Hattstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Hattstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Johan Lindström Cecilia Grip Jenny Höglund Vår vision på vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. På vår förskola ska alla barn och vuxna känna sig trygga,respekterade och sedda.alla barn ska bli lika behandlade utifrån sina förutsättningar och behov. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen på syskonavd. har intervjuats med fokus på trivsel och trygghet. Barnen har använt sig av ledsna och glada figurer för att uttrycka sina känslor kring rummen. På småbarnsavd. har pedagogerna observerat barnen i den pedagogiska miljön både inne och ute. Vårdnadshavarnas delaktighet En enkät har skickats ut till samtliga föräldrar. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar att läsa. På utvecklingssamtalen har föräldrarna gett sina synpunkter på vår likabehandllingsplan. Personalens delaktighet Varje arbetslag har tillsammans identifierat och diskuterat riskområden och tänkbara åtgärder. Förankring av planen APT, Föräldramöte,, månadsbrev. Uppsatt i hallen väl synlig. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På Apt har vi ägnat åt utvärdering. Diskussioner i arbetslaget. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslagen samt ledningen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen av fjolårets plan ledde till nya åtgärdsbehov. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Avdelningsplanering. Likabehandlingsgruppen träffas inför utvärderingen. En från syskon och en från småbarn träffas och utvärderar. för att årets plan utvärderas förskolechef 3/11

4 Främjande insatser *Likabehandling oavsett funktionsnedsättning och Funktionsnedsättning Att alla barn, föräldrar och personal ska känna sig välkomna oavsett förutsättningar. Att kontinuerligt arbeta med människors olikheter så att barnen får in det som en naturlig del i sin vardag. Pedagogerna för en dialog med föräldrarna kring barnets funktionsnedsättning. Kartlägga läget,vilket/vilka stöd och insatser behövs. Diskussion i arbetslaget kring rutiner på avdelningen. Diskutera i arbetslaget hur vi arbetar kring detta med barnen, tex skapa forum med barnen där olika frågor ang funktionsnedsättning tas upp Alla i arbetslaget Likabehandlingsplan oavsett ålder och Ålder Att barnen känner sig lyckade,värdefulla i sin utveckling. Att barnen får utvecklas in sin takt, nå små mål i taget. Vi ser till intresse och mognad mer än konkret ålder. Tex skridskoåkning, använda tuschpennor, indelning av grupper. När det gäller NTA finns lådor som är obligatoriska för fem-åringarna, då är det bara för dom men alla barn kommer att få ta del av det. Hela arbetslaget Etnisk tillhörighet och Etnisk tillhörighet Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra religiösa åskådningen. * Alla barn ska ha kännedom att det finns andra länder och kulturer * Uppförljning efter avslutat läsår (jan 2014) Vi ska erbjuda miljöer som synliggör att det finna olika länder tex kartor, flaggor som inbjuder till diskussioner i barngruppen kring olika förutsättningar Forum tex samlingar som visar på olika miljöer att leva i Litteratur kring olika religioner Varje arbetslag planerar ser över den pedagogiska miljön under hösten (ht13). Jan /11

5 Religion eller annan trosuppfattning och Religion eller annan trosuppfattning Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Alla har ett lika värde oavsett religion eller trosuppfattning * arbetet utvärderas vid teminens slut (ht2013) Litteratur kring olika religioner och traditioner Förskolan har en multireligiösalmanacka att stämma av med innan tider för föräldramöten och utvecklingssamtal Utflykter och aktiviteter bedrivs på ett icke religiöst sätt, endast i studiesyfte Varje arbetslag anvarar för införskaffa litteratur kring olika religioner och traditioner. dec 2013 Könsidentitet, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck *Barnen ska vara medvetna om att det finns olika familjekonstellationer. * Barnen ska vara trygga i sin könsidentitet oberoende av andras förväntningar kring hur pojkar och flickor ska vara. Vi fortsätter att diskutera genusarbetet på ett APT i höst. Arbetslagen kan delge varandra hur de arbetat med kön. Personalen arbetar med genus. *Vi har böcker som bryter mot de traditionella könsmönster. *Pojkar och flickor har tillgång till samma lekmaterial och uppmuntras att prova olika saker. *Barnen lär sig sätta gränser genom STOPP tecken och visa när de inte vill (ger trygghet). *Byta ut kön i olika kända sagor. *Barnen får lära sig identifiera sitt kön kroppsligt och inte genom yttre egenskaper. Samtliga pedagoger är ansvariga för genusarbetet på förskolan. Jan 2014 Sexuell läggning och Sexuell läggning Barnen ska få en förståelse för olika sätt att leva och vara. Vi ska visa på att det finns olika familjekonstellationer och att det inte är konstigt. Personalen ska under hösten införskaffa nytt material som behandlar sexuell läggning. * Vi har 3 läs med sagor som handlar om sexuell läggning. Dom utgör ett bra diskussionsunderlag. * Vi har en öppen diskussion med barnen om olika sätt att leva. * Vi har också böcker som handlar om olika livsstilar Varje arbetslag ansvarar för att det finns "material" på avdelningen. Jan /11

