Slåttergubbens förskola

Transkript

1 Slåttergubbens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechefen, ledningsgruppen och alla pedagoger på förskolan ansvarar för att planen utvärderas och att ny plan görs varje år. Vår vision På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Vi vill att barnen när de tänker tillbaka på förskoletiden ska göra det med en enbart positiv känsla och att vårdnadshavarna ska känna sig trygga och delaktiga i vår verksamhet. Planen gäller från den Planen gäller till Barnens delaktighet Barnen har varit delaktiga när vi pratat om bilder som vi tagit på de olika rummen på förskolan, där vi samtalade om det finns platser där det finns risk för kränkningar. Barnen har samtalat i små grupper och blivit intervjuade om normer och värden på förskolan. Barnen har varit delaktiga i aktiviteter där vi arbetat med kompisbilder med syfte att främja en trygg förskola för alla barn. Vi har läst och reflekterat över barnlitteratur som rör likabehandling, och reflekterat med barnen om det. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi pratar med vårdnadshavarna på föräldramöten om hur man är en god kamrat och om vad vi ska göra om någon känner sig illa behandlad. Samarbetet mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för arbetet med att förhindra kränkningar. Personalens delaktighet Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt för både barn och vuxna. Vi har gruppdiskussioner och varje avdelning gör en kartläggning över vilka riskområden som eventuellt kan finnas på förskolan. Vi för fortlöpande diskussioner och observationer, för att se hur vi som pedagoger ska göra för att kunna upptäcka och förhindra att barn känner sig utanför eller blir kränkta. Planen har vi med oss i vår reflektion. Vi är närvarande pedagoger. Förankring av planen Vi pratar om den på APT, föräldramöten och den finns på vår hemsida att läsa. Samtal med barnen.. 2

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På kvalitetsdagen i november Vi tittade igenom planen och ser efter vad som saknas och vad som var bra. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger på förskolan har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi är mera medvetna i år av vad som förväntas av oss. Vi arbetar mera medvetet med de olika diskrimineringsgrunderna och vi har fått mera utbildning i normkritiskt tänkande. På kartläggningen såg vi att några av punkterna står kvar men gjorts om utifrån nuvarande barngrupp. Vi ser fortfarande att det finns risk för kränkningar på undanskymda platser. Planen har inte varit ett levande dokument som vi haft framme vid varje reflektion men vi har haft den i vårt medvetande. Vi använde oss av planen när vi fått undringar hur vi arbetar med grupperna på vår stora gård. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen följs upp kontinuerligt under året i olika forum så som samtal med barnen, utvecklingssamtal, på APT och i ledningsgruppen. Synpunkter dokumenteras för att sedan ligga till grund för utvärderingen. På APT i mars 2017 och planeringsdagen i början på hösten 2017, ska planen följas upp. - Årlig revidering av befintligt dokument. - Årlig genomgång av samtliga ärenden. Ansvarig för att årets plan utvärderas Alla pedagoger på förskolan. 3

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Ge alla barn lika stort inflytande över verksamheten oavsett kön. Vi uppmuntrar all barn att prova olika aktiviteter och strävar efter att använda könsneutralt material. Vi uppmärksammar inte barnen utifrån kläder och utseende. Vi lånar böcker som utmanar stereotypa könsroller. Tillsammans med barnen läser, reflekterar och pratar vi om innehållet i böckerna. Vi använder oss av olika sorters material för att främja alla typer av lekar. Vi strävar efter att inte benämna barnen som flickor/pojkar/tjejer/killar för att inte kategorisera barnen utifrån kön. Främja likabehandling oavsett könsidentitet och könsuttryck Alla barn ska känna sig trygga och förstå att de kan vara sig själva. Alla barn får samma möjlighet till lek och olika aktiviteter oavsett vem och hur de är. Pedagogerna reflekterar om sitt förhållningssätt och genusperspektiv. Vi erbjuder böcker kring olikheter. Vi vill lyfta fram olikheter som något positivt. Vi strävar efter att inte benämna barnen som flickor/pojkar/tjejer/killar för att inte kategorisera barnen utifrån kön. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Pedagoger arbetar för att barnen utvecklar öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar, levnadssätt och kulturer. Olika modersmål ska finnas med i verksamheten. Pedagogerna är medlyssnande och tar tillvara det barnen pratar om. Vi lånar böcker som belyser olika levnadssätt. 4

