Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Magdalena Rosell Studiehandledning
|
|
- Ola Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Magdalena Rosell Studiehandledning Näringsfysiologi 15 hp, vt-10
2 2
3 Innehåll Generella riktlinjer för skriftliga inlämningsuppgifter... 4 Uppgift 1 Förberedelseuppgift inför föreläsningarna om energigivande näringsämnen... 5 Uppgift 2 Biokemin bakom energigivande näringsämnen... 7 Uppgift 3 Skriftlig dugga på energigivande näringsämnen... 8 Uppgift 4 Hemtentauppgift på energigivande näringsämnen Uppgift 5 Laboration kostplanering Uppgift 6 Förberedelseuppgift inför undervisning om vattenlösliga vitaminer Uppgift 7 Vitaminer och mineraler - fördjupning Uppgift 8 Skriftlig dugga på vitaminer och mineraler Uppgift 9 Presentationsteknik Uppgift 10 Eget fördjupningsarbete Uppgift 11 Examinerande seminarium på praktiska kostråd till olika individer Uppgift 12 Hemtentauppgift på näringsbehov hos olika grupper Uppgift 13 Reflektion kring presentationen av eget fördjupningsarbete Betygskriterier
4 Generella riktlinjer för skriftliga inlämningsuppgifter Texterna ska skrivas med Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd. Styckeindelningar ska markeras tydligt med blankrad alternativt med indrag på första raden i stycket. Gör ej ny rad inom ett och samma stycke. Inkludera sidnummer nere till höger på sidan. Gör en språkkontroll innan du lämnar in en text. Låt gärna någon annan läsa texten för att kolla om meningarna är tydliga och begripliga. Alla inlämningsuppgifter lämnas in via e-post, i första hand som word-dokument (om ej annat anges). Läs instruktionerna för inlämningen av de två hemtentauppgifterna samt eget fördjupningsarbete. Dessa ska lämnas in anonymt. Skriv därför ej namn på dessa dokument. 4
5 Uppgift 1 Förberedelseuppgift inför föreläsningarna om energigivande näringsämnen Syfte Denna uppgift är utformad för att du ska få ut så mycket som möjligt av föreläsningarna om energigivande näringsämnen. Lärarna kommer att förutsätta att ni har gjort uppgifterna och gå vidare med fördjupningar inom området. Förberedelseuppgift inför föreläsningarna om KOLHYDRATER Tallriksmodellen består av ¾ vegetabilier + bröd. Er första förberedelseuppgift är att ta reda på hur många gram fibrer som grönsakerna kontra brödet bidrar med i denna modell. Använd SLVs livsmedelsdatabas ( för att ta reda på hur mycket en normalportion av bröd (30gram) samt grönsaker (100 gram) bidrar med. Använd följande livsmedel ur SLVs livsmedelsdatabas: vitt bröd (ospec, grovt bröd, fullkornsbröd (typ rallarhalvor), rivna morötter och isbergssallad. Er andra förberedelseuppgift handlar om ett av SLVs kostråd som i slutet av 2009 ändrades från "Ät bröd till varje måltid, gärna fullkorn till Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, pasta och ris. Er uppgift är att ta reda på vad det i praktiken innebär om man väljer att inte äta bröd till måltiden och istället ersätter den med potatis. Hur mycket potatis måste man då komplettera med för att ligga på samma kolhydratnivå? Räkna på att en potatis väger ca 60 gram och att en skiva vitt bröd (vitt ospec.) väger ca 30 gram. Bästa hälsningar Andrea Friedl Förberedelseuppgift inför föreläsningarna om LIPIDER Inför förläsningen förväntas du ha läst på och ha grundläggande kunskaper om: Lipider definitioner av olika lipidklasser och grundläggande/kemiska skillnader mellan olika fetter och fettsyror. Fettsyror typer, funktioner, metabolism och kostkällor Kolesterol/lipoproteiner grundläggande kemi samt endogen och exogen metabolism (översiktligt). Fort. nästa sida 5
6 Arbetsfrågor 1. Hur påverkar olika fettsyror blodfettprofilen? 2. Vad menas med att Nordiska näringsrekommendationer är evidensbaserade? 3. Vilken energifördelning (E%) av olika fetter bör vi eftersträva i kosten för att upprätthålla god hälsa och förebygga folksjukdomar som t ex hjärtkärlsjukdom? Då vi ses kommer ni att få stämma av era svar med varandra i smågrupper och sedan kommer några grupper att få besvara en av frågorna inför klassen. Redovisningen sker muntligt (5 min presentation) och med hjälp av OH, block, eller whiteboard-tavla. Litteratur för uppgiften är NNR och Shils, kap 5. Lycka till! Bästa hälsningar Ulf Risérus Förberedelseuppgift inför andra föreläsningspasset om PROTEIN Ta reda på och anteckna svaren på följande frågor: 1. Vad är rekommenderat intag av protein enligt NNR är för följande grupper: barn, vuxna, gravida, ammande, äldre och idrottare. Notera också hur man har motiverat dessa rekommendationer. 2. Gäller samma rekommendationer för elitidrottare? Vad säger expertgruppen på Svenska olympiska kommittén? (gå in på under publikationer och sedan under rapporter) 3. Finns det enligt NNR någon övre gräns för rekommenderat intag av protein? Hur motiveras detta? 4. Om du äter 20 E% protein per dag hur mycket blir detta i gram protein per kg vikt i ditt fall? Vad blir motsvarande siffra om du äter 10 E% protein? Vilken slutsats kan du dra av detta? Bästa hälsningar Magdalena 6
7 Uppgift 2 Biokemin bakom energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att du ska få tillfälle att repetera det du lärde dig på biokemikursen och se hur detta är kopplat till omsättningen av energigivande näringsämnen. Beskrivning Inför seminariet den 13 april ska alla ha gjort en förberedelseuppgift där ni får friska upp era biokemikunskaper. På själva seminariet kommer ni i grupper få diskutera ett case med tillhörande frågor som handlar om hur omsättningen av kolhydrater, fett och protein regleras i cellen vid olika tillstånd som exempelvis fasta, efter måltid och vid träning. Förberedelseuppgift inför seminariet Seminariet förutsätter att alla har repeterat biokemin och även fysiologin. Ni förbereder er genom att besvara nedanstående frågor. Till er hjälp får ni utdelade översikter av metabolismen av lipider, kolhydrater och aminsoryror som ni kan göra anteckningar på: 1. Vad är det för substrat som går IN och vad kommer UT i metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror? 2. Var i cellen sker metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror? 3. I vilka organ och celler äger metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror rum? 4. Hur regleras metabolismen av lipider, kolhydrater och aminosyror inne i cellen: a) Hur inverkar insulin, adrenalin, kortisol och glukagon? b) Vilka andra regleringsmekanismer finns det? Obs! Förberedelsen är viktig. Seminariets upplägg förutsätter att detta är gjort. Seminariet tisdag den 13 april Mer information om seminariets upplägg ges vid seminariet. Ta med dina anteckningar, föreläsningsmaterial från energigivande näringsämnen samt biokemiboken! 7
