Steg för steg närmare arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Steg för steg närmare arbetsmarknaden"

Transkript

1 Steg för steg närmare arbetsmarknaden Steg för steg närmare arbetsmarknaden

2 Steg för steg närmare arbetsmarknaden erfarenheter från projekten Directa och Diversa

3 Förord Vi kan och vi ska göra skillnad! Mina föräldrar bröt upp från släkt och vänner 1965 och flyttade till ett land där värderingar, umgängeskoder och oskrivna normer skilde sig från deras. Som femåring kom jag så till Sverige i en tid då man bussade hit efterfrågad arbetskraft från södra Europa. Mitt första möte med det svenska samhället var positivt. Som enda utländska barn i skolan i ett litet samhälle fick jag en fröken som brann för sin uppgift och allas lika värde. Hon fick alla barn att vilja vara med mig på rasterna och lära mig svenska. Mina framgångar blev också deras framgångar. Deras nyfikenhet och engagemang gjorde att jag kände mig utvald, exotisk och spännande. Det gav mig en känsla av värde! Den känslan definierade mig och balanserade mycket annat som jag senare i livet kom att uppleva. När vi möter människor från andra länder i vår yrkesroll på Arbetsförmedlingen har jag en stark förhoppning om att vi i varje möte ska kunna ge den vi möter samma känsla av värde! När vi lyssnar på deras tankar, deras drömmar, är det vår uppgift att med hjälp av delaktighet och våra verktyg hjälpa dem vidare mot en egen försörjning. För tre år sedan grundades idén om projekten Directa och Diversa i en önskan om att förbättra Arbetsförmedlingens bemötande och kommunikation med och för individer från andra länder. Tiden var mogen för detta projekt. Directa och Diversa har under dessa år med en engagerad personal som brunnit för sin uppgift tagit fram inspirerande arbetssätt som ni kan ta del av i denna skrift. Jag är idag oerhört tacksam för deras outtröttliga arbete och vill tacka alla från styrgrupp, referensgrupp, projektledare och projektmedarbetare för allt viktigt arbete som utförts under dessa tre år. Nu ska vi ta vara på de arbetssätt som tagits fram och jag hoppas att denna bok kan vara en inspiration. Använd den och de arbetssätt som beskrivs för att göra skillnad. Dessa nycklar kan låsa upp många situationer för många människor. Vi inte bara kan vi ska göra skillnad för dem vi möter! Ytterst handlar det om att vinna förtroende för det vi gör från dem vi är till för. Jeanette Azinovic, december 2012 Chef för Arbetsförmedlingen Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland, initiativtagare samt projektägare till Directa och Diversa. 4 5

4 Vi medverkade i Directa och Diversa Vanja Bardh Olsson, projektledare Det är nog inte så vanligt att en projektledare får chansen att vara med från början till slut. När Jeanette kontaktade mig angående idén bakom Directa och Diversa kändes det som verklig verksamhetsutveckling. Min bakgrund som statsvetare och erfarenhet av integrationsarbete på både operativ och strategisk nivå var mig till stor nytta. Av allt i Directa och Diversa är jag mest stolt över två saker. Dels att ha hittat ett så bra team, dels att vi lyckades få till ett verkligt samarbete med målgruppen. Jag hoppas att vi har bidragit till mer inkluderande verksamheter i bredast möjliga bemärkelse. Christina Jarenius, metodutvecklare och utbildare Min bakgrund som forskare i socialantropologi har gett mig ett reflexivt förhållningssätt som jag tillämpade när vi utformade Interaktiv arbetsmarknadsorientering för nyanlända i Directa. Det råder ingen brist på information för målgruppen, men information blir kunskap först i kombination med reflektion. Genom att tillsammans reflektera över det specifika i den svenska myndighetskontexten och arbetsmarknaden i förhållande till den individuella situationen, kunde deltagarna dra egna slutsatser baserade på fakta, se möjligheter i stället för hinder och ta nästa steg på eget initiativ. Jag är mest stolt över att ha sett det resultatet i praktiken, som när en deltagare sammanfattade sin process i projektet: Jag hade en gräns och förut cirkulerade jag bara runt den men nu vill jag gå framåt både när det gäller jobb och socialt. Det är poängen. Emma Katsoulaki, metodutvecklare och biträdande projektledare Jag deltog redan under förprojekteringen till Directa och Diversa och det som lockade mig mest med projekten var samarbetsformen med deltagarna och kombinationen av metodutveckling och kompetensutveckling för personalen. Jag har arbetat på Arbetsförmedlingen sedan 2006 och i huvudsak med målgrupper som är i behov av extra stöd. Min bakgrund är inom språkvetenskapen och jag har därför ett väldigt stort intresse för kommunikation. En av de saker som varit roligast att arbeta med är vidareutveckling av metoder för tolkanvändning. Jag hoppas och tror att vi genom Directa och Diversa har väckt nya tankar om likabehandling och vikten av att ha individen som utgångspunkt. Christina Matteoni, metodutvecklare och utbildare Jag har under många år arbetat med utrikesfödda personer; inom Levande verkstad, sfi, kommun och arbetsförmedling. När jag startade i Directa hade jag med mig erfarenheter av hur missförstånd påverkar individens möjligheter, hur bristfällig förståelse och samverkan mellan myndigheter kan vara och en STOR längtan efter att få göra skillnad. Utgångspunkten i projektet var att utveckla och hitta arbetssätt i samarbete med dem som skulle ha nytta av dem. Det gjorde vi! Deltagarfokuset var centralt, och det gjorde skillnad! Jag har nu förmånen att inom Arbetsförmedlingen få vara med och utveckla utbildningar i tolkanvändning, hur flerspråkiga resurspersoner kan vara ett stöd i mötet med arbetsgivare och hur språköverbryggande insatser kan öka kvaliteten i olika utbildningar. Sissi Nahlbom, metodutvecklare och utbildare Innan Directa/Diversa var jag samtidigt coach för arbetslösa och mentor för ungdomar som av psykosociala skäl inte kunde gå i vanlig skola. Jag är oerhört glad att jag fick vara med och bidra till att öka förståelsen för hur viktigt det är med kommunikation. Genom att använda tolk tillsammans med bra samtalsteknik lade vi grunden för ett gott samarbete med våra deltagare. Svårare än så behöver det inte vara, så jag hoppas att Arbetsförmedlingen och kommunerna har mod att göra detsamma. Jag ska i alla fall göra mitt bästa för att Directas och Diversas erfarenheter tas tillvara på min nya arbetsplats. 6 7

