Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Marie Löf Studiehandledning. Näringsfysiologi 15 hp, vt-13

Transkript

1 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Marie Löf Studiehandledning Näringsfysiologi 15 hp, vt-13

2 Innehåll Instruktioner för skriftliga inlämningsuppgifter... 3 Förberedelseuppgifter inför föreläsningar... 4 Seminarium: Biokemin bakom energigivande näringsämnen... 7 Seminarium: Vitaminer och mineraler fördjupning... 8 Laboration kostplanering... 9 Presentationsteknik inklusive reflektionsuppgift Skriftliga duggor på energigivande näringsämnen samt på vitaminer och mineraler Eget fördjupningsarbete Essäuppgift på energigivande näringsämnen Essäuppgift på näringsbehov hos olika grupper Examinerande seminarium: Kostråd till olika individer Betygskriterier

3 Instruktioner för skriftliga inlämningsuppgifter Texterna ska skrivas med Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd, tydliga styckeindelningar. Fyra dokument ska lämnas in sista kursdagen, dessa är: - Essäuppgift på energigivande näringsämnen - Essäuppgift på energibehov hos olika grupper - Eget fördjupningsarbete - Reflektionsuppgift (ingår i presentationstekniken) Uppgifterna bedöms anonymt, skriv ej därför namn inuti dessa dokument. Mejla dokumenten till marie.beckeman.ki@analys.urkund.se 3

4 Förberedelseuppgifter inför föreläsningar Syfte Syftet med dessa uppgifter är att du ska få ut mer av undervisningen på ett effektivt sätt. Lärarna kommer att förutsätta att ni har gjort uppgifterna, organisera undervisningen utifrån det, och också gå vidare med fördjupningar inom området. Inför undervisningen om kolhydrater Tallriksmodellen består av ¾ vegetabilier + bröd. 1) Ta reda på hur många gram fibrer och fullkorn som grönsakerna kontra brödet bidrar med i denna modell. Använd SLVs livsmedelsdatabas ( för att ta reda på hur mycket en normalportion av bröd (30gram) samt grönsaker (100 gram) bidrar med. Använd följande livsmedel: vitt bröd (ospec fibrer 3,5%) mellangrovt bröd (typ Lingongrova), fullkorns-bröd (typ Rallarhalvor), hårt bröd (typ Wasa husman), rivna morötter och isbergssallad. 2) År 2009 ändrades ett av SLVs kostråd från "Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn till Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, pasta och ris. Vad innebär det i praktiken om man väljer att inte äta bröd till måltiden och istället ersätter den med potatis? Hur mycket potatis måste man då komplettera med för att ligga på samma kolhydratnivå? Räkna på att en potatis väger ca 60 gram och att en skiva vitt bröd (vitt ospec.) väger ca 30 gram. 3) Ta reda på vilka eventuella revideringar av NNR 2004 som planeras göras inför de nya rekommendationerna angående kolhydrater. Gå in på klicka på Chapter 1 och se pdf-filer till höger. Bästa hälsningar Andrea Friedl Inför undervisningen om lipider Inför förläsningen förväntas du ha läst kapitlet om lipider i kursboken och ha grundläggande kunskaper om: Lipider definitioner av olika lipidklasser och grundläggande/kemiska skillnader mellan olika fetter och fettsyror. Fettsyror typer, funktioner, metabolism och kostkällor 4