8 Uppgift 3 Skriftlig dugga på energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att hjälpa dig att tillägna dig grundläggande kunskaper om de energigivande näringsämnena. Du får tillfälle att fundera över vilka slags kunskaper som är relevanta och vad ni bör kunna som nutritionister. Beskrivning Du ska formulera åtta förslag till duggafrågor samt lämpliga svar. Dina förslag ska godkännas av en grupp kurskamrater och kommer att användas som underlag för duggan. Samma dag som ni skriver duggan kommer ni också att rätta den. Instruktioner för duggafrågorna Du ska formulera 8 duggafrågor för de energigivande näringsämnena. Frågorna ska vara av enklare faktakaraktär och kunna besvaras med några meningar. De får inte kunna besvaras med ja eller nej. Du ska också skriva lämpliga svar till dina frågor. Tisdag den 13/4 ska du ha med dig genomtänkta utkast på dina frågor. Ni kommer att delas in i grupper som får se över frågorna och eventuellt modifiera dem så att de blir godkända av gruppen. Utgå från kriterierna på nästa sida när ni bedömer varandras frågor. Alla frågor måste vara godkända av alla i gruppen innan de lämnas in. Senast kl 18:00 samma dag ska ni mejla era godkända frågor + svar till magdalena.rosell@ki.se i ett formaterat excelark som ni kommer att få tilldelat i förväg. Litteratur Litteratur att ha som utgångspunkt är Shils, NNR samt material utdelat vid föreläsningar rörande energigivande näringsämnen samt aptitreglering. Duggan Under onsdagen kommer ni att få ut ett urval med övningsfrågor till duggan. Till själva duggan den 17/4 kommer ett annat urval av era frågor att användas. Direkt efter duggan kommer ni att få ut svaren till frågorna och sitta i grupper och rätta duggorna. Varje grupp kommer att ansvara för rättningen av vissa frågor. Fort. nästa sida 8
9 Duggan kommer att ha en gräns för G (70 %) som måste uppnås för att kursen ska bli godkänd. Det finns även en riktlinje för VG på 90 % som inte är avgörande för slutbetyget. Det primära underlaget för betygsbedömningen på kursen består av hemtentauppgifterna och det egna fördjupningsarbetet. Ett VG eller nära VG på duggan vägs in då betyget står och väger mellan olika steg. Kriterier för duggafrågorna Kriterier för komplettering Frågorna är tvetydiga/otydliga, eller handlar om sådant som bedöms som ej relevant att kunna i denna kurs,. ligger alltför långt bort från vad som är relevant att kunna i denna kurs, eller de kräver ett alltför omfattande svar. Svaren är inte tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättning av duggan. Exvis: svaren är inte helt korrekta, de är uttryckta i svepande ordalag, eller de ligger på en alltför detaljerad eller alltför ytlig nivå. Kriterier för godkänt Frågorna är tydliga, begripliga, relevanta/vettiga och kan besvaras med några meningar. Svaren är korrekta, lagom långa och tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättningen av duggan. 9
10 Uppgift 4 Hemtentauppgift på energigivande näringsämnen Syfte Syftet med denna uppgift är att stimulera en djupare förståelse om de energigivande näringsämnena. Du får tillfälle att reflektera över ämnet utifrån olika aspekter. Beskrivning Du ska svara på en essäfråga om energigivande näringsämnen. Du kommer att få feedback från dina kurskamrater och också ge feedback på andras essäer. Instruktioner Frågan du ska skriva om är: Hur ser relationen ut mellan behov och rekommendation för de energigivande näringsämnena? Din text ska omfatta 2-3 sidor och ha följande upplägg: Kort introduktion Tre avsnitt om respektive energigivande näringsämne Sammanfattning Ni får gärna diskutera med varandra men du måste skriva och lämna in en egen text. Den 20/4 finns ett schemalagt tillfälle för återkoppling och läsning av varandras rapporter. Ta med fyra exemplar av ett första utkast på rapporten, det räcker med punkter om ni inte har hunnit mer. Ni kommer att bli indelade i grupper som har hunnit ungefär lika långt i skrivandet. Slutversionen av uppgiften ska lämnas in i portföljen sista kursdagen den 4/6. Dokumentet ska mejlas in till marie.beckeman@ki.se i ett attachment som ni har sparat under namnet Förnamn Efternamn Uppgift 4 (exempelvis Anna Bengtsson Uppgift 4 ). Skriv inte ert namn inne i dokumentet. Litteratur Litteratur för uppgiften är Shils, NNR samt utdelat föreläsningsmaterial. Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för gradering finner du längst bak. 10
11 Uppgift 5 Laboration kostplanering Syfte Syftet med denna uppgift är att du ska få tillämpa dina näringsfysiologiska kunskaper och få erfarenhet av att arbeta med ett näringsberäkningsprogram. Uppgiften är också en övning inför hemtentauppgiften på näringsbehov hos olika grupper. Beskrivning Du ska tillsammans med en kurskamrat planera och näringsberäkna två stycken 2-dagarsmenyer, en blandkost och en vegetarisk, för en tilldelad individ. De båda menyförslagen ska i princip uppfylla näringsrekommendationerna. Ni ska presentera ert förslag i en poster och även göra en utvärdering av en annan grupps poster. Instruktioner Ni arbetar tillsammans två och två och ni kommer att få en individ från listan nedan utlottad till er som ni ska planera de två menyerna för. Försökspersoner 1. Barn, 4 år, går på dagis 2. Pojke, 14 år, tränar fotboll 3. Flicka, 19 år, tränar aerobics (fr a på kvällstid) 4. Gravid, 27 år, kontorsarbetande 5. Ammande, 33 år (barnledig) 6. Man, 26 år, elitidrottare 7. Man, 55 år, systemutvecklare, något överviktig 8. Kvinna, 80 år, bor hemma men i övrigt frisk 9. Kvinna, 61 år, lärare, något överviktig Måndag förmiddag Först sker en kort introduktion i stora seminarierummet. Därefter arbetar ni parvis med förberedelser: 1. Ta reda på: a) individens troliga energibehov. b) rekommenderad fördelning av energigivande näringsämnen (E%) och räkna om dessa värden till gram (i förhållande till individens energiintag). c) rekommenderat intag av övriga näringsämnen (det räcker med Ca, Fe, Zn, folsyra och askorbinsyra). d) rekommenderad fördelning av energiintaget på olika måltider. Fort. nästa sida 11