5 Lotta Nordholm, projektadministratör Jag har jobbat i Directa och Diversa som administratör under de sista nio månaderna. Jag har organiserat olika utbildningsinsatser, skött registreringar, rapporteringar och annan administration. Även om jag kom in ganska sent i projektet känns det som att jag snabbt blev en i teamet och har deltagit i metodutvecklingsarbetet och framtagandet av material till utbildningar och presentationer. Jag känner mig stolt över vårt gemensamma goda resultat och att vi lyckats så bra med att sprida det, speciellt inom Arbetsförmedlingen. Emina Redzematovic, metodutvecklare och utbildare Innan jag började i Directa hade jag arbetat inom socialtjänsten, både på operativ och på strategisk nivå. Då var det en stor utmaning att arbeta med Directas målgrupp. Det saknades insatser. Jag är stolt och glad över att ha fått arbeta med alla dessa människor, både arbetssökande och personal. Många av Directas deltagare har uttryckt att det är första gången som de har blivit lyssnade på och att de har fått hoppet tillbaka, vilket är fantastiskt. Jag hoppas att våra resultat tas tillvara av Arbetsförmedlingen och kommunerna. Jag kommer själv att använda arbetssätten och försöka få mina kolleger att använda dem. Jag hoppas att projekten ska bidra till en förståelse för att skräddarsytt stöd är nödvändigt för många grupper, att arbetssätten kring tolk, samtal och grupp ska användas, och att de chefer som deltagit ger sina medarbetare utrymme för detta. Muse Demircan, språkstöd och kundvärd Muse kom i kontakt med Directa i egenskap av tolk i arabiska, turkiska och syrianska. Under sex månader arbetade han i Directa tillsammans med metodutvecklare och deltagare som kundvärd och språkstöd. Erika Kjellstrand, projektledare för Diversa Erika anställdes som projektledare för Diversa utifrån sin chefserfarenhet från kommunal introduktion och som samordnare för likabehandling och kompetensutveckling i en facklig organisation. Hon ledde Diversa från augusti 2010 till september Anna Ålund, metodutvecklare och utbildare Den röda tråden i min yrkesbakgrund är utvecklingsarbete, etnicitetsfrågor och kompetensutveckling. Min erfarenhet från utvärderingen av storstadssatsningen låg nära utmaningen i Directa/Diversa, att utveckla former för stöd kring hälsa, likabehandling och nya vägar till arbete. I projekten arbetade jag särskilt för att lyfta hur människor kan få stöd i och utvecklas att äga sin egen tillvaro. Detta är jag stolt över. 8 9

6 Innehållsförteckning 1. Varför startades Directa och Diversa? Bakgrund Verksamhet och syfte Varför denna bok? Metodutveckling tillsammans med målgruppen Uppstart Genomförande Förädling Språk, tolk och kommunikation Varför ska vi använda tolk? Varför använder vi inte tolk? Risker utan tolk Vinster med att använda tolk Anhöriga som tolk Tolkverktyg och hur de används Kommunikation Tolkens kompetens Tolkens roll och funktion Olika varianter av tolkverktyg Välja rätt språk svårare än man tror Faktorer som kan påverka Översättning av dokument Om tolkningen inte fungerar? Att använda tolk/-ar i grupp Tolk vid praktik, utbildning och anställningsintervjuer Directas arbetssätt Att använda tolk Mental förberedelse Praktisk förberedelse Innan mötet Inledning Genomföra samtal/gruppaktivitet med tolk Avslutning och efterarbete Resultat väl använd tolk i samtal och grupp Samtal för förtroende och delaktighet Att möta människor med förståelse Vanliga brister i samtalet Att äga sin tillvaro Samtalets dynamik Att lyssna Directas arbetssätt Samtalet Förberedelser innan samtalet Samtalets inledning Relationen lyssna på vad som är viktigast Vikten av att arbeta med hela individen Att ge information Att ta emot information Mål så att vi vet när vi lyckats Vägen framåt avslutning och efterarbete Verktyg för samtalet Frågor är verktyg Klargörande Visualisering

7 5. Deltagarorienterad grupp gruppen som forum och nätverk Varför ska man använda Deltagarorienterade grupper? Directas arbetssätt Deltagarorienterad grupp Deltagarorientering genom interaktivitet Information med sammanhang och dialog Uppföljning Varianter och teman för grupper Tema omvärld Tema föräldraskap Tema arbete/arbetsmarknad Inspirationsgruppen Datagruppen Hälsogruppen Uppföljningsgruppen Directas arbetssätt Interaktiv orientering Arbetsmarknadsorientering Interaktiv orientering som information Övriga arbetssätt och erfarenheter Övriga erfarenheter från Directa Yoga och hälsoenkät Storytelling Aktörer som vi har samarbetat med Arbetsförmedling och kommuner Samordningsförbund Vård och specialister Frivilligsektorn Utbildningsanordnare och arbetsgivare Att använda Directas nycklar Diversas utbildningar om Directas arbetssätt Implementering Slutord VIP verktyg, inspiration, plattform Övning för utredande underlag

