Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen"

Transkript

1 Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen Södra PEFC-gruppcertifieringsområdet 2017 PEFC FI 1002:2014 certifieringskriterium 26

2 Innehåll 1 Bakgrund Syfte med skolsamarbete certifieringskriterium Södra gruppcertifieringsområdet Uppdatering av åtgärdsprogrammet Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden? Skogen i förskoleundervisningen Skogen i grundundervisningen Skogen i andra stadiets undervisning Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik Plan för skolsamarbete år Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla

3 1 Bakgrund Finland är ett land rikt på skog. Skogarna har en stor betydelse för vårt samhälle i form av råvara men även som erbjudare av naturupplevelser, kultur och mångbruk. Uppskattningsvis var sjätte grundskolelev kommer att bli någon gång under sitt liv att vara skogsägare. Skogslandskapet utgör dessutom en stor del av vårt lands ansikte utåt mot omvärlden. Därför är det viktigt att finländska barn och unga känner till skogsnaturen, skogsbruket och skogsindustrin. I Finland har kunskaperna om skog och skogsbruk traditionellt gått från generation till generation. Nu då skogskunskaper inte alltid finns hemma får skolorna ett allt större ansvar för att öka skogskunskap och skogsfärdigheter hos barn och unga. Skolorna hinner dock inte alltid ensamma fostra barnen med sådan skogskunskap som förutsätts finnas. Därför bör även de som jobbar inom skogsbruket ta sitt ansvar för kommande generationers skogskunskap. Vårt skogsbruk behöver också framledes kunniga skogsägare och yrkeskunnig skogsarbetskraft som uthålligt sköter skogen samt konsumenter som uppskattar träprodukter. 1.1 Syfte med skolsamarbete certifieringskriterium 26 Huvuddelen av våra skogar, sammanlagt ca 85 %, omfattas av Finlands skogscertifiering PEFC-Finland. PEFC-Finland hör till det internationella PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Skogscertifieringen har förverkligats sedan år 1999, då de första kriterierna om god skogsvård kom i kraft. Skogscertifieringens kriterier granskas med fem års mellanrum. Under år arbetade man fram uppdaterade kriterier som togs i bruk år Med skogscertifiering avses att det finns ett bevis på att man för en produkt använt råmaterial som är från en väl vårdad skog. Det betyder att skogsvården är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Indikatorer för socialt hållbart skogsbruk är bland annat delaktighet, arbetslivets utveckling, bevarande av landskap och skogarnas mångbruk. Även kriterium 26 om främjande av barns och ungdomars skogskunskap är ett socialt kriterium (bild 1). Kriteriet, som tillkom år 2005, förstärker den socialt hållbara utvecklingen inom finländskt skogsbruk. I enhetlighet med kriterium 26 ska ett åtgärdsprogram uppgöras för varje gruppcertifieringsområde. Åtgärdsprogrammen ska innehålla en plan för ökande av barns och ungas skogskunskaper. Centrala målgrupper är barn och ungdom i förskolstadiet och i grundskolan samt även lärare, vilka förmedlar skogsoch naturkunskap till större elevgrupper. Åtgärdsprogrammen ska sammanställas i samarbete med andra betydande skogsbruksaktörer samt parter som representerar bland annat utbildning. Målet med åtgärdsprogrammen är att samla ihop goda verksamhetsmodeller och göra en plan över deras förverkligande och utveckling framöver. De enskilda aktörernas verksamhet utgör grunden för åtgärdsprogrammet men tillsammans kan man ytterligare utveckla och koordinera verksamheten.

4 Bild 1. PEFC FI standardens kriterium Södra gruppcertifieringsområdet Södra gruppcertifieringsområdet består av de tvåspråkiga kustregionerna i Nyland, Åboland och Österbotten, samt av de finskspråkiga regionerna i Nyland och Tavastland. Avstånden är långa både inom landskapen och mellan landskapen. Inom området finns typisk landsbygd med små städer, men också huvudstadsregionen. Inom huvudstadsregionen är utmaningen att nå eleverna ofta mycket större än på landsbygden. Ett särdrag på Södra gruppcertifieringsområdet är tvåspråkigheten. Organisationerna samarbetar med både svensk- och finskspråkiga skolor. 1.3 Uppdatering av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet för Södra gruppcertifieringsområdet består av två delar. Detta beror på områdets struktur. Ett skilt program görs upp för huvudstadsregionen. Programmet är en sammanställning av de åtgärder och den uppföljning som görs inom Samarbetsgruppen för huvudstadsregionen (Pääkaupunkiseudun yhteistyöryhmä) vid ett årligt möte. Finska forstföreningen sammankallar mötet där skogsindustrin, Tapio, 4H, Skogsforskningsinstitutet, Finlands skogscentral (Södra serviceområdet), lärarrepresentanter och WWF deltar. Huvudstadsområdets åtgärdsprogram finns som ett skilt dokument på finska. Södra skogscertifieringskommittén koordinerar uppdateringen av åtgärdsprogrammen för resterande delar av verksamhetsområdet. Varje medverkande organisation rapporterar sin verksamhet för det aktuella året i samband med datainsamlingen. Det är också viktigt att åtgärderna noteras i respektive organisations verksamhetsrapporter.