12 2. För varje menyförslag (blandkostmenyn och vegetariska menyn) gör ni en grovplanering för de två dagarna (välj torsdag, fredag) och alla måltider, även mellanmål. Med vegetarisk meny avses en lakto-ovo-vegetarisk kost (dvs ej fisk, kött eller skaldjur), men ni får gärna välja att göra en lakto-vegetarisk eller vegansk meny om ni vill. Frukosten kan vara lika båda dagarna. Använd så många livsmedel som möjligt från alla de grupper som angivits under Rekommendationer om kostens variation (SNR 1997) Välj livsmedel och portionsstorlekar som kan vara realistiska för ditt fall. Lämpliga portionsstorlekar kan ni skatta med hjälp av Vikttabeller eller Mått för mat. Skriv upp livsmedel och maträtter. Variera mellan lunch och middag beträffande livsmedelsval och konsistens. Måndag eftermiddag Databearbetning i sal Matilda, Alfred Nobel Allé 8 plan 6. Lämna in bakgrundsdata för vald försöksperson samt huvudfynden från labben till Kåre. Planera er poster. Den ska bestå av 4-6 A4-ark som ni sedan tejpar upp på ett stort blädderblockark. Följande rubriker ska vara med: Syfte, Metod, Resultat, Diskussion, Slutsats. Presentera de resultat som ni bedömer som mest intressanta att för era kurskamrater att ta del av. Inkludera gärna exempel på en meny. Ni kan ha ett separat dokument med kompletterande resultat i beredskap som ni kan visa för intresserade när ni presenterar er poster. Se kriterierna på nästa sida. Tisdag förmiddag Fortsatt arbete med er poster. Skriv ut era A4 med text och sätt upp på bläderblocksarken som finns uppsatta i stora seminarierummet. Detta ska vara klart senast kl 10:15. Mellan 10:15-11:30 (ca) är det posterutställning med diskussion och mingel. Ni turas om att stå kvar vid er poster och diskutera era resultat. Under posterutställningen kommer ni att även att göra en granskning av en annan grupps poster utifrån bedömningskriterierna; en bedömningsmall kommer att delas ut som ni ska fylla i och lämna in. Ni ska också ta reda på om det finns några gemensamma svårigheter för alla försökspersonerna och om det finns några specifika svårigheter för de olika försökspersonerna. Vi avslutar med en gemensam uppsamling. Fort. nästa sida 12
13 Hjälpmedel och litteratur - NNR 2004 Obs. Tag med! - Kost- och Näringsdatas program Dietist (finns installerat i datasalen) - Vikttabeller (Livsmedelsverket, 1999) (finns att låna) - Mått för mat (Konsumentverket) (finns att låna) - Livsmedelstabeller (Livsmedelsverket, 1996) (finns att låna) - Stora ark + tejp (kommer finnas i seminarierummet på torsdag morgon) Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Postern uppfyller inte angiven formalia. Text och tabeller är ofullständiga eller otydliga eller svårlästa. Menyförslagen upplevs sannolikt som orealistiskt eller opraktiskt att genomföra för individen ifråga. Näringsinnehållet ligger alltför långt utanför rekommendationerna. Urvalet av resultaten som presenteras i postern är antingen för stort eller för litet. Ni har inte funderat över ert urval. Er tolkning av näringsberäkningarna är onyanserad och det framgår inte att ni förstår begreppen näringsbehov kontra näringsrekommendationer. Ni har inte identifierat gemensamma eller specifika svårigheter vid kostplaneringen för de olika försökspersonerna. Kriterier för godkänt Postern uppfyller angiven formalia. Text och tabeller är kompletta, överskådliga och lättlästa. Menyförslagen upplevs sannolikt som realistiskt och pratiskt genomförbart för individen ifråga. Näringsinnehållet uppfyller i princip rekommendationerna. Urvalet av resultaten som presenteras i postern är relevant och ni kan motivera ert urval. Er tolkning av näringsberäkningarna är nyanserad och det framgår att ni förstår begreppen näringsbehov kontra näringsrekommendationer. Ni har identifierat gemensamma och specifika svårigheter vid kostplaneringen för de olika försökspersonerna. 13
14 Uppgift 6 Förberedelseuppgift inför undervisning om vattenlösliga vitaminer Syfte Denna uppgift är utformad för att du ska få ut så mycket som möjligt av undervisningen om vattenlösliga vitaminer. Undervisningen baseras på att ni har gjort uppgiften och Lars-Arne Haldosén kommer att gå vidare med fördjupningar inom området. Instruktioner Läs kapitel 52, Structure and function of the water-soluble vitamins, i Harper s Biochemistry (24 ed). Detta kapitel kommer att kopieras upp till er. Kapitlet utgör en koncentrerad sammanfattning av de vattenlösliga vitaminernas biokemi och deras viktiga kliniska aspekter. Läs även om de vattenlösliga vitaminerna i NNR. Notera korta svar på följande frågor och ta med anteckningarna till föreläsningen: 1. Vilka är de vattenlösliga vitaminerna och vad karaktäriserar varje vitamin? 2. I vilka typer av livsmedel finns de vattenlösliga vitaminerna? 3. Vilka funktioner har de vattenlösliga vitaminerna i intermediärmetabolismen? 4. Vilka är de viktigaste kliniska bristsymptomen och hur är dessa kopplade till bristen på respektive vitaminet? Undervisningens upplägg Under första timmen kommer ni att sitta i grupper och diskutera igenom svaren och samla upp eventuella oklarheter och frågor som Lars-Arne sedan hjälper till med att reda ut. Under de två andra timmarna före lunch kommer Lars-Arne att föreläsa om symptom och andra kliniska aspekter av de vattenlösliga vitaminerna. Efter lunch kommer ni att arbeta i grupper med en seminarieuppgift på vattenlösliga vitaminer som avslutas med en gemensam uppsamling. 14