5 Kolesterol/lipoproteiner grundläggande kemi samt endogen och exogen metabolism (översiktligt). Arbetsfrågor 1. Hur påverkar olika fettsyror blodfettprofilen? 2. Vad menas med att Nordiska näringsrekommendationer är evidensbaserade? 3. Vilken energifördelning (E%) av olika fetter bör vi eftersträva i kosten för att upprätthålla god hälsa och förebygga folksjukdomar som t ex hjärtkärlsjukdom? 4. Ta reda på vilka eventuella revideringar av NNR 2004 som planeras göras inför de nya rekommendationerna angående lipider. Gå in på klicka på Chapter 1 och se pdf-filer till höger. Då vi ses kommer ni att få stämma av era svar med varandra i smågrupper och sedan kommer några grupper att få besvara en av frågorna inför klassen. Redovisningen sker muntligt (5 min presentation) och med hjälp av OH, block, eller whiteboard-tavla. Litteratur för uppgiften är NNR och Ross, kap 5. Bästa hälsningar Ulf Risérus Inför undervisningen om protein 1. Vad är rekommenderat intag av protein enligt NNR är för barn, vuxna, gravida, ammande, äldre och idrottare? Hur har man motiverat dessa rekommendationer? 2. Gäller samma rekommendationer för elitidrottare? Vad säger expertgruppen på Svenska olympiska kommittén? (gå in på under publikationer och sedan under rapporter) 3. Finns det enligt NNR någon övre gräns för rekommenderat intag av protein? Hur motiveras detta? 4. Uppskatta ditt energibehov (t ex genom att beräkna ditt BMR och multiplicera med lämpligt PAL enligt NNR). Om du äter 20 E% protein per dag hur mycket blir detta i gram protein per kg vikt i ditt fall? Vad blir motsvarande siffra om du äter 10 E% protein? Vilken slutsats kan du dra av detta? Bästa hälsningar Pontus Henriksson 5

6 Inför undervisningen om vattenlösliga vitaminer Läs kapitel 52, Structure and function of the water-soluble vitamins, i Harper s Biochemistry (24 ed); ni kommer att få kapitlet utdelat. Läs även om de vattenlösliga vitaminerna i NNR. Svara på följande frågor och ta med anteckningarna till föreläsningen: 1. Vilka är de vattenlösliga vitaminerna och vad karaktäriserar varje vitamin? 2. I vilka typer av livsmedel finns de vattenlösliga vitaminerna? 3. Vilka funktioner har de vattenlösliga vitaminerna i intermediärmetabolismen? 4. Vilka är de viktigaste kliniska bristsymptomen och hur är dessa kopplade till bristen på respektive vitaminet? Under första timmen kommer ni att diskutera era svar i grupper. Därefter är det en föreläsning med fördjupning av symptom och andra kliniska aspekter av de vattenlösliga vitaminerna Bästa hälsningar Lars-Arne Haldosén 6

7 Seminarium: Biokemin bakom energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att ge dig tillfälle att repetera dina biokemi- och fysiologikunskaper och sätta in dessa i ett nutritionssammanhang. Beskrivning På seminariet kommer ni i grupper få ett case att diskutera med tillhörande frågor som handlar om hur omsättningen av kolhydrater, fett och protein regleras i cellen vid olika tillstånd som exempelvis fasta och efter måltid. Ni kommer också att diskutera andra gruppers svar. Förberedelse Seminariet förutsätter att alla har repeterat biokemi och även fysiologi genom att besvara följande frågor. Notera era svar. 1. Beskriv översiktligt metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror. Vilka är substraten är det som går in och vilka är slutprodukterna? 2. Var i cellen sker metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror? 3. I vilka organ och i vilken typ av celler äger metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror rum? 4. Hur regleras metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror inne i cellen: a) Hur inverkar insulin, adrenalin, kortisol och glukagon? b) Vilka andra regleringsmekanismer finns det? Ta med dina anteckningar till seminariet samt biokemiboken. Seminariet samt förberedelsen är obligatoriskt. 7