5 1.4 Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? Finska Forstföreningen och Metsäteollisuus ry lät år 2012 göra en undersökning gällande skogsbranschens dragningskraft (Tuhansien mahdollisuuksien metsäala Tutkimus metsäalan vetovoimasta). I undersökningen deltog beslutsfattare, representanter för företag och läroanstalter samt unga vuxna. De unga utgjordes av 538 personer i åldern år, av dessa studerade drygt 30 % inom skogsbranschen. Följande resultat sammanfattar undersökningen: Skogsbranschen är internationell och viktig för Finlands framtid. Skogsbranschen förenar tankearbete med närhet till naturen och möjligheter att påverka världens framtid. Skogsbranschens ansiktet utåt har dominerats av nyheter om nedläggningar av fabriker och uppsägningar. Ungdomar som studerar i andra branscher föreställer sig att skogliga yrken utgörs av skogshuggare, pappersgubbar och medelålders businessmän. De anser inte heller att skogsbranschen är speciellt människonära. För att öka skogsbranschens dragningskraft bör vi återskapa tron på framtiden. De unga uppskattar följande i arbetslivet: bra atmosfär på arbetsplatsen, arbetshälsa, mångsidighet och möjlighet att påverka sina egna arbetsuppgifter. Bra lön är viktigt enligt 84 %. 51 % anser att skogsbranschen bjuder en bra inkomstnivå. Google är den viktigaste källan till information om yrken och utbildningar. Lärare och studiehandledare konsulteras mer sällan. Vi som förmedlar kunskap om skog och skogliga yrken bör minnas att ha en positiv och energisk framtoning. Vi ska berätta mångsidigt om olika möjligheter inom skogsbranschen; där jobbar både kvinnor och män i alla åldrar och alla har inte nödvändigtvis en skoglig utbildning. Vi ska skapa framtidtro på ett ärligt sätt. PRAO-elever, sommarjobbare och praktikanter som får sin första inblick i skogsbranschen ska vi ta hand om väl. Ekonomiska informationsbyrån (Taloudellinen Tiedotustoimisto, TAT) har sedan 1980-talet undersökt de ungas åsikter om arbete, industri och andra aktuella frågor i undersökningen Unga och yrkesval (Nuoret ja ammattivalinta). I TAT:s ungdomsundersökning år 2010 intervjuades drygt finländska unga (ej Åland). De intervjuade gick i grundskolans sjunde klass till gymnasiets andra klass. I en av uppgifterna skulle de unga välja den av sex bildalternativ som bäst representerar deras syn på ett bra arbetsliv. En del av resultatet ses i bild 2 nedan. Den bild som visar en planta som växer upp ur mullen, vilken påminner mycket om de bilder skogsbranschen ofta använder i sin marknadsföring, var den bild som attraherade den minsta skaran unga (endast 6 % valde denna som första alternativ). Bilden på en dator i skogslandskap, vilken bättre illustrerar skogsbranschen, valdes av 16 % av de intervjuade och var således tredje populärast. Det som de unga beskrev sig lockade av i de två skogsrelaterade bilderna var till exempel harmoni, distansarbete, naturskydd, kombinationen mellan natur och teknologi samt en hållbar livsstil, att få skapa något nytt med händerna och balans mellan arbete och fritid. Bild 2. Av sex möjliga alternativ valde 28 % av de intervjuade bilden längst till vänster som den bild som bäst representerar ett bra arbetsliv. Denna bild var därmed det populäraste valet. Bilden i mitten valdes av 16 % av de tillfrågade och var således tredje populärast. Bilden längst till höger var minst populär och valdes endast av 6 % av de unga. Enligt de unga ska ett bra jobb erbjuda frihet, mångsidighet, en harmonisk arbetsplats samt balans mellan arbete och fritid. De vanligaste orosmomenten var arbetslöshet (23 %), lönen (19 %), att man inte ska orka