15 Uppgift 7 Vitaminer och mineraler fördjupning Syfte Syftet med denna uppgift är att ge dig tillfälle att fördjupa dig i vitaminer och mineraler samt att få en förståelse olika informationskällors innehåll och omfång. Du får tillfälle att diskutera vitaminer och mineraler i grupper som läst samma litteratur. Beskrivning Du kommer att tilldelas tre stycken vitaminer och mineraler som du ska läsa om i Shils och NNR och även i Näringslära för högskolan. Innan seminariet ska du ha besvarat vissa frågor som ni sedan kommer att diskutera tillsammans på själva seminariet. På seminariet kommer ni sammanfatta och skriva duggafrågor på detta. Instruktioner Du kommer att tilldelas en av följande grupper av vitaminer och mineraler: Järn, selen och vitamin K. Magnesium, fosfor och vitamin A. Kalcium, jod och vitamin E. Zink, koppar och vitamin D. Inför seminariet den 4 maj ska du ha läst om dina nutrienter i Shils och NNR. För en nutrient (välj en) också läsa Näringslära för högskolan (NfH). Boken finns att låna på KIB. Ett exemplar av boken finns i även i vårt egna bibliotek som ej är för hemlån, men du kan ta kopia på det aktuella kapitlet. Förberedelse inför seminariet Innan seminariet ska du besvara följande frågor: 1. Var det viktigaste/mest intressanta du lärde dig om dina nutrienter när du läste i Shils (som du inte fick veta när du läste NNR och NfH) som du tycker att de andra (som inte har samma nutrienter) borde känna till? 2. Finns det motstridiga fakta i de tre olika böckerna? 3. Vilken typ av information finns i de tre olika böckerna? Skriv ner anteckningar som du tar med dig till seminariet. Fort. nästa sida 15
16 Genomförande av seminariet Vid seminariet kommer ni att först sitta i grupper som har studerat samma nutrienter och jämföra och komplettera era jämförelser och anteckningar. Ni ska skriva en sammanfattning (den kan vara i punktform) på det som ni tycker att de andra studenterna bör kunna och som inte står i NNR. OBS! Det är bra om en i gruppen tar med en bärbar dator! Därefter kommer ni att sitta i tvärgrupper och kortfattat berätta för varandra vad ni har kommit fram till i era expertgrupper. I tvärgrupperna ska ni formulera duggafrågor + svar som ni mejlar in till magdalena.rosell@ki.se i ett förformaterat excelark som ni kommer att få. Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Du har inte gjort den individuella förberedelsen eller i övrigt varit delaktig i seminariets alla delar. Ni har i era grupper ej, eller på ett bristfälligt sätt, sammafattat eller skrivit duggafrågor som följer riktlinjerna. Kriterier för godkänt Du har gjort den individuella förberedelsen och tagit med dig egna anteckningar till seminariet och du har i övrigt varit delaktig i seminariets alla delar. Ni har i era grupper sammanfattat och skrivit duggafrågor som följer riktlinjerna. 16
17 Uppgift 8 Skriftlig dugga på vitaminer och mineraler Syfte Syftet med denna uppgift är att ge dig tillfälle att tillägna dig grundläggande kunskaper om vitaminer och mineraler. Du får tillfälle att fundera över vilka slags kunskaper som är relevanta och vad ni bör kunna som nutritionister. Beskrivning Du ska formulera åtta förslag till duggafrågor samt lämpliga svar. Dina förslag ska godkännas av en grupp kurskamrater och kommer att användas som underlag för duggan. Samma dag som ni skriver duggan kommer ni också att rätta dem. Instruktioner för duggafrågorna Du ska formulera 8 duggafrågor för de vitaminer och mineraler som finns med i NNR. Frågorna ska vara av enklare faktakaraktär och kunna besvaras med några meningar. De får ej kunna besvaras med ja eller nej. Du ska också skriva lämpliga svar till dina frågor. Tisdag den 5/5 ska du ha med dig genomtänkta utkast på dina frågor. Ni kommer att delas in i grupper som får se över frågorna och eventuellt modifiera dem så att de blir godkända av gruppen. Utgå från kriterierna på nästa sida när ni bedömer varandras frågor. Alla frågor måste vara godkända av alla i gruppen innan de lämnas in. Senast kl 18:00 samma dag ska ni mejla era godkända frågor + svar till magdalena.rosell@ki.se i ett formaterat excelark som ni kommer att få tilldelat i förväg. Litteratur Litteratur att ha som utgångspunkt är enbart NNR samt kompletterande föreläsningsmaterial. Shils bok ligger således inte till grund för denna uppgift. Ni bestämmer själva vad som är relevanta frågor. Lämpligen bör fokus ligga på grundläggande näringsfysiologi, såsom - näringsämnenas funktioner - centrala mekanismer - upptag, omsättning, utsöndring - källor i kosten - bristsymptom - interaktioner med andra näringsämnen - risk för toxicitet, toxiska symptom - grupper med förhöjt behov eller med risk att utveckla brist av näringsämnet - om det finns något särskilt att uppmärksamma vad gäller rekommendationerna - mer? Fort. nästa sida 17
18 Kriterier för duggafrågorna Kriterier för komplettering Frågorna är tvetydiga/otydliga, eller handlar om sådant som ligger alltför långt bort från vad som är relevant att kunna på denna kurs, eller de kräver ett alltför omfattande svar. Svaren är inte tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättning av duggan. Exempel: svaren är inte helt korrekta, de är uttryckta i svepande ordalag, eller de ligger på en alltför detaljerad eller alltför ytlig nivå. Kriterier för godkänt Frågorna är tydliga, begripliga, relevanta/vettiga och kan besvaras med någon eller några meningar. Svaren är korrekta, lagom långa och tillräckligt uttömmande för att kunna användas som underlag vid rättningen av duggan. Duggan Under onsdagen kommer ni att få ut ett urval med övningsfrågor till duggan. Till själva duggan den 8/5 kommer ett annat urval av era frågor att användas. Direkt efter duggan kommer ni att få ut svaren till frågorna och sitta i grupper och rätta duggorna. Varje grupp kommer att ansvara för rättningen av vissa specifika frågor. Duggan kommer att ha en gräns för G (70 %) som måste uppnås för att kursen ska bli godkänd. Det finns också en riktlinje för VG på 90 % som inte är avgörande för slutbetyget utan utgör en riktlinje. Det primära underlaget för betygsbedömningen på kursen består av hemtentauppgifterna och det egna fördjupningsarbetet. Ett VG eller nära VG på duggan vägs in då betyget står och väger mellan olika steg. 18