6 Olika högtider och traditioner Religion eller annan trosuppfattning Att barnen ska få en större förståelse för andra kulturer och religioner. Att illustrera olika religioner och högtider samt prata om dessa med barnen. Arbetslagen Fortlöpande arbete 6/11

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observationer av barnen i olika inne och utemiljöer Barnintervjuer Föräldraenkät Diskussion i arbetslagen Information från utvecklingssamtalen. Områden som berörs i kartläggningen och Kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har skickat en enkät till samtliga föräldrar. Enkäten behandlar barnets trygghet, diskriminering, trivsel, kränkningar samt föräldrars insyn i avdelningarnas likabehandlingsarbete. Barnen på syskonavdelningen har intervjuats med fokus på trivsel och trygghet. Vi har använt oss av konkreta bilder på rummen i både inne och utemiljöer. Barnen har använt sig av ledsna och glada figurer för att uttrycka sina känslor kring rummen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Varje arbetslag har tillsammans identifierat och diskuterat riskområden och tänkbara åtgärder. Vi har utfört intervjuer och observationer samt läst igenom föräldraenkäter. Några utvalda representanter har sedan sammanfattat detta. Därefter har vi återigen diskuterat och gjort en gemensam plan för alla avdelningar på förskolan. Resultat och analys Metoden att involvera de äldre barnen med glad/ledsen figur har varit givande och gett bra resultat. Utifrån våra metoder och observationer har vi genomfört de åtgärder som har behövts. Analysen är att åtgärderna har gett bra resultat men vi kommer att sätta in ytterligare insatser. 7/11

8 Förebyggande åtgärder Väckning av barn Att alla barn ska få väckas i lugn och ro i sin egen takt. P.g.a flytt till annan lokal har vi inte kunnat arbeta på detta sättet. Under våren-14 har vi börjat arbeta enligt åtgärden igen. Vi ska se till att personalen börjar rasta direkt efter lunchen för att få mer personaltäthet när barnen ska väckas. De barn som inte sover är på stubben efter lunchen. De barn som ska väckas tas in på tuvan i lugn och ro. Barnen väljer själva när de är redo att gå och leka. Vi tänker på barnens välbefinnande och vill minska stressen för barn och personal arbetslaget på stuvan Fortlöpande arbete Vikarier Att barnen ska känna sig trygga med all personal Vi försköker att i så stor utsträckning som möjligt ha "känd" personal som tar emot barnen när de kommer samt lägger och väcker barnen etc. Vi byter sysslor med varandra utifrån vad som passar bäst. Vi tänker på vilka barn vi placerar vid samma matbord som vikarier. Vissa barn klarar det bättre än andra. Samma sak gäller vid blöjbyten Vi har sett att många barn blir otrygga då det kommer nya vikarier. Barnen blir oroliga, gråter och söker sig till ordinarie personal. arbetslaget på stuvan Arbetet fortsätter Städning Undvika stress, incidenter och tjat. pedagogerna städar och sorterar med en positiv inställning. Vi uppmuntrar och berömmer, använder positiv förstärkning. Vi städar när det passar och prioriterar barnen i första hand. Ibland tillämpar vi en städlek som lockar och uppmuntrar barnen till att hjälpa till att städa Vi tror att detta kan minska stressen och göra städningen mer positiv och på så vis få med oss barnen. De börjar springa runt och gör allt annat än att städa. tuvans personal Har påbörjats och utvärderas en gång. fortsätter 8/11

9 Toalettbesök på kotten Vårt mål är att alla ska kunna sitta i lugn och ro på toaletten och sköta hygienen. Göra skyltar till toaletterna som barnen kan hänga på dörrhantaget som visar STOPP. De barn som vill sitta ifred hänger skylten på dörrhantaget. Vi gör ett seriesamtal om hur man gör på toaletten. Vi pratar om toaletthygien vid samlingar. Vi pedagoger har sett bland barnen att de varit ett stressande och känsligt moment. På björnmossen använder de sig av stopp skyltarna och tycker att det fungerar bra. seriesamtal är ett tydligt material där barnen bild för bild kan se vad de behöver göra i samband med toalettbesök. pedagogerna på kotten Utvärderas hösten 14 Toalettbesök på B-M Att barnen känner trygghet i att de får hjälp på toaletten. Att barnen tycker det är trevligt att gå på toaleten. Vi gör det trevligt att sitta på toaletten genom att sätta upp trevliga bilder att titta på och erbjuder barnen böcker att läsa. Vi hänger upp böckerna på en krok så att de är lätta att nå. Vi visar barnen knappen man kan trycka på om de vill ha hjälp. Det tjuter då på avdelningen så att personalen hör. Vi tar även upp i barngruppen att det är bra att tala om att de behöver gå på toaletten. Sedan tidigare använder vi seriesamtal om rutinerna vid toalettbesök. Det ska finnas en på varje toalett. Vi använder även stoppskyltar som barnen kan hänga på handtaget till toaletten när de vill vara ifred. Detta ska vi ta upp i gruppen igen, speciellt som vi får nya barn i augusti. Några barn tycker att de får vänta länge på hjälp med torkning(om de glömt att tala om att de behöver gå) och att de inte vill gå på toaletten för att det är tråkigt. All personal på Björnmossen Vi startar vecka 18 Stora hallen och Ålder Minska väntetiden för barnen, vilket de upplever som jobbigt.minska risken för att barn rymmer. Vi gör en utvärdering i augusti/september En personal tar med sig de barn som är färdigklädda först(4-5barn) och tar med sig dem ut på gården. Övrig personal slussar ut de andra barnen på gården. Barnen slipper sitta och vänta i stora hallen. De upplever att det är jobbigt att vänta och på vintern blir det svettigt. Det finns barn som smiter ut på skolgården så det går inte längre att lämna barn i stora hallen vilket leder till att barnen måste vänta på varandra inne på avdelningens hall. Det blir trångt,svettigt och leder till konflikter. All personal på Björnmossen och Kotten Vi startar vecka 18. 9/11

