Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen"

Transkript

1 Tall eller gran? Åtgärdsprogram för främjande av barn och ungdomars kunskaper om skog och förhållande till naturen Södra PEFC-gruppcertifieringsområdet 2017 PEFC FI 1002:2014 certifieringskriterium 26

2 Innehåll 1 Bakgrund Syfte med skolsamarbete certifieringskriterium Södra gruppcertifieringsområdet Uppdatering av åtgärdsprogrammet Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden? Skogen i förskoleundervisningen Skogen i grundundervisningen Skogen i andra stadiets undervisning Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik Plan för skolsamarbete år Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla

3 1 Bakgrund Finland är ett land rikt på skog. Skogarna har en stor betydelse för vårt samhälle i form av råvara men även som erbjudare av naturupplevelser, kultur och mångbruk. Uppskattningsvis var sjätte grundskolelev kommer att bli någon gång under sitt liv att vara skogsägare. Skogslandskapet utgör dessutom en stor del av vårt lands ansikte utåt mot omvärlden. Därför är det viktigt att finländska barn och unga känner till skogsnaturen, skogsbruket och skogsindustrin. I Finland har kunskaperna om skog och skogsbruk traditionellt gått från generation till generation. Nu då skogskunskaper inte alltid finns hemma får skolorna ett allt större ansvar för att öka skogskunskap och skogsfärdigheter hos barn och unga. Skolorna hinner dock inte alltid ensamma fostra barnen med sådan skogskunskap som förutsätts finnas. Därför bör även de som jobbar inom skogsbruket ta sitt ansvar för kommande generationers skogskunskap. Vårt skogsbruk behöver också framledes kunniga skogsägare och yrkeskunnig skogsarbetskraft som uthålligt sköter skogen samt konsumenter som uppskattar träprodukter. 1.1 Syfte med skolsamarbete certifieringskriterium 26 Huvuddelen av våra skogar, sammanlagt ca 85 %, omfattas av Finlands skogscertifiering PEFC-Finland. PEFC-Finland hör till det internationella PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Skogscertifieringen har förverkligats sedan år 1999, då de första kriterierna om god skogsvård kom i kraft. Skogscertifieringens kriterier granskas med fem års mellanrum. Under år arbetade man fram uppdaterade kriterier som togs i bruk år Med skogscertifiering avses att det finns ett bevis på att man för en produkt använt råmaterial som är från en väl vårdad skog. Det betyder att skogsvården är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Indikatorer för socialt hållbart skogsbruk är bland annat delaktighet, arbetslivets utveckling, bevarande av landskap och skogarnas mångbruk. Även kriterium 26 om främjande av barns och ungdomars skogskunskap är ett socialt kriterium (bild 1). Kriteriet, som tillkom år 2005, förstärker den socialt hållbara utvecklingen inom finländskt skogsbruk. I enhetlighet med kriterium 26 ska ett åtgärdsprogram uppgöras för varje gruppcertifieringsområde. Åtgärdsprogrammen ska innehålla en plan för ökande av barns och ungas skogskunskaper. Centrala målgrupper är barn och ungdom i förskolstadiet och i grundskolan samt även lärare, vilka förmedlar skogsoch naturkunskap till större elevgrupper. Åtgärdsprogrammen ska sammanställas i samarbete med andra betydande skogsbruksaktörer samt parter som representerar bland annat utbildning. Målet med åtgärdsprogrammen är att samla ihop goda verksamhetsmodeller och göra en plan över deras förverkligande och utveckling framöver. De enskilda aktörernas verksamhet utgör grunden för åtgärdsprogrammet men tillsammans kan man ytterligare utveckla och koordinera verksamheten.

