Fler nöjda med LEDARSKAPET

Transkript

1 SÄKERHET Ny alkohol- och drogpolicy med slumpvisa drogtester. sid 8-9 företagshälsovården Akuta skador och förebyggande hälsokontroller. sid Linerbladet Nr En tidning för alla medarbetare vid Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Medarbetarundersökningen Fler nöjda med LEDARSKAPET LINERBLADET NUMMER

2 VD har ordet Reinhard Reiter Friska medarbetare hälsosam livsstil Hoppas du mår bra säger vi till varandra titt som tätt. Och det gör vi rätt i, eftersom en god hälsa är något av det mest värdefulla vi kan ha. Även för en arbetsgivare är det oerhört viktigt att värna om individens hälsa. Någon kanske invänder att detta bara gäller i goda tider, men jag hävdar att det endast är friska medarbetare som bidrar till vinst. God hälsa i arbetslivet är så mycket mer än ergonomi, lyfta rätt och sitta rätt. Arbeten som kännetecknas av säkra, stimulerande och behagliga förhållanden vilket FN-organet WHO kräver omfattar så mycket annat som till exempel arbetsplatsens utformning, organisation, ledarskap, ansvarstagande och arbetsklimat. En av Smurfit Kappa Kraftliners strategiska inriktningar sammanfattas i devisen Vi är en attraktiv arbetsgivare utan olyckor och med en frisk personal. Vi har gjort en rad insatser och fortsätter att arbeta för fler förbättringar i den riktningen. Här kan jag bland annat påminna om PABIC-enkäten (säkerhet) 2012 och årets medarbetarundersökning. Företagshälsovården och stöd till idrott och övrig fysisk aktivitet är andra exempel på insatser. Övriga åtgärder i hälsoarbetet handlar om ökad säkerhet med hjälp av verktyg som olycksanalys, Stop-Think- Go, enkäter med mera. Vad gör dig lycklig? En passion, ett häftigt jobb, pengar eller framgång? Eller skulle du hellre föredra en längre semester, ett fint hem, en härlig familj och vänner? Vägarna till lycka ser olika ut och de varierar beroende på personens värderingar och villkor. Alla är vi dock överens om att vi vill ha en god hälsa. Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av såväl fysiskt som psykiskt och socialt välbefinnande. Av detta följer att vi alla har ett personligt ansvar för hur vi agerar eller inte agerar. Tänk om jag skulle kunna få dig att stanna upp, få dig att slå av på takten eller få dig att göra något nytt bara för ditt eget välmående. Vad glad jag skulle bli. Vad har hänt med produktionslyftet? Ett nytt sätt att tänka Sara Sundqvist, koordinator för Produktionslyftet. Programmet Produktionslyftet, som innefattar hela organisationen, ska lära ut ett nytt tankesätt som gör det naturligt för alla medarbetare att i den normala vardagslunken jobba för att stärka Smurfit Kappa Kraftliners konkurrenskraft. Produktionslyftet är ett nytt sätt att tänka för att vi ska bli effektivare och jobba smidigare med förbättringsarbete, säger Sara Sundqvist, koordinator för Produktionslyftet. Sedan starten har styrgruppen (se faktaruta) träffats två gånger tillsammans med coacherna för programmet och haft två egna möten. Styrgruppen har bland annat spelat Lean-spel för att öka graden av samsyn i gruppen. Lärdomarna hittills av träffarna är bland annat hur viktigt det är att kommunicera, och att förstå sin egen roll i verksamheten. Små stegvisa förbättringar är lättare att implementera än stora kliv. Även en flödeskartläggning är gjord för att kunna se de olika behov och Ur innehållet 4 Knuff för sommarjobb 5 Medarbetarundersökningen 8 Ny alkohol- och drogpolicy 10 Företagshälsovården 14 Linerkrysset 15 Krönika 16 Nyanställda utmaningar som finns på respektive avdelning. Styrgruppen har också börjat jobba med verktyget Pulstavlan som är en metod för att hålla effektiva möten. Denna kommer även hela organisationen få ta del av. Vid nästa möte ska styrgruppen svara på frågan Vad vill vi göra och varför? De ska prioritera vad som är viktigt och vad som blir nästa steg samt hitta relevanta nyckeltal att jobba med fortsättningsvis. Sofia Lampa Styrgruppen består av: Sara Sundqvist Koordinator Reinhard Reiter VD Anette Sundström Ledningsgrupp, Personalchef Per Swärd Ledningsgrupp, Produktion Kjell Lundberg Underhåll Stefan Öqvist Administration Östen Classon Kvalitet Lars Bergström Pappersbruk Stefan Askenryd Pappers Patrik Johansson Ledarna Urban Lundmark Lut, Kraft Sara Nilsson Magasin/Rullhantering Bo Johansson Ledningsgrupp, Teknik Marianne Tollander Ledningsgrupp, Kvalitet Lars Lund Ledningsgrupp, Ekonomichef Anders Sandlund Underhåll Linerbladet Ansvarig utgivare: Anette Sundström, Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Redaktör: Jan Nyberg, Plan Sju kommunikation, tel: , epost: jan@plansju.se Produktion: Plan Sju kommunikation Tryck: Accidenstryckeriet 2013 Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända manus. 2 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