19 Uppgift 9 Presentationsteknik Syfte Syftet med denna uppgift är att ge dig tillfälle att träna din förmåga att göra muntliga presentationer. Beskrivning Undervisningen i presentationsteknik innefattar två obligatoriska tillfällen. Vid första tillfället ges teori och till andra tillfället ska du ha förberett en kort presentation inom ett valfritt ämne. Mer detaljerade instruktioner kommer att ges vid första undervisningstillfället av Teija Frang Gustavsson. Bedömningskriterier Övningspresentationen är enbart en övning. Du får tillfälle att få pröva på att prata inför en grupp och det är fritt fram att göra misstag. Det sker ingen bedömning utan du kommer enbart att få värdefulla tips och kommentarer. 19
20 Uppgift 10 Eget fördjupningsarbete Syfte Syftet med denna uppgift är att du ska få öva dig i att följa med kunskapsutvecklingen inom näringslära genom att söka och sammanställa vetenskapligt material och lära dig referenshantering. Beskrivning Du får välja ett eget ämne och skriva en text som sammanfattar aktuell vetenskap inom området. Du ska göra en litteratursökning och redogöra för hur mycket relevant information som finns inom området. Du kommer att få en handledare för arbetet. Du ska också presentera ditt arbete muntligt. Instruktioner Välj ett område inom näringsfysiologi som du skulle vilja läsa mer om som inte specifikt har tagits upp under kursen. Formulera en frågeställning, nedan följer några exempel. Du får gärna föreslå ett eget ämne. Titta gärna i kapitlen i Shils för att få idéer. Exempel på frågeställningar Kan tillskott av omega-3 fettsyror skydda mot hjärtkärlsjukdom? Hur ska man äta om man arbetar oregelbundna tider? Kan man låta barn växa upp på veganmat? Vad och när ska man äta för att minska risken för karies? Hur mycket järn bör man inta när man är gravid? Hur mycket vätska behöver man när man springer långdistanslopp? Bör man rekommendera äldre att ta tillskott av vitamin B12? Kan man bli beroende av socker? Är mörk choklad nyttigt? Skyddar nötter mot övervikt? Kan högt proteinintag påverka njurhälsan? Kan tillskott av grenade aminosyror förbättra fysisk prestationsförmåga? Kan multivitamintillskott förebygga kroniska sjukdomar? Löper veganer ökad risk för att få benskörhet? Kan ett högt intag antioxidanter hämma åldrandet? Kan ett högt intag av syrabildande livsmedel vara skadligt för hälsan? Är det hälsosamt att fasta? Hur kan vitamin A bidra till benskörhet? Vilken roll spelar proteinintaget för benskörhet? Kan probiotika minska risken för allergi?... listan kan göras lång. Obs! Välj inte ett ämne som handlar om behandling av sjukdomstillstånd, då detta kommer in under kursen Klinisk nutrition. Ni får gärna diskutera och samarbeta med varandra men du måste skriva och lämna in ditt eget arbete. Ni kan välja att skriva om närliggande områden men välj inte exakt samma frågeställning. Fort. nästa sida 20
21 Arbetsgång 1. Börja med att läsa i Shils, NNR och andra kursböcker och se vad du finner där. 2. Gör några inledande sökningar av vetenskapliga artiklar på området. Välj sedan ut ca tre aktuella review-artiklar att läsa. 3. Modifiera och precisera din frågeställning om det behövs. Exempelvis: Om du är intresserad av frågan Är det bra att ta vitamintillskott? kan möjliga preciseringar vara Kan vitamintillskott skydda mot insjuknande av cancer? eller Bör fler svenskar ta tillskott av selen? eller På vilket sätt kan tillskott av vitamin A ha en negativ effekt på benskörhet möjliga mekanismer. 4. Skriv en text där du sammanfattar ditt område. Se riktlinjerna nedan. Obs! Syftet med uppgiften är inte att du ska täcka hela kunskapsläget för ditt område i ditt arbete. Syftet är primärt att träna i att söka och läsa vetenskaplig litteratur och skriva på ett vetenskapligt sätt. Det är inte meningen att du ska granska orginalarbeten. Om det inte finns några review-artiklar inom ditt område, kan du välja ut ett par originalarbeten och läsa introduktionen och diskussionen för att få en översikt över området. När du har läst och valt ut din litteratur, besvara din frågeställning utifrån det du har, även om du vet att det finns mer du skulle kunna inhämta. Tidsplan Senast onsdag den 5/5 ska du ha mejlat preliminärt val av ämne till magdalena.rosell@ki.se. Detta för att bibliotekarierna ska kunna anpassa sin undervisning i litteratursökning. Det går att byta ämne senare om ni vill. Under veckan kommer ni att få en handledare tilldelad, info om detta sker via e-post. Senast måndag den 17/5 ska du mejla din frågeställning samt en kort disposition till din handledare. Vid behov får ni komma överens om en tid för att träffas och diskutera frågeställningen och dispositionen, alternativt ta det per mejl. Senast onsdag den 26/5 ska du mejla in ett första utkast på arbetet till din handledare som du kommer att få kommentarer på. Ni kommer själva överens om detta sker via e- post eller om ni träffas. Slutversionen av uppgiften ska lämnas in i portföljen sista kursdagen den 4/6. Dokumentet ska mejlas in till marie.beckeman@ki.se i ett attachment som ni har sparat under namnet Förnamn Efternamn Uppgift 9 (exempelvis Anna Bengtsson Uppgift 9 ). Skriv inte ert namn inne i dokumentet. Fort. nästa sida 21