6 med stressen (15 %) samt att man ska välja fel bransch (10 %). Ansvar, kunskap och risken för att göra fel verkar inte oroa så många av de unga. Finska Forstföreningen har också undersökt barns och ungdomars skogsattityder och kunskaper genom intervjuer i Skogsbarometern för barn och unga (Lasten ja nuorten metsäbarometri). Den senaste gjordes år I undersökningen intervjuades drygt 1000 barn och ungdomar i åldern 6-18 på olika håll i Finland. Undersökningen visar att de unga ser skogen som avslappnande och stressfri. De tror dock att skogen kommer att betyda mer för dem då de är äldre, just nu lockar vänner, hobbyn och stadslivet de unga mer. De unga anser nämligen att skogen är ett ställe där man är ensam, inte en plats för socialt umgänge. Detta faktum blir tydligt i bild 3 nedan, som illustrerar hur de unga ser på skogsbranschen: en skogshuggare fäller träd, ensam mitt i skogen. Denna image står i stor kontrast till det sociala umgänge de unga önskar sig av sitt framtida jobb. Bild 3. De ungas bild av jobb inom skogsbranschen: En ensam skogshuggare som fäller träd mitt i skogen. 1.5 Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden? Finska Forstföreningen undersökte år 2007 dagislärares, klasslärares samt biologi- och geografilärares skogskunskaper och attityder i Lärarbarometern (Opettajabarometri). Totalt 470 lärare deltog i undersökningen. Lärarna uppgav att undervisningens tyngdpunkt låg på ämnen som skogsnatur, skogliga produkter och rekreation. Skogsundervisningen i skolorna sker till en allt större del inomhus och utfärderna till skogs minskar. Undantaget är dagislärarna, som oftare undervisar skogsteman utomhus än inomhus. Den mest centrala normen som styr skolornas verksamhet är utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. De nyaste grunderna är från år Under år 2013 kommer läroämnena att börja revideras och 2016 kommer en ny läroplan att tas i bruk. De lokala läroplanerna görs upp på basis av läroplansgrunderna. Utbildningsanordnaren, i de flesta fall kommunen, ansvarar för uppgörandet av den lokala läroplanen. Den lokala läroplanen består ofta av en del som följs av alla skolor i kommunen och skolspecifika delar som skolorna själva utarbetar. I grunderna för läroplanerna betonas vikten av att integrera olika läroämnen inom samma tema. Även om skogen behandlas i undervisningen inom ämnena miljö- och naturkunskap, biologi och geografi, erbjuder skogen som allmänt tema också mycket stimulans för andra läroämnen. I skogen finns ypperliga möjligheter för till exempel matematiska och tekniska övningar, fysikaliska och kemiska observationer, språkinlärning, konstutövande, historiska tillbakablickar och gymnastik.