3 Vad händer på marknaden? TEXT: Sofia Lampa Foto: Anja Rödén Vi ser att delar av Europa mår bra medan andra mår sämre, men generellt sett är läget på marknaden stabilt. Vi har bra orderingång under kvartal 1 och 2 och säljer i linje med produktion, säger Magnus Sandegrim, försäljningschef. Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå är en av tre fabriker som tillverkar Kraftliner, de övriga två finns i Frankrike och Österrike. Piteåfabriken levererar främst produkter till nordvästra delen av Europa vilket innebär Skandinavien, Tyskland, Beneluxländerna och England. Magnus Sandegrim är försäljningschef för Kraftlinerfabrikerna i Europa och har även ett regionalt ansvar för den skandinaviska och ryska marknaden. På säljkontoret i Piteå jobbar sex personer som säljer till den skandinaviska och ryska marknaden, under försäljningsavdelningen i Piteå ligger även Supply chain som har 16 medarbetare som arbetar med logistik, teknisk service och administration. Vi lever av det vi säljer. Utan försäljning ingen produktion, så det är viktigt att behålla hög kvalitet och service, säger Magnus. De tre kraftlinerfabrikerna koordineras av Magnus och hans medarbetare genom att de flyttar ordrar mellan fabrikerna för att optimera produktionen och transporterna. Produktionen i Kraftlinerfabrikerna går till många olika områden. De största marknaderna är förpackningar till industriella produkter, vilket kan vara allt från TV-apparater till bildelar, samt den för livsmedelsförpackningar. På den industriella marknaden märks konjunkturen tydligare än för livsmedel. Magnus Sandegrim, försäljningschef. Livsmedel behövs alltid och förpackningar produceras vare sig det är upp- eller nedgång, säger Magnus och 2009 hade branschen en jättesvacka i och med att det ekonomiska läget i hela Europa försämrades, och då sjönk priserna kraftigt på Kraftliner. Dock hämtades priserna upp relativt fort och har varit bra för Kraftliner i Piteå. I år har vi lyckats få upp priserna ytterligare så läget är stabilt, säger Magnus. Andra europeiska producenter av Kraftliner är SCA, Mondi, BillerudKorsnäs och Europac, men Smurfit Kappa möter även konkurrens från Kraftliner producenter i Nord- och Sydamerika samt Ryssland och Sydafrika. Förra året gick en norsk Kraftlinerproducent i konkurs, vilket gynnat Kraftliner i Piteå. Utbudet har minskat men efterfrågan är kvar och priset har ökat. LINERBLADET NUMMER

4 Knuff in i fabriken Glad för sommarjobb Ghulam Heidiri, 20, kom som flykting från Afghanistan till Piteå för fyra år sedan. Nu studerar han teknikprogrammet på Strömbacka och snart vankas sommarjobb på Smurfit Kappa. Det kändes jättebra att få komma på intervju och träffa personalen på fabriken. Det var fantastiskt! säger Ghulam. Ghulam kan tacka Knuff för möjligheten till sommarjobb. Det var Sparbanken Nord som 2005 tog initiativ till ett program för att hjälpa ensamkommande ungdomar. I dag sker detta i samarbete med Piteå kommun, Arbetsförmedlingen, Rotary och OK. Det var Sparbankens personalchef Eva Lidén som ringde Smurfit Kappas personalchef Anette Sundström och frågade om sommarjobb för Ghulam. Vilken kille! På fyra år har han lärt sig bra svenska, och i sommar ska han jobba på Lut och kraft. De här killarna har ju inga nätverk och ingen naturlig ingång i arbetslivet. Knuff är verkligen bra och det känns jätteroligt, säger Anette. TEXT/FOTO: Jan Nyberg Kriget i Afghanistan har skördat mängder av offer i form av döda, skadade och flyktingar. När talibanerna dödade hans far och storebror lyckades 16-årige Ghulam klara sig genom att helt enkelt springa i väg. Efter händelsen skickade en morbror Ghulam till Europa, och i december 2008 kom han till Malmö för att några veckor senare hamna i Piteå. Den första tiden bodde jag i Öjebyn med tio andra flyktingar från olika länder. Det var tufft att vara borta från familjen och jag mådde inte så bra då. Nu är det lite lättare när jag känner både några andra afghaner och svenskar, säger Ghulam. Efter att först ha läst svenska på Komvux och sedan ett förberedande år på Strömbacka, går han i dag andra året på teknikprogrammet. Att man kan få utbildning här! Det är jättebra. På fritiden spelar han fotboll i Öjebyn, division 4. Mest på mittfältet, men jag spelar på olika platser i laget, säger han på obehindrad svenska. Skolan och fotbollen betyder en del nya kompisar, men han och andra flyktingar tycker att det är svårt att bli en del av Piteå. Många har det helt enkelt tråkigt, menar han, och jämför med Umeå där han gjort ett kortare mellanspel. Det är flera som har flyttat till större städer söderut, och själv hade jag just bestämt mig för att flytta till Umeå när jag fick sommarjobbet på Smurfit Kappa. Nu känns det tryggare här, säger Ghulam. Han ser nu fram emot sommaren och kan mycket väl tänka sig en framtid som pitebo om han senare skulle få ett riktigt jobb. Men först siktar han på teknikstudier på en högskola, kanske med inriktning mot processindustri. Linerbladet frågar Ghulam om de viktigaste skillnaderna mellan Afghanistan och Sverige, bortsett från krig och fred. Det är att man kan få utbildning här! Det är jättebra. Och demokrati och frihet. Alla kan göra vad som helst om man bara vill. Det jag saknar är alla högtider som vi firar hemma och brödet När det gäller längtan efter det afghanska köket åker han och några kompisar ibland till Luleå för att handla. Men saknaden efter familjen är svårare att lindra. I dag lever Mamma och mina andra släktingar som flyktingar i Pakistan. Men de har det svårt, och det är oroligt där just nu. Jag pratar ibland över Skype med Mamma, säger Ghulam som vet att det också finns de som inte har kvar någon anhörig alls. 4 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