8 Seminarium: Vitaminer och mineraler fördjupning Syfte Syftet med seminariet är att du ska få fördjupa dig i vitaminer och mineraler samt att få en förståelse olika informationskällors innehåll och omfång. Seminariet är obligatoriskt. För godkänt krävs aktivt deltagande i alla seminariets delar. Beskrivning Du kommer att tilldelas ett antal vitaminer och mineraler som du ska fördjupa dig. Innan seminariet sker en individuell förberedelse. På seminariet kommer ni att diskutera och sammanfatta era näringsämnen och ta del av de andra gruppernas resultat. Instruktioner Du kommer att tilldelas en av följande grupper av vitaminer och mineraler: Järn, selen och vitamin K. Magnesium, fosfor och vitamin A. Kalcium, jod och vitamin E. Zink, koppar och vitamin D. Inför seminariet ska du ha läst om dina nutrienter i Ross och NNR. För en nutrient (välj en) ska du också läsa i Näringslära för högskolan (NfH). Boken finns att låna på KIB. Ett exemplar av boken finns i även i vårt egna bibliotek som ej är för hemlån, men du kan ta kopia på det aktuella kapitlet. Förberedelsen inför seminariet består i att läsa litteraturen och besvara följande frågor: 1. Vad var det viktigaste du lärde dig om dina nutrienter när du läste i Ross som du inte fick veta när du läste NNR och NfH? 2. Finns det motstridiga fakta i de tre olika böckerna? 3. Vilken typ av information finns i de tre olika böckerna? Skriv ner anteckningar som du tar med dig till seminariet. Vid seminariet kommer ni att först sitta i grupper som har studerat samma nutrienter och jämföra och komplettera era jämförelser och anteckningar. Ni ska skriva en sammanfattning (den kan vara i punktform) på det som ni tycker att de andra studenterna bör kunna och som inte står i NNR. Det är bra om en i gruppen tar med en bärbar dator! Därefter kommer ni att sitta i tvärgrupper och redovisa vad ni har kommit fram till i era expertgrupper. I tvärgrupperna ska ni formulera duggafrågor + svar. som ni mejlar in till marie.lof@ki.se. 8

9 Laboration kostplanering Syfte Syftet med denna laboration är att du ska få tillämpa dina näringsfysiologikunskaper och lära dig arbeta med ett näringsberäkningsprogram. Laborationen är också en hjälpt inför hemtentauppgiften på näringsbehov hos olika grupper. Deltagande i laborationens alla delar är obligatoriskt. Beskrivning Du ska tillsammans med en kurskamrat planera och näringsberäkna två stycken 2-dagarsmenyer, en blandkost och en vegetarisk, för en tilldelad individ. De båda menyförslagen ska i princip uppfylla näringsrekommendationerna. Ni ska presentera ert förslag i en poster och även göra en utvärdering av en annan grupps poster. Instruktioner Ni arbetar tillsammans två och två och ni kommer att få en individ från listan nedan utlottad till er som ni ska planera de två menyerna för. Försökspersoner 1. Barn, 4 år, går på dagis 2. Pojke, 14 år, tränar fotboll 3. Flicka, 19 år, tränar aerobics (fr a på kvällstid) 4. Gravid, 27 år, kontorsarbetande 5. Ammande, 33 år (barnledig) 6. Man, 26 år, elitidrottare 7. Man, 55 år, systemutvecklare, något överviktig 8. Kvinna, 80 år, bor hemma men i övrigt frisk 9. Kvinna, 61 år, lärare, något överviktig Torsdag förmiddag Efter en kort inledande introduktion i får ni arbeta parvis med förberedelser: 1. Ta reda på: a) individens troliga energibehov. b) rekommenderad fördelning av energigivande näringsämnen (E%) och räkna om dessa värden till gram (i förhållande till individens energiintag). c) rekommenderat intag av övriga näringsämnen (det räcker med Ca, Fe, Zn, folsyra och askorbinsyra). d) rekommenderad fördelning av energiintaget på olika måltider. Fort. nästa sida 2. För varje menyförslag (blandkostmenyn och vegetariska menyn) gör ni en grovplanering för de två dagarna (välj torsdag, fredag) och alla måltider, även 9