5 Vi uppmuntrar användandet av olika språk i förskolan genom att låna böcker, ladda ner aktuella sånger, filmer och sagor på lärplattorna. Vi lånar in pedagoger från annan förskola som pratar det aktuella språket. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Alla vårdnadshavare ska med förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte kommer att bli ensidigt påverkade till förmån för det ena eller andra åskådningen. I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Barn som har annan mat utifrån religiösa orsaker får sin mat presenterad likadant som den andra maten. Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning. Den pedagogiska miljön och verksamheten anpassas till barnens olika behov och förutsättningar. Vi delar in barnen i mindre grupper så att alla barns behov blir tillgodosedda. Vi har fasta rutiner så att barnen känner sig trygga och vet vad som händer. Vi använder oss av viss teckenkommunikation och bilder som stöd, så att barnen får en förstärkning av språket. Vi använder oss av bildschema som blir en trygghet under dagen. Vi strävar efter ett öppet klimat där vi uppmuntrar olikheter. Vi anpassar och ger stöd där behov finns. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning. Pedagogerna arbetar för att barnen utvecklar öppenhet och respekt för skillnader i sexuell läggning. Pedagogerna reflekterar över hur vi förmedlar normer kring homo-, bi- och heterosexualitet. Pedagogerna är medlyssnande och tar tillvara det barnen pratar om. Vi lånar böcker som ta upp olika familjekonstellationer och sexuell läggning. Tillsammans med barnen läser, reflekterar och pratar vi om innehållet i böckerna. 5

6 Främja likabehandling oavsett ålder. Att utmana varje barn utifrån intressen, nyfikenhet, ålder och mognad. Att reflektera tillsammans med barn och vuxna om deras intressen och görande. Utifrån reflektionen utvecklas verksamheten vidare. Pedagogerna ser till barnets intressen och förutsättningar, och inte ålder, vid planering av aktiviteter. Oavsett ålder har alla samma rättigheter. Motverka kränkande behandling Arbeta för barns förmåga till empati (känslor) och respekt för allas lika värde och ge barnen redskap för att lösa konflikter. Samtala med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande, hur de kan agera för att vara en bra kompis och hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar. Vi arbetar med olika material, med syfte att främja en trygg förskola för alla barn. Pedagogerna samtalar om normen och värden. Vi tänker och påminner varandra om att inte prata över huvudet på barnen. Vi är överens om att vi aldrig säger något till ett barn som vi inte skulle säga till en vuxen. Pedagogerna ska vara lyhörda och närvarande i barnens lek. Uppföljning På APT i mars 2017 och planeringsdagen i början på hösten Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi använder oss av observationer. Personalen samtalar och dokumenterar. Genom Pilen-enkäten riktad till vårdnadshavare och självvärdering riktad till pedagoger. Vi har tagit bilder och skrivit ut som barn och pedagoger pratat utifrån, Vad brukar du göra här? Hur känns det att vara i det här rummet? tillsammans med barnen har vi samtalat om vad som händer och vad man gör i de olika rummen. Vi samtalar med vårdnadshavare på föräldramöten och i den dagliga kontakten. Vi har bett vårdnadshavare kontakta oss om barnen berättar något som kan väcka funderingar. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Vi samtalar med barnen under samlingen och i mindre grupper exempelvis om hur man är en bra kompis. Vi tar del av vårdnadshavarnas synpunkter på föräldramöten och vid den dagliga kontakten. Barnen har varit delaktiga i arbetet med kartan över förskolan där deras tankar och åsikter tagits tillvara. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagen har dokumenterat, observerat, reflekterat och diskuterat. Resultat och analys -Vi har uppmärksammat att ute på vår gård finns det undanskymda platser, såsom bakom och i förrådet, bakom lekstugan och i skogen, där det kan uppstå konflikter som kan leda till kränkningar. Ibland kan valet av lek bli fysisk vilket alla barn inte vill, det kan en del barn ha svårt att respektera. -När barnen är i hela gruppen på avdelningen blir det lätt osämja och barnen har svårt att respektera varandra. -Vid övergångar mellan olika aktiviteter och rum, in och utgång, (tex vid toaletten och hallen) blir det oroligt. -Vi har uppmärksammat att barnen lätt förstör en lek eller aktivitet. 7