5 Medarbetarundersökningen visar: Fler är nöjda med ledarskapet Resultatet av årets medarbetarundersökning visar att de anställda tycker att ledarskapet förbättrats markant. Det är positivt att satsningen har gett resultat. Nu går vi vidare genom att alla chefer tar fram handlingsplaner tillsammans med medarbetarna, säger personalchef Anette Sundström. TEXT/ Foto: Jan Nyberg Information och kommunikation är områden som tycks kunna förbättras, även om ingen försämring skett sedan Det är fortfarande bara var fjärde medarbetare som anser sig vara välinformerad om beslut och om vad som händer vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Likaså är det färre än var tredje medarbetare som tycker att ledningen är bra på att kommunicera mål och värderingar. Frågan om jag som medarbetare har förtroende för företagets ledning visar på ungefär samma resultat som för två år sedan. Drygt en tredjedel svarar jakande, en tredjedel är tveksamma och 29 procent svarar nej. Men frågan om stress och arbetsbelastning ger i år färre svar om negativ stress än tidigare. Möjlig- Medarbetarundersökningen som gjordes i början av året visar överlag inga dramatiska förändringar jämfört med den som gjordes Den viktigaste skillnaden, vid sidan om synen på ledarskap, är att svarsfrekvensen är klart bättre i år 84 procent mot 70 procent tidigare. Totalt var det 543 medarbetare som fick enkäten och 456 svarade. Det beror antagligen på att det förra gången bara var en webbenkät, vilket gjorde det svårare för skiftpersonal att svara. Nu fick nästan hälften av personalen enkäten också på papper, säger Anette. Syftet med undersökningen är att se hur företagets medarbetare upplever sin samlade arbetssituation. Resultatet ska sedan ligga till grund för olika förbättringar i hela organisationen. Medarbetarundersökningen är ett av många verktyg som chefen har till sitt förfogande för att skapa trivsel och arbetsglädje. Det viktiga är att vi nu jobbar med resultatet tillsammans med medarbetarna. Det gäller att identifiera var vi kan göra förbättringar, säger Anette. Ett sådant område kan möjligen vara utvecklingssamtalen, där andelen som svarar att de haft samtal är något lägre än Det är nu också färre som svarar att chefen har tagit fram en plan för medarbetarens utveckling. Å andra sidan är fler nöjda med utvecklingssamtalet än när frågan ställdes förra gången. Medarbetarundersökningen är ett av många verktyg som chefen har till sitt förfogande för att skapa trivsel och arbetsglädje, säger Anette Sundström. het till återhämtning anses nu vara något bättre. Dock bör resultatet utvärderas med hänsyn till att det är betydligt fler som svarat på enkäten i år. Överlag är förändringarna i attityder små jämfört med undersökningen Det är främst synen på ledarskap som blivit klart mer positiv. Medelvärdet har här ökat från 3,5 till 3,8, vilket enkätens upphovsman CMA Research också pekar ut som den tydligaste förändringen. Största förbättringen ses i delfrågan om huruvida din närmaste chef är tillgänglig. Här instämmer 72 procent medan bara 5 procent är missnöjda. Resten är tveksamma eller har inte svarat. På frågan om chefen visar respekt för sina medarbetare tycker 75 procent att så är fallet. I enkäten finns även fyra frågor som handlar om hur nöjd och motiverad man är i arbetet. Hur god är arbetssituationen och är Smurfit Kappa kanhända en perfekt arbetsgivare? Svaren på dessa frågor sätts samman till vad man kallar MMI (motiverad medarbetarindex). Det har minskat från 65 till 63, men nivån är genomsnittlig med andra företag som genomför sådana här undersökningar. Skillnaden kan också bero på att vi har en högre svarsfrekvens i år, säger personalchefen Anette Sundström. Årets medarbetarundersökning är den andra som genomförts vid Smurfit Kappa. Alla chefer ska under våren ha presenterat och analyserat enkätens resultat, satt mål och före den 1 juli ha tagit fram handlingsplaner tillsammans med medarbetarna. Cheferna ska göra detta tillsammans med sina medarbetare. Det är tillsammans som vi kan åstadkomma förbättringar. Genom att alla blir delaktiga. Nästa medarbetarenkät planeras att genomföras under LINERBLADET NUMMER