10 mellanmål. Med vegetarisk meny avses en lakto-ovo-vegetarisk kost (dvs ej fisk, kött eller skaldjur), men ni får gärna välja att göra en lakto-vegetarisk eller vegansk meny om ni vill. Frukosten kan vara lika båda dagarna. Variera måltiderna och använd så många livsmedel som möjligt från olika livsmedelsgrupper. Välj livsmedel och portionsstorlekar anpassade för din försöksperson. Lämpliga portionsstorlekar kan ni skatta med hjälp av Vikttabeller eller Mått för mat. Skriv upp livsmedel och maträtter. Torsdag eftermiddag Databearbetning i sal Matilda, Alfred Nobel Allé 8 plan 6. Lämna in bakgrundsdata för vald försöksperson samt huvudfynden från labben till Kåre. Planera er poster. Den ska bestå av 4-6 A4-ark som ni tejpar upp på ett stort blädderblockark. Följande rubriker ska vara med: Syfte, Metod, Resultat, Diskussion, Slutsats. Presentera de resultat som ni bedömer som mest intressanta att för era kurskamrater att ta del av. Inkludera gärna exempel på en meny. Ha separata dokument med kompletterande resultat i beredskap när ni presenterar er poster. Se kriterierna på nästa sida. Fredag förmiddag Fortsatt arbete med era postrar (stora ark finns uppsatta i salen) som ska vara klara senast kl 10:15. Mellan 10:15-11:30 (ca) är det posterutställning med diskussion och mingel. Ni turas om att stå kvar vid er poster och diskutera era resultat. Under posterutställningen kommer ni att även med hjälp av ett utdelat bedömningsunderlag att göra en granskning av en annan grupps poster utifrån bedömningskriterierna. Vi avslutar med en gemensam uppsamling. Hjälpmedel och litteratur - NNR 2004 Obs. Tag med! - Kost- och Näringsdatas program Dietist (finns installerat i datasalen) - Vikttabeller (Livsmedelsverket, 1999) (finns att låna) - Mått för mat (Konsumentverket) (finns att låna) - Livsmedelstabeller (Livsmedelsverket, 1996) (finns att låna) - Stora ark + tejp (kommer finnas i seminarierummet på torsdag morgon) Fort nästa sida 10

11 Kriterier för godkänt Ok Kommentar Postern innehåller Syfte, Metod, Resultat, Diskussion och Slutsats Text och tabeller är kompletta och tydliga. Menyförslagen verkar realistiska och praktiskt genomförbara för försökspersonen ifråga. Näringsinnehållet uppfyller i princip rekommendationerna. Urvalet av resultaten som presenteras i postern är relevant och kan motiveras. Tolkning av näringsberäkningarna är nyanserad. Det framgår att posterförfattarna förstår begreppen näringsbehov respektive näringsrekommendationer. 11

12 Presentationsteknik inklusive reflektionsuppgift Syfte Syftet med denna undervisning är att ge dig tillfälle att träna din förmåga att göra muntliga presentationer. Förutom två obligatoriska tillfällen ska du också lämna in en skriftlig reflektionsuppgift. Beskrivning Undervisningen innefattar två obligatoriska tillfällen, där det vid första tillfället ges teori och till andra tillfället ska du ha förberett en kort presentation inom ett valfritt ämne. Mer detaljerade instruktioner för din presentation ges vid första undervisningstillfället av Teija Frang Gustavsson. Övningspresentationen är enbart en övning. Du får tillfälle att få pröva på att prata inför en grupp. Det sker ingen bedömning utan du kommer enbart att få värdefulla tips och kommentarer. Skriftlig reflektionsuppgift Du ska också skriva en reflektion på ca en sida kring din egen och din och en annan students presentation av det egna fördjupningsarbetet. Reflektionen ska besvara följande: 1) Gick min presentation som jag hade planerat? Om inte, varför? 2) Vad gjorde jag bra? 3) Vad kan jag förbättra/tänka på till nästa gång? Välj en kurskamrats presentation och svara på följande: 4) Uppfyller presentationen bedömningskriterierna för den muntliga presentationen (se sid 21)? Kommentera kort. Fick jag några idéer eller tips jag kan ha nytta av? 5) Vad har jag med mig för kunskap om själva ämnet efter att ha tagit del av presentationen? Nämn det viktigaste. Reflektionsuppgiften ska lämnas in sista kursdag tillsammans med de tre övriga examinationsuppgifterna. 12