8

9 1. varför startades directa och diversa? 1. varför startades directa och diversa? 1.1. Bakgrund Södertörn är det geografiska område som bildar södra delen av Stockholms län. Södertörn omfattar de åtta kommunerna Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö. Här bor sammanlagt närmare invånare, varav nästan en fjärdedel är utrikes födda. Av de drygt personer som är inskrivna som arbetslösa eller deltar i program på Arbetsförmedlingen i området är mer än hälften utrikes födda. Av dessa är fyra av tio kortutbildade, med grundskola som högsta avslutade utbildning. Personer som saknar relevant utbildning och arbetslivserfarenhet löper stor risk för arbetslöshet och utanförskap. Arbetsmarknadens allt högre krav innebär att även personer som endast har kompetens inom okvalificerade yrken riskerar långvarig arbetslöshet. Utrikes födda har svårare än inrikes födda att få fäste på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsbakgrund. Insatser från Arbetsförmedlingen och/eller kommunen är idag inte utformade efter behoven hos dem med lägst förutsättningar att matchas mot arbetsmarknaden. Mycket av det stöd som erbjuds kräver en förförståelse kring yrke och arbetsliv. Personer som saknar denna förförståelse har svårt att ta till sig det stöd som erbjuds. Knappa kunskaper i svenska försvårar kommunikationen och ökar risken för felbedömningar, bortslösade resurser och passivitet. Med rätt stöd skulle målgruppen kunna bidra till arbetskraftsförsörjningen och därmed tillväxten i regionen. I vissa fall riskerar därmed personer utan kunskaper i svenska, utan utbildning och utan erfarenhet från arbetslivet att inte få det stöd de behöver. Det gäller inte minst nyanlända invandrare och andra utrikes födda som står stilla i utanförskap. Problemet beror dels på att rätt stöd saknas och dels på att individens egen kraft inte tas tillvara. Svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden får flera negativa konsekvenser för den här gruppen: resurser som inte tas tillvara, sociala problem, fattigdom, brist på delaktighet samt ohälsa och dåligt självförtroende. Situationen kan beskrivas som en stege som leder till arbetsmarknaden men som saknar de nedersta stegpinnarna. För den som kommer upp på den första pinnen kan stegen leda långt, men för den som står på marken och inte når upp är stegen till ingen nytta. Nya arbetssätt och verktyg behövs för att skapa fler stegpinnar på stegen stegpinnar som fler kan nå, och börja klättra. Genom projekten Directa och Diversa ville Arbetsförmedlingen tillsammansmed Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner utveckla sina verksamheteroch öka sin förmåga att stödja arbetssökande som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Problembilden delas av både Arbetsförmedlingen och kommuner. Målgruppen finns i båda verksamheterna. Samverkan var därmed en självklarhet Verksamhet och syfte Directa och Diversa var två separata projekt men hade samma grund. Idén till projekten föddes 2009, genomförandet startade i augusti 2010 och projekten avslutades 31 december I projekten samarbetade Arbetsförmedlingen inom arbetsmarknadsområde Huddinge och Södertälje med Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner. I kommunerna involverades framför allt de verksamheter som tidigare bedrivit Introduktionsverksamhet för nyanlända invandrare. Directa och Diversa medfinansierades av Europeiska Socialfonden. Idén bakom Directa och Diversa handlade om att utöka och använda personalens kompetens för att utveckla en bättre service till personer i utanförskap. Directa var ett metodutvecklingsprojekt som riktade sig till personer som stod utanför arbetsmarknaden, och medfinansierades därmed inom Socialfondens programområde 2. Verksamheten skulle fungera som en verktygsfabrik, med uppdrag att utveckla, prova och sprida framgångsrika arbetssätt. Diversas uppdrag gällde istället kompetensutveckling av personalen; att öka kunskap och medvetenhet om normsystem och likabehandling samt att sprida kunskap om Directas framgångsrika arbetssätt. Diversa medfinansierades inom programområde