6 Renseriet funkar bättre I starten av omorganisationen var den första tiden besvärlig. Det var många nya arbetsmoment och mycket ny personal men tack vare vilja och engagemang hos operatörerna så har förändringen blivit mycket lyckad, säger Sara Nilsson, personalledare. Smurfit Kappa valde att göra denna omorganisation för att öka tillgängligheten, öka kompetensen och för att få ett bättre samarbete och sammanhållning i arbetsgruppen. I dag har operatörerna erfarenheten med sig, de har bättre flyt och kan planera bättre, vilket har bidragit till en ökad produktion. Renseriet är effektivare, de har sänkt sina kostnader och hittat ett bra arbetssätt som fungerar. Operatörerna har varit mycket delaktiga i förändringen. De tar egna initiativ och hittar möjligheter till förbättringar, säger Sara. Vid Renseriet hade man tidigare Sara Nilsson en extern leverantör, Burlink, som skötte den kontinuerliga truck- och traktorkörningen men sedan maj 2011 driftas detta internt av operatörerna vid renseriet. Burlink jobbar fortfarande vid Renseriet på eftermiddagar och nätter. Vi har månatliga samarbetsmöten och de har varit ett stöd i förändringen, säger Sara. Operatörerna har utbildats för att klara av förändringen och för att klara av att sköta underhållet på utvalda arbetsmoment. Vid Renseriet finns i dag en Förbättringsgrupp som träffas en gång i månaden. Där diskuteras bland annat körsätt, transport och underhåll, allt i syfte att förbättra verksamheten ytterligare. Tillsammans löser de problem som uppstår och ser nya möjligheter till effektivare processer, säger Sara. Sofia Lampa Smurfit Kappa satsar på att förbättra ledarskapet i hela koncernen. Ett led i detta är att utbilda morgondagens ledare. Det är verkligen sporrande att få gå den här utbildningen. Vi får kunskaper om hela koncernen och etablerar nätverk med personer från andra länder, säger Hanna Bellander. TEXT: Jan Nyberg FOTO: Anja Rödén Satsning på ledarskap Årets medarbetarenkät visar att de anställda tycker att ledarskapet förbättrats markant sedan den förra enkäten gjordes för två år sedan. (Se artikel på sidan 5.) Detta kan bero på att Smurfit Kappa de senaste åren har satsat medvetet på att utveckla ledarskapet. Ett exempel är Smurfit Kappas ledarskapsprogram som syftar till att utveckla morgondagens ledare i hela koncernen. Det ettåriga programmet kallas Advanced Management Development (AMD) och hjälper deltagarna att öka sin kapacitet och erfarenhet. Tanken är att deltagarna ska bli redo för nästa steg i karriären. Utbildningen sker bland annat Hanna Bellander, projektledare på kvalitetsavdelningen, utbildas i ledarskap och knyter internationella kontakter. Vi har fått en mycket bra överblick över hur koncernen fungerar, säger Jens. 6 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

7 Omorganisering på Rullhantering och magasin genom ett par 1,5 veckor långa sejourer i Dublin. De 27 deltagarna företräder 14 olika nationaliteter och kommer från koncernens alla enheter. De flesta är i åldern år. Från Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå deltar två personer: Hanna Bellander, som är projektledare på kvalitetsavdelningen, och Jens Renberg, produktionsingenjör i sulfatfabriken. De är också de enda från Sverige. Vid sejouren i mars föreläste representanter från koncernens högsta ledning om allt från övergripande strategi till inköpsfunktioner. Vi har fått en mycket bra överblick över hur koncernen fungerar, säger Jens. I juli är det dags för nästa kurstillfälle i Dublin och i december samlas man för rapportering från de fem särskilda projekt som deltagarna arbetar med under året. Både Jens och Hanna framhåller hur värdefullt det är att utbildningen hjälpt dem att knyta en rad nya internationella kontakter. Vi etablerar nätverk med personer i olika positioner från andra länder. Det är bra för framtiden, säger Hanna. Ja, det här är en väldigt bra utbildning, instämmer Jens. Ledarskapsprogram Smurfit Kappas ledarskapsprogram syftar till att utveckla morgondagens ledare. Programmet Advanced Management Development (AMD) hjälper deltagarna att öka sin egen kapacitet, erfarenhet och bli redo för nästa steg i karriären. Årets program startade i mars och pågår i 12 månader. Deltagarna är 27 personer med 14 olika nationaliteter från Smurfit Kappas alla enheter. Av deltagarna är 30 procent kvinnor. Från Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå deltar två personer, Hanna Bellander och Jens Renberg. Hanna Bellander och Jens Renberg går i år ett ledarskapsprogram tillsammans med 25 övriga personer från hela världen. Förändringen blev bra, säger Niklas Sonesson, avdelningschef på Rullhantering. Vi jobbar med gemensamma frågor över avdelningarna, vi på Niklas Sonesson Rullhantering känner oss som ett sammansvetsat team. Vi har kortare väg från idé till beslut för att göra förändringar och förbättringar inom vår avdelning. Med en mindre personalgrupp och ett tydligt arbetsområde har vi blivit smidigare och effektivare i vårt sätt att arbeta. Förändringen bestod i att Rullhantering och magasin blev en egen avdelning och därmed fick respektive avdelning mindre personalgrupper. Skepsisen som uppstod vid omorganiseringen var att det historiskt sett getts mer pengar till PM1 och PM2, att inte tillhöra ett team och att de skulle uppstå bristande förståelse mellan de respektive avdelningarna. Innan förändringen var Rullhantering och magasin en del av PM1 och PM2. Det var stora personalgrupper, svårt att hantera gemensamma frågor och problem, som uppstod då arbetsmomenten var vitt skilda från varandra. Detta ville ledningen hitta en lösning på. Niklas nämner en annan positiv effekt, den minskade belastningen på tjänstemännen. Det är i dag lättare att hantera personalen och vi kan fokusera på viktiga frågor som rör enbart Rullhanteringen, säger Niklas. Sofia Lampa LINERBLADET NUMMER