13 Skriftliga duggor på energigivande näringsämnen samt på vitaminer och mineraler Syfte I kursen ingår två skriftliga duggor i syfte att hjälpa dig att tillägna dig grundläggande kunskaper i näringslära. Du får tillfälle att fundera över vad ni bör kunna som nutritionister. Duggorna examineras och bedöms i två steg (G/U). Beskrivning Du ska inför varje dugga formulera lämpliga duggafrågor samt svar. Dina förslag ska godkännas av en grupp kurskamrater och kommer att användas som underlag för duggan. Samma dag som ni skriver duggan kommer ni också att rätta den. Instruktioner för duggafrågorna Du ska formulera åtta duggafrågor för de energigivande näringsämnena (inför dugga 1) respektive för vitaminer och mineraler (inför dugga 2). Frågorna ska kunna besvaras med några meningar; de får inte kunna besvaras med ja eller nej. Du ska också skriva lämpliga svar till dina frågor. Relevanta aspekter att fråga på är exvis: - näringsämnenas funktioner - centrala mekanismer - upptag, omsättning, utsöndring - källor i kosten - bristsymptom - interaktioner med andra näringsämnen - risk för toxicitet, toxiska symptom - grupper med förhöjt behov eller med risk att utveckla brist av näringsämnet - om det finns något särskilt att uppmärksamma vad gäller rekommendationerna Se schemat för deadlines för inlämning av frågorna. Det är också inlagt tillfällen då ni får diskutera och godkänna varandras duggafrågor, använd checklistan nedan. Dina frågor och svar måste godkännas av alla i gruppen. Litteraturen att ha som utgångspunkt för era frågor är Ross, NNR samt material utdelat vid föreläsningar. För vitaminer och mineraler ingår inte Ross, utan endast NNR. Kriterier för duggafrågorna Ok Kommentarer Frågorna är tydliga och begripliga relevanta för kursens lärandemål kan besvaras med några meningar Svaren är korrekta tillräckligt uttömmande 13

14 Eget fördjupningsarbete Syfte Denna uppgift syftar till att ge dig övning i att följa med kunskapsutvecklingen inom näringslära genom att söka och sammanställa vetenskapligt material och lära dig referenshantering. Beskrivning Du får välja ett eget ämne, göra en litteratursökning och skriva en text som sammanfattar aktuell vetenskap inom området och även presentera arbetet muntligt. Du kommer att få en handledare för arbetet. Det skriftliga arbetet utgör en del av examinationsunderlaget i kursen, och ska lämnas in sista kursdag, se sid 3. Instruktioner Välj ett område inom näringsfysiologi som du skulle vilja läsa mer om som inte specifikt har tagits upp under kursen. Formulera en frågeställning, nedan följer några exempel. Titta gärna i Ross för att få egna idéer. Exempel på frågeställningar Kan tillskott av omega-3 fettsyror skydda mot hjärtkärlsjukdom? Hur ska man äta om man arbetar oregelbundna tider? Kan man låta barn växa upp på veganmat? Vad och när ska man äta för att minska risken för karies? Hur mycket järn bör man inta när man är gravid? Hur mycket vätska behöver man när man springer långdistanslopp? Bör alla äldre ta tillskott av vitamin B12? Kan man bli beroende av socker? Skyddar nötter mot övervikt? Kan högt proteinintag påverka njurhälsan? Kan tillskott av grenade aminosyror förbättra fysisk prestationsförmåga? Kan multivitamintillskott förebygga kroniska sjukdomar? Löper veganer ökad risk för att få benskörhet? Hur kan vitamin A bidra till benskörhet? Vilken roll spelar proteinintaget för benskörhet? Kan probiotika minska risken för allergi?... listan kan göras lång. Obs! Välj inte ett ämne som handlar om behandling av sjukdomstillstånd, då detta kommer in under kursen Klinisk nutrition. Ni får gärna diskutera och samarbeta men du måste skriva och lämna in ditt eget arbete. Ni kan välja att skriva om närliggande områden men välj inte samma frågeställning. Arbetsgång 1. Börja med att läsa i Ross, NNR och andra kursböcker och se vad du finner där. 2. Gör några inledande sökningar av vetenskapliga artiklar på området. Välj sedan ut ca tre aktuella review-artiklar att läsa. 14

15 3. Precisera din frågeställning. Exempelvis: Om du är intresserad vitamintillskott, kan möjliga preciseringar vara Kan vitamintillskott skydda mot insjuknande av cancer? eller Bör fler svenskar ta tillskott av selen? eller På vilket sätt kan tillskott av vitamin A ha en negativ effekt på benskörhet möjliga mekanismer. 4. Gör en disposition och mejla den till din handledare (se deadline i schemat) 5. Skriv ett utkast på hela arbetet, mejla detta till din handledare (se deadline i schemat). 6. Slutversion ska lämnas in sista kursdag. Syftet med arbetet är träna i att söka och läsa vetenskaplig litteratur och skriva på ett vetenskapligt sätt. Det är i denna kurs inte meningen att du ska granska orginalarbeten. Om det inte finns några review-artiklar inom ditt område, kan du välja ut ett par originalarbeten (diskutera med din handledare). Riktlinjer Ditt arbete ska innehålla: Sammanfattning på max 200 ord som sammanfattar din text. Text på ca 3 sidor som sammanfattar den vetenskapliga litteraturen i lämpliga avsnitt med rubriker. Inled med en introduktion och avsluta med diskussion och slutsatser. Referenslista enligt Vancouver-systemet (se separat handouts). Sökstrategi och sökresultat där du kortfattat beskriver sökstrategi (sökord, årtal, språk mm), vilka databaser/informationskällor som har använts, sökresultat (antal reviewartiklar, originalartiklar, djurstudier, humanstudier, metaanalyser, randomiserade försök. Din presentation ska ta minuter + 5 minuter för frågor och diskussion. Overheadapparat, whiteboard, blädderblock och datorprojektor finns tillgängligt. Bedömningskriterier för det skriftliga arbetet Den skriftliga delen av denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. Kriterier för den muntliga presentationen Presentationen är väl strukturered och håller angiven tid intresseväckande och lätt att följa med Du besvarar frågor och kan diskutera ditt arbete. Ok Kommentarer 15

16 Essäuppgift på energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att stimulera en djupare förståelse om de energigivande näringsämnena. Du får tillfälle att reflektera över ämnet utifrån olika aspekter. Uppgiften är en del av kursens betygsgrundande examinationsunderlag och ska lämnas in sista kursdag. Beskrivning Du ska svara på en essäfråga om energigivande näringsämnen. Du kommer att få feedback från dina kurskamrater och också ge feedback på andras essäer. Instruktioner Frågan du ska skriva om är: Hur mycket fett, protein och kolhydrater behöver människan egentligen? Texten ska omfatta 2-3 sidor och inkludera en kort introduktion, tre avsnitt om respektive energigivande näringsämne, samt en sammanfattning. Ni får gärna diskutera med varandra men du måste skriva och lämna in en egen text. Det finns ett obligatoriskt schemalagt tillfälle för återkoppling och läsning av varandras texter. Ta med fyra exemplar av ett första utkast på rapporten, det räcker med punkter om ni inte har hunnit mer. Ni kommer att bli indelade i grupper som har hunnit ungefär lika långt i skrivandet. Slutversionen av uppgiften ska lämnas sista kursdag, se även instruktioner sid 3. Litteratur för uppgiften är Ross, NNR samt utdelat föreläsningsmaterial. Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för gradering finner du längst bak. 16

17 Essäuppgift på näringsbehov hos olika grupper Syfte Syftet med denna uppgift är att du ges tillfälle att tillämpa dina näringsfysiologiska kunskaper genom att öva på att bedöma energibehov för olika individer, få erfarenhet av att näringsberäkna med hjälp av kostregistreringsprogram och öka din förmåga att ge konkreta kostråd utifrån givna förutsättningar. Fokus ligger på att problematisera kring närings- (och energi-)mässiga utmaningar vid olika belastningar, behov och kostrestriktioner. Beskrivning Du får ett menyförslag som du ska modifiera så att det passar tre olika individer (beskrivna nedan). I uppgiften ingår att motivera modifieringarna och diskutera näringsfysiologiska aspekter. Du skall i samtliga fall utgå från grundmenyn som redovisas under instruktioner nedan. Genom att göra så små ingrepp som möjligt (addera och ta bort) skall du justera menyn för respektive individ så att kosten i samtliga avseenden överensstämmer med NNR. Du kommer att få tillgång till Dietist. Följande punkter skall vara tillgodosedda efter att menyn anpassats Energibalans Fördelning mellan energigivande näringsämnen (ange om det bör anges i energiprocent eller gram per kilo kroppsvikt). Näringsintag (vitaminer, mineraler) Fettkvalitet Fiberintag Måltidsfördelning Den skriftliga redovisningen skall innehålla följande: 1. Energiberäkning samt aktuell fördelning mellan energigivande näringsämnen i grundmenyn nedan (dvs justera ingenting i första skedet). 2. Vilka justeringar av menyn (vilka livsmedel behöver adderas och vilka behöver plockas bort) krävs för respektive individ (det skall alltså vara fyra versioner av menyn)? Se till att samtliga punkter ovan blir tillgodosedda. Justera inte mer än vad som krävs, stommen i menyn nedan skall finnas kvar i så stor utsträckning som möjligt, enbart justeringar skall redovisas. Ta hänsyn till individuellt energi- och näringsbehov samt praktiska aspekter av ex måltidsfördelning/- sammansättning i samband med exempelvis idrott. Ange vilket energibehov du baserar dina råd på. Välj valfri metod för att uppskatta energibehovet och redovisa ditt resonemang. 3. Vilka är de största näringsmässiga utmaningarna för respektive individ? Lista nutrienter, diskutera varför de kan vara svåra att tillgodose för individen och tänkbara lösningar. 17

18 De tre individerna är: 1. Ann, 22 år, student med inaktiv fritid, lakto-ovo vegetarian 2. Hanna, 22 år elitcyklist med 4h träning per dag 3. Johanna, 22 år, student med 25 kg övervikt, behöver gå ned i vikt Grundmeny Frukost kl Fruktyoghurt 2 % 200g Cornflakes 60g Kavring 1 skiva, 30g Bregott (80%) 5g Rökt skinka (3%) 1 skiva, 10g Apelsinjuice 1 glas, 200g Kaffe En kopp, 150g Mellanmål kl Te 1 kopp, 200g Ett äpple 125 gram Lunch kl Pyttipanna 300g Stekt ägg 1st Inlagda rödbetor 30g Mellanmjölk 1 glas, 200g Fika kl Kaffe En kopp, 150g Fyllt Vetebröd 1 skiva, 60g Middag kl Kokt Spagetti 150g Köttfärssås 100g Ketchup 1 msk, 18g Morötter, rivna 1 dl, 45g Kväll kl dumlekolor Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. 18

19 Examinerande seminarium: Kostråd till olika individer Syfte Syftet med detta seminarium är att ge dig tillfälle att omsätta dina kunskaper till praktiska kostaspekter och ge dig övning i att kunna förmedla dessa kunskaper. Beskrivning Ni får ett schemalagt tillfälle då ni tillsammans formulerar lämpliga frågor som ni tror vanliga människor kan undra över när det gäller kostråd och näringsbehov hos olika individer. Dessa kommer att sammanställas och delas ut som förberedelsefrågor. På själva seminariet kommer ni att sitta i grupper om ca fyra personer och sitta i ett eget rum tillsammans med en examinator. Ni turas om att spela rollspel, där en av er får spela en av individerna nedan som får ställa frågor till dig som nutritionist. De olika typerna av individer är: En gravid kvinna. En ammande kvinna. En småbarnsförälder. En förälder till ett barn i skolåldern. En förälder till ett barn i tonåren. En ung, vuxen individ. En medelålders individ. En äldre individ. Alla individer är huvudsakligen friska och har inga särskilda sjukdomar som ni måste ta hänsyn till. Individerna kan dock vara av båda könen, vegetarianer eller veganer eller äter fisk men inte kött, fysisk aktiva eller inaktiva, ha olika typer av fysisk aktivitet. Vilken individ ni får spela respektive ge kostråd till kommer att lottas vid själva seminariet. Ni måste alltså förbereda er på ett möte med alla typer av individer. Syftet är att ni ska uttrycka era näringsfysiologiska kunskaper i ett begripligt språk och kunna ge konkreta, praktiska tips. Ni kan t ex inte förutsätta att personen vet vad energiprocent, proteinrika livsmedel, näringstät kost eller tomma kalorier är för något. Ni ska också kunna förklara varför ni ger vissa råd, dvs. ni ska kunna hänvisa till näringsfysiologiska kunskaper på ett begripligt sätt. För en del individer kanske det inte finns glasklara kostråd och ni har då möjlighet att förklara varför det är så. Bedömningsunderlag som kommer att användas Faktakunskaper Förmåga att konkretisera Relevans, helhet Kan svara på följdfrågor Knappa Ok Utmärkta Kommentarer

20 Betygskriterier A Arbetet följer angiven formalia utan anmärkningar. Texten svarar tydligt på frågeställningen på ett nyanserat och samtidigt fokuserat sätt, en ingående och samtidigt väl avvägd redogörelse. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras på ett självständigt sätt. Innebörden av fakta och begrepp framgår tydligt. Resonemangen är alltigenom klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop. Det finns väl underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skrivet med ett eget språk. B Arbetet följer angiven formalia så gott som helt. Texten svarar på frågeställningen på ett nyanserat sätt där ämnet belyses ur olika relevanta aspekter. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras. Innebörden av fakta och begrepp framgår. Resonemangen är klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skriven med ett eget språk. C Arbetet följer formalia med mindre anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen på ett adekvat sätt. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår i princip. Resonemangen är mestadels klara, det framgår hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda slutsatser. D Arbetet följer formalia med vissa anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen: redogörelsen är delvis något kortfattad/svepande/onyanserad/godtycklig/saknar vissa aspekter. Resonemangen är i princip underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår mestadels. Resonemangen är mestadels klara, det framgår, men något otydligt, hur fakta hänger ihop. Det finns relevanta slutsatser. Texten har mindre inslag av osjälvständigt språk. E Texten följer formalia med flera anmärkningar. Texten svarar delvis på frågeställningen: redogörelsen är bitvis kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av resonemang som är svagt underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp är delvis oklar. Resonemangen är delvis oklara. Slutsatserna är något vaga/onyanserade. Texten har inslag av osjälvständigt språk. Fx Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är bitvis för kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier med tveksamt vetenskapligt stöd. Resonemangen är delvis fragmentariska. Alternativt är texten delvis ej självständigt skriven, men en egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår. F Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är i stora delar alltför kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier som saknar vetenskapligt stöd. Resonemang som visar hur fakta hänger ihop saknas i stora delar. Alternativt är texten ej självständigt skriven och egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår med tveksamhet. 20