8 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Inget barn ska känna sig kränkt av någon annan, barnen ska känna sig trygga på förskolan. Åtgärd Pedagogerna över avdelningarna hjälps åt på gården och är utspridda på gården, allra helst bakom cykelförrådet och bakom lekstugan. Vill barnen vara i skogen ska det alltid vara en pedagog där. Motivera åtgärd Efter som vi sett att ute på vår gård finns det undanskymda platser, såsom bakom cykel förrådet, bakom lekstugan och i skogen, där det kan uppstå konflikter som kan leda till kränkningar. Inget barn ska känna sig kränkt av någon annan, barnen ska känna sig trygga på förskolan. Åtgärd Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen. Motivera åtgärd Vi kom fram till under kartläggningen att när barnen är i den stora gruppen blir det lätt osämja och barnen har svårt att respektera varandra och komma till tals. Inget barn ska känna sig kränkt av någon annan, barnen ska känna sig trygga på förskolan. Åtgärd Vi skickar inte iväg alla barn samtidigt till tex hallen eller toaletten. En pedagog är närvarande hela tiden. För att minimera puffar och knuffar på toaletten gör vi ett kösystem, som gör att barnen inte heller kan kika in till den som sitter på toaletten. Motivera åtgärd Eftersom det lätt blir oroligt vid övergångar mellan aktiviteter och rum tex vid toaletten och i hallen. 8

9 Inget barn ska känna sig kränkt av någon annan, barnen ska känna sig trygga på förskolan. Åtgärd Vi vuxna är med i de olika rummen, när situationen uppstår är vi med och förklarar och pratar om vad som blev fel. Motivera åtgärd Vi har sett under kartläggningen att barnen gärna förstör för varandra när de går förbi. Uppföljning På APT i mars 2017 och planeringsdagen i början på hösten Ansvarig: All personal Datum när det ska vara klart: Rutiner för akuta situationer Policy Vi har nolltolerans mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi kartlägger vår verksamhet och identifierar riskområden i såväl inom- som utomhusmiljön. Vi arbetar förebyggande genom att kontinuerligt se över regler och rutiner samt genom att alltid finnas i barnens omedelbara närhet. Vi är uppmärksamma på om det finns tecken på att barn blir utsatta för trakasserier eller kränkningar. Sådana tecken kan exempelvis vara ledsenhet, håglöshet och passivitet. 9

10 Vi samtalar med barnen, både enskilt och i grupp, samt tar deras ord och upplevelser på allvar. Vi har daglig kontakt med vårdnadshavare och uppmuntrar dem att meddela oss om de har funderingar kring vad barnen berättar om sina upplevelser på förskolan. Vi strävar efter ett tillåtande klimat på förskolan där barn, personal och vårdnadshavare ska kunna påtala problem och upptäcka trakasserier och kränkningar. Personal som barn och vårdnadshavare kan vända sig till Barn såväl som vårdnadshavare ska kunna vända sig till samtliga pedagoger i förskolan. Vårdnadshavare kontaktar den pedagog som de känner förtroende för. Vårdnadshavare kan även kontakta förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid misstanke eller kännedom om trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas snarast. Förskolechef informerar skyndsamt huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett. Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. 10

11 Vi tar alla signaler om kränkningar på allvar och samtlig personal är skyldig att ingripa. Om kränkningar eller trakasserier förekommit utreder och analyserar vi alltid det inträffade genom att fråga och föra samtal med samtliga inblandade barn. Frågor vi ställer kan exempelvis vara: Vad har hänt? Vem/vilka var inblandade? När och var hände det? Vid okomplicerade incidenter kan det vara möjligt att utreda händelsen genom att ställa frågor till barnen och därmed få saken utagerad. Förskolechef är ansvarig för att dokumentation såsom anmälan, utredning, åtgärder samt uppföljning och avslut av åtgärder upprättas. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal i förskolan har handlingsplikt och agerar skyndsamt vid misstanke eller kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Förskolechef är ansvarig för utredning av ärendet och underrättas snarast. Förskolechef informerar skyndsamt huvudman. Vårdnadshavare underrättas. Anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling upprättas av förskolechef på därför avsedd blankett. Utredning, åtgärder samt uppföljning av åtgärder genomförs med alla berörda parter samt dokumenteras på därför avsedd blankett. Samtliga berörda hålls informerade. Bedömning görs om eventuell anmälan ska göras till annan myndighet. Rutiner för uppföljning Ärendet ska skyndsamt utredas tillsammans med alla berörda parter. Personalen planerar hur de ska observera effekterna av åtgärderna samt när de ska analysera och bedöma resultatet. Uppföljning med vårdnadshavare ska ske i form av samtal senast fyra veckor efter det att ärendet startades. 11

12 Rutiner för dokumentation Anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska upprättas skriftligt. Utredning, vidtagna åtgärder och uppföljning ska dokumenteras. Utredningar i original ska diarieföras och arkiveras enligt gällande dokumenthanteringsplan på förskolan. Dokumentationen förvaras under sekretess. Blanketter: Utredning av trakasserier och kränkande behandling Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 12