8 Ny alkohol- och drogpolicy med slumpvisa drogtester Sedan i juni 2013 finns en ny alkohol- och drogpolicy vid Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå. Varje år ska var fjärde anställd vid Smurfit Kappa genomgå slumpvis drogtest. Det har företagsledningen beslutat. Det är ett led i vårt säkerhetsarbete, och det är något som alla stora tillverkningsindustrier gör i dag, säger personalchefen Anette Sundström. TEXT: Jan Nyberg Foto: Matton I korthet innebär det att företaget ska vara helt fritt från alkohol, starkare än lättöl, och övriga droger. Huvudskälet är att man vill skapa en säker arbetsmiljö. När detta läses ska all personal ha fått ett eget exemplar av den nya alkohol- och drogpolicyn. Tillsammans med policyn har företaget också tagit fram en lathund för hur ledare och chefer ska agera vid missbruk av alkohol eller droger. Riktlinjerna har tillsammans med policyn kommit till för att hjälpa dig som personalledare eller medarbetare att våga ingripa vid misstanke om alkoholeller drogproblem. Och du ska veta var du kan få stöd om du vill hjälpa en medarbetare eller en anhörig, säger Anette. Drogpolicyn har tagits fram av en arbetsgrupp som bestått av företrädare från Pappers, Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer, företagsledningen och Företagshälsovården. Det har rått en bred enighet om policyn. Det är egentligen bara i frågan om slumpmässiga drogtester som det funnits delade meningar. Pappers har förordat test endast vid misstanke, detta för att värna den personliga integriteten. Företaget har dock bestämt sig för att 25 procent av de anställda ska testas varje år. Beslutet omfattar också entreprenörer och konsulter som arbetar för Smurfit Kappa. Slumpmässiga test har visat sig ha en preventiv verkan, poängterar Anette Sundström. 8 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

9 Cirka 13 procent av vuxna svenskar, ungefär en miljon personer, anses ha riskabla alkoholvanor. Med det menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för skador. Källa: Statens Folkhälsoinstitut De nya reglerna om alkohol, droger och test gäller från den 1 september. Företaget som sköter provtagningen heter NDP. För droger gäller nolltolerans och för alkohol gäller gränsen 0,2 promille. Hur sker då det slumpvisa urvalet? I dokumentet Frågor och svar finner man den här beskrivningen: Vid varje provtagningstillfälle slumpas ett antal namn fram. Dessa namn får man genom att en numrerad namnlista över samtliga anställda i tjänst på arbetsplatsen tas fram vid provtagningstillfället; listan grundar sig på schemaläggningen. Med sig har provtagaren en framslumpad sifferserie. Vilka som ska genomgå provtagning framgår när den framslumpade sifferserien läggs till den numrerade namnlistan. NDP styr inte över namnlistan och SKK styr inte över sifferserien alltså är urvalet helt slumpvist. Varje år slumpas var fjärde anställd att testas. Det betyder att en och samma medarbetare kan slumpas till drogtest flera år i rad, och att en annan kan slippa undan. Men det är just detta som gör att testprogrammet fungerar avhållande. Ökad säkerhet i arbetet är alltså grunden till beslutet om policy och provtagning, men dessutom kan vi på det här sättet bli bättre på att hjälpa den som har problem med alkohol eller droger, säger Anette. Den som vill ha mer information, råd eller stöd kan vända sig till Företagshälsovården, telefon Den allra vanligaste narkotikasorten i Sverige är cannabis, dvs. hasch eller marijuana. Enligt Folkhälsoinstitutets hälsoenkät har personer rökt cannabis under Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2009) LINERBLADET NUMMER