22 Riktlinjer för det skriftliga arbetet Ditt arbete ska ha följande struktur: Sammanfattning på max 200 ord som sammanfattar din text. Text på ca 3 sidor som sammanfattar den vetenskapliga litteraturen i lämpliga avsnitt med rubriker. Inled med en introduktion och avsluta med slutsatser. Referenslista enligt Vancouver-systemet, se separat handouts. Sökstrategi och sökresultat där du kortfattat beskriver sökstrategi (sökord, årtal, språk mm), vilka databaser/informationskällor som har använts, sökresultat (antal reviewartiklar, originalartiklar, djurstudier, humanstudier, metaanalyser, randomiserade försök. Eventuellt kan du ange ytterligare indelningar om ni tycker att det är relevant för er frågeställning, antal studier på barn, vuxna etc.) Riktlinjer för den muntliga presentationen Din presentation ska ta minuter + 5 minuter för frågor och diskussion. Overheadapparat, whiteboard, blädderblock och datorprojektor finns tillgängligt. Bedömningskriterier för det skriftliga arbetet Den skriftliga delen av denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. Bedömningskriterier för den muntliga presentationen Kriterier för komplettering Kriterier för godkänt Presentationen är oförberedd eller Presentationen är väl förberedd och ostrukturerad eller är antingen för lång eller strukturerad och håller sig inom angiven för kort. Presentationen ger ett oengagerat tid. Presentationen är intresseväckande och intryck eller så är det svårt att följa med. det är lätt att följa med. Du svarar på frågor Du undviker frågor och diskussion. och kan diskutera ditt arbete. 22
23 Uppgift 11 Examinerande seminarium på praktiska kostråd till olika individer Syfte Syftet med denna uppgift är att ge dig tillfälle att omsätta dina kunskaper till praktiska kostaspekter och kunna förmedla dessa på ett begripligt sätt. Beskrivning Ni kommer att ha ett förberedelsetillfälle då ni tillsammans konstruerar lämpliga frågor som ni kan tänka er att vanliga människor undrar över när det gäller kostråd och näringsbehov hos olika individer. En sammanställning av allas frågor mejlas senare ut. På själva seminariet kommer ni att delas in i grupper om ca 4 personer och sitta i ett grupprum tillsammans med en examinator. Ni kommer att turas om att spela rollspel, där en av er får spela en av individerna nedan som ställer frågor till en annan i gruppen som ska svara och ge individen kostråd. De olika typerna av individer är: En gravid kvinna. En ammande kvinna. En småbarnsförälder. En förälder till ett barn i skolåldern. En förälder till ett barn i tonåren. En ung, vuxen individ. En medelålders individ. En äldre individ. Alla individer är huvudsakligen friska och har inga särskilda sjukdomar som ni måste ta hänsyn till. Individerna kan dock vara tjej/kvinna eller kille/man, ha särskilda önskemål om maten, exempelvis kan de vara vegetarianer eller veganer eller äter endast fisk men inte kött. De kan också ha låg eller mycket hög grad av fysisk aktivitet och då olika typer av fysisk aktivitet. Individen kommer dock inte att representera en alltför komplicerad kombination av ovannämnda varianter. Syftet är att ni ska öva er i att uttrycka era näringsfysiologiska kunskaper i ett begripligt språk och kunna ge konkreta, praktiska tips. Ni kan t ex inte förutsätta att personen vet vad energiprocent, proteinrika livsmedel, näringstät kost eller tomma kalorier är för något. Ni måste vara beredda på att förklara och ge konkreta exempel. När ni spelar individen ska ni således spela en individ som inte är så insatt i näringslära. Vilken individ ni får spela respektive ge kostråd till kommer att lottas vid själva duggatillfället. Ni måste alltså vara förberedda för att tala med alla typer av individer. Ni får inte ta med några hjälpmedel, men ni får gärna använda papper och penna eller skrivtavla för att illustrera saker om ni vill. Fort. nästa sida 23
24 Till varje individ finns minuter avsatt. Hela gruppen kommer att hjälpa till att bedöma om kostråden var begripliga och relevanta. För en del individer kanske det inte finns några glasklara kostråd och ni har då möjlighet att kort förklara varför det är på det sättet. Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Du svarar på individens frågor på ett sätt som sannolikt inte upplevs som konkret eller begripligt, eller så är dina förklaringar alltför enkla/ensidiga eller onyanserade; och/eller du ger för individen kostråd som för individen saknar relevans eller som inte vilar på vetenskaplig kunskap inom området. Kriterier för godkänt Du kan svara på individens frågor på ett sätt som sannolikt upplevs som konkret och begripligt, utan att förklaringarna för den skull blir alltför enkla/ensidiga eller onyanserade. Du ger för individen relevanta kostråd som vilar på vetenskaplig kunskap inom området. 24
25 Uppgift 12 Hemtentauppgift på näringsbehov hos olika grupper Syfte Syftet med denna uppgift är att du ges tillfälle att tillämpa dina näringsfysiologiska kunskaper genom att öva på att bedöma energibehov för olika individer, få erfarenhet av att näringsberäkna med hjälp av kostregistreringsprogram och öka din förmåga att ge konkreta kostråd utifrån givna förutsättningar. Fokus ligger på att problematisera kring närings- (och energi-)mässiga utmaningar vid olika belastningar, behov och kostrestriktioner. Beskrivning Du får ett menyförslag som du ska modifiera så att det passar fyra olika individer (beskrivna nedan). I uppgiften ingår att motivera modifieringarna och diskutera näringsfysiologiska aspekter. Du skall i samtliga fall utgå från grundmenyn som redovisas under instruktioner nedan. Genom att göra så små ingrepp som möjligt (addera och ta bort) skall du justera menyn för respektive individ så att kosten i samtliga avseenden överensstämmer med NNR. Du kommer att få tillgång till Dietist. Följande punkter skall vara tillgodosedda Energibalans Fördelning mellan energigivande näringsämnen Näringsintag (vitaminer, mineraler) Fettkvalitet Fiberintag Måltidsfördelning Den skriftliga redovisningen skall innehålla följande: 1. Energiberäkning samt aktuell fördelning mellan energigivande näringsämnen i grundmenyn nedan (dvs justera ingenting i första skedet). 2. Vilka justeringar av menyn (vilka livsmedel behöver adderas och vilka behöver plockas bort) krävs för respektive individ (det skall alltså vara fyra versioner av menyn)? Tänk på att inte justera mer än vad som krävs, stommen i menyn nedan skall finnas kvar i så stor utsträckning som möjligt, enbart justeringar skall redovisas. Ta hänsyn till individuellt energi- och näringsbehov samt praktiska aspekter av ex måltidsfördelning/-sammansättning i samband med exempelvis idrott. Ange vilket energibehov du baserar dina råd på. 3. Vilka är de största näringsmässiga utmaningarna för respektive individ? Lista nutrienter, diskutera varför de kan vara svåra att tillgodose för individen och tänkbara lösningar. Fort. nästa sida 25