10 1. varför startades directa och diversa? 1. varför startades directa och diversa? Personalen i Directa och Diversa bestod av projektledare och metodutvecklare. Directas metodutvecklare rekryterades med målet att få en bred variation av erfarenheter och kunskaper. I Diversa fanns till en början ingen personal utöver projektledaren, eftersom verksamheten använde externa föreläsare. När Directas arbetssätt skulle spridas var det de tidigare metodutvecklarna som nu var anställda i projekten som utbildare. Som mest jobbade åtta personer i projekten. Directa och Diversa startades för att Arbetsförmedlingen och kommunerna behövde bli bättre på att erbjuda stöd till de personer som står längst ifrån arbetsmarknaden. Problembilden var inte ny, men bestod trots många förbättringsförsök. Detta talade för att lösningar borde sökas på nya sätt. Vår utgångspunkt var att målgruppen själv hade erfarenheter av och idéer kring verksamheter de själva deltagit i, och att denna kunskap var central för att lyckas med uppdraget. Arbetet med att utveckla och pröva nya arbetssätt och verktyg skedde därför i samarbete mellan Directas personal och deltagare. Grunden för metodutvecklingen var alltså målgruppens egen bild av sin situation, dess orsaker och lösningar. Detta perspektiv deltagarperspektivet såg vi som avgörande för en lyckad metod- och verksamhetsutveckling. Directas övergripande mål var att bidra till att målgruppen lättare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Detta effektmål skulle uppnås genom att rätt stöd erbjuds samt att individens egen kraft tas tillvara. Resultatmålen för Directa handlade därmed om att leverera arbetssätt och verktyg som kan användas i ordinarie arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Det gällde dels nya arbetssätt, insatser och samarbeten, dels sätt att anpassa befintliga resurser. Diversa syftade till att utöka och utveckla personalens kompetens för att säkerställa att samtliga kunder får rätt stöd utifrån sina behov. En stor del handlade om att göra verksamheterna tillgängliga också för personer som inte pratade svenska. Utifrån Diversas perspektiv var det faktum att Arbetsförmedlingens och kommunernas verksamhet inte var tillgängliga på lika villkor för personer som inte pratade svenska ett exempel på strukturell diskriminering. För att förändra situationen var Diversas syfte dels att öka kunskap och medvetenhet bland personalen om stereotyper, fördomar, diskriminering, normsystem och likabehandling dels att på denna grund kunna sprida kunskap och färdigheter om Directas framgångsrika arbetssätt. Detta sätt att parallellt arbeta med metod- och kompetensutveckling var och är fortfarande relativt ovanligt, men i vårt perspektiv en av projektens viktigaste framgångsfaktorer. Diversas utbildningsinsatser mellan september 2010 och november 2012 nådde hela personer Varför denna bok? Resultaten från Directa och Diversa sammanställdes vid projektavslut i ett antal olika rapporter med något olika fokus. Verksamhetsberättelse Directas och Diversas verksamhetsberättelse syftar till att ge läsaren en bild av vad Directa och Diversa gjort och vad det ledde till. Rapporten beskriver projektens verksamheter från projektidé och genomförande till resultat. Rapporten syftar till att ge en tydlig bild över vad projekten gjorde, varför vi gjorde just så och vad det ledde till i relation till uppsatta mål. Den innehåller även en genomgång av hur projekten arbetat med att sprida sina resultat och i vilken utsträckning dessa resultat har tillvaratagits och implementerats i de ordinarie verksamheterna. I verksamhetsberättelsen återfinns också en analys av projektens framgångsfaktorer och lärdomar. Slutrapporter till ESF Directa och Diversa i Socialfondens perspektiv Directas och Diversas slutrapporter till ESF syftar till att återkoppla verksamhetens resultat och lärdomar till medfinansiären

11 1. varför startades directa och diversa? 1. varför startades directa och diversa? I respektive projekts slutrapport till Europeiska Socialfonden beskrivs projektens verksamhet, resultat och lärdomar utifrån de målsättningar och fokusområden som gällde under den aktuella programperioden. En slutrapport av detta slag ingår som obligatoriskt moment för all verksamhet som medfinansieras av ESF. Utvärderingens slutrapport Slutrapporten från utvärderingarna av Directa och Diversa syftar till att visa hur och i vilken utsträckning projekten har genomfört och uppfyllt sitt uppdrag. Directa och Diversa har under hela genomförandet utvärderats av externa utvärderare. Utvärderarnas uppdrag genomfördes efter principer om lärande utvärdering. Utvärderingens huvuduppgift var att genom granskning och återkoppling vara till hjälp och nytta under projekttiden men sekundärt också utvärdera måluppfyllelse vid projektslut. Två separata team från konsultföretaget PWC har levererat ett antal delrapporter för respektive projekt, och även lämnat en slutrapport, utifrån sitt perspektiv. Boken Steg för steg närmare arbetsmarknaden Boken syftar till att ge kunskap om de arbetssätt som Directa och Diversa rekommenderar. I denna bok finns beskrivningar av de framgångsrika arbetssätt som provades och utvecklades i Directa. Syftet med boken är göra projektens kunskap och erfarenhet om framgångsrika arbetssätt tillgängliga för chefer och verksamhetsutvecklare också efter det att projekten har upphört. Vår förhoppning är att fler verksamheter på detta sätt ska kunna ta tillvara projektens resultat än vad som hann beslutas och genomföras under projektperioden

12

13 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen I Directas metodutvecklingsarbete fick deltagarna rollen som experter och försökspersoner, snarare än mottagare av stödinsatser. Målsättningen var att ta fram arbetssätt och verktyg, inte att leverera aktiviteter till deltagarna. Genom att i utvecklingsarbetet engagera just den grupp som skulle ha nytta av det fick verksamheten och dess resultat en legitimitet och kvalitetssäkring som hade varit svår att uppnå på andra sätt. Detta sätt att arbeta Directas metod för metodutveckling var en framgångsfaktor. Öppenhet Genom att öppet arbeta med verksamhetens behov av och strävan efter utveckling och förbättring blir vi transparenta och tillgängliga för våra kunder. Vi visar i handling att vi ser och respekterar individens perspektiv och synpunkter. Delaktighet Ett samarbete kring utveckling skapar både faktisk delaktighet och förståelse för vikten av fortsatt delaktighet både hos verksamhet och hos den målgrupp det berör. Varken handläggare eller kunder sitter på fullständig kunskap om vad den andre behöver eller vilka förändringar som gör nytta. Kvalitet Målgruppens direkta medverkan i utvecklingsarbetet minimerade risken för att tjänstemäns mer eller mindre lyckosamma gissningar skulle styra och avgöra resultatet. Att fråga vad någon vill och lyssna på svaret ger alltid bättre förutsättningar för framgång än att gissa och styra. Vi bedömer att denna modell för metodutveckling går att använda i både stora och små format. Grundprincipen att involvera dem som ska ha nytta av ett visst arbete i detsamma är en framgångsfaktor. Ökad öppenhet, delaktighet och kvalitet bidrar med all säkerhet till att bygga upp ett förtroende, såväl hos kund och samhälle som hos personalen Uppstart Inför första intaget av deltagare till Directa i november 2010 hade handläggare i verksamheterna fått grundläggande information om projektet och dess syfte. Handläggare uppmanades att anmäla deltagare med inga eller knappa kunskaper i svenska, ingen eller kort utbildning samt ingen eller kort erfarenhet av förvärvsarbete. För att få in så bra experter som möjligt riktade vi oss främst till arbetssökande som varit i Sverige en tid och därmed hunnit få erfarenhet av befintliga insatser. Personer som anmäldes till Directa fick information om projektet och dess syfte vid ett enskilt samtal med en metodutvecklare, och fick därefter välja om de ville medverka. Frivilligheten var central eftersom projektet inte primärt handlade om att tillgodose den arbetssökandes behov av stöd och insatser. Varje deltagare behöll parallellt med projektet sin kontakt och planering med ordinarie handläggare, så att ingen gick miste om individuellt stöd. Eftersom projektets uppdrag var att utveckla och prova metoder så fanns det inga metoder när verksamheten startade. Vi skulle lyssna på experten vi mötte, ta reda på vilka behov han/hon hade och tillsammans komma fram till vägar att prova. Det enda sättet att börja var därmed genom enskilda samtal. För att starta så öppet som möjligt valde vi att träffa deltagarna utan vare sig specifik samtalsmetod eller förkunskap om personen. Samtal genomfördes utifrån respektive medarbetares kompetens och erfarenhet, i syfte dels att få kunskap och information från experterna, dels att bygga upp en samarbetsrelation. Sammanlagt involverades drygt 130 deltagare, varav drygt 70 procent kvinnor, i Directas metodutveckling

