. * Probiotika = Levande mikroorganismer med vetenskapligt dokumenterade positiva hälsoeffekter

108

109 Varför Varför Skånemejerier? I mitten av 90-talet stod Skånemejerier inför en gigantisk utmaning. Vi fick en avreglering av mjölkproduktionen och minskande marginaler på traditionella mejeriprodukter. Vi behövde också en ny syn på oss själva. Hur får man ett mejeriföretag som har agerat som en stor spelare på en reglerad marknad till ett litet vasst livsmedelsföretag på en stor marknad?

110 En nischaktör behöver en strategi för differentiering - Utveckling av hälsoprodukter och Funtional Food gav oss möjlighet att ta en marknadsposition. - Unika produkter ger möjlighet till en unik roll. - Ökade marginaler och högt konsumentintresse. Möjlighet att vara en intressant partner för både handel, forskning och andra företag.

111 Ur detta växte en strategi kallad Värdetriangeln Functional food Avancerade produkter Produkter med mervärde Utbytbara produkter

112 Förutsättningar och framgångsfaktorer Ett mejeri har en hög bioteknisk kunskap. Nätverk i forskarsamhället. Egen regional distribution, direkt kontakt med handel och konsumenter. En vision för hälsa och välbefinnande. Innovation som en strategi för differentiering. Viljan och möjligheten att samarbeta. Nyfikenhet. Ägarformen tillåter långsiktig produktutveckling. Ett innovativt bondekooperativt företag. Möjlighet att testa nya produkter snabbt med låg kostnad och låg risk.

113 F & U En styrka stavas & Skånemejerier har en liten F&U-avdelning med två kvalificerade specialister. De arbetar nära ett stort nätverk av externa forskare och experter. I nätverket förs en aktiv dialog med de främsta inom respektive forskningsgebit. Och (&) sedan omvandlas detta till goda, hälsosamma och bekväma produkter.

114 Genom kreativt tänkande omvandlar vi forskningsresultat till hälsoprodukter i tiden

115 Skånemejeriers nätverk Universitetssjukhus, Universitet, högskola TetraPak, EloPak FFSS Arla Viktväktarna Swedish Oat Fiber Svensk Mjölk Ceba Probi Medimush SNF Milko

116 Trender inom livsmedelskonsumtion

117 Vad styr framtidens mat- och dryckesvanor? 1. Tillsammans Genom ätandet och drickandet bekräftar man sin sociala status. 2. Tidspress Det ska gå snabbt att handla, tillaga och äta maten. Mat som inte fyller umgängesbehov måste vara extra snabb! 3. Utseende Att se bra ut och ha kontroll över vad man äter är den tredje viktigaste faktorn. För många är hälsa=utseende! 4. Personlighet Att äta för att stärka sin image blir en viktigare faktor. 5. Priset Lågpris dominerande / upplevt mervärde en möjlighet till högre marginal

118 Mat är livsstil Du är vad du äter: - Den livsstilsorienterade konsumtionen ökar - Nya vägar att marknadsföra mat - Mat som har en historia att berätta - Varifrån kommer maten? - Ju närmare matproducenten kan komma desto bättre Man vill veta varifrån maten kommer: - Hur den produceras -Äkthet - Ärlighet

119 Matlagning har status Matlagning har blivit konst Männens entré i köket (stora spisar, köksöar) Influenser från många kulturer Vi äter mer och mer ute snabbmat hemma: Vi vill spara tid äter ute Hälsosammare snabbmat Köper färdig mat i butiken lagad på plats av ICA-kocken Restauranger öppnar butiker

120 Vi bestämmer oss i butiken Inköpslistor kontra impulsköp Knappt hälften av Sveriges konsumenter vet vad de ska äta till middag när de går hem från jobbet Inköpslistan en raritet 81 procent av männen och 73 procent av kvinnorna använder ingen inköpslista 41 procent anser att demonstrationer inspirerar till att prova nya produkter 24 procent tycker det är tråkigt att handla mat

121 Individualiserad mat Vi äter i allt mindre utsträckning tillsammans. Familjemedlemmarna äter olika mat till middag. Mat för olika situationer: babymat, barnmat, ungdomsmat, äldremat, kvinnomat, trivselmat, sportsmat, mobil mat etc. Mat som är specialanpassad: diabetiker, lågkalori, kolesterolsänkande, benskörhet, omega 3 etc

122 Hälsotrenden

123 Hälsosam mat Stark trend Hälsa har blivit något som angår alla - från att tidigare mest berört gruppen 40+. Från energisökande tonåringar till medelålders människor som räknar med att blir pigga, vackra och energiska 90- åringar.