26 De fyra individerna är: 1. Ann, 22 år, student med inaktiv fritid, lakto-ovo vegetarian 2. Anna 22 år, student och friskis och svettis ledare 3. Hanna, 22 år elitcyklist med 4h träning per dag 4. Johanna, 22 år, student med 25 kg övervikt, behöver gå ned i vikt Grundmeny Frukost kl Fruktyoghurt 2 % 200g Cornflakes 60g Kavring 1 skiva, 30g Bregott (80%) 5g Rökt skinka (3%) 1 skiva, 10g Apelsinjuice 1 glas, 200g Kaffe En kopp, 150g Mellanmål kl Te 1 kopp, 200g Ett äpple 125 gram Lunch kl Pyttipanna 300g Stekt ägg 1st Inlagda rödbetor 30g Mellanmjölk 1 glas, 200g Fika kl Kaffe En kopp, 150g Fyllt Vetebröd 1 skiva, 60g Middag kl Kokt Spagetti 150g Köttfärssås 100g Ketchup 1 msk, 18g Morötter, rivna 1 dl, 45g Kväll kl dumlekolor Bedömningskriterier Denna uppgift utgör en del av underlaget för betygsbedömningen av portföljen. Kriterierna för denna gradering finner du längst bak. 26
27 Uppgift 13 Reflektion kring presentationen av eget fördjupningsarbete Syfte Syftet med denna uppgift är att stimulera din utveckling som talare inför en andra människor. Syftet är också att du ska lära dig mer om en annans students ämne. Beskrivning Du ska skriva en reflektion på ca en sida kring din egen och din och en annan students presentation, både vad gäller utförande och själva ämnet. Instruktioner Den skriftliga reflektionen ska svara på följande frågor: 1) Gick min presentation som jag hade planerat? Om inte, varför? 2) Vad gjorde jag bra? 3) Vad kan jag förbättra/tänka på till nästa gång? Välj en kurskamrats presentation och svara på följande: 4) Uppfyller presentationen bedömningskriterierna för den muntliga presentationen (se sid 21)? Kommentera kort. Fick jag några idéer eller tips jag kan ha nytta av? 5) Vad har jag med mig för kunskap om själva ämnet efter att ha tagit del av presentationen? Nämn det viktigaste. Bedömningskriterier Kriterier för komplettering Svaren på frågorna är alltför korthuggna för att det ska framgå att du har gjort en reflektion. Kriterier för godkänt Du har svarat på frågorna med resonemang som visar att du har gjort en reflektion.
28 Betygskriterier A Arbetet följer angiven formalia utan anmärkningar. Texten svarar tydligt på frågeställningen på ett nyanserat och samtidigt fokuserat sätt, en ingående och samtidigt väl avvägd redogörelse. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras på ett självständigt sätt. Innebörden av fakta och begrepp framgår tydligt. Resonemangen är alltigenom klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop. Det finns väl underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skrivet med ett eget språk. B Arbetet följer angiven formalia så gott som helt. Texten svarar på frågeställningen på ett nyanserat sätt där ämnet belyses ur olika relevanta aspekter. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier, som även problematiseras. Innebörden av fakta och begrepp framgår. Resonemangen är klara, det framgår tydligt hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda och nyanserade slutsatser. Texten är skriven med ett eget språk. C Arbetet följer formalia med mindre anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen på ett adekvat sätt. Resonemangen är underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår i princip. Resonemangen är mestadels klara, det framgår hur fakta hänger ihop med varandra. Det finns underbyggda slutsatser. D Arbetet följer formalia med vissa anmärkningar. Texten svarar på frågeställningen: redogörelsen är delvis något kortfattad/svepande/onyanserad/godtycklig/saknar vissa aspekter. Resonemangen är i princip underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp framgår mestadels. Resonemangen är mestadels klara, det framgår, men något otydligt, hur fakta hänger ihop. Det finns relevanta slutsatser. Texten har mindre inslag av osjälvständigt språk. E Texten följer formalia med flera anmärkningar. Texten svarar delvis på frågeställningen: redogörelsen är bitvis kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av resonemang som är svagt underbyggda med hänvisning till vetenskapliga fakta/teorier. Innebörden av fakta och begrepp är delvis oklar. Resonemangen är delvis oklara. Slutsatserna är något vaga/onyanserade. Texten har inslag av osjälvständigt språk. Fx Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är bitvis för kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier med tveksamt vetenskapligt stöd. Resonemangen är delvis fragmentariska. Alternativt är texten delvis ej självständigt skriven, men en egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår. F Texten följer inte formalia på flera centrala punkter. Texten svarar inte på frågeställningen på ett adekvat sätt; den är i stora delar alltför kortfattad/svepande/onyanserad/saknar vissa aspekter. Det finns inslag av fakta/teorier som saknar vetenskapligt stöd. Resonemang som visar hur fakta hänger ihop saknas i stora delar. Alternativt är texten ej självständigt skriven och egen förståelse för arbetet vid en muntlig diskussion framgår med tveksamhet. 28
2013-03-27. Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Studiehandledning. Näringsfysiologi 15 hp, vt-13
2013-03-27 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Studiehandledning Näringsfysiologi 15 hp, vt-13 Innehåll Instruktioner för skriftliga inlämningsuppgifter...
Läs merSchema. Näringsfysiologi 15 HP, VT2015. Gruppindelning för informationssökning, presentationsteknik och examinerande seminarium:
2015-02-28 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Schema Näringsfysiologi 15 HP, VT2015 Kursperiod: 23/3-5/6 Kursledare: (eric.poortvliet@ki.se) Lokal: Konferensrum
Läs merSchema. Näringsfysiologi 15 hp, vt-14. Gula seminarierummet, plan 5, Novum, om ej annat anges!
2014-03-24 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kursledare: (marie.lof@ki.se) Schema Näringsfysiologi 15 hp, vt-14 Kursperiod: 24/3-5/6 Kursledare: (marie.lof@ki.se) Lokal: Gula seminarierummet,
Läs merSchema. Näringsfysiologi 15 hp, VT Kandidatprogrammet i Nutrition 180 hp, (termin 4) och fristående kurs
Schema Näringsfysiologi 15 hp, VT 2016 Kandidatprogrammet i Nutrition 180 hp, (termin 4) och fristående kurs Kursperiod: 29/3-3/6 Kursledare:, eric.poortvliet@ki.se Kurssekreterare: Mattias Rennström,
Läs merSchema. Näringsfysiologi 15 hp, VT 2017
Schema 15 hp, VT 2017 Kandidatprogrammet i Nutrition 180 hp, (termin 4) och fristående kurs Kursperiod: 21/3-2/6 (påsklov 10/4 17/4) Kursledare:, eric.poortvliet@ki.se Kurssekreterare: Mattias Rennström,
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator
version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merMänniskans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Läs merBedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator
version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merIKG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng Human Nutrition and Applied Nutrition, 13.5 higher education credits
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN IKG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng Human Nutrition and Applied Nutrition, 13.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1.
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merVäl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg
Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning
Läs merLektion nr 5 Bra för mig bra för miljön
Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merRiktlinjer för bedömning av examensarbeten
Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merMatglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:
Läs merMatglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.
Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%
Läs merSTUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp
STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp ht-15 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Magdalena Rosell (Magdalena.rosell@ki.se
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs mer28/ Introduktion CL / Föreläsning: Utvärdering av studie- och yrkesvägledning och annan pedagogisk verksamhet
1(5) Studiehandledning Styrning, utvärdering och utveckling VT 2014 Kursansvariga: Christian Lundahl Kursens huvudsakliga innehåll Kursens övergripande syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper
Läs merStudiehandledning. Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p. Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen 2004. Irene Mattisson Ulla Johansson
Studiehandledning Mat, näring och hälsa (1-5) 5 p Gastronomiprogrammet Fristående kurs Vårterminen 2004 Irene Mattisson Ulla Johansson Innehållsförteckning Allmän information om kursen 3 Mat, näring och
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merBRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE
BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merREV Dnr: 1-563/ Sid: 1 / 8
REV 170518 Dnr: 1-563/2017 2017-05-29 Sid: 1 / 8 Arbetsgruppen för kvalitetsgranskning av examensarbeten Kriterier för bedömning av examensarbeten Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13
STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Eric Poortvliet (eric.poortvliet@ki.se
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merSamlad bedömning för: Kurs: Kostvetenskap A Kurskod: 2KN001 Start och slutdatum:
Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Kostvetenskap A Kurskod: 2KN001 Start och slutdatum: 140120 140606 Antal registrerade på kursen: 35 Datum för möte (programsamordnare,
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merStudiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merInstitutionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Nutritionsepidemiologi 7,5 hp Kursledare: Eric Poortvliet
2015-06-09 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Nutritionsepidemiologi 7,5 hp Kursledare: Eric Poortvliet STUDIEHANDLEDNING Nutritionsepidemiologi, 7.5
Läs merTeori Kost och Kondition. År 6 ht -13
Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merKOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet
KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,
Läs merAristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet
Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna
Läs merVad väljer du till mellanmål?
Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag
Läs merMHG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng
1(5) Institutionen för kost- och idrottsvetenskap MHG133, Näringslära och tillämpad näringslära, 13,5 högskolepoäng Human Nutrition and Applied Nutrition, 13,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merStudiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.
Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp. Välkommen till kursen Klinisk biomekanik. Med hjälp av den här studiehandledningen vill vi ge dig en uppfattning om vad du kan förvänta dig av kursen och hur
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008
LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merKursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)
LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga
Läs merLÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp
Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merAgenda. Näringslära Kosttillskott Frågor
Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för
Läs merIndividuell inlämningsuppgift TEK210
Individuell inlämningsuppgift TEK210 Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna, tillsammans med skriftlig
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merVad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer
Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions
Läs merKlinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg
Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merAnvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp)
Psykologiska institutionen (1 av 6) Anvisningar till delkursen Fördjupning (7,5 hp) VT 2013 Ansvarig lärare: Stefan Wiens, Ph.D., professor Rum 215, Frescati Hagväg 9 sws@psychology.su.se 08-163933 (nås
Läs merEva Lena Andersson
Välkommen till en snabbgenomgång av begreppet Nutrition/Näringslära 1 Begreppet Nutrition/Näringslära Den vetenskap som behandlar: näringsämnenas förekomst, upptag och omsättning i kroppen men också kunskap
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merCambros elektroniska utvärderingssystem
Cambros elektroniska utvärderingssystem Kursutvärdering Kost vid graviditet och amning 7,5 hp HT12 Tack för att du tar dig tid att fylla i utvärderingen av kursen Kost vid graviditet och amning! projektarbetet
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merApotekets råd om. Vitaminer och mineraler
Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och
Läs merHär får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.
Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,
Läs merSom medlem i Hälsas Viktklubb får du:
Visst vill vi vara friska och hålla trivselvikten, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsa Viktklubb får du den inspiration och motivation du behöver för
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merNationella matvaneundersökningar
Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs mer"Nutrient timimg" Du blir vad du äter. hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation. Målsättning med kostintag för idrottare
"Nutrient timimg" hur kan du planera ditt kostintag för en bättre prestation Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merModevetenskap II. Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista. Kursansvarig: Louise Wallenberg
1 (5) Modevetenskap II Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp, VT-16 Kursbeskrivning och Litteraturlista Kursansvarig: Louise Wallenberg Kursens innehåll och syften Kursen i vetenskapligt skrivande ger dig övning
Läs mer