10 vikarier att barnen ska känna sig trygga med all personal Vi försöker att få samma vikarier i så stor utsträckning som möjligt pga att barnen blir oroliga i gruppen med många olika vikarier. Beroende på vilken vikarie som kommer så blir vi ibland tvungna att ändra på sysslorna och det gör att barnen blir oroliga också. Det är viktigt att vi får samma vikarie under en längre period för att barnen ska blir trygga med den vikarien. All personal på kotten utvärderas till hösten 14 Barn mot barn Målet är att alla barn på Tuvan ska känna sig trygga och inte bli utsatt för kränkande behandling av andra barn. Vi gör incidentrapporter när ett barn blivit utsatt för kränkande behandling. Vi arbetar med empati med barnen på olika sätt för att öka deras förståelse för andra människors känslor. Vi pedagoger försöker att alltid förekomma barnen innan något händer. Om en situation ändå uppstår och en pedagog hör eller ser bör det följas upp på ett eller annat sätt. Tex pratar med barnet/barnen. Vi använder oss av vägledande samspel (ICDP). Vi visar ALLTID att det är nolltolerans på kränkande behandling. Vi har uppmärksammt barn i vår barngrupp som ofta blir utsatta för eller utsätter andra barn för kränkande behandling. Större insatser behövs! Hela arbetslaget Fortlöpande 10/11

11 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola tolererar vi ingen form av kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår, (barn mot barn, vuxen mot barn, barn mot vuxen, vuxen mot vuxen). Det ska alltid finnas pedagoger i närheten av barnen som är medvetna om den rådande verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtlig pedagogisk personal på förskolan Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjäpa barnet att förstå att de har gjort fel,kan se sin egen roll i händelsen och vid behov kunna säga förlåt,allt utifrån sin egen mognadsnivå. Alla involverade får prata om händelsen. Det utsatta barnet ska känna sig lyssnat på. Berörd personal ansvarar också för att snarast dokumentera händelsen i en incidentrapport.och skicka till förskolechef eller utvecklingsledare för vidare behandling av ärendet. Vidare skall personalen ifråga, se till att information om händelsen når berörda vårdnadshavare. All personal är skyldig att snarast dokumentera och rapportera upprepade eller grövre kränkningar mellan barn/barn till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal har skyldighet att snarast rapportera alla former av kränkningar mellan vuxna/barn till förskolechef. Arbetslaget gör en anmälan till förskolechef/utvecklingsledare och dokumenterar samtidigt händelsen på avsedd blankett. En utredning påbörjas i samarbete med ledningen och inblandade parter. Beslut om åtgärder kan ske i arbetslaget i samråd med förskolechef. Uppföljning och utvärdering bestäms. När, hur och av vem/vilka.allt ska dokumenteras av dem som arbetar med fallet och sparas hos förskolechef/utvecklingsledare. Vid kränkning vuxen mot barn ska ärendet alltid lämnas till förskolechef. Ett samtal med ledning och fackligt ombud sker utifrån händelsen och handlingsplan ska dokumenteras och finnas hos förskolechef. Om det handlar om att en vuxen har kränkt ett barn kan ärendet gå vidare till personalenheten och verksamhetschef för samråd och beslut om åtgärder. Rutiner för uppföljning Uppföljningsdatum anges i samband med att ärendet dokumenteras och skall ske inom rimlig tid från det att händelsen inträffat. Förskolechef ansvarar för att huvudman informeras om kränkningar. Rutiner för dokumentation Berörd personal anvarar för att snarast dokumentera händelsen i en incidentrapport och skicka till förskolechef. Dessa rapporter följs upp regelbundet. Ansvarsförhållande Berörd personal tillsammans med förskolechef är ansvarig för att inträffade händelser åtgärdas. 11/11