14 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen 2.2. Genomförande Vi utgick från att de vi samtalade med var experter på sina egna liv. Vi frågade vad som fungerat och inte fungerat i mötet med handläggare, på praktikplatser, utbildningar och i andra insatser. Vi ställde också frågor om vad de gjort innan de kom till Sverige. Om de inte hade arbetat tidigare kunde vi fråga hur deras dag sett ut i hemmet och var de gått i skolan. Svaren gav oss en bättre bild av individens kunskaper och förmågor. I början sa många att de inte kunde jobba, att de hade ont eller att de tog hand om en sjuk familjemedlem. Vi tog fasta på alla de hinder som lyftes fram. Det var viktigt för oss att utgå från deras berättelse och att se hela den människa vi mötte. Deltagarna fick berätta om hur de skulle önska att Arbetsförmedlingen och kommuner arbetade. Efter en tid gjorde vi en analys av vilka erfarenheter, önskemål och behov som deltagarna hade uttryckt. Gruppaktiviteter med olika tema startades. Utifrån deltagarnas önskemål startade Directa även gruppverksamheter i samarbete med externa aktörer. Gruppverksamheterna kompletterades av samarbeten i mindre format, ibland i enskilda ärenden, och Directas metodutveckling vidgades successivt. Metodutvecklingsarbetet drevs dels av att vi provade olika arbetssätt och samarbeten, dels av att vi reflekterade över vad som fungerade och varför. Återkoppling och reflektion var återkommande i alla gruppverksamheter, och ofta genomfördes även en utvärdering i slutet av en viss insats. Gemensam dialog och reflektion var också ett centralt moment i teamets interna arbete. Varje vecka diskuterade projektgruppen vad som genomförts, hur det gått, vilken återkoppling deltagarna gett, vad vi hade fått för ytterligare önskemål och vad som skulle hända härnäst. För att inte begränsa eller i förväg styra processen väntade vi länge med att bestämma vilket resultat arbetet skulle leda till och vilken form resultaten skulle ha. Många projekt före Directa har underskattat skillnaden mellan projektmiljö och ordinarie verksamhet. Arbetssätt som med projektets förutsättningar gett lysande resultat kanske inte alls går att genomföra i den vanliga verksamheten. Därför genomförde Directa så kallad testning. Testningen framför allt av arbetssättet Deltagarorienterad grupp innebar att arbetssättet provades i samarbete mellan Directa och ordinarie handläggare. Återkopplingen från handläggare och deltagare i testgrupperna bekräftade att arbetssättet faktiskt skulle gå att använda i verkligheten Förädling Directas metodutvecklingsarbete pågick från november 2010 till och med mars Först under hösten 2011 startade arbetet med att förädla våra erfarenheter av framgångsrika arbetssätt och verktyg. Med hjälp av extern expertis utformades en rutin för förädlingsarbetet. 1. Intervjuer Directas metodutvecklare intervjuade varandra för att dra ut essensen av ett visst arbetssätt, till exempel Samtalet. De avgörande frågorna var: Hur gjorde du? Hur gick det? Vad ledde det till? Vad gjorde skillnad? Genom att intervjua varandra kunde vi gå djupare in i våra erfarenheter än om var och en hade satt sig ner och beskrivit dem. Frågorna synliggjorde också det som vi själva tog för givet och därmed utelämnade. 2. Sammanställning Intervjumaterialet sammanställdes för att synliggöra gemensamma nämnare och framgångsfaktorer. För att få fram de enskilda, konkreta beståndsdelarna i arbetssättet sammanställdes intervjuerna på post-its

15 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen 2. me t o d u t v e c k l i n g t i l l s a m m a ns med m å l gruppen 3. Struktur Materialet strukturerades utifrån arbetssättets avgörande moment. Det skedde genom att alla post-its granskades, grupperades, ordnades, flyttades och så småningom visade vilka moment som genomfördes och vad som var avgörande i dem. 4. Bild och text Arbetssättet visualiserades i en processkarta och kompletterades med en kortfattad beskrivning av de olika momenten. Under spridningsperioden, inte minst genom dialog i utbildningsinsatserna, prövades och finslipades såväl bilderna som texterna om de olika arbetssätten. Utifrån denna rutin skapades alltså Directas arbetssätt. Vi valde därefter att fokusera på de tre största och viktigaste delarna, vilket även denna bok kommer att göra. De tre viktigaste av Directas arbetssätt är: Att använda tolk Samtalet Deltagarorienterad grupp