10 Företa Livaktig korpklubb Smurfit Kappa Kraftliner har en egen företagshälsovård med både öppen mottagning för akuta skador och förebyggande hälsokontroller. Vi fungerar som en öppen mottagning, med och utan tidsbokning. Hit kommer man med allt från stänk i ögonen till sådant som är stressrelaterat, säger sjukgymnast Mikael Lövgren. TEXT/FOTO: Jan Nyberg Smurfit Kappa Kraftliner har sin egen idrottsförening med hela nio sektioner. Vi har ett starkt stöd från företaget och vi har många eldsjälar i föreningen som driver den framåt, säger ordföranden David Johansson. TEXT/FOTO: Jan Nyberg David började jobba på Smurfit Kappa 2002, och sedan 2008 är han bas för korpklubben eller Kraftliner IF som den heter officiellt. Klubben är mycket aktiv med sektioner för fotboll, innebandy, golf, längdskidor, racketsport, bowling, rinkbandy, styrkelyft och löpning. Vi vill premiera ökad bredd. Om folk vill starta med en ny idrott så försöker vi bilda en ny sektion, säger David som själv håller det svenska rekordet 130 kg i bänkpress, klass 52 kg, och även varit nordisk mästare i styrkelyft. Och på Smurfit Kappa är det inte bara David som har fina idrottsmeriter. Också inom till exempel bowling, dragracing och veteranhockey finns medlemmar på hög nivå. Det är många här som är väldigt vassa på sina områden, säger David. Företaget ser korpklubben som ett viktigt verktyg för att hålla de anställda i god trim. Vid tävlingar som exempelvis Kappaloppet sponsrar klubben de tävlande med en tredjedel av anmälningsavgiften. Korpklubben får ett bra stöd av företaget, säger ordföranden David Johansson. 10 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

11 gshälsa för alla Det är perfekt att träna i en halvtimme efter förmiddagsskiftet, säger Thomas Berger som just gått av skiftet på IPL för att träna i källaren under huvudkontoret. Sjukgymnasten Mikael Lövgren instämmer. I källaren under huvudkontoret hittar man Mikael och hans kolleger på Företagshälsan. Teamet består av fem personer som jobbar deltid i olika grad en läkare, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en socionom. Vardagen i en stor processindustri innebär vissa risker för skador. Det kan till exempel handla om lättare skär- eller klämskador. Det är mycket sällsynt med allvarliga olyckor, men vi har också en krisgrupp om det skulle behövas, säger Mikael. För egen del behandlar han bland annat onda ryggar och problem i rörelseapparaten, men en del av Sjukgymnasten Mikael Lövgren vid Företagshälsovården. hela teamets arbete består av förebyggande insatser. Hälsokontroller för all personal är ett led i detta. Vi vill främja en god hälsa och stimulera till rörelse. För 400 kronor om året kan alla anställda träna på gym i sta n eller simma i badhuset. Det är en förmån som betalar sig tillbaka mångdubbelt för företaget. Det är jag övertygad om, säger Mikael. I lokalerna intill Företagshälsovården finns också ett gym som är fritt att använda för alla medarbetare. Företagshälsovården är även engagerad i arbetet för en bättre arbetsmiljö genom att föreläsa och informera om områden som kemikalier, ergonomi samt alkohol och droger. LINERBLADET NUMMER

12 Årets underhåll och investeringar: VECKA 37 Produktionsstoppet! Nytt drivsystem PM1 Styrsystemsbyte på PM2 och Återvinningen Ställverk, Sodapannan Renovera bjälklag på PM2 Nya värmeytor, effekt 1C, 1D och indunstning 3 Omrörare i pappersbruket Investeringar för cirka 65 miljoner kronor installeras och tas i drift under produktionsstoppet i höst. Produktionsstoppet i år är ett normalstopp. Fabriken fylls med cirka 500 externa entreprenörer som kommer att utföra underhåll och installera nya system. De mest tidskritiska jobben kommer att bedrivas dygnet runt. Vi strävar efter att utföra så mycket som möjligt utanför årstoppet mycket kan hanteras med korta stopp för inkopplingar som kan planeras in i produktionscykeln utan att påverka produktionen, säger Bo Johansson, chef för Teknik. Det är normalt bara under produktionsstoppet på hösten som vi ställer av hela fabriken. Att stanna brukar gå smärtfritt men det är när vi ska dra igång hela Bo Johansson, chef för Teknik. apparaten som problemen kan komma, funkar det inte i ena delen av fabriken så påverkar det andra delar. Med åren har vi blivit bättre och effektivare i stoppen för att undvika störningar vid start, men allt kan hända och då måste vi vara förberedda, säger Bo. Sofia Lampa Ny rullsåg ger säkrare miljö Investeringen i en rullsåg är en säkerhetsinvestering som resulterar i en bättre arbetsmiljö för operatörerna, säger Anneli Burman, projektledare. Rullsågen är som en stor motorsåg som sitter på ett stativ. Med den kan man dela pappersrullarna på ett kontrollerat sätt. Rullarna roterar vilket underlättar sågningen och delningen. En bandtransportör, ett band, förflyttar rullarna till och från rullsågen. Våra stora pappersrullar är tunga och väger cirka 3 ton, och i dag misslyckas vi ibland vid skärningen i rullmaskinerna så att två eller fler rullar sitter ihop, säger Anneli. Eftersom handkraft inte räcker till används traverser för att hantera dem och det är en säkerhetsrisk varje gång detta sker. Med den nya rullsågen och vår omrulllningsmaskin kan vi göra prima kundrullar av de ihopsittande rullarna. Tidigare löstes pappret upp för att bli ny pappersmassa, en onödig och krävande process, säger Anneli. Rullsågen installeras i månadsskiftet maj/juni. Den kommer att placeras i pappersbruket. På maskinplan, i närheten av omrullningsmaskinen. sofia Lampa Sågen är dimensionerad för att klara: Rulldiameter: mm Rullbredd: mm Rullvikt: max 13 ton

13 Safety first på Världsdagen Peder Eriksson, säkerhetschef vid Smurfit Kappa Kraftliner, kan glädjas åt en låg olycksfallsfrekvens och dessutom färre frånvarodagar för de medarbetare som råkat illa ut i jobbet. Det är en effekt av att det förebyggande arbetet fungerar, säger han. TEXT/FOTO: Bo Staffan Johansson Varje år dör alltför många arbetstagare runt om i världen. Enligt en rapport från FN s arbetsorgan ILO förlorar mer än två miljoner människor livet som en följd av arbetsrelaterade sjukdomar. Och över personer dör genom arbetsolyckor. Sverige är naturligtvis inte förskonat från dessa tragiska siffror. Minst människor mister livet varje år där förhållanden i arbetet anges som den främsta orsaken. För att förbättra villkoren ute på arbetsplatserna runt om i världen anordnas sedan 2003 Världsdagen för hälsa och säkerhet. Under denna dag betonas betydelsen av förebyggande arbetsmiljöarbete, som bygger på en lång tradition av trepartssamverkan mellan arbetstagare, arbetsgivare och staten. Aktiviteter Vid Smurfit Kappa Kraftliner uppmärksammades Världsdagen med olika aktiviteter. I Restaurang Tallkronan visades filmen Jag beslöt mig för att titta bort och koncern- Varsågod! säger säkerhetschefen Peter Eriksson (till vänster) och överräcker en reflexväst till Thure Westerlund. En tallrik fylld med hälsosam kost och information exponerades i Restaurang Tallkronan. chefen Tony Smurfit påminde via filmduken om nödvändigheten av vårt gemensamma ansvar för allas säkerhet. I Tallkronan gavs också fräscha tips av företagets matleverantör, och utanför restaurangen visade företagssköterskan Leena Antman hur man använder en hjärtstartare. Dessutom delade man ut reflexvästar med budskapet Safety first för privat bruk till företagets medarbetare. Stabil utveckling En av dem som såg till att fördela reflexvästar var säkerhetschefen Peder Eriksson. Han kunde samtidigt glädjas åt de senaste årens utveckling när det gäller olycksfallsutvecklingen. Under de senaste sju åren har vi haft en låg olycksfallsfrekvens som medfört frånvaro från arbetsplatsen. Och därutöver, vilket bör understrykas, har olyckorna resulterat i färre frånvarodagar och den Leena Antman, företagshälsan, berättar för Britt Johansson hur man använder en hjärtstartare. Ett bord med nyttiga grönsaker som matgästerna kunde titta på. här situationen har visat sig stabil. Vanligast förekommande är olyckor och tillbud där en medarbetare snubblar eller halkar på fabriksgolvet. Peder pekar på det förebyggande arbetet som avgörande för den positiva utvecklingen. Dit hör exempelvis att medarbetarna blivit bättre på att rapportera incidenter och upptäcka inslag i arbetsmiljön som kan utgöra en potentiell skaderisk. Vi har fått en femfaldig ökning av rapporter på sju år, vilket ju är väldigt bra. Bra och mindre bra Säkerhetschefen tycker även att man är bra på att jobba med processer som minskar riskfaktorerna för fysiska skador. Däremot är vi inte lika bra när det gäller att hantera den stressrelaterade ohälsan. Det har vi alltså anledning att reflektera över i framtiden. LINERBLADET NUMMER

14 LinerKRYSSET De först öppnade rätta lösningarna belönas med Trisslotter. Den första med 3 lotter, den andra med 2 och den tredje rätta lösningen med 1 lott. Korsordslösningen skickas till Linerbladet, Personalavdelningen, senast 16 augusti. Namn:... Adress:... Tel:... Grattis till vinnarna i Linerkrysset Nr 1, 2013 Peder Ögren Hans Bergstedt Doris Sandström 3 trisslotter 2 trisslotter 1 trisslott 14 LINERBLADET SMURFIT KAPPA KRAFTLINER PITEÅ

15 Krönika Mikael Svensson Allt lättare att placera en Smurf på sta n Så sitter man än en gång kvällen innan deadline och ska producera ett kåseri! Kanske det blir det sista? Har sagt så tidigare men när redaktör Lindberg frågade så snällt innan han skulle gå i pension så kunde jag inte säga nej. Han lovade att han skulle läsa det liggande med fötterna i högläge och jag tror nog att han står vid sitt ord Det börjar för övrigt kännas smått vemodigt med alla gamla arbetskompisar som droppar av. Nu är de märkligt nog bara runt tio år äldre än undertecknad och det känns fel på nåt sätt. Men åren går För mig är våren en underbar tid som alltid går för fort! Det blev även i år färre besök i husvagnen än planerat och för lite pimpelfiske. Lyckades dessutom få monsterhosta och ryggskott i ett par veckor lagom till påsk och det blev dubbla fiskeresor till Norge för att jag aldrig tog mig ut på havet den första resan på grund av ryggen. Med facit i hand en ren bonus. Inte lika mycket torsk resa två men det landades bland annat hälleflundror och som gammal fågelskådare uppskattar man att spana in havsörn, storskarv och lunnefågel från båten. Ännu häftigare förstås att få sällskap av fem späckhuggare alldeles nära båten! Det blir nya resor till våren och jag rekommenderar dem å det varmaste. Hemma har det tinat fram en massa jobb och så har ynglingarna ofta mycket med idrott, skola och annat. I år var det utbyte av elever med både Spanien och Tyskland och just nu är konfirmander på väg hem från Stockholm. Det rullar på och jag känner mig aningen sent ute med det mesta. Tre bilar fick sommardäck väldigt sent och åtminstone en hade körförbud innan besiktningen blev gjord. Bättre sent som alltid Måhända att man hinner ikapp sig själv under semestern men då hittar väl frun på en massa projekt som man ska ligga lite efter med igen? Några vändor till soptippen brukar det också bli den här årstiden och man är sällan ensam om den idén Vi blir i alla fall färre och färre, och snart kanske vi är så få att till och med jag känner igen varenda Smurf om vi träffas på stan! Första gången vände jag! Hatar köer och den var för lång. Gick bättre vid nästa försök och då pratade jag med en trevlig karl som jag än inte har kunnat placera! Samma dag hälsade två bekanta ansikten på mig på ICA men jag vet inte vilka de var heller. Handbollsföräldrar från ÖIF, fotbollsföräldrar från SAIK eller kanske någon från kvarteret hemma i Furulund? Ansiktsblindhet känns som fel diagnos. Jag känner ju igen ansiktena men kan inte placera dem Kanske är det i alla fall en lätt form av prosopagnosi som det heter med ett finare ord. Brukar annars vara väldigt bra på att känna igen gamla klasskompisar med flera som man inte sett på många år. Här pratar vi om ytliga bekantskaper som blir svårplacerade när de inte befinner sig i rätt sammanhang. Likväl ytterst irriterande! När jag debatterade som värst på intranet och i tidningen, på Ingemar Nilssons tid, hände det ofta att folk kom fram och började surra på affärer och på stan. Förstod ju att det var någon Assiat men visste inte alltid namn och avdelning. Numera skriver jag ingenting nånstans annat än nån rad på Facebook emellanåt. Jag har ju en namne här på företaget och någon till i stan och vid några tillfällen har det blivit förväxlingar. Inte så lätt alltid eftersom jag har Homer Simpson som profilbild där Vad gäller anställda på det här företaget så börjar vi väl ligga under den nivå nu som herr Nilsson föreslog vid sekelskiftet nån gång? Vi närmar oss även uppgörelsen vi gjorde med Dirk Poot. Ändå känns det som att benchmarkingen gällande FTE är väldigt intensiv för tillfället. Man kan ju undra om det är piska eller morot som är drivkraften? Vi blir i alla fall färre och färre, och snart kanske vi är så få att till och med jag känner igen varenda Smurf om vi träffas på stan! Önskar alla en skön sommar och avslutar härmed som Olle i Pistvakt: Roger över, Roger ut! LINERBLADET NUMMER

16 Nyanställda välkomnas Jan Berglund Systemtekniker Anställd fr o m 27 april tack Tusen tack till företag, FHV, arbetskamrater och skiftlag 5 för gott samarbete genom åren samt för de fina avtackningar jag fick vid min pensionering. Roger Bergh Michael Bodin Underhållsledare Mek PM1 Avdelning: Mek-/Serviceteknik Anställd f ro m 3 juni Gärd Åhlund är ny sjuksköterska vid Företagshälsovården. Stefan Viklund Underhållsledare Mek Renseri Avdelning: Renseri/Massabruk Anställd fr o m 1 juni Johan Bargell Systemtekniker Anställd fr o m 27 april Efterlysning Finns du internt och kan tänka dig att hjälpa oss att göra Linerbladet ännu bättre? Vi söker duktiga fotografer och krönikörer. Hör av dig till redaktionen, Sofia Lampa, Plan Sju kommunikation, sofia@plansju.se Varmt tack till alla mina arbetskamrater inom Lokalvård och Förråd för all den tröst och stöd jag har fått i min stora sorg när mamma gick bort. Ett speciellt tack till Dig Britt-Inger för all städhjälp, du är verkligen en riktig ängel. Känns bättre nu när jag är tillbaka på jobbet och livet går vidare. Kram till Er alla! Monica Lundström När jag nu startar en ny era i livet och övergår till friherre rollen, vill jag rikta ett varmt tack till ledning och arbetskamrater för det goda samarbetet och trevliga bemötandet som präglat Kraftliner genom åren. Jag vill också lyckönska er framtid med jobbet och privat. Lars Jönsson Jaktklubben informerar Välkommen på övningsskjutning. Eventuellt björnpassintyg kan erläggas samma kvällar. DATUM TID AKTIVITET ANSVARIG 5 juni kl Övningsskjutning Rolf Westerberg 19 juni kl Övningsskjutning Rolf Westerberg 31 juli kl Övningsskjutning Rolf Westerberg 7 augusti kl Skjuttävlingen Rolf Westerberg Kontaktperson Rolf Westerberg tel , Årsmötet hålls tisdag 13 augusti. Tid meddelas senare.