4 Bild 1. PEFC FI standardens kriterium Södra gruppcertifieringsområdet Södra gruppcertifieringsområdet består av de tvåspråkiga kustregionerna i Nyland, Åboland och Österbotten, samt av de finskspråkiga regionerna i Nyland och Tavastland. Avstånden är långa både inom landskapen och mellan landskapen. Inom området finns typisk landsbygd med små städer, men också huvudstadsregionen. Inom huvudstadsregionen är utmaningen att nå eleverna ofta mycket större än på landsbygden. Ett särdrag på Södra gruppcertifieringsområdet är tvåspråkigheten. Organisationerna samarbetar med både svensk- och finskspråkiga skolor. 1.3 Uppdatering av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet för Södra gruppcertifieringsområdet består av två delar. Detta beror på områdets struktur. Ett skilt program görs upp för huvudstadsregionen. Programmet är en sammanställning av de åtgärder och den uppföljning som görs inom Samarbetsgruppen för huvudstadsregionen (Pääkaupunkiseudun yhteistyöryhmä) vid ett årligt möte. Finska forstföreningen sammankallar mötet där skogsindustrin, Tapio, 4H, Skogsforskningsinstitutet, Finlands skogscentral (Södra serviceområdet), lärarrepresentanter och WWF deltar. Huvudstadsområdets åtgärdsprogram finns som ett skilt dokument på finska. Södra skogscertifieringskommittén koordinerar uppdateringen av åtgärdsprogrammen för resterande delar av verksamhetsområdet. Varje medverkande organisation rapporterar sin verksamhet för det aktuella året i samband med datainsamlingen. Det är också viktigt att åtgärderna noteras i respektive organisations verksamhetsrapporter.

5 1.4 Vad tänker barn och ungdomar om skogsbranschen? Finska Forstföreningen och Metsäteollisuus ry lät år 2012 göra en undersökning gällande skogsbranschens dragningskraft (Tuhansien mahdollisuuksien metsäala Tutkimus metsäalan vetovoimasta). I undersökningen deltog beslutsfattare, representanter för företag och läroanstalter samt unga vuxna. De unga utgjordes av 538 personer i åldern år, av dessa studerade drygt 30 % inom skogsbranschen. Följande resultat sammanfattar undersökningen: Skogsbranschen är internationell och viktig för Finlands framtid. Skogsbranschen förenar tankearbete med närhet till naturen och möjligheter att påverka världens framtid. Skogsbranschens ansiktet utåt har dominerats av nyheter om nedläggningar av fabriker och uppsägningar. Ungdomar som studerar i andra branscher föreställer sig att skogliga yrken utgörs av skogshuggare, pappersgubbar och medelålders businessmän. De anser inte heller att skogsbranschen är speciellt människonära. För att öka skogsbranschens dragningskraft bör vi återskapa tron på framtiden. De unga uppskattar följande i arbetslivet: bra atmosfär på arbetsplatsen, arbetshälsa, mångsidighet och möjlighet att påverka sina egna arbetsuppgifter. Bra lön är viktigt enligt 84 %. 51 % anser att skogsbranschen bjuder en bra inkomstnivå. Google är den viktigaste källan till information om yrken och utbildningar. Lärare och studiehandledare konsulteras mer sällan. Vi som förmedlar kunskap om skog och skogliga yrken bör minnas att ha en positiv och energisk framtoning. Vi ska berätta mångsidigt om olika möjligheter inom skogsbranschen; där jobbar både kvinnor och män i alla åldrar och alla har inte nödvändigtvis en skoglig utbildning. Vi ska skapa framtidtro på ett ärligt sätt. PRAO-elever, sommarjobbare och praktikanter som får sin första inblick i skogsbranschen ska vi ta hand om väl. Ekonomiska informationsbyrån (Taloudellinen Tiedotustoimisto, TAT) har sedan 1980-talet undersökt de ungas åsikter om arbete, industri och andra aktuella frågor i undersökningen Unga och yrkesval (Nuoret ja ammattivalinta). I TAT:s ungdomsundersökning år 2010 intervjuades drygt finländska unga (ej Åland). De intervjuade gick i grundskolans sjunde klass till gymnasiets andra klass. I en av uppgifterna skulle de unga välja den av sex bildalternativ som bäst representerar deras syn på ett bra arbetsliv. En del av resultatet ses i bild 2 nedan. Den bild som visar en planta som växer upp ur mullen, vilken påminner mycket om de bilder skogsbranschen ofta använder i sin marknadsföring, var den bild som attraherade den minsta skaran unga (endast 6 % valde denna som första alternativ). Bilden på en dator i skogslandskap, vilken bättre illustrerar skogsbranschen, valdes av 16 % av de intervjuade och var således tredje populärast. Det som de unga beskrev sig lockade av i de två skogsrelaterade bilderna var till exempel harmoni, distansarbete, naturskydd, kombinationen mellan natur och teknologi samt en hållbar livsstil, att få skapa något nytt med händerna och balans mellan arbete och fritid. Bild 2. Av sex möjliga alternativ valde 28 % av de intervjuade bilden längst till vänster som den bild som bäst representerar ett bra arbetsliv. Denna bild var därmed det populäraste valet. Bilden i mitten valdes av 16 % av de tillfrågade och var således tredje populärast. Bilden längst till höger var minst populär och valdes endast av 6 % av de unga. Enligt de unga ska ett bra jobb erbjuda frihet, mångsidighet, en harmonisk arbetsplats samt balans mellan arbete och fritid. De vanligaste orosmomenten var arbetslöshet (23 %), lönen (19 %), att man inte ska orka