16 3 0 31

17 3. språk, tolk och kommunikation 3. språk, tolk och kommunikation 3.1. Varför ska vi använda tolk? Kommunikation och delaktighet var grunden för allt arbete inom Directa och Diversa. Förutsättningen för att handläggare ska kunna kommunicera på lika villkor med kunden är givetvis att de förstår varandra. Men det är inte alltid så lätt. Vi har suttit i samma rum men det känns som om vi varit på två helt olika möten, som en handläggare uttryckte det. Om en person har svårt att förstå och göra sig förstådd på svenska borde det kanske vara en självklarhet att använda tolk. Vår erfarenhet är dock att varken Arbetsförmedlingen eller kommunerna använder tolk i den utsträckning som behövs. Det kan gå flera år innan det upptäcks att en individ inte har förstått kommunikationen med olika myndigheter. Grundat på den bild som förmedlats av de handläggare vi har mött så är en av orsakerna att man vill undvika de kostnader som tolktjänster innebär. Samtidigt har vi mött stor okunskap kring de negativa konsekvenser som följer av bristande kommunikation. Det verkar inte som att någon av de verksamheter som varit involverade i Directa och Diversa har eller har haft någon utbildning för sin personal kring hur, när och varför tolk ska användas i mötet med verksamhetens kunder. Tolk hanteras därmed som ett verktyg ett språkfilter som man automatiskt förstår och kan använda om man har de kvalifikationer som krävs för en tjänst som arbetsförmedlare eller handläggare i kommunens verksamheter. Det saknas alltså ett strukturerat sätt att arbeta med och kvalitetssäkra användandet av tolktjänster i Arbetsförmedlingens och kommuners verksamheter. Denna omedvetenhet om vikten och värdet av att använda tolk får negativa konsekvenser, särskilt för kortutbildade utrikesfödda som kan ha svårt att lära sig eller hantera det svenska språket. En arbetssökande som inte förstår samtalet kan inte fatta egna beslut, och görs maktlös, vilket för många bidrar till utanförskap och ohälsa. Det finns dessutom lagstöd för myndigheter att använda tolk. I Förvaltningslagen (1986:223) tydliggörs samhällets ansvar att använda tolk när det behövs. 8 : När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, bör myndigheten vid behov anlita tolk. I Justitiedepartementets skrift Förvaltningslagen förtydligas hur paragrafen ska tolkas: En myndighet som handlägger ett ärende är skyldig att anlita tolk när det behövs och tolk finns att tillgå. I Förvaltningslagsutredningen En ny Förvaltningslag (SOU 2010:29) föreslogs år 2010 förändringar i Förvaltningslagen. Formuleringen om myndigheters skyldighet att använda tolk föreslås förstärkas från bör till ska : När en myndighet har kontakt med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, ska myndigheten anlita tolk och låta översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt. Att använda tolk utifrån individens behov och säkerhet stödjs även av Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 och Socialtjänstlagen (2001:453) Varför använder vi inte tolk? Den arbetssökande behöver alla chanser att träna svenska. Jag känner mig obekväm med en person till i rummet. Jag känner mig osäker för jag har ingen utbildning i hur man gör. Det blir alltid tekniska problem. Det finns inte pengar. Jag hade ju inget särskilt att informera om på mötet. Det är några av de kommentarer vi fått på Diversas utbildningar om Att använda tolk. Vår erfarenhet är att ingen av dessa kommentarer eller argument håller

18 3. språk, tolk och kommunikation 3. språk, tolk och kommunikation Flera deltagare i Directa har uttryckt att om det finns en tolk med vid varje möte är det lättare att komma framåt i samarbetet med olika myndighetsper-soner, praktiksamordnare och arbetsgivare. De har sagt att de med tolk äntligen förstår vad mötet och informationen handlar om. Handläggare som i sin tur lärt sig hur de ska använda tolk mer effektivt menar också att samarbetet med de arbetssökande blivit enklare, snabbare och bättre och ärendet har fått nya dimensioner Risker utan tolk Den största risken om man inte använder tolk i ett samtal mellan personer som inte obehindrat pratar samma språk är att information inte kommer fram eller når fram. Kunden kan inte berätta om allt som är relevant för honom/henne, utan svarar med det han/hon klarar av att uttrycka. Nyanser försvinner, och om handläggaren fyller i med egna ord blir det gissningar som styr. Alla underlag för överenskommelser och beslut blir därmed mer eller mindre felaktiga. Om tolk inte används trots att det finns behov känner inte handläggaren till den arbetssökandes behov och förutsättningar. Samarbetet för att individen ska få rätt stöd och närma sig arbetsmarknaden förlorar träffsäkerhet. Risk finns att fel resurser sätts in. Ett samarbete vars mål man inte förstår eller är överens om, och insatser som varken är relevanta eller upplevs som meningsfulla, leder till förlorad motivation för både handläggare och kund. En person som inte kan uttrycka sig upplever nästan alltid osäkerhet och underordning. Chansen till delaktighet och påverkan försvinner, och individens egna resurser tas inte tillvara. Det finns en stor risk för att den arbetssökande känner sig maktlös, vilket bidrar till utanförskap, stress och ohälsa. Rättssäkerhet förutsätter tvåvägskommunikation på lika villkor mellan handläggare och kund. Det krävs att individen kan tillgodogöra sig information, kan ställa frågor om det som är oklart och kan ifrågasätta bedömningar och beslut som han/hon inte är nöjd med. Den rättsäkerhet som är grunden för samhällets agerande gentemot enskilda individer äventyras om tolk inte används när det finns behov av det Vinster med att använda tolk Den stora vinsten med att använda tolk i samarbetet med personer som inte talar eller förstår svenska är att parterna då förstår varandra. Det innebär att all verksamhet som sker utan tolk, trots att behov av tolk finns, har avsevärt sämre chanser att nå sitt mål att personer ska komma in eller tillbaka till arbetsmarknaden. En av Directas deltagare uttryckte det rakt, enkelt och tydligt: Det är lättare när man förstår. Om tolk används kan handläggare och kund kommunicera med varandra på lika villkor. Den arbetssökande kan vara delaktig och påverka planering och beslut. Först då kan handläggaren ge rätt stöd så att den arbetssökande kommer närmare arbete och egen försörjning. Tolkanvändning blir därmed en resursvinst i tid och pengar för alla inblandade. Under det här projektet har jag lärt mig mer svenska än under alla de år jag vistats i Sverige. Att använda tolk kan också vara positivt för individers språk- och kommunikationsförmåga. När allt blir översatt till en persons modersmål och han/hon förstår vad som sägs lär han/hon sig också lättare de svenska orden. Många av Directas deltagare hävdade att de under tiden i projektet lärt sig mer svenska än under alla de år de vistats i landet. Detta trots att tolkar använts i alla moment och ingen verksamhet för att just utveckla språkkunskaper hade bedrivits. Individens möjligheter att påverka och ta ansvar för sin planering ger även effekter i termer av empowerment. Ett exempel är denna fallbeskrivning på nästa sida