7 1.5.1 Skogen i förskoleundervisningen Målet för förskoleundervisningen i natur- och miljökunskap är att barnen lär sig att förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön. Barnen lär sig även förstå hur de egna handlingarna påverkar närmiljön. Miljöstudierna är problemcentrerade och utforskande, där utgångspunkten är olika frågor, företeelser och händelser i anslutning till miljön. Vissa daghem har personal som skolats till Skogsmulleledare och daghemmen får därmed bedriva Skogsmulleverksamhet Skogen i grundundervisningen För barn i årskurs 1-4 ingår teman skog och miljö i ämnet miljö- och naturkunskap. Detta är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för hållbar utveckling. Målet för undervisningen är bland annat att eleven skall lära sig att förstå naturen och kulturmiljön. Undervisningen är inriktad på erfarenheter och upplevelser och ska utveckla ett positivt förhållande till natur och miljö. Centrala innehåll i undervisningen där skogen behandlas är till exempel organismer, livsmiljöer samt den egna närmiljön. Barn i årskurs 5-6 läser biologi och geografi som ett sammansatt ämne. Därigenom integreras även hälsokunskap. Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd, vård av livsmiljöer samt en hållbar livsstil. Bland annat skogsfrågor och forskande undervisning utomhus betonas. Eleverna ska lära sig känna igen olika arter samt att röra sig i, undersöka och iaktta naturen. Även allemansrätten, skogsbruk samt livsmiljöer såsom skogar och myrar tas upp. I årskurs 7-9 särskiljs ämnena biologi och geografi. Inom biologiundervisningen läggs fokus bland annat på ekologi, växelverkan mellan människan och naturen samt människans ansvar för naturskydd. Till undervisningen hör skogens och vattnens ekosystem, att bekanta sig med skogsvård samt naturens mångfald. I slutbedömningen borde eleven bland annat kunna namnge och beskriva skogstyperna och redogöra för grunderna i skogsvård. De ska även kunna beskriva naturens mångfald och förklara dess betydelse för den ekologiska hållbarheten samt känner till principerna för hållbar användning av skogarna. Inom geografiundervisningen ska eleven bland annat lära sig tolka och använda geografiska informationsmaterial som kartor, temakartor och flygbilder. I årskurserna 7-9 finns möjligheter för eleverna att studera tillvalsämnen enligt eget val. Utbudet varierar mellan skolor men skogs- och lantbruksrelaterade tillvalsämnen är numera rätt sällsynta. Naturrelaterade tillvalsämnen är antagligen något vanligare. Vissa skolor erbjuder även jakt som tillval. Elever i årskurs 7-9 kan delta i Skogsnöten, en riksomfattande kunskaps- och färdighetstävling ordnad av Finska Forstföreningen samt Biologi- och geografilärarnas förbund. Skogsnötens uppgifter berör skogsbiologi, skogsbruk, skogsindustri och miljöfrågor. År 2011 firade Skogsnöten sitt 30-års jubileum Skogen i andra stadiets undervisning Efter grundskolan är det möjligt att fortsätta till utbildning på andra stadiet, antingen till yrkesutbildning med avsikt att avlägga yrkesinriktad grundexamen eller till ett allmänbildande gymnasium där eleven avslutar sina studier med att avlägga studentexamen. Syftet med gymnasieundervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd och hur den fungerar. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. I gymnasiet finns två obligatoriska biologikurser, varav den första (Organismernas värld) omfattar teman såsom livsmiljöer, arternas mångfald, ekosystem samt arternas utbredning. Utbudet av tillvalskurser kan variera mellan gymnasier. En av de möjliga kurserna är Miljöekologi, där man noggrannare behandlar ekologi, biodiversitet och miljöproblem. Undervisningen i geografi skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. Det finns två obligatoriska geografikurser och båda tangerar skogar på ett eller annat sätt. Den första kursen (Den blå planeten) tar upp teman som vattnets kretslopp och växtzoner medan den andra kursen (En gemensam värld) omfattar skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning. En av de fördjupade kurserna (Riskernas värld) presenterar bland annat miljöproblem, exploatering av naturen, utarmning av biodiversiteten samt tillgången till rent vatten för eleverna.

8 Möjligheterna till yrkesutbildning inom skog och natur är flera. Yrkesutbildningen leder till yrkesinriktade grundexamina. Det är möjligt att söka till yrkesinriktad grundutbildning också efter gymnasiet. Förutom genom utbildning vid en läroanstalt kan man skaffa sig yrkesskicklighet också genom läroavtalsutbildning. Hela den yrkesinriktade utbildningen ska bli treårig. I examina ingår minst ett halvt års avsnitt med inlärning i arbetet och yrkesprov är på kommande. De studerande avlägger dessa vid skogsorganisationer. 1.6 Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik Att bekanta sig med arbetslivet eller PRAO är en del av skolans fördelning av arbetslivskunskap. Målet är att presentera olika yrken och arbetsmiljöer för eleverna. Under PRAO-perioden bekantar sig eleverna under ledning med verksamheten hos företag och arbetssamfund. Periodens längd varierar från ett par dagar till två veckor, oftast på nionde klassen. För såväl företaget som för skolan är PRAO möjlighet till kontinuerlig kontakt mellan skola och företag. För lärare och studiehandledare innebär PRAO möjligheter att göra undervisningen i olika ämnen mer levande och den ger viktiga arbetslivskontakter. I yrkesskolor och yrkeshögskolor kan en del av den examensinriktade undervisningen ges på arbetsplatsen. Målet för praktiken är att under ledning fördjupa den studerande i, med tanke på yrkesutbildningen, centrala praktiska arbetsuppgifter samt tillämpning av kunskaper och färdigheter i arbetslivet. I praktiken innebär detta ett ökat samarbete mellan läroanstalter och arbetslivet. Läroanstalternas roll som inskolare av arbetsplatsansvariga ökar. Material om inlärning i arbete finns på finska på adressen