6 med stressen (15 %) samt att man ska välja fel bransch (10 %). Ansvar, kunskap och risken för att göra fel verkar inte oroa så många av de unga. Finska Forstföreningen har också undersökt barns och ungdomars skogsattityder och kunskaper genom intervjuer i Skogsbarometern för barn och unga (Lasten ja nuorten metsäbarometri). Den senaste gjordes år I undersökningen intervjuades drygt 1000 barn och ungdomar i åldern 6-18 på olika håll i Finland. Undersökningen visar att de unga ser skogen som avslappnande och stressfri. De tror dock att skogen kommer att betyda mer för dem då de är äldre, just nu lockar vänner, hobbyn och stadslivet de unga mer. De unga anser nämligen att skogen är ett ställe där man är ensam, inte en plats för socialt umgänge. Detta faktum blir tydligt i bild 3 nedan, som illustrerar hur de unga ser på skogsbranschen: en skogshuggare fäller träd, ensam mitt i skogen. Denna image står i stor kontrast till det sociala umgänge de unga önskar sig av sitt framtida jobb. Bild 3. De ungas bild av jobb inom skogsbranschen: En ensam skogshuggare som fäller träd mitt i skogen. 1.5 Vad lär sig barn och unga om skog under skoltiden? Finska Forstföreningen undersökte år 2007 dagislärares, klasslärares samt biologi- och geografilärares skogskunskaper och attityder i Lärarbarometern (Opettajabarometri). Totalt 470 lärare deltog i undersökningen. Lärarna uppgav att undervisningens tyngdpunkt låg på ämnen som skogsnatur, skogliga produkter och rekreation. Skogsundervisningen i skolorna sker till en allt större del inomhus och utfärderna till skogs minskar. Undantaget är dagislärarna, som oftare undervisar skogsteman utomhus än inomhus. Den mest centrala normen som styr skolornas verksamhet är utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. De nyaste grunderna är från år Under år 2013 kommer läroämnena att börja revideras och 2016 kommer en ny läroplan att tas i bruk. De lokala läroplanerna görs upp på basis av läroplansgrunderna. Utbildningsanordnaren, i de flesta fall kommunen, ansvarar för uppgörandet av den lokala läroplanen. Den lokala läroplanen består ofta av en del som följs av alla skolor i kommunen och skolspecifika delar som skolorna själva utarbetar. I grunderna för läroplanerna betonas vikten av att integrera olika läroämnen inom samma tema. Även om skogen behandlas i undervisningen inom ämnena miljö- och naturkunskap, biologi och geografi, erbjuder skogen som allmänt tema också mycket stimulans för andra läroämnen. I skogen finns ypperliga möjligheter för till exempel matematiska och tekniska övningar, fysikaliska och kemiska observationer, språkinlärning, konstutövande, historiska tillbakablickar och gymnastik.

7 1.5.1 Skogen i förskoleundervisningen Målet för förskoleundervisningen i natur- och miljökunskap är att barnen lär sig att förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön. Barnen lär sig även förstå hur de egna handlingarna påverkar närmiljön. Miljöstudierna är problemcentrerade och utforskande, där utgångspunkten är olika frågor, företeelser och händelser i anslutning till miljön. Vissa daghem har personal som skolats till Skogsmulleledare och daghemmen får därmed bedriva Skogsmulleverksamhet Skogen i grundundervisningen För barn i årskurs 1-4 ingår teman skog och miljö i ämnet miljö- och naturkunskap. Detta är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för hållbar utveckling. Målet för undervisningen är bland annat att eleven skall lära sig att förstå naturen och kulturmiljön. Undervisningen är inriktad på erfarenheter och upplevelser och ska utveckla ett positivt förhållande till natur och miljö. Centrala innehåll i undervisningen där skogen behandlas är till exempel organismer, livsmiljöer samt den egna närmiljön. Barn i årskurs 5-6 läser biologi och geografi som ett sammansatt ämne. Därigenom integreras även hälsokunskap. Undervisningen i biologi och geografi skall betona ansvar, naturskydd, vård av livsmiljöer samt en hållbar livsstil. Bland annat skogsfrågor och forskande undervisning utomhus betonas. Eleverna ska lära sig känna igen olika arter samt att röra sig i, undersöka och iaktta naturen. Även allemansrätten, skogsbruk samt livsmiljöer såsom skogar och myrar tas upp. I årskurs 7-9 särskiljs ämnena biologi och geografi. Inom biologiundervisningen läggs fokus bland annat på ekologi, växelverkan mellan människan och naturen samt människans ansvar för naturskydd. Till undervisningen hör skogens och vattnens ekosystem, att bekanta sig med skogsvård samt naturens mångfald. I slutbedömningen borde eleven bland annat kunna namnge och beskriva skogstyperna och redogöra för grunderna i skogsvård. De ska även kunna beskriva naturens mångfald och förklara dess betydelse för den ekologiska hållbarheten samt känner till principerna för hållbar användning av skogarna. Inom geografiundervisningen ska eleven bland annat lära sig tolka och använda geografiska informationsmaterial som kartor, temakartor och flygbilder. I årskurserna 7-9 finns möjligheter för eleverna att studera tillvalsämnen enligt eget val. Utbudet varierar mellan skolor men skogs- och lantbruksrelaterade tillvalsämnen är numera rätt sällsynta. Naturrelaterade tillvalsämnen är antagligen något vanligare. Vissa skolor erbjuder även jakt som tillval. Elever i årskurs 7-9 kan delta i Skogsnöten, en riksomfattande kunskaps- och färdighetstävling ordnad av Finska Forstföreningen samt Biologi- och geografilärarnas förbund. Skogsnötens uppgifter berör skogsbiologi, skogsbruk, skogsindustri och miljöfrågor. År 2011 firade Skogsnöten sitt 30-års jubileum Skogen i andra stadiets undervisning Efter grundskolan är det möjligt att fortsätta till utbildning på andra stadiet, antingen till yrkesutbildning med avsikt att avlägga yrkesinriktad grundexamen eller till ett allmänbildande gymnasium där eleven avslutar sina studier med att avlägga studentexamen. Syftet med gymnasieundervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd och hur den fungerar. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. I gymnasiet finns två obligatoriska biologikurser, varav den första (Organismernas värld) omfattar teman såsom livsmiljöer, arternas mångfald, ekosystem samt arternas utbredning. Utbudet av tillvalskurser kan variera mellan gymnasier. En av de möjliga kurserna är Miljöekologi, där man noggrannare behandlar ekologi, biodiversitet och miljöproblem. Undervisningen i geografi skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. Det finns två obligatoriska geografikurser och båda tangerar skogar på ett eller annat sätt. Den första kursen (Den blå planeten) tar upp teman som vattnets kretslopp och växtzoner medan den andra kursen (En gemensam värld) omfattar skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning. En av de fördjupade kurserna (Riskernas värld) presenterar bland annat miljöproblem, exploatering av naturen, utarmning av biodiversiteten samt tillgången till rent vatten för eleverna.

8 Möjligheterna till yrkesutbildning inom skog och natur är flera. Yrkesutbildningen leder till yrkesinriktade grundexamina. Det är möjligt att söka till yrkesinriktad grundutbildning också efter gymnasiet. Förutom genom utbildning vid en läroanstalt kan man skaffa sig yrkesskicklighet också genom läroavtalsutbildning. Hela den yrkesinriktade utbildningen ska bli treårig. I examina ingår minst ett halvt års avsnitt med inlärning i arbetet och yrkesprov är på kommande. De studerande avlägger dessa vid skogsorganisationer. 1.6 Praktisk arbetslivsorientering (PRAO) och praktik Att bekanta sig med arbetslivet eller PRAO är en del av skolans fördelning av arbetslivskunskap. Målet är att presentera olika yrken och arbetsmiljöer för eleverna. Under PRAO-perioden bekantar sig eleverna under ledning med verksamheten hos företag och arbetssamfund. Periodens längd varierar från ett par dagar till två veckor, oftast på nionde klassen. För såväl företaget som för skolan är PRAO möjlighet till kontinuerlig kontakt mellan skola och företag. För lärare och studiehandledare innebär PRAO möjligheter att göra undervisningen i olika ämnen mer levande och den ger viktiga arbetslivskontakter. I yrkesskolor och yrkeshögskolor kan en del av den examensinriktade undervisningen ges på arbetsplatsen. Målet för praktiken är att under ledning fördjupa den studerande i, med tanke på yrkesutbildningen, centrala praktiska arbetsuppgifter samt tillämpning av kunskaper och färdigheter i arbetslivet. I praktiken innebär detta ett ökat samarbete mellan läroanstalter och arbetslivet. Läroanstalternas roll som inskolare av arbetsplatsansvariga ökar. Material om inlärning i arbete finns på finska på adressen

9 2 Plan för skolsamarbete år 2017 Det grundläggande arbetet i skogsundervisningen sker i skolorna enligt läroplanen (se avsnitt 1.5). De åtgärder som nämns i detta avsnitt utgör tilläggsåtgärder för ökad skogskunskap hos barn och unga. Finlands skogscentral, Södra serviceområdet Finlands skogscentral främjar hållbart skogsbruk inom den tvåspråkiga kustregionen i Österbotten, Åboland och Nyland samt de finskspråkiga regionerna i Nyland och Tavastland. Verksamheten omfattar finansiering och granskning, främjande av skogsbruk och insamling av skogsdata. Utbildning och rådgivning är centrala tjänster. Delta i ordnandet av Skogsnöten Delta i arrangerandet av skogsveckan tillsammans med Forstföreningen PRAO och praktikanter, slutarbeten PRAO-elevernas program organiseras med fördel så att även andra skogliga organisationer involveras. Förhoppning finns om att öka antalet PRAO-elever genom direkt marknadsföring i viss utsträckning. Grupper av skogs- och lantbruksstuderanden Skogscentralen tar emot grupper från skogs- och lantbrukslinjer vid olika skolor. Skogsdag för lärarstuderanden Vid pedagogiska fakulteten i Vasa utbildas klasslärare och ämneslärare. Skogscentralen ordnar ett par skogsdagar för de studerande i samarbete med andra skogliga aktörer. Samarbete med 4H Skogscentralen samarbetar med 4H kring skogsfärdighetstävlingar, distriktsmästerskap och distriktsläger. Arrangera skogsdagar för skolelever I samarbete med andra organisationer arrangeras skogsdagar, i första hand koncentrerade till förutbestämda datum i ett par kommuner. Metsä Group, Metsäliitto virkesanskaffning Metsä Group är en internationell skogsindustrikoncern som har verksamhet i cirka 30 länder. Metsäliitto virkesansanskaffning är koncernens skogsavdelning i Finland. Koncernens fem affärsområden är virkesanskaffning, träproduktindustri, massatillverkning, kartong- och pappersproduktion samt mjukpapperstillverkning. Skogsbesök Metsäliitto ställer gärna upp ifall skolor tar kontakt och vill ha information. Exkursioner till gallringsytor med mera erbjuds speciellt närliggande skolor. Prao-elever och praktikanter, slutarbeten Samarbete i samband med Skogsnöten Naturcentrum Terranova Terranova Kvarkens naturcentrum i Vasa är Österbottens museums och Forststyrelsens gemensamma utställning. Terranova Kvarkens naturcentrum hör till den kedja av 22 naturcentra med kundtjänst som Forststyrelsen upprätthåller i Finland. Huvudtemat i Terranova är landhöjningen och Kvarkens natur. Besök vid museet Guidade turer för grupper av alla åldrar. Utflykter Guidade utflykter för grupper av alla åldrar, även världsarvspedagogik. Naturfilmer Det finns en stor mängd filmer man kan visa, antingen i Terranova eller i skolorna (www.naturefilmnet.fi). Därtill kan klasser själva göra filmer under Terranovas ledning. Naturstigar Kan anläggas för skolor i Vasanejden med färdiga frågor/uppgifter. Specialdagar

10 Suomen luonnonpäivä, Luonnonkukkien päivä, Sienien päivä och dylika uppmärksammas Natur och miljö / Kvarkens naturskola Natur och Miljö är en ideell, partipolitiskt obunden miljöorganisation som arbetar på svenska i Finland. Verksamheten omfattar både miljöfostran och miljöpolitisk verksamhet. Kvarkens naturskola är Natur och Miljös naturskola i Österbotten. Naturskolans mål är att fostra till miljömedvetenhet och hållbar livsstil. Naturskolans stöder och kompletterar daghemmens och skolornas miljöfostrande arbete genom att erbjuda program i form av naturskoldagar. Genom lekar och uppdrag får barnen upptäcka naturen omkring sig med alla sinnen. En dag med naturskolan ger naturkunskap, motorikträning och motion, samt samarbete och samvaro i naturen. Fortsatt verksamhet med naturskoledagar Nästan alltid i skogen och kring ett tema, t.ex. skogsharen, kretslopp, ekosystem osv. Skogsvårdsföreningarna, metsänhoitoyhdistykset Skogsvårdsföreningarnas huvudsakliga syfte är att hjälpa skogsägaren att nå de mål som han eller hon har uppställt för skötseln och användningen av sin skog. Föreningarna planerar och utför skogsvårdsarbeten i privatskogar, sköter om olika åtgärder i anknytning till virkesförsäljning och ger råd i förvaltandet av skogsegendom. Skogsvårdsföreningarna bevakar och försvarar också skogsägarnas intressen. Varje skogsägare som betalar medlemsavgift är medlem i Skogsvårdsföreningen och har tillgång till föreningens fackmannahjälp och kunnande. PRAO och praktikanter Tar PRAO-elever och praktikanter. Skogsdagar Medverkar i skogsdagar. Deltar i samarbetet kring Skogsdagarna. Föreläser för agrologstuderanden vid YH Novia och andra skogsstuderande. Svenska Österbottens 4H-distrikt 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken att lära genom handling 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Skogsaktiviteter förutsätter samarbete med någon skoglig organisation. Utbildningspaket kring temat skog 4H saknar och funderar över att skapa ett utbildningspaket kring temat skog, som klubbledare kunde utnyttja för att ordna skogskurser för lite äldre barn. Gemensamt för hela svenska 4H. Utformning i samarbete med Skogscentralen. Fortbildning för ledarna kring utomhuspedagogik. Skogsfärdighetstävlingar/distriktsmästerskap Ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och Skogsvårdsföreningen. Eventuellt i samband med läger eller då Skogsvårdsföreningen ordnar tävling. Fortsätta med allmän skoglig verksamhet Naturstigar, skogsklubb samt läger. Samarbetar med andra organisationer i genomförandet av deras skogsevenemang. Finlands svenska 4H, Södra Finland 4H är en nationell och politiskt obunden organisation som riktar sig till barn och unga. 4H fostrar till företagsamhet genom metoden 4H lär genom handling. Skogen är en bransch inom 4H vid sidan av lantbruk, trädgård och annan landsbygdsföretagsamhet. Verksamhetens utformning är mycket upp till de enskilda föreningarna. Ordna skogsaktiviteter för medlemmar

11 Kurser, läger, klubbaktiviteter, handledda 4H-företag Utbildningspaket kring temat skog 4H saknar och funderar över att skapa ett utbildningspaket kring temat skog, som klubbledare kunde utnyttja för att ordna skogskurser för lite äldre barn. Gemensamt för hela svenska 4H. Utformning i samarbete med Skogscentralen. Fortbildning för ledarna kring utomhuspedagogik. 4H i Skogen Samlar medlemmar från föreningarna i södra Finland till en gemensam skogsdag under sommaren, upp till arrangörsföreningarna att bygga upp innehållet. Ersätter allaktivitetsdagen. Distriktsmästerskap inbakas eventuellt (isf ett samarbete mellan 4H, Skogscentralen och Skogsvårdsföreningen). Vaasan 4H-yhdistys 4H verkar som en rådgivnings- och utbildningsorganisation för barn och ungdomar. Verksamheten genomsyras av pedagogiken att lära genom handling 4H:s vision är ett samhälle med företagsamma barn och unga som mår bra, som tar ansvar för miljön och omgivningen, som har social kompetens och känner en global gemenskap. 4H erbjuder verksamhet inom branscherna jord- och skogsbruk, trädgård, hem och hushåll, miljö och naturskydd samt övriga landsbygdsnäringar. Metsäteemaa tuodaan esiin kerhotoiminnassa ja leireillä. Alkulan tilalla on puulajipolku, opastettuja kierroksia järjestetään muutaman kerran vuodessa. Yrkesakademin i Österbotten Yrkesakademin i Österbotten bildades 2009 genom en samgång mellan Svenska yrkesinstitutet, Korsnäs Kurscenter och Vocana. YA! har fasta verksamhetspunkter i Kristinestad, Närpes, Korsnäs, Vasa, Pedersöre samt i Jakobstad. Utbildningsområdet för naturbruk och miljö omfattar en skogsmaskinförarutbildning, vilken finns lokaliserad i Vasa. Känn och upplev YA! Skolor bjuds in till Yrkesakademin för att få bekanta sig med skolan och utbildningsmöjligheterna. Yrkesakademin åker också ibland ut till skolorna på besök. Mässor Inlärning i arbetet YA:s studerande gör perioder av inlärning i arbetet hos olika entreprenörer. Samarbetar gärna med andra organisationer i genomförandet av evenemang. Finlands viltcentral Kust-Österbotten Viltcentralen svarar för att viltstammarna är livskraftiga, ser till att viltresurserna förvaltas på ett mångsidigt och hållbart sätt och sammanjämkar olika förväntningar kring vilthushållningen. Visionen är att vilthushållningen skall skapa välbefinnande samt att Finland är ett föregångsland när det gäller att förvalta, vårda och skydda viltresurserna på ett hållbart sätt. Plan för 2017 Stöda jaktvårdsföreningarnas ungdomsarbete. Samarbete med andra aktörer. Forststyrelsen /Ekenäs naturrum Forststyrelsen är ett statligt affärsverk som förvaltar statsägda mark- och vattenområden. Forststyrelsens uppgift är att sköta och använda dessa områden så att de på bästa möjliga sätt gagnar det finska samhället. Ekenäs naturrum är ett av Forststyrelsens kundtjänstställen. I Ekenäs naturum kan du bekanta dig med den västnyländska skärgårdens natur och uppleva dess karakteristiska drag. Fortsätta med Skogsmulleuppdrag Tomtestigen för dagsibarn Guidningarna för grupper

12 Finska Forstföreningen Finska Forstföreningen är en samarbetsorganisation som verkar inom informationsbranschen och riktar sig till skogssektorn och övriga skogsintresserade. Föreningens målsättning är att lyfta fram skogens möjligheter i samhällets problemlösningar samt främja acceptansen av ansvarsfull användning av skogen. Föreningen bedriver sin verksamhet på gränsytan mellan skogsbranschen och det övriga samhället och föreningens budskap går i båda riktningarna över denna gräns. hittar du i avsnitt 3. Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle Finlands Svenska Idrott Finlands Svenska Idrott r.f. (FSI) skall stöda och främja idrott och fysisk fostran på svenska i Finland. Den svenskspråkiga Skogsmulle-verksamheten i Finland koordineras av FSI. Mycket samarbete görs på den fronten med Suomen Latu, som koordinerar den finska verksamheten. Målet med Skogsmulle-verksamheten är att göra naturen bekant för barnet. Genom upplevelser i naturen lär sig barnen grunderna till hur naturen fungerar. Själva Skogsmulle är en sagofigur som fungerar som ledarens pedagogiska hjälpmedel. Fortsätta med Skogsmulle-verksamheten som förr Huvudsaklig målgrupp är barn under skolåldern, men även eftis-barn och skolgrupper nås. Utbildning av Skogsmulle-ledare Utveckla strövar verksamheten för barn i åldern 7-9 år. Materialproduktion Naturresursinstitutet Natyrresurssinstitutet (Luke) är en forsknings- och sakkunnigorganisation som utvecklar lösningar på utmaningar och frågor gällande skogsvård och -användning, skogsrelaterade produkter, tjänster och immateriella värden. Besök i Solböle forskningsskog Tar emot grupper i Solböle forskningsskog. Praktikanter Tar i mån av möjlighet gärna emot praktikanter och erbjuder möjlighet till slutarbete. UPM UPM är en internationell skogsindustrikoncern. Koncernens tre affärsområden är energi och cellulosa, papper samt tekniska material. Deltar i samarbete kring olika evenemang och mässor. Samarbete kring skogsnöten PRAO-elever Skogsutbildning i fält för skogsbruksingenjörer från Novia Yrkeshögskolan Novia Novia är den största svenskspråkiga yrkeshögskolan i Finland och erbjuder examensinriktad ungdoms- och vuxenutbildning, utbildning som leder till högre yrkeshögskoleexamen samt fort- och specialiseringsutbildning. Novia utbildar bland annat skogsbruksingenjörer. Information om skogsutbildningen och arbetsmöjligheter Genom skolbesök till gymnasier och andra stadiets skolor samt arrangemang av utbildningsmässa. Deltagande i utbildningsmässor runtom i Svenskfinland. Samarbetar kring skogsdagar

13 3 Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla vuodelle 2017 Pääkaupunkiseutu Biotalousoppimateriaali Havina valmistuu: https://havina.smy.fi/ Ulos Ut Out! Turussa, ulkonaoppimisen suurtapahtuma Metsävisan finaali (Suomi 100:n kunniaksi 100 visailijaa aikuista kutsutaan) Koululaisten metsäviikko Metsämessujen koululaispäivä Kouluyhteistyö pääkaupunkiseudulla 2016 Pääkaupunkiseudun kooste löytyy alhaalta ja sen on laatinut Suomen Metsäyhdistys. Muuta: Metsäopetukseen liittyvät muut tapahtumat 2016: - Yrkeshögsskolan Novialla Tammisaaressa luontopolku QR-koodeineen, tapahtumaa suurelle yleisölle - Metsäkeskuksella oli Hangossa koululaisten metsäpäiviä - Metsäteollisuusyritykset tekivät Mahdollisuuksien metsä -kampanjavierailuja - Metsämessuilla oli monella organisaatiolla messuosasto (koululaispäivänä 9200 oppilasta ja opettajaa yhteensä)

14 - Tammisaaren luontokeskuksessa kävijää, ollut ja tulossa mm. Metsämörri-toimintaa, Tonttupolku-tehtäväpolku esikoululaisille, Pohjanpitäjänlahden ilta, 26.8 Kårkullan luontopäivä kehitysvammaisille - Espoon kaupunki; istutuspäivä alakoulun kanssa - Hyrian puulajipolku (Hyvinkäällä) - Eräkummit: koulutetaan kummeja ympäri Suomea, kummit tekevät kouluvierailuja. Erämessut, Roihu ja Metsämessut UPM; Mobimetsä-sovellus Suomen Partiolaisten kanssa, oli käytössä mm. Roihulla

15 Tiedonkeruu 2017 (PEFC-sertifiointi) Aija Tapio Lapset ja nuoret 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen Opettajat ja varhaiskasvattajat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen Harjoittelijat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen TET-harjoittelijat 2016 Alue KMY tiedonkeruu 4h Maaseutuammattiin SMK Yhteensä Eteläinen Läntinen Kaakkoinen Itäinen Pohjoinen