124 Vad är det som driver hälsotrenden och hur har vårt sett att se på mat förändrats? Det sätt vi äter på och vad, hur och när vi äter har genomgått en gigantisk omställning på mycket kort tid (2:a världskriget): Ständig tillgång Mat för att bekräfta oss - varumärke Ett betande beteende Kalorier i ny form (flytande) och framför allt hur mycket vi rör oss i förhållande till den mängd kalorier vi sätter i oss.

125 Dieten som drivkraft De starkaste drivkrafterna är hopp och rädsla. Vi hoppas på, bl a genom att äta rätt, kunna hålla oss friska. Men vi hyser samtidigt en stark rädsla för att maten vi får i oss är farlig och orsakar sjukdomar.

126 Vad är hälsa? Hälsa kan ha olika innebörd: Avsaknad av sjukdom Att se snygg ut Naturlighet, genuinitet Estetik, att maten ser snygg ut Etik att djuren behandlats väl Miljöhänsyn, ekologi

127 Men verkligheten ser annorlunda ut! I USA är en utav tre vuxna feta Två av fyra barn likaså Och Sverige följer efter Våra kost- och motionsvanor - eller brist på dessa - är ett jättelikt samhällsproblem, som inte självklart botas med läkarvård eller medicin.

128 Functional food förebyggande och trendsättare

129 Vad är Functional food? Functional food är livsmedel som har blivit producerat för att ge specifika och dokumenterade hälsoeffekter. Livsmedlet ska konsumeras som en del av en hälsosam och balanserad diet. Den fysiologiska effekten och det produktspecifika påståendet ska vara dokumenterat i kliniska studier på människor genom ett normalt konsumtionsmönster. Karaktäristiskt för ett Functional food är att det får marknadsföras med ett produktspecifikt fysiologiskt påstående.

130 Livsmedel med förstärkta och dokumenterade hälsoegenskaper Anpassade för modern livsstil, följer konsumtionstrenderna Nya produkter som lockar de trendsättande konsumenterna Produkter som undervisar om samband kost-hälsa Producenten undervisar konsumenten I samarbete med forskning

131 Förutsättningen för att nå marknaden Goda Massmarknadskonsumenten byter inte bort god smak mot hälsa Livsstilsanpassade Bekvämt, snabbt, enkelt Accepterade av samhället Ett riskfritt val, stöttat av myndigheter med tydliga regler och accepterade av en majoritet av allmänheten Tillgängliga överallt Säljs som normala livsmedel där normala livsmedel säljs

132 ProViva 9 miljoner svenskar dricker 16 miljoner liter Litre Ca 25 procents värdetillväxt per år

133 Skånemejerier är unikt Vi har visserligen basen i mjölken men vi har utvecklats och fortsätter att utvecklas till någonting mer: Ett företag där bonden, jorden och kon fortfarande har stor betydelse men där ingrediensen, laboratoriet och forskaren blir allt viktigare delar! Tack för att du lyssnade!

134 Mat och hälsa (Jönsson, H. 2001) Trolldrycken, som genom magisk inramning förstärker upplevelsen av att produkter ska göra underverk, exempelvis piller, ginseng mm. Hälsokosten med en moralisk övertygelse om den rätta kosten. En bärande del i hälsokosten har varit riktad mot manipulerade produkter, fokuserad på det naturliga. Statsnormen hälsokampanjer, friska rekryter. Fokuserar på fysiologiskt innehåll. Gjort nyttig mat tråkig. Den mat som bäst passar in i förmyndarrollen är den som har minst förutsättningar att skänka positiva upplevelser.

135 Konsumentens syn på mat och hälsa Ökad prestation HOPP Social förbättring Behov: Jag vill må bättre och orka mer Behov : Jag vill äta gott och göra gott JAG Oroa dig inte - Ät bara! SAMHÄLLE Reparera kroppen Behov : Jag vill hålla mig frisk och inte bli sjuk RÄDSLA Behov : Jag vill leva upp till omvärldens krav utan att bli sjuk Reparera sociala sjukdomar

136 Tre marknader för mat och hälsa (Gira 2002) 1. Mat som medicin En mindre pillermarknad. 2. Brist Huvudmarknaden. Jakten efter balans genom kompensation 3. Överkonsumtion. Maten en drog. Göra oss kvitt matberoendet.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Presentation Delårsrapport jan-sept 2014. Nettoomsättningen ökade med 54% till 37 msek i Q3. Peter Nählstedt, CEO Niklas Brandt, CFO

Presentation Delårsrapport jan-sept 2014. Nettoomsättningen ökade med 54% till 37 msek i Q3. Peter Nählstedt, CEO Niklas Brandt, CFO Presentation Delårsrapport jan-sept 2014 Nettoomsättningen ökade med 54% till 37 msek i Q3 Peter Nählstedt, CEO Niklas Brandt, CFO 1 Agenda Kort om Probi Viktiga händelser under tredje kvartalet Summering

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i

Läs mer

Hälsoeffekter av motion?

Hälsoeffekter av motion? Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet

ProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06

Pass 1 av7: Produktkunskap och vilka produkter som passar för vem. wctele1av6 2013-03-06 Välkommen! Ta fram papper och penna, stäng dörrar, TV och annat som kan störa, det blir mycket information på kort tid. -18år i Sverige - 33 år världen och detta är bara början! 1 Utbildningenär fördelad

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Hur kan man förebygga demens?

Hur kan man förebygga demens? Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Diabetes.

Diabetes. Diabetes Emilie.agardh@ki.se Dagens föreläsning Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Danisco Sugar Myter och fakta om socker

Danisco Sugar Myter och fakta om socker Danisco Sugar Myter och fakta om socker Myter och fakta om socker Informationsmängden om kost och hälsa blir allt större och för många kan det vara svårt att bedöma vad som är rätt och fel. Detta häfte

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna Sjukdomsförebyggande arbete Varför? Fungerar det? Hur?

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

Medelhavskost i Norden?

Medelhavskost i Norden? Medelhavskost i Norden? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna vad är medelhavsmat? vetenskaplig evidens?

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL Vägen till att lyckas börjar med ett beslut om en förändring. Den här guiden är för dig som vill börja ta de första stegen. Hej och välkommen! Kroppen är fantastisk och vi har

Läs mer

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor! Trender i livsstil och hälsa 50-åriga män, Göteborg, Sverige, 1963-2003 1963 2003 Rökning % 56 22 Regelbunden FA % 32 24 Stress

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

PRODUKTER V//S PROGRAM

PRODUKTER V//S PROGRAM Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 3 av 10 Välkomna till del 2 av 10 PRODUKTER V/S PROGRAM Vad är skillnaden? 1 From seed to feed Från plantering till servering Råvaror med mycket höga kvalitétskrav

Läs mer

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

The road to Recovery in a difficult Environment

The road to Recovery in a difficult Environment Presentation 2010-09-30 The road to Recovery in a difficult Environment - a presentation at the Workability International Conference Social Enterprises Leading Recovery in Local and Global Markets in Dublin

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Välkomna till del 2 av 10

Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 3 av 10 Välkomna till del 2 av 10 USE - WEAR - TALK PRODUKTER V/S PROGRAM Vad är skillnaden? From seed to feed Från plantering till servering Råvaror med mycket

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom?

LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? LCHF = ökad risk för cancer och hjärt- och kärlsjukdom? Inledning Mycket fokus inom forskningen idag ligger på livsstilsrelaterade sjukdomar, bland annat gällande näringsintag och hälsa. I Sverige har

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU

Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU Lena Nyberg, Dr Med vet Projektledare FoU Detta är Skånemejerier Näst största mejeriföretaget i Sverige Omsättning: 2.7 miljarder kronor Bildades 1964 Ägs av 800 mjölkproducenter 650 anställda Processar

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du: Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för

Läs mer

Johan Wullt Chef för Media och kommunikation EU-kommissionen Sverige. Magnus Astberg Senior Rådgivare EU-kommissionen Sverige.

Johan Wullt Chef för Media och kommunikation EU-kommissionen Sverige. Magnus Astberg Senior Rådgivare EU-kommissionen Sverige. Johan Wullt Chef för Media och kommunikation EU-kommissionen Sverige Magnus Astberg Senior Rådgivare EU-kommissionen Sverige EU invest - Investeringsplanen EU investerar i Europa och Sverige genom investeringsplanen.

Läs mer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer

Läs mer