9 2 Plan för skolsamarbete år 2017 Det grundläggande arbetet i skogsundervisningen sker i skolorna enligt läroplanen (se avsnitt 1.5). De åtgärder som nämns i detta avsnitt utgör tilläggsåtgärder för ökad skogskunskap hos barn och unga. Finlands skogscentral, Södra serviceområdet Finlands skogscentral främjar hållbart skogsbruk inom den tvåspråkiga kustregionen i Österbotten, Åboland och Nyland samt de finskspråkiga regionerna i Nyland och Tavastland. Verksamheten omfattar finansiering och granskning, främjande av skogsbruk och insamling av skogsdata. Utbildning och rådgivning är centrala tjänster. Delta i ordnandet av Skogsnöten Delta i arrangerandet av skogsveckan tillsammans med Forstföreningen PRAO och praktikanter, slutarbeten PRAO-elevernas program organiseras med fördel så att även andra skogliga organisationer involveras. Förhoppning finns om att öka antalet PRAO-elever genom direkt marknadsföring i viss utsträckning. Grupper av skogs- och lantbruksstuderanden Skogscentralen tar emot grupper från skogs- och lantbrukslinjer vid olika skolor. Skogsdag för lärarstuderanden Vid pedagogiska fakulteten i Vasa utbildas klasslärare och ämneslärare. Skogscentralen ordnar ett par skogsdagar för de studerande i samarbete med andra skogliga aktörer. Samarbete med 4H Skogscentralen samarbetar med 4H kring skogsfärdighetstävlingar, distriktsmästerskap och distriktsläger. Arrangera skogsdagar för skolelever I samarbete med andra organisationer arrangeras skogsdagar, i första hand koncentrerade till förutbestämda datum i ett par kommuner. Metsä Group, Metsäliitto virkesanskaffning Metsä Group är en internationell skogsindustrikoncern som har verksamhet i cirka 30 länder. Metsäliitto virkesansanskaffning är koncernens skogsavdelning i Finland. Koncernens fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massatillverkning, kartong- och pappersproduktion samt mjukpapperstillverkning. Skogsbesök Metsäliitto ställer gärna upp ifall skolor tar kontakt och vill ha information. Exkursioner till gallringsytor med mera erbjuds speciellt närliggande skolor. Prao-elever och praktikanter, slutarbeten Samarbete i samband med Skogsnöten Naturcentrum Terranova Terranova Kvarkens naturcentrum i Vasa är Österbottens museums och Forststyrelsens gemensamma utställning. Terranova Kvarkens naturcentrum hör till den kedja av 22 naturcentra med kundtjänst som Forststyrelsen upprätthåller i Finland. Huvudtemat i Terranova är landhöjningen och Kvarkens natur. Besök vid museet Guidade turer för grupper av alla åldrar. Utflykter Guidade utflykter för grupper av alla åldrar, även världsarvspedagogik. Naturfilmer Det finns en stor mängd filmer man kan visa, antingen i Terranova eller i skolorna (www.naturefilmnet.fi). Därtill kan klasser själva göra filmer under Terranovas ledning. Naturstigar Kan anläggas för skolor i Vasanejden med färdiga frågor/uppgifter. Specialdagar

10 Suomen luonnonpäivä, Luonnonkukkien päivä, Sienien päivä och dylika uppmärksammas Natur och miljö / Kvarkens naturskola Natur och Miljö är en ideell, partipolitiskt obunden miljöorganisation som arbetar på svenska i Finland. Verksamheten omfattar både miljöfostran och miljöpolitisk verksamhet. Kvarkens naturskola är Natur och Miljös naturskola i Österbotten. Naturskolans mål är att fostra till miljömedvetenhet och hållbar livsstil. Naturskolans stöder och kompletterar daghemmens och skolornas miljöfostrande arbete genom att erbjuda program i form av naturskoldagar. Genom lekar och uppdrag får barnen upptäcka naturen omkring sig med alla sinnen. En dag med naturskolan ger naturkunskap, motorikträning och motion, samt samarbete och samvaro i naturen. Fortsatt verksamhet med naturskoledagar Nästan alltid i skogen och kring ett tema, t.ex. skogsharen, kretslopp, ekosystem osv. Skogsvårdsföreningarna, metsänhoitoyhdistykset Skogsvårdsföreningarnas huvudsakliga syfte är att hjälpa skogsägaren att nå de mål som han eller hon har uppställt för skötseln och användningen av sin skog. Föreningarna planerar och utför skogsvårdsarbeten i privatskogar, sköter om olika åtgärder i anknytning till virkesförsäljning och ger råd i förvaltandet av skogsegendom. Skogsvårdsföreningarna bevakar och försvarar också skogsägarnas intressen. Varje skogsägare som betalar medlemsavgift är medlem i Skogsvårdsföreningen och har tillgång till föreningens fackmannahjälp och kunnande. PRAO och praktikanter Tar PRAO-elever och praktikanter. Skogsdagar Medverkar i skogsdagar. Deltar i samarbetet kring Skogsdagarna. Föreläser för agrologstuderanden vid YH Novia och andra skogsstuderande. Svenska Österbottens 4H-distrikt 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken att lära genom handling 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Skogsaktiviteter förutsätter samarbete med någon skoglig organisation. Utbildningspaket kring temat skog 4H saknar och funderar över att skapa ett utbildningspaket kring temat skog, som klubbledare kunde utnyttja för att ordna skogskurser för lite äldre barn. Gemensamt för hela svenska 4H. Utformning i samarbete med Skogscentralen. Fortbildning för ledarna kring utomhuspedagogik. Skogsfärdighetstävlingar/distriktsmästerskap Ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och Skogsvårdsföreningen. Eventuellt i samband med läger eller då Skogsvårdsföreningen ordnar tävling. Fortsätta med allmän skoglig verksamhet Naturstigar, skogsklubb samt läger. Samarbetar med andra organisationer i genomförandet av deras skogsevenemang. Finlands svenska 4H, Södra Finland 4H är en nationell och politiskt obunden organisation som riktar sig till barn och unga. 4H fostrar till företagsamhet genom metoden 4H lär genom handling. Skogen är en bransch inom 4H vid sidan av lantbruk, trädgård och annan landsbygdsföretagsamhet. Verksamhetens utformning är mycket upp till de enskilda föreningarna. Ordna skogsaktiviteter för medlemmar

11 Kurser, läger, klubbaktiviteter, handledda 4H-företag Utbildningspaket kring temat skog 4H saknar och funderar över att skapa ett utbildningspaket kring temat skog, som klubbledare kunde utnyttja för att ordna skogskurser för lite äldre barn. Gemensamt för hela svenska 4H. Utformning i samarbete med Skogscentralen. Fortbildning för ledarna kring utomhuspedagogik. 4H i Skogen Samlar medlemmar från föreningarna i södra Finland till en gemensam skogsdag under sommaren, upp till arrangörsföreningarna att bygga upp innehållet. Ersätter allaktivitetsdagen. Distriktsmästerskap inbakas eventuellt (isf ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och Skogsvårdsföreningen). Vaasan 4H-yhdistys 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken att lära genom handling 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Metsäteemaa tuodaan esiin kerhotoiminnassa ja leireillä. Alkulan tilalla on puulajipolku, opastettuja kierroksia järjestetään muutaman kerran vuodessa. Yrkesakademin i Österbotten Yrkesakademin i Österbotten bildades 2009 genom en samgång mellan Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs Kurscenter och Vocana. YA! har fasta verksamhetspunkter i Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Vasa, Pedersöre samt i Jakobstad. Utbildningsområdet för naturbruk och miljö omfattar en skogsmaskinförarutbildning, vilken finns lokaliserad i Vasa. Känn och upplev YA! Skolor bjuds in till Yrkesakademin för att få bekanta sig med skolan och utbildningsmöjligheterna. Yrkesakademin åker också ibland ut till skolorna på besök. Mässor Inlärning i arbetet YA:s studerande gör perioder av inlärning i arbetet hos olika entreprenörer. Samarbetar gärna med andra organisationer i genomförandet av evenemang. Finlands viltcentral Kust-Österbotten Viltcentralen svarar för att viltstammarna är livskraftiga, ser till att viltresurserna förvaltas på ett mångsidigt och hållbart sätt och sammanjämkar olika förväntningar kring vilthushållningen. Visionen är att vilthushållningen skall skapa välbefinnande samt att Finland är ett föregångsland när det gäller att förvalta, vårda och skydda viltresurserna på ett hållbart sätt. Plan för 2017 Stöda jaktvårdsföreningarnas ungdomsarbete. Samarbete med andra aktörer. Forststyrelsen /Ekenäs naturrum Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar statsägda mark- och vattenområden. Forststyrelsens uppgift är att sköta och använda dessa områden så att de på bästa möjliga sätt gagnar det finska samhället. Ekenäs naturrum är ett av Forststyrelsens kundtjänstställen. I Ekenäs naturum kan du bekanta dig med den västnyländska skärgårdens natur och uppleva dess karakteristiska drag. Fortsätta med Skogsmulleuppdrag Tomtestigen för dagsibarn Guidningarna för grupper

12 Finska Forstföreningen Finska Forstföreningen är en samarbetsorganisation som verkar inom informationsbranschen och riktar sig till skogssektorn och övriga skogsintresserade. Föreningens målsättning är att lyfta fram skogens möjligheter i samhällets problemlösningar samt främja acceptansen av ansvarsfull användning av skogen. Föreningen bedriver sin verksamhet på gränsytan mellan skogsbranschen och det övriga samhället och föreningens budskap går i båda riktningarna över denna gräns. hittar du i avsnitt 3. Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle Finlands Svenska Idrott Finlands Svenska Idrott r.f. (FSI) skall stöda och främja idrott och fysisk fostran på svenska i Finland. Den svenskspråkiga Skogsmulle-verksamheten i Finland koordineras av FSI. Mycket samarbete görs på den fronten med Suomen Latu, som koordinerar den finska verksamheten. Målet med Skogsmulle-verksamheten är att göra naturen bekant för barnet. Genom upplevelser i naturen lär sig barnen grunderna till hur naturen fungerar. Själva Skogsmulle är en sagofigur som fungerar som ledarens pedagogiska hjälpmedel. Fortsätta med Skogsmulle-verksamheten som förr Huvudsaklig målgrupp är barn under skolåldern, men även eftis-barn och skolgrupper nås. Utbildning av Skogsmulle-ledare Utveckla strövar verksamheten för barn i åldern 7-9 år. Materialproduktion Naturresursinstitutet Natyrresurssinstitutet (Luke) är en forsknings- och sakkunnigorganisation som utvecklar lösningar på utmaningar och frågor gällande skogsvård och -användning, skogsrelaterade produkter, tjänster och immateriella värden. Besök i Solböle forskningsskog Tar emot grupper i Solböle forskningsskog. Praktikanter Tar i mån av möjlighet gärna emot praktikanter och erbjuder möjlighet till slutarbete. UPM UPM är en internationell skogsindustrikoncern. Koncernens tre affärsområden är energi och cellulosa, papper samt tekniska material. Deltar i samarbete kring olika evenemang och mässor. Samarbete kring skogsnöten PRAO-elever Skogsutbildning i fält för skogsbruksingenjörer från Novia Yrkeshögskolan Novia Novia är den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i Finland och erbjuder examensinriktad ungdoms- och vuxenutbildning, utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen samt fort- och specialiseringsutbildning. Novia utbildar bland annat skogsbruksingenjörer. Information om skogsutbildningen och arbetsmöjligheter Genom skolbesök till gymnasier och andra stadiets skolor samt arrangemang av utbildningsmässa. Deltagande i utbildningsmässor runtom i Svenskfinland. Samarbetar kring skogsdagar

13 3 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle 2017 Pääkaupunkiseutu Biotalousoppimateriaali Havina valmistuu: https://havina.smy.fi/ Ulos Ut Out! Turussa, ulkonaoppimisen suurtapahtuma Metsävisan finaali (Suomi 100:n kunniaksi 100 visailijaa aikuista kutsutaan) Koululaisten metsäviikko Metsämessujen koululaispäivä Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla 2016 Pääkaupunkiseudun kooste löytyy alhaalta ja sen on laatinut Suomen Metsäyhdistys. Muuta: Metsäopetukseen liittyvät muut tapahtumat 2016: - Yrkeshögsskolan Novialla Tammisaaressa luontopolku QR-koodeineen, tapahtumaa suurelle yleisölle - Metsäkeskuksella oli Hangossa koululaisten metsäpäiviä - Metsäteollisuusyritykset tekivät Mahdollisuuksien metsä -kampanjavierailuja - Metsämessuilla oli monella organisaatiolla messuosasto (koululaispäivänä 9200 oppilasta ja opettajaa yhteensä)

14 - Tammisaaren luontokeskuksessa kävijää, ollut ja tulossa mm. Metsämörri-toimintaa, Tonttupolku-tehtäväpolku esikoululaisille, Pohjanpitäjänlahden ilta, 26.8 Kårkullan luontopäivä kehitysvammaisille - Espoon kaupunki; istutuspäivä alakoulun kanssa - Hyrian puulajipolku (Hyvinkäällä) - Eräkummit: koulutetaan kummeja ympäri Suomea, kummit tekevät kouluvierailuja. Erämessut, Roihu ja Metsämessut UPM; Mobimetsä-sovellus Suomen Partiolaisten kanssa, oli käytössä mm. Roihulla

15 Tiedonkeruu 2017 (PEFC-sertifiointi) Aija Tapio Lapset ja nuoret 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen Opettajat ja varhaiskasvattajat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen Harjoittelijat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen TET-harjoittelijat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen

Tall eller gran? Åtgärdsprogram för ökad skogskunskap bland barn och ungdomar. Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Kustens region 2013

Tall eller gran? Åtgärdsprogram för ökad skogskunskap bland barn och ungdomar. Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Kustens region 2013 Tall eller gran? Åtgärdsprogram för ökad skogskunskap bland barn och ungdomar Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Kustens region 2013 FFCS certifieringskriterium 25 Uppdaterad 6.2.2013, Nina Jungell,

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige

Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Skogsutbildningen i Finland Jämförelser med Sverige Yrkeshögskolan Novia Jakobstad Nykarleby Vasa Novia är resultatet av att Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska yrkeshögskolan gick samman 1.8.2008 Yrkeshögskolan

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag

BIOLOGI. Läroämnets uppdrag 1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen Utfärdad i Helsingfors den 13 november 2014 I enlighet med statsrådets beslut,

Läs mer

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 *****

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran. vårterminen 2017 ***** Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till personalen inom småbarnsfostran vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till daghemmen. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack!

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

Sätt att genomföra skogscertifieringen

Sätt att genomföra skogscertifieringen Finlands PEFC-standard Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC FI 1001:2009 9.11.2009 Sätt att genomföra skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon: 0400 765 437 fax: (09)

Läs mer

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna. vårterminen 2017 *****

Måsens meddelande. Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna. vårterminen 2017 ***** Måsens meddelande Borgå naturskolas nyhetsbrev till skolorna vårterminen 2017 ***** Brevet skickas i ett exemplar till skolan. Vänligen sätt brevet på ett synligt ställe tack! Du hittar brevet även på

Läs mer

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan

Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2009 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV Ann-Jolin Grüne Projektledare Delaktig i Finland i huvudstadsregionen Helsingfors arbis DE SVENSKA DELAKTIG-PROJEKTEN Utveckling av språkbadsmetoder, Delaktig i Finland

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

Målen för lärarutbildningen 2013 2016

Målen för lärarutbildningen 2013 2016 SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Skogarna och skogsbruket i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Skogarna och skogsbruket i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Det gröna guldets land Finland ett mycket grönt land sett ur ett fågelperspektiv. Jämfört med de andra europeiska länderna finns det mest

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning 9 500 Småbarnsfostran Småbarnsfostran är växelverkan Åbo har ca 50 dagvårdsenheter, som kan bestå av flera olika daghem eller till exempel

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Naturskolornas läroplan

Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan har gjorts upp för att definiera syfte, mål och innehåll för undervisningen vid s naturskolor. Läroplanen fungerar som ett hjälpmedel för verksamheten. Samtidigt

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga

Nr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

UTBILDNINGEN I FINLAND

UTBILDNINGEN I FINLAND UTBILDNINGEN I FINLAND 1 Utbildningen i Finland Universitet Gymnasieutbildning Läropliktsutbildning Grundläggan ÅLDER LÄSÅR Förskoleunde eller daghem Påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor Yrkeshögskolor

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK

BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK Kurser inom BIOLOGI, GEOGRAFI och MILJÖPEDAGOGIK Du som vill lära dig själv och andra: Om och för livet och världen! Åbo Akademi, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Strandgatan 2, 65100 VASA

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar. Tema: Skogen som både biologisk och ekonomisk resurs Ämne: Samhällskunskap, Geografi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen

om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Innehåll Förord 3 Arbetslivskontakter för de studerande 4 Yrkesprov 5 Varför, hur? 5 Nyttan? 5 Förverkligandet 6 Organ (=Yrkesteam) 7 Arbetsplatshandledare

Läs mer

Mål - Naturbruksprogrammet GY-2000 3 årig utbildning

Mål - Naturbruksprogrammet GY-2000 3 årig utbildning Mål - Naturbruksprogrammet GY-2000 3 årig utbildning (hämtat från Skolverkets hemsida) Programmet är inriktat mot djur, växter, natur och miljö. Man lär sig också om turism, miljö- och landskapsvård, bioenergi

Läs mer

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! - En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

Möjligheternas skog Finlands största arbetsplats

Möjligheternas skog Finlands största arbetsplats Möjligheternas skog Finlands största arbetsplats Träd binder kol och hejdar klimatförändringen. VARFÖR ÄR TRÄD OCH SKOGAR VIKTIGA? Träd ersätter råmaterial som inte är förnybara. Skogsindustrin är Finlands

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun

Läs mer

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen

Läroplan för den grundläggande yrkesutbildningen Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

Målsättningar för den regionala kommunikationen

Målsättningar för den regionala kommunikationen Målsättningar för den regionala kommunikationen 202020 Vasaregionens image bland Finlands topp 6 regioner En nationellt stark bild av Vasaregionen som sysselsättare av kunniga personer i synnerhet inom

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård

Finlands skogscentral och skogsdikning. Nina Jungell, expert på naturvård Finlands skogscentral och skogsdikning Nina Jungell, expert på naturvård 6.9.2016 Skogscentralens strategi Mission Skogsbranschen ska växa Vision Skogsbranschens vägvisare och samlande kraft 11.10.2016

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer