Kärnfrågor. för Oskarshamns kommun

Transkript

1 Kärnfrågor för Oskarshamns kommun

2 ISBN EnaInfo/Edita Foto: Curt-Robert Lindqvist, SKB:s arkiv

3 En sammanfattning av utredningar om kommunens framtid, med eller utan slutförvar för använt kärnbränsle

4 Innehåll

5 7 Effekter av ett slutförvar 1 9 Så besvaras kärnfrågorna 2 13 Om Oskarshamn väljs 3 21 Förutsättningar och framtid 4 29 Befokning och sysselsättning

6

7 5 43 Turism och image 6 59 Påverkan på småhusmarknaden 7 69 Opinion och attityder 8 77 Regionala aspekter 9 87 Sammanfattning av kärnfrågorna

8 SKB:s Kapsellaboratorium i hamnen i Oskarshamn.

9 Effekter av ett slutförvar Svensk Kärnbränslehantering AB har under fem år genomfört ett program för platsundersökningar i Östhammars och Oskarshamns kommuner. Syftet med undersökningarna har varit att fördjupa kunskapen om platsernas förutsättningar för säker slutförvaring av använt kärnbränsle. Stora insatser har gjorts framför allt för att undersöka berggrunden men också för att klargöra förutsättningar och möjligheter vad gäller bland annat miljöförhållanden, infrastruktur och samhällsaspekter. Denna bok Kärnfrågor för Oskarshamns kommun syftar till att belysa vilken påverkan ett slutförvar har på olika samhällsområden i kommunen. Detta gäller effekter för befolkning och sysselsättning, näringsliv, turism, fastighetspriser med mera. Boken sammanfattar ett stort antal utredningar och samhällsforskning med koppling till kärnavfallsfrågan. Inom ramen för samhällsprogrammet har SKB haft en löpande dialog med representanter från den organisation inom Oskarshamns kommun som arbetar med slutförvarsfrågan, LKO, Lokal Kompetensuppbyggnad i Oskarshamn, projekt kärnavfall. Diskussionerna som förts om bland annat innehållet i utredningsprogrammet och inriktningen på de olika utredningarna har tillfört många värdefulla synpunkter och uppslag. Det är vår förhoppning att denna bok ska ge alla intresserade ett bra underlag för att skaffa sig en överblick av samhällsaspekterna på en etablering av ett slutförvar i kommunen. Claes Thegerström vd

10 Utsikt över Oskarshamn och hamnen. I bakgrunden skymtar Blå Jungfrun.

11 Så besvaras kärnfrågorna Människor, miljö och samhälle. Konsekvenserna av ett slutförvar för använt kärnbränsle i Oskarshamns kommun kan märkas på många olika områden. I den här boken sammanfattas de samhälleliga aspekterna kärnfrågor för Oskarshamns kommun. I denna bok beskrivs Oskarshamns kommun och dess förutsättningar för lokalisering av ett slutförvar ur ett samhälleligt perspektiv. Här beskrivs även de konsekvenser som ett slutförvarssystem kan få på samhället. En beskrivning och analys görs av grundläggande faktorer såsom befolkningsutveckling, näringsliv, arbetsmarknad, kommunikationer, turism med mera. Vidare görs bedömningar hur ett slutförvar kommer att påverka kommunen inom olika områden. Lokaliseringen av slutförvaret genomförs i olika etapper för att möjliggöra förankring i en demokratisk beslutsprocess. De sociala och samhällsekonomiska konsekvenserna ska beaktas genom bland annat utredningar om befolkningsutveckling, samhällsekonomi samt näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Det är ofrånkomligt att en behandling av slutförvarets samhällsaspekter till viss del måste bygga på värderingar och antaganden, inte minst där prognoser och bedömningar om framtiden ingår som en viktig del. Denna bok utgörs av SKB:s sammanställning av de rapporter som gjorts av fristående utredare inom ramen för samhällsutredningsprogrammet. 9

12 Underlagsrapporter Behovet av att utreda slutförvarets konsekvenser för samhället, regionalt och lokalt, har påtalats av företrädare för den organisation inom Oskarshamns kommun som arbetar med slutförvarsfrågan: LKO, Lokal Kompetensuppbyggnad i Oskarshamn, projekt kärnavfall. Kommunens företrädare har angett nivå och inriktning på programmet i samråd med SKB. Initialt, och under arbetet med respektive utredning, har löpande avstämningar skett mellan kommunen, utredarna och SKB. Utredningar inom samhällsområdet Nulägesanalys av Oskarshamns kommun: Utredningen har genomförts av Sweco Eurofutures AB och omfattar en beskrivning av Oskarshamns kommuns förutsättningar avseende näringsliv, arbetsmarknad, demografi, kommunikationer med mera. Utvecklingsmöjligheter för Oskarshamns kommun: Utredningen har genomförts av Sweco Eurofutures AB och är en studie av möjliga framtida utvecklingsvägar för Oskarshamns kommun. Turism och image: Utredningen Turism och image, slutförvar för använt kärnbränsle i Oskarshamn ur ett turist- och besöksnäringsperspektiv har genomförts av professor Bengt Sahlberg och omfattar en analys av vad ett slutförvar kan betyda för besöksnäringen i kommunen. Samhällsekonomiska effekter av ett slutförvar: Utredningen gör bedömningar av vilken påverkan ett slutförvar har på befolkning, ekonomi och sysselsättning i kommunen. Utredningen har genomförts av Urban Lindgren och Einar Holm vid Umeå universitet. Småhusmarknaden: Påverkan på småhusmarknaden på grund av närheten till kärntekniska anläggningar har genomförts av Sweco Eurofutures AB. Utredningen behandlar kärntekniska anläggningars eventuella påverkan på fastighetspriser. Nulägesanalys och utvecklingsplan för Misterhults socken. I de två kapitlen Opinion och attityder samt Regionala aspekter har underlaget främst hämtats från projekt inom SKB:s samhällsforskningsprogram. SKB:s samtliga rapporter finns tillgängliga på Information om hur Oskarshamns kommun arbetar med slutförvarsfrågan finns på under rubriken Projekt kärnavfall/lko. 10

13 Sommar på Lilla Torget i Oskarshamn. 11

14 I dag mellanlagras Sveriges använda kärnbränsle i Clab, norr om Oskarshamn. Var slutförvaringen blir är ännu en öppen fråga mellan Oskarshamn och Forsmark. 12

15 Om Oskarshamn väljs År 2009 väljer SKB var företaget vill ansöka om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Platsundersökningar har skett både i Forsmark och i Oskarshamn. Här redovisar vi projektet i korthet med scenariot att slutförvaret för använt kärnbränsle byggs i Oskarshamn. I Sverige finns sedan 1980-talet ett system med anläggningar för att ta hand om landets radioaktiva avfall. Den större volymen av avfallet låg- och medelaktivt kan slutförvaras direkt, vilket sker vid SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) i Forsmark. SFR byggdes i mitten på 1980-talet och har varit i drift i 20 år. SFR behöver emellertid byggas ut, ett arbete som är planerat att påbörjas omkring år Våren 2008 inleddes undersökningar för att möjliggöra utbyggnaden. Mellanlager och transporter Det använda kärnbränslet mellanlagras i cirka 30 år vid Clab (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn, för att en stor del av radioaktiviteten ska avklinga och värmeutvecklingen från bränslet minska innan slutförvaring. Efter mellanlagring ska bränslet kapslas in och slutförvaras i den svenska berggrunden. För detta behövs en inkapslingsanläggning där det använda kärnbränslet placeras i kapslar och en slutförvarsanläggning där kapslarna kan deponeras långt nere i berggrunden. Dessa anläggningar är planerade att uppföras fram till år 2020, varefter systemet har en driftperiod om cirka 40 år då det använda och mellanlagrade kärnbränslet successivt kapslas in och förs över till slutförvaret. 13

16 Fotomontage där inkapslingsanläggningen är inritad vid mellanlagret för använt kärnbränsle på Simpevarpshalvön. Transporter mellan anläggningarna i hanteringssystemet för kärnavfall sker sjövägen med det specialbyggda fartyget m/s Sigyn. Till och från hamnarna, vid kärnkraftverken och avfallsanläggningarna, används så kallade terminalfordon. Inkapsling i Oskarshamn I etableringsscenariot för Oskarshamns kommun ingår slutförvaret och inkapslingsanläggningen. Därutöver redovisas även en monteringsfabrik för kopparkapslar. Fabrikens lokalisering är en öppen fråga och Oskarshamns kommun är därmed ett möjligt lokaliseringsalternativ. I kapselfabriken monteras de kopparkapslar det använda kärnbränslet ska förvaras i. Komponenter färdigbearbetas, kontrolleras och sätts samman till färdiga tomma kapslar som sedan transporteras till en anläggning där själva inkapslingen utförs. Fabriksbyggnaden får en yta av ungefär kvadratmeter, med lokaler för underhållsverkstad, kontor och kontrollaboratorium. Under driftperioden kommer anläggningen att medföra omfattande upphandlingsbehov av bland annat komponenter till kapslarna. Totalt beräknas kapseltillverkningen kosta närmare fyra miljarder kronor. 14

17 200 kapslar per år Till inkapslingsanläggningen anländer den färdiga kopparkapseln från kapselfabriken. Det använda kärnbränslet placeras i kapseln, varefter den försluts och kontrolleras före transport till slutförvaret. Inkapslingsanläggningen ska enligt planeringen byggas i direkt anslutning till Clab. Anläggningen projekteras för en kapacitet av 200 kapslar per år och omfattar en total byggnadsvolym om cirka kubikmeter, med lokaler för in- och uttransport, inkapsling, kontroll samt personal- och kontorsutrymmen. Strålskyddet i inkapslingsanläggningen kommer att utformas enligt de principer som gäller för kärntekniska anläggningar. Den totala kostnaden för inkapslingsanläggningen beräknas uppgå till omkring åtta miljarder kronor. En kopparkapsel på stan väckte TV:s nyfikenhet i samband med att SKB 2006 ansökte om att bygga en inkapslingsanläggning i Oskarshamn. 15

18 Med slutförvar i Oskarshamn I slutförvaret kommer kapslarna med det använda kärnbränslet att deponeras för slutlig förvaring. Anläggningen består av två delar; en ovanjordsdel och en underjordsdel. Ovan jord finns en medelstor industrianläggning som kommer att ta cirka tio hektar i anspråk och omfatta en byggnadsvolym på ungefär kubikmeter, varav drygt kubikmeter är industrilokaler och resten kontor och personalutrymmen. Till detta kommer ett bergupplag. Ovanjordsanläggningen är kostnadsberäknad till cirka åtta miljarder kronor och är tänkt att ligga ett par kilometer väster om mellanlagret på en plats kallad Oxhagen. Från ovanjordsanläggningen går en lång nerfartstunnel och flera schakt till ett system av deponeringstunnlar på preliminärt 500 meters djup. I varje deponeringstunnel finns ett antal lodräta hål där kopparkapslarna med det använda kärnbränslet ska placeras. Schematisk skiss över hur slutförvarets byggnader på markytan kopplas ihop med tunnelsystem i berget. 16

19 Fotomontage över Laxemar och slutförvarets byggnader i Oxhagen. 17

20 Forskning och teknikutveckling på Äspölaboratoriet. Här testas horisontell deponering. Tunnelsystemet byggs ut successivt även under anläggningens driftskede. Fullt utbyggd kommer anläggningen att omfatta mellan fem och sex mil tunnlar, vilket innebär att uppskattningsvis 1,7 miljoner kubikmeter berg kommer att brytas ur berggrunden i Laxemar. Underjordsanläggningen är kostnadsberäknad till drygt tolv miljarder kronor inklusive rivning och återfyllning. Stora investeringar Vid ett förverkligande av etableringsscenariot för Oskarshamn kommer SKB att ha ett omfattande behov av upphandling inom en rad olika områden. Investeringsbehoven kommer att vara som störst inom områdena processystem/specialutrustning, bergarbeten och projektering/teknisk konsulting. Dessa tre områden står för närmare hälften av de totala investeringarna under uppbyggnadsfasen. Andra relativt stora behovsområden under anläggningarnas uppförande är konstruktionsmaterial, elinstallationer, byggarbeten, VVS-installationer, fordon och maskiner med mera. Förutom de företag som utför entreprenader direkt åt SKB kommer varje behovsområde även att ge upphov till efterfrågan på olika typer av underentreprenader och underleveranser. Investeringarnas storlek och den relativt långa uppbyggnadsperioden kan även förväntas ge andra mer allmänt positiva effekter på den lokala ekonomin, i form av en ökad konsumtionskraft, som kan gynna andra typer av företag än de som direkt berörs av SKB:s upphandlingar. 18

21 I Sverige har vi ett väl fungerande system för att ta hand om radioaktivt avfall. Den sista biten är snart på plats slutförvaret för det använda kärnbränslet. 19

22

23 Förutsättningar och framtid Oskarshamn kan i mångt och mycket liknas vid en modern bruksort. Några få stora arbetsgivare dominerar arbetsmarknaden och de allra flesta vuxna har i dag jobb. Trots det pekar befolkningskurvan nedåt men förhoppningen är att vända den trenden i framtiden. Oskarshamn är i flera avseenden en stark och välmående kommun. Industrin har klarat sig bra trots hård konkurrens från omvärlden och en hög andel av den vuxna befolkningen har jobb. Inkomsterna är bland de högre i länet och håller jämna steg med riksgenomsnittet. Viktiga funktioner inom vård, skola och omsorg är av erkänt god kvalitet och kommunen erbjuder varierande livsmiljöer där framför allt staden och kusten lockar. Samtidigt har kommunen som helhet haft svårt att behålla sitt befolkningsantal. Bortsett från invandringen från utlandet har Oskarshamns kommun som bäst lyckats balansera inflyttningen mot utflyttningen de senaste decennierna. Med ett så starkt näringsliv som Oskarshamn har borde kommunen egentligen ha förutsättningar att växa befolkningsmässigt. Istället har befolkningskurvan det senaste decenniet sakta krupit ner till strecket, där den för närvarande ligger förhållandevis stabilt. Arbetskraft från närkommuner Kommunen är istället i ökande grad beroende av inpendling av arbetskraft från näromgivningen för att tillgodose det lokala näringslivets kompetensbehov. Kompetensförsörjningen inom Oskarshamns förhållandevis begränsade arbetsmarknad påverkar i vissa fall företagens expansionsbenägenhet och hämmar 21

24 utrymmet för nya verksamheter att växa fram. I princip full sysselsättning råder i kommunen, vilket sannolikt bidragit till kommuninvånarnas svaga intresse att starta nya företag. Kommunen är i mångt och mycket en modern bruksort präglad av några få stora arbetsgivare som står för den grundläggande tryggheten. Kommunen, Scania, OKG och Landstinget står tillsammans bakom hälften av arbetstillfällena i kommunen. Drivkraften till förnyelse är låg och Oskarshamn har blivit allt mer beroende av externa investerares vilja att etablera eller fortsätta driva verksamhet i kommunen. Arbetsmarknaden är därtill obalanserad, med betydligt fler traditionellt manliga arbetsplatser än kvinnliga. Nedskärningar inom Landstingets verksamhet i kommunen har förvärrat situationen. Den välkända medföljarproblematiken vid rekrytering har därmed blivit en allt större utmaning. Det är inte alldeles enkelt för båda i en inflyttarfamilj att hitta jobb, eller för befintliga kommun- Föreningen Misterhultsföretagarna satsar på de lokala företagarna. Här är det datakurs i föreningens egna lokaler i Fårbo. Bakre raden: Elisabet Holgersson, Bo Hultgren, Hans-Erik Söderman, Robert Holmberg, Urban Holmberg, Gösta Lergeborg. Mittenraden: Roger Andersson, Kerstin Hultgren, Linnea Söderman, Annelie Nelson, Tommy Hultgren, Tommy Yngvesson. Främre raden: Hans Olsson, Gillis Axelsson, Thomas Olsson. 22

25 invånare med kompetens inom en smal nisch att hitta alternativ ifall det jobb man har, inte längre stimulerar eller känns rätt. Regionen ger möjligheter Det finns anledning för kommunen att verka för ett stärkt lokalt företagande för att balansera det omfattande externa inflytandet över det lokala näringslivet, men även för en stärkt kompetensförsörjning, till exempel genom regionförstoring. En förbättrad E22 kan möjliggöra att arbetsmarknaderna i Oskarshamn och Kalmar binds samman inom en relativt nära framtid, och även norrut och västerut finns potential till utvidgad arbetspendling. Något som skulle underlätta näringslivets utveckling och nya etableringar i Oskarshamns kommun, såsom exempelvis ett slutförvar för använt kärnbränsle. Starkare profilering Kommunen torde även bli mer attraktiv för inflyttning om ett bredare erbjudande kan visas upp, det vill säga där hela regionens utbud av arbetstillfällen, handel, service och så vidare, framstår som tillgängligt för bosatta i kommunen. Den mest angelägna frågan i Oskarshamns kommun förefaller vara just ökad attraktivitet för inflyttning. Flera företag står inför omfattande ersättningsrekryteringar i samband med ökade pensionsavgångar, och en betydande del av den arbetskraft som efterfrågas gäller specialistkompetens som många gånger måste hämtas från andra regioner. Företagens erfarenhet är att det inte är alldeles enkelt att locka sådan kompetens till kommunen och pekar här på ett behov av stärkt profilering av kommunens totala erbjudanden riktat mot väl valda målgrupper, inte minst i högskoleorterna. Även Kalmar län, som Oskarshamns kommun är en del av, har länge upplevt betydande svårigheter att befolkningsmässigt utvecklas i takt med övriga landet. Det som för 150 år sedan var att betrakta som Sveriges framsida har halkat efter. Andelen av rikets befolkning har mer än halverats mellan 1855 och 2005, från 5,8 till 2,6 procent. Mycket talar för att den svaga utvecklingen i denna del av landet härstammar från det faktum att regionen hamnade vid sidan av stambanans dragning på talet. Den massiva utvandringen från Småland till Nordamerika kring sekelskiftet mellan och 1900-talet samt många år av ofred, inte minst i samband med världskrigen, på den för sydöstra Sverige så viktiga handelslänken Östersjön har också med all säkerhet spelat in. 23

26 Skateboardåkning i Kristineberg. Uppsving för Östersjöregionen De senaste årtiondena har emellertid förändrat spelplanen något. Öppnandet av det forna östblocket i och med Berlinmurens fall har medfört en renässans för Östersjöregionen som handelsområde, där alla angränsande länder utom Ryssland i dag ingår i den europeiska gemenskapen. Detta har dock ännu inte inneburit det uppsving för sydöstra Sverige som landsdelen hoppats på, även om nya och stärkta förbindelser uppstått mellan exempelvis Blekinge och Baltikum/Polen. Förhoppningar har även funnits på en linje mellan Oskarshamn och Baltikum, men marknadsförutsättningarna har ännu inte varit tillräckliga. Marknadens storlek, sammansättning och näringsstrukturella inriktning betyder mer än geografisk närhet till de snabbväxande ekonomierna i öst. Oskarshamn, liksom Kalmar län, hamnar här lätt i skuggan av inte minst storstadslänen, i en tydligt polariserad regionalekonomisk utveckling. Motor saknas Perioden stod de fem största arbetsmarknadsregionerna i Sverige för nära 90 procent av sysselsättningstill- 24

27 växten i landet. Ingen av dem låg i Kalmar län eller angränsande län. Oskarshamns arbetsmarknadsregion, med sina dryga invånare, befinner sig storleksmässigt på den nedre halvan av landets cirka 80 arbetsmarknadsregioner. Det är tydligt att det saknas en stark motor som förmår driva utvecklingen framåt för kommunen och länet i konkurrens med de större stadsregionerna i landet. Kraftigt ökade statliga investeringar i högre utbildning och forskning har till viss del kompenserat för rationaliseringar som skett inom framför allt industrin, landstingets verksamhet samt jord- och skogsbruk. Industrin står emellertid fortfarande för en betydligt större andel av sysselsättningen i Kalmar län än i riket inte minst genom starkt industripräglade kommuner som Oskarshamn, Torsås, Emmaboda, Hultsfred, Mönsterås, Nybro och Vimmerby. Framtidstro i regionen Utvecklingen i vare sig Oskarshamns kommun eller Kalmar län står och faller med frågan om slutförvarets lokalisering det finns mycket annat som påverkar vilken riktning den framtida utvecklingen tar. För Oskarshamns kommun är det en möjlighet att ytterligare utvecklas som industrikommun, men även på annat vis genom de följdeffekter som kan uppstå. Även för kringliggande kommuner i Kalmar län, som fått kämpa mot strukturella problem och industrinedläggningar, kan det ingjuta ny framtidstro. Detta gäller inte minst för länets nordliga delar, med en industritradition som går långt tillbaka i tiden. Medan Kalmar med näromgivning fått en återhämtning genom högskolans utbyggnad och ett uppsving genom bland annat IKEA:s etablering, så har kommunerna i norr ännu inte sett motsvarande inträffa. Slutförvarsprojektet är i det perspektivet en viktig balanserande faktor för regionens framtida utveckling. 25

28 Folkmängd i Oksarshamns kommun Antal personer Stora arbetsgivare Sysselsatta år 2007 Oskarshamns kommun Scania inklusive servicebolag OKG inklusive servicebolag Landstinget 800 Sysselsättning 2007 Riket Oskarshamn Offentligt dominerade tjänster Privat dominerade tjänster Byggverksamhet Industriell verksamhet Jordbruk, skogsbruk, fiske 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % Procent av total sysselsättning 26

29 Antal sysselsatta i Oskarshamns kommun Antal sysselsatta Storleksgraderade cirklar efter tätortsbefolkning år 2005 Befolkningsutveckling : Grönt = växande tätort Gult = stabil tätort Rött = krympande tätort Kommunfärg anger arbetsmarknadsregionens utbredning TranÂs Tranås Jˆ Jönköping nkˆ TranÂs Tranås Vimmerby V stervik Västervik Jˆ Jönköping nkˆ Vetlanda Vimmerby V stervik Västervik Oskarshamn V xjˆ Växjö Vetlanda Oskarshamn V xjˆ Växjö Kalmar Kalmar Karlskrona Karlskrona 27

30 Boende i Kristineberg.

31 Befolkning och sysselsättning Ett slutförvarsprojekt kommer att ha effekter på befolkning och sysselsättning i Oskarshamns kommun. Byggnation och drift av såväl slutförvar som inkapslingsanläggning skapar stor efterfrågan på insatsvaror, tjänster och arbetskraft, vilket kommer att beröra stora delar av det lokala näringslivet. Erfarenheten från kärnkraftsetableringen i Oskarshamns kommun är att sysselsättningstillskottet som då skapades även hade en tydlig påverkan på kommunens befolkningsutveckling. Befolkningstillväxten klingade förvisso av relativt snabbt och kommunen återgick till tidigare utvecklingsmönster, men befolkningstalet stabiliserades på en högre nivå än vad som varit fallet utan kärnkraftsindustrin. Något som pekar på att kärnkraften gav länkeffekter in i den lokala ekonomin med näringsstrukturella följdverkningar, som i sin tur långsiktigt förändrat kommunens socioekonomiska struktur. Kärnkraftsindustrin har varit ett långsiktigt stabilt tillskott till den lokala ekonomin, möjliggjort framväxt av lokala leverantörer och bidragit till kompetensutveckling. I jämförelse med grannkommunen Västervik, som också präglats av industriell verksamhet, har Oskarshamn klarat sig bättre under alla årtionden sedan 1970-talet. Ökad efterfrågan Även slutförvarsprojektet kan förväntas få tydliga effekter på befolkning och sysselsättning i Oskarshamns kommun. Byggnation och drift av de anläggningar som är aktuella för lokalisering till kommunen skapar stor efterfrågan på insatsvaror, tjänster och arbetskraft. Det lokala näringslivet kan 29

32 enligt beräkningar komma att beröras av upp emot två femtedelar av de upphandlingar SKB behöver göra. Arbetskraften kan därtill i stor utsträckning förväntas bosätta sig, permanent eller temporärt, i eller i närheten av kommunen. Något som skapar ringverkningar i den lokala ekonomin med ökad efterfrågan på allt från logi, handel och service till kommunal barnomsorg, utbildning och andra välfärdstjänster. Fler arbetstillfällen Sysselsättningseffekterna kan delas in i direkta och indirekta arbetstillfällen. De direkta effekterna är summan av det arbete som genomförs till följd av byggnation och drift av de anläggningar som kan komma att lokaliseras till Oskarshamn. De indirekta sysselsättningseffekterna är de effekter som uppstår i andra sektorer, till exempel inom handel och service, till följd av att slutförvarsprojektet genomförs. Såväl den direkta som den indirekta sysselsättningseffekten är dock förenade med en viss risk för undanträngningseffekter. Detta innebär att den sysselsättning som skapas direkt och indirekt av slutförvarsprojektet inte behöver vara detsamma som nettoförändringen i sysselsättning i etableringskommunen. En del av sysselsättningseffekten kan ske på bekostnad av alternativ sysselsättning i andra verksamheter. Detta då tillgången på arbetskraft är begränsad och konkurrens med nödvändighet uppstår, liksom på alla andra marknader. Mikrosimuleringsmodellen Sverige 3, som utvecklats vid Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, har använts för att indikera storleksordningen av nettoeffekterna på befolkning och sysselsättning i kommunen. Modellen är mycket komplex och bygger på omfattande individdata för Sveriges befolkning, som gör det möjligt att beräkna sannolikheter för olika typer av individuella beslut och händelser givet vissa omständigheter. Därigenom kan utvecklingen med eller utan anläggningarna i slutförvarssystemet simuleras och göra det möjligt att uttala sig om de sannolika konsekvenserna av en etablering i kommunen. Detta har gjorts för var och en av de anläggningar som kan komma att lokaliseras till Oskarshamn, samt sammanhållet för alla investeringar. 30

33 Tillverkning av lastbilshytter på Scania i Oskarshamn. 31

34 Slutförvaret ger långsiktighet Driften av slutförvaret är planerad att pågå till cirka Om samhällets syn på kärnkraft förändras så att driften av kärnkraftverken tillåts fortsätta under längre tid kommer driftskedet av slutförvaret också att förlängas. Anläggningen kommer således att vara i drift under en mycket lång tid, längre än många andra industriella verksamheter, vilket betyder att slutförvaret kommer att bidra till en god kontinuitet på den lokala arbetsmarknaden. Jobben kommer att finnas under en lång tid, vilket ger anställda och andra berörda möjligheter att långsiktigt planera var de ska investera i sitt boende och i sin fritid. Denna långsiktighet är också av stor betydelse för kommunens planering av vård, skola och omsorg samt den fysiska miljön. Stenbrytning i Flivik. 32

35 Antalet personer som sysselsätts direkt, hel- eller deltid, av slutförvaret beräknas uppgå till omkring 320 per år i genomsnitt under en femtioårsperiod. Därtill sysselsätts ytterligare ett drygt 100-tal av de indirekta effekterna av slutförvaret. Totalt kommer cirka 430 personer per år i genomsnitt under en femtioårsperiod att vara sysselsatta i Oskarshamns kommun som en konsekvens av slutförvaret. Sysselsättningstillskottet av slutförvaret ger enligt simuleringsmodellen relativt liten utväxling på befolkningen. Den totala sysselsättningseffekten är i genomsnitt nästan lika stor som befolkningseffekten. Befolkningen förväntas öka inledningsvis för att avta i mitten av perioden och därefter återgå till dagens svagt neråtgående trend. 33

36 Vattenfall i Mörtfors. 34

37 Ökad rörlighet Slutförvaret beräknas innebära att Oskarshamns kommun i genomsnitt har drygt 400 fler invånare under perioden än vad som varit fallet om slutförvaret inte lokaliserades till kommunen. Slutförvaret förväntas ge upphov till ungefär lika många fler inflyttare som utflyttare under perioden. Skillnaderna mellan in- och utpendling är emellertid större. Byggnationen av slutförvaret kan tämligen omgående förväntas generera en väsentlig ökning av nettoinpendlingen till kommunen, vilket bland annat har att göra med att behovet av arbetskraft inte helt kan täckas av den lokala arbetsmarknaden. Gradvis sjunker inpendlingen när sysselsättningseffekten av slutförvaret minskar. Även utpendlingen förväntas emellertid öka, vilket i stor utsträckning blir en konsekvens av en starkare befolkningsutveckling givet slutförvaret. Inkapsling ger nya jobb Även inkapslingsanläggningen är en stor investering, men har en betydligt mindre driftspersonal än slutförvaret. Antalet personer som sysselsätts direkt, hel- eller deltid, av inkapslingsanläggningen beräknas uppgå till 190 per år i genomsnitt under en femtioårsperiod. Den indirekta sysselsättningen beräknas beröra drygt 80 individer och totalt kommer således cirka 270 personer per år i genomsnitt under en femtioårsperiod att vara sysselsatta i Oskarshamns kommun som en konsekvens av inkapslingsanläggningen. Befolkningsutvecklingen stärks i motsvarande grad av inkapslingsanläggningen. Sett till hela femtioårsperioden förväntas i genomsnitt drygt 270 fler personer bo i Oskarshamns kommun än om inkapslingsanläggningen inte lokaliserades till kommunen. Befolkningsökningen beror i stor utsträckning på den ökade sysselsättningen som gör kommunen mer attraktiv i regionen. De nya jobben tas både av personer redan bosatta i kommunen men också av personer från andra delar av regionen. Dock ger simuleringsresultaten vid handen att man inte ska vänta sig en snabb befolkningsökning på kort sikt. Den ökande sysselsättningen leder inte direkt till att fler människor kommer att bo i kommunen. Däremot ger investeringen upphov till processer i lokalsamhället som är betydelsefulla för utvecklingen i området, till exempel att antal personer med högskoleutbildning ökar. I genomsnitt kommer nästan 60 fler individer med högre utbildning att bo i kommunen under perioden, som ett resultat av inkapslingsanläggningen. 35

38 36 Lilla Torget Oskarshamn.

39 37

40 Kapselfabriken ger dynamik Kapselfabriken är en avsevärt mindre investering än såväl slutförvaret som inkapslingsanläggningen. En stor del av kostnaderna för driften av kapselfabriken härrör dessutom till upphandling av de olika delarna till kapslarna. Därför kommer de lokala spridningseffekterna av denna investering att bli relativt begränsade. Likväl kommer ett antal personer att arbeta vid anläggningen om den förläggs till Oskarshamn och därigenom bidra till ökad sysselsättning i kommunen. Den direkta sysselsättningseffekten uppgår dock endast till ett trettiotal personer per år i genomsnitt under en femtioårsperiod. Den indirekta sysselsättningen beräknas däremot beröra över 160 personer, vilket ger en total sysselsättningseffekt om nära 200 personer per år under en femtioårsperiod. De indirekta socioekonomiska effekterna av kapselfabriken är jämförelsevis mycket omfattande, vilket i stor utsträckning beror på att den i jämförelse med slutförvaret och inkapslingsanläggningen kan förväntas interagera fördelaktigt med det lokala näringslivet. Ökad direkt sysselsättning i delar av den lokala arbetsmarknaden där det finns gott om kunnig personal skapar många olika kedjor av vakanser och jobbyten som reducerar eventuell kapacitetsbrist på personal. Detta ger i sin tur förutsättningar för nya verksamheter som annars inte skulle ha kommit till. All denna arbetsmarknadsdynamik leder också till att utflyttningstrycket minskar som ett resultat av att fler kan hitta arbete. Minskad utflyttning leder till ökad befolkning i kommunen. Oskarshamnsföretagare visas runt på Kapsellaboratoriet. 38

41 Sett till hela femtioårsperioden förväntas i genomsnitt drygt 250 fler personer bo i Oskarshamns kommun än om kapselfabriken inte lokaliserades till kommunen. Om huvudkontoret flyttar I dagsläget arbetar ungefär 120 personer på SKB:s huvudkontor i Stockholm med bland annat ledning, administration, forskning och utveckling. I analyserna har antagits att SKB:s ledningsfunktioner kan komma att placeras i någon av kommunerna Oskarshamn eller Östhammar. Detta får då karaktären av en etablering utöver vad som behövs för själva slutförvaret. Det finns givetvis många osäkerheter i antagandet, bland annat hur SKB väljer att organisera sin verksamhet, hur berörd personal ställer sig till en omlokalisering och vilka möjligheter som finns till ersättningsrekrytering på plats. Antagandet bedöms dock som helhet vara rimligt och ger vid lokalisering till Oskarshamns kommun upphov till en direkt sysselsättningseffekt om knappt 100 personer, en indirekt om cirka 200 personer och en total om nära 300 personer per år i genomsnitt under en femtioårsperiod. Till skillnad från kapselfabriken förefaller ledningsfunktionen inte kunna ge samma långsiktiga befolkningsökning, vilket förmodligen har att göra med att dessa olika yrkesgrupper har varierande mobilitetsbeteende. Högutbildade specialister boende i storstadsområden tenderar att inte vilja flytta från en god arbetsmarknad utan väljer ofta att pendla till attraktiva arbeten längre bort under kortare eller längre perioder. På grund av detta flyttbeteende växer inte befolkningen i Oskarshamn som den gör i andra scenarier. Den totala sysselsättningseffekten relativt sett blir mindre jämfört med kapselfabriksscenariot, vilket kan ha att göra med samspelet mellan olika delarbetsmarknader som ovan diskuterats. Noterbart är att antalet högutbildade successivt ökar och att denna effekt är ungefär lika stor som den direkta sysselsättningen. Genomsnittliga direkta och indirekta effekter i Oskarshamn , antal personer per år Sysselsatta Befolkning Pendling Högskoledirekt totalt totalt netto utbildade Slutförvar Inkapslingsanläggning Kapselfabrik SKB:s ledningsfunktion Alla SKB-investeringar Antalet sysselsatta är ett årligt genomsnitt under bygg- och driftskede

42 Alla investeringar sammantaget För att få ett samlat mått på vilka spridningseffekter SKB:s verksamheter i Oskarshamn skulle kunna få har ett kombinationsscenario simulerats. Sysselsättningseffekten blir i detta fall 640 direkta, drygt 400 indirekta och totalt nära fler arbetstillfällen i genomsnitt per år under en femtioårsperiod. I jämförelse med slutförvarsscenariot blir skillnaden mellan den direkta sysselsättningseffekten och den totala sysselsättningseffekten större. Likaså ökar befolkningen snabbare och ger totalt en större befolkningseffekt. Nästan fler personer beräknas i genomsnitt bo i kommunen under perioden än om SKB-investeringarna inte genomfördes. Endast en mindre del av sysselsättningstillskottet täcks via inpendling, men den snabbare befolkningstillväxten i detta scenario innebär att utpendlingen ökar. SKB-investeringarna innebär även att det blir relativt fler kvinnor i befolkningen. När det gäller den totala sysselsättningen är bilden densamma, relativt sett fler kvinnor kommer att vara sysselsatta som en konsekvens av SKB-investeringarna. Detta trots att den direkta sysselsättningen vid anläggningarna tenderar att vara mansdominerade. Nya bostadsområden planeras även i Oskarshamn, här är ett exempel på nybyggnation i Kalmar. 40

43 Olika situation för män och kvinnor In- och utflyttningsströmmarna förefaller ligga på ungefär samma nivå för både män och kvinnor. Däremot ser in- och utpendlingsströmmarna olika ut. Män pendlar både ut och in i ungefär samma omfattning under nästan hela undersökningsperioden, medan kvinnors utpendling tenderar att öka efterhand. Detta har att göra med att kvinnor enligt modellen får allt svårare att hitta jobb lokalt och därför söker sig ut på andra lokala arbetsmarknader. De fyra SKB-anläggningarna får olika effekter på sysselsättning och befolkning. Slutförvaret och inkapslingsanläggningen ger dock liknande effekter, i bägge fallen genereras en total sysselsättning och befolkning som är något större än den direkta tillförda sysselsättningen. Jämfört med dessa ger ledningsfunktionen upphov till avsevärt större total sysselsättning och befolkning jämfört med den direkt tillförda sysselsättningen tre gånger fler sysselsatta och två gånger fler bosatta i kommunen. Återigen är det dock kapselfabriken som ger relativt störst utväxling på varje direkt sysselsatt. 41

44 Små och stora båtar i hamnen i Oskarshamn.

45 Turism och image Högsäsong för besöksnäringen är naturligtvis sommarmånaderna men tjänsteresandet till Oskarshamns kommun är förhållandevis stort året runt. Frågan är vad som händer om slutförvaret för använt kärnbränsle byggs. Hur kan det påverka Oskarshamns image och besöksströmmarna till kommunen? Turismen i Oskarshamns kommun har, liksom i övriga Kalmar län och Sverige, haft en stark utveckling de senaste åren. År 2006 omsatte turismen i Sverige drygt 215 miljarder kronor. Branschen expanderar starkt även internationellt och turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderade i Sverige, uppgick år 2006 till 75,4 miljarder kronor och var därmed större än personbilsexporten. Turistnäringen har sedan 1995 bidragit med nästan nya heltidsarbeten, en ökning med nära 50 procent, och den turistrelaterade sysselsättningen bedöms i dag uppgå till omkring årsarbeten nationellt sett. För Oskarshamns del är sysselsättningseffekten av turismen begränsad till ett par hundra årsarbeten. Endast en tredjedel av den dryga halvmiljon övernattningar besökare gör varje år består av kommersiella övernattningar, medan resterande utgör besök till släkt och vänner. Därtill har Oskarshamn cirka genomfartsresenärer som stannar i kommunen för inköp, måltider med mera. Här ingår de cirka transitresenärerna till Gotland, men endast en mindre del av dem gör några inköp i kommunen. Antalet dagbesökare uppgår också till närmare per år. Uppskattningsvis har hela två femtedelar av landets befolkning någon gång besökt Oskarshamns kommun. 43

46 Stort tjänsteresande till Oskarshamn Tjänsteresandet till Oskarshamn har utvecklats starkare än riksgenomsnittet de senaste decennierna och genererar i dag omkring kommersiella gästnätter i kommunen. En stor del av resandet består av besök till dominerande företag inom kommunen, där den kärntekniska verksamheten (OKG och SKB) tillsammans med Scania intar en ledarposition. Mellan 70 Konferensrum med havsutsikt på Corallen. och 90 procent av hotellgästerna i Oskarshamn är tjänsteresenärer. Gästerna kommer i huvudsak från övriga landet endast cirka tio procent av besökarna kommer från utlandet. Logiintäkten bland hotellen i kommunen ligger stabilt kring 50 miljoner kronor eller cirka sålda rum, vilket år 2005 placerade Oskarhamn på plats 51 i Sverige gällande antal sålda rum. Beaktat att kommunen befolkningsmässigt ligger på plats 94 bland landets 290 kommuner får logiverksamheten betraktas som välutvecklad. Den goda efterfrågan har även inneburit att beläggningsprocenten för flera hotell överstiger 60 procent, vilket är nära nog i nivå med hotell i storstadsregionerna. Sommar är högsäsong Konferens- och kongressverksamheten i Oskarshamns kommun är däremot begränsad till följd av kommunens svårtillgänglighet, vilket medfört att det främst är lokala och regionala möten som äger rum i Oskarshamn. Av samma skäl är även evenemangsverksamheten begränsad. När det gäller privatresorna är det, utöver transittrafiken till Gotland, främst sommarmånaderna som ger upphov till besök i kommunen. Intresset för kommunen är, i likhet med andra mindre orter, tämligen lågt övriga delar av året. Sett till hela Kalmar län omsatte turistindustrin omkring 2,3 miljarder kronor år 2005 och gav därmed upphov till drygt årsarbeten. Kalmar län stod för cirka tre procent av rikets totala turistomsättning, vilket kan jämföras med en befolkningsandel om 2,6 procent. Turistnäringen är således något överrepresenterad i Kalmar län, vilket har att göra med populära sommardestinationer längs Smålandskusten och på Öland, men också starka attraktioner som Hultsfredsfestivalen, Glasriket och Astrid Lindgrens värld. 44

47 Sommarkväll på Brädholmen. 45

48 Oskarshamn på 66:e plats I en turistrankning av svenska kommuner som Sveriges hotelloch restaurangföretagare (SHR) och Svensk Handel genomförde i slutet av 2007 intar Oskarshamn plats 66 bland landets 290 kommuner. Bland övriga kommuner i länet intar Borgholm tätpositionen med plats 11, följt av Mörbylånga (31), Kalmar (48), Västervik (63) och Vimmerby (91). De kommuner som rankas högst i landet är Strömstad, Åre, Malung, Tanum och Härjedalen, det vill säga kommuner med utvecklad gränshandel eller kända vintersportorter. Bland länen intar Jämtland förstaplatsen, följt av Gotland. Kalmar län delar tredjeplatsen tillsammans med Halland, Stockholm och Dalarna. Även om viss utvecklingspotential finns talar det mesta för att turismen i Oskarshamns kommun kommer att ligga relativt konstant de närmaste åren. Någon dramatisk förändring, vare sig på affärs- eller privatresesidan är inte att förvänta utifrån dagens förutsättningar. Frågan är vad som händer om slutförvaret för använt kärnbränsle lokaliseras till Oskarshamns kommun hur det kan påverka besöksströmmarna till kommunen och i anslutning till detta Oskarshamns image? Kärnteknik och bilar lockar turister Erfarenheten från den befintliga kärntekniska verksamheten i Oskarshamns kommun är att denna gett ett betydande tillskott till framför allt den lokala men även den regionala turismen. Äspölaboratoriet har varje år mellan och besökare. 46

49 Husvagnscamping i Havsslätt. OKG och SKB är betydande besöksmotorer, där inte minst affärs- och studiebesök samt de årligen återkommande revisionerna ger stora tillskott till turistnäringen. De dominerande besöksmålen för tjänsteresor, som ger den högsta turistinkomsten per besökare, till Oskarshamn är OKG, SKB och Scania. Oskarhamns kommuns relativt höga placering i turistrankingen av Sveriges kommuner förklaras i betydande grad av besök kopplade till den kärntekniska sektorn. Besöken till SKB:s befintliga verksamheter i Oskarshamns kommun Kapsellaboratoriet, Äspölaboratoriet och mellanlagret ligger stabilt kring per år. Effekterna på turismen i regionen är genom dessa grovt uppskattat en turistomsättning över 10 miljoner kronor per år och cirka 10 årsarbeten, de flesta i Oskarshamns kommun. 47

50 48 Vägvisare på Lilla Torget hjälper turister att lätt hitta Oskarshamns turistmål.

51 49

52 Japanskt tv-team filmar på SKB:s anläggningar i Oskarshamn. Ökat intresse med ett slutförvar Om slutförvaret blir verklighet i Oskarshamn förväntas i första hand kommunens men till viss del även regionens turistiska förutsättningar påverka på olika sätt: Ökad medial uppmärksamhet. Stor aktivitet under byggperioden, med stationering av temporär arbetskraft, besök av specialister, leverantörer etc. Återkommande affärs- och studiebesök under såväl byggsom driftsperioden. Besökarna under byggfasen kommer att omfatta affärsresenärer, forskare men framför allt byggarbetare, bergssprängare, montörer och installatörer från andra delar av landet som kommer att tillbringa hela eller delar av arbetsveckorna på plats. Dessa är fortsatt skrivna på hemorten, dit lönebeskattningen därmed kan tillgodoräknas. Dock kommer de att generera stor efterfrågan på logi, måltider, resor och fritidsaktiviteter i Oskarshamn med omnejd och därigenom beskattningsbara inkomster i regionen. Om vi antar att det kan röra sig om cirka personer under den mest intensiva byggperioden, skulle det ge ett turistekonomiskt tillskott på miljoner kronor per år och därigenom ett dussintal nya jobb. 50

53 Fördubblade besökssiffror Från SKB:s sida görs bedömningen att slutförvaret i normal drift kommer att mer än fördubbla antalet besökare till verksamheterna vid Simpevarp. Bedömningen grundas bland annat på att den teknik som planeras kommer att ådra sig ett stort intresse, inte minst internationellt. Vid ett försiktigt antagande genererar detta ytterligare minst besök till kommunen och ett turistekonomiskt värde av ytterligare miljoner kronor per år, vilket innebär minst 10 nya årsarbeten inom besöksnäringen. Huvuddelen av tillskottet kan förväntas tillfalla aktörer i Oskarshamns kommun med näromgivning. Utrymme för mervärden finns dock om man lyckas förmå besökare att stanna någon dag extra och ta del av kommunens och regionens övriga erbjudanden och attraktioner. Därtill finns idéer kring en utvidgad besöks- och forskningsverksamhet i anslutning till kärnteknikklustret i Oskarshamn. Detta ligger dock utanför det egentliga slutförvarsprojektet och är beroende av andra aktörer än SKB för att realiseras. Turister räds inte slutförvaret Under förstudiearbetet genomfördes en undersökning av hur besökare ställer sig till en slutförvarsetablering i Oskarshamns kommun. Av intervjuade besökare till Oskarshamn svarade 91 procent att de kommer att besöka Oskarshamn även om en anläggning för slutförvar lokaliseras till kommunen, tre procent svarade kanske och endast sex procent svarade nej. Slutförvarsprojektet förefaller enligt denna undersökning ha en mycket begränsad effekt på de befintliga besöken till kommunen. Inställningen till ett slutförvar i Oskarshamn har, vid intervjuer i samband med samhällsutredningar inom ramen för platsundersökningsarbetet, varit enhälligt mycket positiv från lokala turistaktörer och då inte minst från hotellnäringens sida. En sådan investering har ansetts stärka näringen i regionen. Negativa synpunkter har som regel lyst med sin frånvaro. Däremot har framgått att vissa förberedelser för en ökad efterfrågan på logi görs inom hotellsektorn. Representanter för turistnäringen i Oskarshamn och några av länets främsta turistkommuner bedömer att de befintliga kärntekniska anläggningarna inte haft någon negativ inverkan på turist- och besöksnäringen i vare sig Oskarshamns kommun eller övriga regionen. Turister som besöker kommunen och länet ställer, såvitt det är känt, ytterst sällan eller aldrig frågor kring de kärntekniska anläggningarna eller en eventuell placering av ett slutförvar i Oskarshamn. 51

54 Mer plus än minus På frågan om det kan finnas skillnader mellan hur olika delar av besöksnäringen påverkas svarar turistaktörerna samstämmigt att det finns positiva möjligheter för till exempel tekniska besök. Såväl ett slutförvar som den kommande vindkraftsparken söder om Öland kan bidra till studiebesök vilket är positivt för besöksnäringen. Därutöver nämns att det eventuellt skulle kunna vara negativt för ekoturism. I övrigt ser man inte någon del av besöksnäringen som skulle påverkas mer positivt eller negativt. Om det fattas beslut att placera slutförvaret i Oskarshamn så blir det dock en positiv påverkan på jobb och inflyttning vilket också är positivt för besöksnäringen. Skulle slutförvaret inte lokaliseras till Oskarshamn får man inte denna effekt vilket också leder till att de tekniska besöken reduceras, vilket är negativt. Den risk som de turistansvariga ser är om det skulle ske någon form av olycka. Givet en sådan skulle turist- och besöksnäring kunna påverkas negativt och rädsla uppstå för att besöka regionen. I övrigt så får Kalmar län och då särskilt Oskarshamn en medial exponering tack vare de kärntekniska anläggningarna som man annars inte skulle få, vilket till övervägande del anses positivt Rondellen vid infarten till Oskarshamn. 52

55 Folksamling på Brädholmen. och ger en möjlighet att kunna få med ytterligare saker om länet i mediebevakningen. Sammantaget förefaller de förväntade positiva effekterna på turismen i regionen vida överstiga de eventuella negativa konsekvenser som skulle kunna uppstå för näringen. Bred acceptans förefaller råda bland turistaktörer och besökare för en slutförvarsinvestering i Oskarshamns kommun. Kust och kärnkraft ger image Undersökningar har visat att knappt hälften av svenskarna känner till Oskarshamn mycket väl eller till viss del. Den andra hälften har hört talas om Oskarshamn men känner inte till något särskilt om orten. Endast tre procent säger sig aldrig ha hört talas om Oskarshamn. På frågan om vad de som sagt sig känna till orten spontant kommer att tänka på när det gäller Oskarshamn anger 29 procent kärnkraft, 16 procent hamnstad/färjeläge, 15 procent färjetrafiken till Gotland, sju procent bekanta/släkt/fritidshus och tre procent ishockey. Slår man ihop hamnstad/färjeläge och färjetrafiken till Gotland blir kustfaktorn något viktigare än kärnkraften. En femtedel kan inte ange något specifikt som de associerar till. Oskarshamn förknippas således redan i dag i hög grad med den kärntekniska verksamheten. Detta gäller såväl omgivningens som invånarnas bild av kommunen. Studier har även visat att medias bevakning av Oskarshamn har en stark koppling till den kärntekniska verksamheten. Bilden av den kärntekniska verksamheten i Oskarshamn har successivt förändrats i en neutral riktning. Detta gäller även slutförvarsfrågan, där mediebilden har avdramatiserats på senare år. 53

56 Segling utanför Kråkelund. 54

57 Attityderna till kärnteknisk verksamhet är i ett omvärldseller mediaperspektiv varken utpräglat negativa eller positiva. 55

58 56 Hamnfestival på Brädholmen.

59 Positiva attityder Attityderna till kärnteknisk verksamhet är i ett omvärlds- eller mediaperspektiv varken utpräglat negativa eller positiva. Attitydundersökningar har däremot visat att kommuninvånarna i Oskarshamn till övervägande del ser positivt på en slutförvarsetablering och att uttalat negativa attityder förekommer endast i mycket begränsad utsträckning. Såväl besökare som turistaktörer i kommunen och regionen är som regel neutralt eller positivt inställda till den kärntekniska verksamheten i Oskarshamn. Kärnkraften och det eventuella slutförvaret förefaller inte heller påverka flyttbeteenden i negativ bemärkelse. Resultatet av en omfattande kartläggning i intillliggande Hultsfred visar att utflyttade från kommunen i princip varit opåverkade av den hittillsvarande kärntekniska verksamheten i Oskarshamn. Svaren indikerar också att den kärntekniska verksamheten i Oskarshamn inte påverkat viljan att flytta tillbaka till Hultsfred. Slutförvar stärker Oskarshamnsbilden En slutförvarsetablering kan främst förväntas stärka bilden av Oskarshamns som en kärnteknisk kommun. Regionens image påverkas sannolikt i betydligt mindre utsträckning, till den del man över huvud taget kan tala om en utpräglad regional image. Oavsett i vilken grad bilden av kommunen eller regionen påverkas, förefaller både risken för negativ inverkan och möjligheten till positiv inverkan vara begränsade. Det bidrag investeringen ger till den befolknings- och sysselsättningsmässiga utvecklingen bidrar dock högst sannolikt till en stärkt framtidstro och optimism. I första hand i etableringskommunen, vilket dock även kan komma att influera grannkommunerna i norra Kalmar län samt uppmärksammas på annat håll i landet. 57

60

61 Påverkan på småhusmarknaden Redan i samband med förstudiearbetet gjordes en historisk tillbakablick på prisutvecklingen på fastighetsmarknaden i kommunerna Oskarshamn och Mönsterås. Då undersöktes om kärnkraftsetableringen hade haft någon synbar effekt. Nu går vi vidare och tittar på hur ett slutförvar kan påverka framtidens fastighetspriser i Oskarshamns kommun. Fastighetspriserna i Kalmar län, här avgränsat till villor och fritidshus, följer i stort den allmänna prisutvecklingen i riket. Samtidigt finns klara skillnader mellan kommuner i länet. Attraktiva kustlägen drar upp priserna i en del kommuner medan en vikande befolkningsutveckling slår igenom i andra. De större kommunerna har därtill generellt sett fler överlåtelser och högre medelpriser än vad de mindre har. Inom kommunerna har de större tätorterna som regel haft en befolkningsmässigt mer gynnsam utveckling än de mindre tätorterna och den kringliggande landsbygden, vilket också avspeglas i fastighetspriserna. Medelpriset för en villa i Oskarshamns kommun är betydligt lägre än för riket i genomsnitt och skillnaden har snarast ökat de senaste åren. Däremot har småhuspriserna i Oskarshamn under lång tid varit högre än länsgenomsnittet och ligger betydligt högre än priserna i exempelvis grannkommunerna Hultsfred och Högsby. Villamarknaden i Oskarshamns kommun är således svalare än den genomsnittliga i riket, men hetare än den genomsnittliga i länet. Skillnaden i attraktivitet och pris på hus mellan olika kommundelar är dock stor. Tätortsnära boende är generellt dyrare jämfört med mer renodlade landsbygdslägen. 59