19 3. språk, tolk och kommunikation 3. språk, tolk och kommunikation Fallbeskrivning Lweendo kom till Sverige för tio år sedan. Hon var analfabet men pratade tre olika språk. I början användes tolk vid alla möten. Hon råkade upprepade gånger ut för en tolk som fanns i hennes eget nätverk. Hon kände sig obekväm och underlägsen när hon fick berätta om sitt privatliv och sina problem med att få ett arbete inför en person som visste vem hon var. Hon sa ingenting om detta till handläggaren, som heller inte anade problemet. När Lweendo varit i Sverige i två år sa hon till sin handläggare att hon inte längre ville ha tolk. Hon berättade dock inte den verkliga anledningen, utan sa att hon ville visa att hon klarade sig på svenska. Handläggaren tyckte det var bra att Lweendo ville öva svenska och höll hädanefter alla möten utan tolk. Utan tolk förstod Lweendo inte mer än en bråkdel av vad som sades på mötena, och handläggare och praktiksamordnare förstod lika lite. Följden blev att Lweendo påbörjade utbildningar som hon inte kunde tillgodogöra sig och därför hoppade av, samtfick praktikplatser som inte ledde till arbete. Lweendo var förstås medveten om att kommunikationen inte fungerade, men i efterhand förklarade hon att hon inte orkat ta tag i det. För henne spelade det ingen roll längre. När Lweendo kom till Directa hade hon börjat misstro sig själv och känna sig värdelös. Eftersom vi hade svårt att kommunicera med henne på svenska övertalade vi henne att prova med tolk. Vi frågade vi om hon ville ha en kvinna eller man som tolk, vilket språk hon föredrog och om det var något annat vi behövde tänka på. För Lweendo var det viktigt med en tolk som var kvinna, som hon inte kände sedan tidigare, och som kunde tolka på det afrikanska minoritetsspråk som är hennes modersmål. Hon hade tidigare inte fått komma med några önskemål och heller inte förstått att hon kunde kräva det. Lweendo blev en helt annan person på sitt starkaste språk. På våra möten pratade hon med en energi och styrka som hon inte fått möjlighet att synliggöra innan. På svenska mumlade hon bara, nu växte hon och blev mer delaktig. Skillnaden blev enorm i kommunikationen fick hon fram hela sin personlighet I och med att Lweendo hade stöd av tolk och förstod alla samtal lärde hon sig också mer svenska och kunde utveckla sina kunskaper i svenska

20 3. språk, tolk och kommunikation 3. språk, tolk och kommunikation Anhöriga som tolk Det är ganska vanligt att kundens anhöriga agerar tolk i kommunikation med kommunen eller Arbetsförmedlingen. Den främsta anledningen att använda anhöriga som tolk är att det sparar tid. Det sparar också in kostnaderna för tolk. I vår mening är det ett stort misstag att låta anhöriga agera tolk, eftersom dessa vanligen helt saknar utbildning och kompetens för ett sådant uppdrag. När en anhörig agerar tolk försvinner all kvalitetssäkring, och vi kan omöjligt veta vilken information som når kunden eller handläggaren. Anhöriga som agerar tolk kan ibland också frångå eller helt ignorera neutralitetsprincipen, och låta sin egen ofta välvilliga agenda påverka vilken information som förmedlas. Det finns ingen rättssäkerhet när en anhörig används som tolk. Ibland ber arbetssökande själva om att få ha sina anhöriga som språkstöd. En person har rätt till biträde eller ombud i sina kontakter med myndigheter, men om ombudet också agerar tolk måste all kommunikation gå via denna person. Handläggare måste bedöma, och under samtalet bevaka, lämpligheten i arrangemanget. Om relationen mellan individ och ombud, eller ombudets kompetens, är sådan att det är olämpligt att låta kommunikationen gå genom ombudet ska handläggaren anlita tolk istället. Därutöver ska handläggaren bedöma om det är lämpligt eller inte att ombudet är närvarande vid mötet. Individens rätt till ombud, liksom myndigheters rätt att avvisa ett sådant ombud, regleras bland annat i Förvaltningslagen (1986:223) 9 : Den som för talan i ett ärende får anlita ombud eller biträde. Den som har ombud skall dock medverka personligen, om myndigheten begär det. Visar ett ombud eller biträde oskicklighet eller oförstånd eller är han olämplig på något annat sätt, får myndigheten avvisa honom som ombud eller biträde i ärendet. En myndighets beslut att avvisa ett ombud eller biträde får överklagas särskilt och då i samma ordning som det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. Att använda anhöriga som ombud eller tolk påverkar individen och samarbetet med honom eller henne. För många är det en trygghet att ha en anhörig med sig, men med en anhörig som ombud blir individen beroende av och underlägsen honom/henne. Individens upplevelse av kraft och förmåga minskar, vilket kan påverka hans/hennes mod och tro på att kunna påverka sin situation och skapa förändring i sitt liv. Vår erfarenhet i Directa är att språket åtminstone inte ska vara anledningen till att man kommunicerar via ett ombud. Individens egen kraft och delaktighet är alldeles för viktig för det. Det händer även att barn får agera tolk på förälderns möte. Enligt vår mening finns det inget argument som håller för att använda barn som tolk och ombud för sina föräldrar. Inget Tolkverktyg och hur de används Kommunikation När en tredje part, det vill säga tolken, är med i samtalet påverkas kommunikationen. Det är svårt att bortse från en person som ändå finns på plats. Detta måste vi vara medvetna om. Ibland behöver vi påminna oss själva, kunden eller tolken om att det är två personer som samtalar med hjälp av den tredje som verktyg. Kroppsspråket påverkar också. En tolk kan förmedla något helt annat med sitt kroppsspråk än vad handläggaren eller kunden säger eller menar. Det är ännu ett skäl till varför du och kunden ska ha kontakt med varandra i samtalet. Om ni fokuserar på varandra riskerar ni inte att tolkens eventuellt missvisande kroppsspråk blandar sig in i kommunikationen

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26

Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016. Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 Likabehandlingsplan för Tyresö kommun 2013-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2013-03-26 1 Likabehandlingspolicy för Tyresö kommun Tyresö kommun och dess verksamheter ska kännetecknas av ett respektfullt

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIRECTA OCH DIVERSA. Directa och Diversa utveckling och delaktighet FÖR PROJEKTEN

VERKSAMHETSBERÄTTELSE DIRECTA OCH DIVERSA. Directa och Diversa utveckling och delaktighet FÖR PROJEKTEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR PROJEKTEN DIRECTA OCH DIVERSA Slutversion, januari 2013 Skriven av Vanja Bardh Olsson, projektledare för Directa och Diversa på uppdrag av projektägare Jeanette Azinovic, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Att tala genom tolk Agenda Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Att tala genom tolk Vad är en tolk? Lagar styr användande av tolk Vad kan du kräva av tolken? Lagar och regler som

Läs mer

Att tala genom tolk. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014

Att tala genom tolk. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014 Att tala genom tolk Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014 Tolkprojektet 2008-2011 Tolken en kulturell mellanhand. Bakom stängda dörrar: Tolkningens betydelse

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Agenda. Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor

Agenda. Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor Semantix Agenda Kort om Semantix Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring Frågor Semantix Nordens största språkföretag 12 kontor i Norden 45 års erfarenhet 7 000 översättare, tolkar

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 C:a 29 000 anställda Stor andel saknar grundutbildning Omsorgen i Stockholms län Majoriteten av de anställda har annat modersmål

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport - 2012

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport - 2012 1(9) Region Gotlands Medarbetarenkät rapport - 2012 Antal svar på Region Gotland 2012: 4638 av 5694 (81%) Antal svar på Region Gotland 2011: 4912 av 5819 (84%) Positiva svar på skala 1 till 5 är 4-5. Frekvens:

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal.

Se bilaga Upplägg för dagen Värdegrund och arbetsplatskultur Uppdraget genomförs på plats i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. KRAVSPECIFIKATION Uppdrag och syfte: Anbudet gäller det tredje utbildningstillfället i KOMPETENSNAVET utvecklingsprogram. Syftet med föreläsningen är att deltagarna ska få kunskap om kopplingen mellan

Läs mer

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka

Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN. Hälsa Etablering - Arbete. Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Hälsa Etablering - Arbete PROJEKTPLAN Hälsa Etablering - Arbete Samordningsförbundet Välfärd i Nacka 1 Innehållsförteckning 2 Inledning och bakgrund... 3 3 Mål och delmål... 4 4 Förväntat resultat... 5

Läs mer

Tolkprojektet. Tolken en kulturell mellanhand

Tolkprojektet. Tolken en kulturell mellanhand Tolkprojektet Tolken en kulturell mellanhand Bakom stängda dörrar Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration, med särskild inriktning på ensamkommande barn och unga Huvudsakliga syften Analysera

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder Parkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Samlat grepp om stadens arbete med tolkning, motion (2016:73)

Samlat grepp om stadens arbete med tolkning, motion (2016:73) Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-11-10 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2016-12-13 Samlat

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Laxå 15 augusti 2016 1 Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Sara Wallin,

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvariga för planen: Förskolechef Pedagogisk utvecklare/pedagogista Förskolans förskollärare Vår vision Att visa respekt

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Westerlundska gymnasiet Westerlundska gymnasiets ledstjärna Westerlundska gymnasiet är en inspirerande och utmanande arbetsplats

Läs mer

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen.

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med tolkning Tolkning möjliggör kommunikation mellan två eller flera parter som inte förstår varandras språk men som vill eller måste ha kontakt med varandra. Målet för hälso- och sjukvården är

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer