Regeringens proposition 2010/11:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens proposition 2010/11:1"

Transkript

1 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m.

2

3 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Stockholm den 8 oktober 2010 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2011 ska fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för I bilaga 1 redovisas en specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2011.

4 Förslag till statsbudget för 2011 Utgifter Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa utgiftsområden Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa

5 Inkomster Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa

6

7 Innehållsförteckning 1 Finansplan Politiska utgångspunkter och sammanfattning Övergripande mål för den ekonomiska politiken Svensk ekonomi Återhämtningen i världen fortsätter trots statsfinansiella problem Svensk BNP ökar starkt 2010 och Tydlig återhämtning på arbetsmarknaden En mer stabil finansmarknad Risker för en svagare utveckling Läget i de offentliga finanserna Det finansiella sparandet stärks snabbt Reformutrymme och vägen till överskott Betydelsen av att snabbt komma tillbaka till överskott Utrymme för nya åtgärder Utmaningar för svensk ekonomi Utmaningar för stabiliseringspolitiken Utmaningar för strukturpolitiken Ökad varaktig sysselsättning Utbildning för högre välfärd Finansiering av välfärden Klimatutmaningen Globalisering och konkurrenskraft Utmaningar för fördelningspolitiken Regeringens politik för tillväxt och full sysselsättning Finanspolitikens allmänna inriktning Stabiliseringspolitiska överväganden Regeringens satsningar i denna proposition Full sysselsättning och minskat utanförskap Ökad kunskap Värna och utveckla välfärden och minska krisens ofärdseffekter Förbättra miljö och klimat Övriga satsningar Regeringens reformambitioner under mandatperioden Ekonomiska effekter av regeringens politik Långsiktiga sysselsättningseffekter av regeringens politik Effekter på kort sikt av regeringens politik Fördelningseffekter av regeringens politik Förslag till riksdagsbeslut

8 3 Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak Kriterier för en väl avvägd finanspolitik Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull finanspolitik Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet Principer för avstämning mot utgiftstaket Uppföljning av överskottsmålet Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen Framåtblickande analys av måluppfyllelsen Bedömning av reformutrymmet Uppföljning av utgiftstaket för staten Finanspolitikens effekter på efterfrågan Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten samt förslag till utgiftstak för staten 2013 och Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet Den makroekonomiska utvecklingen Global och finansiell ekonomi Svensk efterfrågan Produktion Arbetsmarknad Löner Inflation och reporänta Risker och alternativscenarier Skattefrågor Riktlinjerna för skattepolitiken, särskilt frågan om enhetlig beskattning Skatter på arbetsinkomster förvärvsinkomstbeskattningen Effekter av jobbskatteavdrag m.m Ytterligare skattesänkning för pensionärer Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar Skatter på arbetsinkomster socialavgifter m.m Förändrade nivåer för socialavgifter Skatt på kapitalägande kapital- och egendomsskatter Förenklad beskattning av värdepapper genom investeringssparkonto Reformerad beskattning av investeringsfonder Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder Utredning om fastighetstaxeringens framtid Skatt på kapitalanvändning företagsskatter Utredning om nystartzoner Skatter på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter

9 6.6.1 Fortsatt arbete med effektivare skatter på klimat- och energiområdet Ökad låginblandning av biodrivmedel för förbättrad miljö Omräkning av energiskatten på el efter prisutveckling (indexering) Skatter på konsumtion m.m. övriga punktskattefrågor Utredning om vissa förändringar av trängselskatten Reformerad beskattning av cigaretter Reklamskatten Skatter på konsumtion mervärdesskatt Mervärdesskatten och den ideella sektorn Fortsatt stöd till skatteforskning Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler Inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvoten Statsbudgetens inkomster Skatteinkomster Övriga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2009 och Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Uppföljning av statsbudgeten för 2009 och Utgifter Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsramar för Utgifter Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Pris- och löneomräkning Förbättrad beräkning av försvarsprisindex Uppföljning av statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsprognos Det ekonomiska läget i kommunsektorn Kommunsektorns inkomster Kommunsektorns skatteintäkter Tillfälliga statsbidrag håller uppe inkomsterna 2010 och Kommunsektorns utgifter

10 9.2.1 Kommunal konsumtion i löpande priser Kommunal konsumtion i fasta priser Demografi och kostnader i förskola, grundskola och äldreomsorg Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat Arbetade timmar och sysselsättning i den kommunalt finansierade verksamheten Den offentliga sektorns finanser, statsbudgetens saldo och statsskuld Utgifts- och inkomstförändringar Den offentliga sektorns finansiella sparande Statens finanser Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Den ekonomiska ställningen Den ekonomiska ställningen är stark Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet (nettoställning) är positiv Statsskulden minskar åter Den konsoliderade bruttoskulden ( Maastrichtskulden ) minskar under prognosperioden Stora underskott i offentliga finanserna i EU Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Den offentliga sektorns finansiella sparande starkare än beräknat i 2010 års ekonomiska vårproposition Statsbudgetens saldo jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Beräkning av den offentliga sektorns utgifter Lån, garantier och bemyndiganden Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital Låneramar för Räntekontokrediter för Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Statliga garantier Beställningsbemyndiganden Bemyndigande för ramanslag Granskning, kontroll och ekonomisk styrning Finanspolitiska rådet Mål och inriktning för finanspolitiken Långsiktigt hållbar tillväxt och långsiktigt hög sysselsättning Tydlighet i grunderna för den ekonomiska politiken Revision Inledning Årlig revision Effektivitetsrevision Riksrevisionens årliga rapport Intern styrning och kontroll samt internrevision Intern styrning och kontroll Internrevision

11 12.4 Arbetet mot felaktiga utbetalningar Regelförändringar Utredningar Uppdrag till myndigheter Övrig verksamhet Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten Utvecklingen av den finansiella styrningen Nya förutsättningar för resultatstyrningen Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2011 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober

12 Tabellförteckning Utgifter...4 Inkomster Nyckeltal för svensk ekonomi Reformer i budgetpropositionen för Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Utgiftstak för staten Reformer i budgetpropositionen för Skattesänkning till följd av förhöjt grundavdrag Långsiktiga effekter av regeringens politik Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Preliminärt reformutrymme om det strukturella sparandet ska vara exakt 2 procent av BNP Ursprungliga och faktiska utgiftstak Indikatorer för impuls till efterfrågan Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten Utgiftstak för staten Nyckeltal Försörjningsbalans Näringslivets produktion Arbetsmarknad Sysselsättning i sektorer Löner och inflation Nyckeltal, alternativscenario 1 med svagare internationell utveckling Nyckeltal, alternativscenario 2 med snabbare återhämtning Procentuell förändring: Sysselsatta, arbetstid och årsarbetstimmar. Självfinansieringsgrad i procent Nuvarande särskilt belopp och nytt särskilt belopp för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg 1 och 2) och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 3) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent) Arbetsgivaravgifter 2010 och 2011 enligt regeringens förslag Egenavgifter 2010 och 2011 enligt regeringens förslag Indexomräkning av skattesatserna på el för 2011, inklusive mervärdesskatt

13 6.10 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt år 2011, periodiserad nettoeffekt år samt varaktig effekt Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler Skatt på arbete Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag Skattereduktioner Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvot Prognosändringar för skatt på arbete jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Aktuell prognos jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition samt statsbudgeten för 2009 och Antaganden och förändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Regeländringar på skatteområdet, bruttoeffekter i förhållande till föregående år Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter Utgiftsramar Utgifter per utgiftsområde Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Generella statsbidrag till kommunsektorn jämfört med budgetpropositionen för Utgiftsförändringar i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och finansieringar Helårsekvivalenter, år, i vissa ersättningssystem Volymer inom olika transfereringssystem Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Förändring av utgiftsramar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Volymer Pris- och löneomräkning för Omräkning av försvarets materielanslag Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter Löner och arbetade timmar Skatter och statsbidrag Faktisk utveckling av statsbidrag Utgifter för kommuner och landsting

14 9.5 Kommunsektorns finanser Beslutade och föreslagna generella statsbidrag till kommunsektorn fr.o.m års ekonomiska vårproposition Antal arbetade timmar i kommunalt finansierad verksamhet (kalenderkorrigerade) Föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar , effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Skatter och avgifter Den offentliga sektorns utgifter Statens inkomster och utgifter Statens finansiella sparande och budgetsaldo Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) Kommunsektorns finanser Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens förändring Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Förändring av statsbudgetens saldo jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Låneram för Investeringslån och låneramar Räntekontokreditram för Övriga kreditramar Garantiramar och utfärdade garantier Anslag vars ändamål 2011 omfattar garantiverksamhet Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende Slutbehandlade granskningsrapporter

15 Diagramförteckning 1.1 Arbetslöshet Sysselsättning Svensk BNP Nyckeltal Arbetslöshet Okonsoliderad offentlig bruttoskuld, procent av BNP, Utvecklingen av den konsoliderade bruttoskulden innefattande de hitintills annonserade budgetförstärkningarna, Sverige och EMU-länderna, procent av BNP Finansiellt sparande och BNP-gap Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Lediga jobb per kvartal Anställningsplaner och sysselsättning Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid på mer än två år Sysselsättning i EU och i Sverige Inkomstspridningens utveckling Inkomstutveckling för olika grupper , (Justerad disponibel inkomst kr) Andel med inkomster under 60 procent av medianen Varaktig sysselsättningsgrad, år, med och utan regeringens politik Fördelningseffekter av regeringens politik samt regeringens förslag i BP 11, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Fördelningseffekter av regeringens förslag i BP 11, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Fördelningseffekter av regeringens reformambitioner , procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Finansiellt sparande och BNP-gap Utgiftstak och takbegränsade utgifter, jämförbara över tiden Kommunsektorns resultat och finansiella sparande Global handel Differens mot Tyskland i 10-åriga statsobligationsräntor för Grekland, Spanien och Sverige BNP-, sysselsättnings- och produktivitetsgap Indikatorer på resursutnyttjande Potentiell och faktisk BNP Inhemsk total efterfrågan och nettoexport Svensk BNP Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet (CCI) Hushållens egna sparande Exportorderingång

16 5.11 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar Näringslivets produktion Industriproduktion och varuexport BNP, arbetade timmar och sysselsatta Sysselsatta Förändring i sysselsatta mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet Förändring i inskrivna vid arbetsförmedlingen som andel av befolkningen i åldersgruppen år Sysselsättningsgap Sysselsättning i kommunsektorn Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Centrala avtal och löneökning Reallön och nominell lön KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Enhetsarbetskostnad, produktivitet och timlön BNP-tillväxt Arbetslöshet Marginalskatt på arbetsinkomster 2011 med de åtta parametrarna markerade i figuren Förhöjt grundavdrag i kronor per år för personer över 65 år enligt gällande regler (grå linje), enligt förslaget i promemorian (svart streckad linje) och enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (svart linje) Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2011 för personer över 65 år efter decilindelad inkomst Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2011 till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget efter kön och åldersgrupp Totala skatteintäkter Prognosfel för totala skatteintäkter Skatt på arbete Arbetade timmar, timlön och lönesumma Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete Antal personer som betalar statlig inkomsskatt Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex Skatt på företagsvinster Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt Mervärdesskatteintäkterna från hushållens konsumtion uppdelat på olika varugrupper Skattekvot Skillnad mellan utgiftsprognos för 2010 och ursprungligt anvisade medel på statsbudgeten för 2010 för vissa utgiftsområden Skatteintäkter och statsbidrag Sociala naturaförmåner Volymindex för grundskola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård Kommunal konsumtion i fasta priser Olika beräkningar av kommunal konsumtion i fasta priser Kostnadsandelar Styckkostnader i förskola, grundskola och äldreomsorg Barnantal och kostnader i förskolan

17 9.9 Elevantal och kostnader i grundskolan Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i kommuner och landsting Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn Antal arbetade kommunfinansierade timmar och antalet arbetade timmar i kommunsektorn Sysselsättningen i kommunerna och i kommunsektorn som helhet (inkl. plusjobb) Inkomster och utgifter Statsbudgetens saldo Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella sparande Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens utveckling Den konsoliderade bruttoskulden Den offentliga sektorns finansiella sparande 2010 i EU länderna Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Myndigheternas investeringslån juni 2000 juni

18

19 1 Finansplan

20

21 1 Finansplan 1.1 Politiska utgångspunkter och sammanfattning Sverige från kris mot full sysselsättning Regeringens främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska också kunna få ett jobb. Ingen klyfta är så stor som den mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Att ge fler möjlighet till jobb är därför den mest grundläggande rättvisefrågan. Vägen till full sysselsättning handlar om att fortsätta att stärka arbetslinjen och att minska utanförskapet. Det ska löna sig bättre att arbeta och utbilda sig. Det ska bli lättare och billigare att anställa. Fler företag ska starta och växa i Sverige. Regeringen har genomfört kraftfulla insatser för att möta den finansiella och ekonomiska krisen och bekämpa arbetslösheten. De aktiva insatserna har varit möjliga tack vare en ansvarsfull politik som värnat de offentliga finanserna och satt jobben främst. Sverige är nu på väg ur krisen. Ekonomin och arbetsmarknaden återhämtar sig oväntat starkt. Återhämtningen ska värnas och arbetslösheten ska hindras från att bita sig fast på en hög nivå. Arbetet med att förbättra ekonomins funktionssätt, minska utanförskapet samt varaktigt öka arbetsutbudet och sysselsättningen fortgår. Redan genomförda reformer ska vårdas. Osäkerheten om utvecklingen i vår omvärld är stor. Många länder har stora offentligfinansiella problem. Återhämtningen är därför bräcklig. Sveriges förmåga att kunna möta en ny ekonomisk nedgång måste säkras. Inriktningen i politiken under mandatperioden är att de offentliga finanserna ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP i linje med överskottsmålet. Ett osäkert framtida reformutrymme, som dessutom uppstår först mot slutet av mandatperioden, bör inte intecknas för snabbt. Regeringen presenterar dels konkreta och detaljerade förslag för 2011 och de kommande åren, dels reformambitioner som gäller för mandatperioden, som bara genomförs i den takt överskott kan säkras. De skarpa åtgärder som föreslås i denna budgetproposition uppgår till knappt 13 miljarder kronor för Inriktningen är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och att värna och utveckla välfärden. Kraftfulla åtgärder vidtas för att arbetslösheten inte ska fastna på en hög nivå. Riktade insatser behövs för långtidsarbetslösa, ungdomar och personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Förslagen innebär bl.a. förstärkta resurser för arbetspraktik och coachning, ekonomiska stimulanser till unga som inte fullgjort sin grund- eller gymnasieskola att slutföra sina studier och en förstärkning av det särskilda anställningsstödet. Invandrare utgör en stor resurs för Sveriges ekonomi och för mångfalden i samhället. Invandringen bidrar till att motverka ett minskat arbetsutbud när antalet äldre i befolkningen ökar. Det är nödvändigt att öka arbetskraftsutbudet för att trygga välfärden och för att lindra belastningen på de offentliga finanserna till följd av den åldrande befolkningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bl.a. affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer. En 21

22 framgångsrik integration av invandrare och flyktingar bygger på möjlighet till arbete och egen försörjning. Många invandrare har en fast förankring på arbetsmarknaden och det är avgörande för nyanländas etablering att få möjlighet att arbeta så snart som möjligt. Ett ökat och snabbt arbetsmarknadsinträde medför omedelbara positiva kommunala och statliga ekonomiska effekter i form av både ökade skatteintäkter och minskade transfereringskostnader. Det är mot denna bakgrund angeläget att ta tillvara de nyanländas potential, men även att fortsätta arbetet med en förbättrad integration. Regeringen sätter utbildningen i fokus. I denna budgetproposition föreslås och aviseras bl.a. insatser för fortbildning av lärare, utökad undervisningstid i matematik i grundskolan och ett lärlingssystem i gymnasiet. Ett omfattande reformarbete har pågått inom trygghetssystemen under den gångna mandatperioden. Den passivitet som tidigare präglade processen har ersatts med aktiva åtgärder. Stora förändringar leder alltid till oro för att enskilda kommer i kläm, något man måste vara ödmjuk inför. Under denna mandatperiod är den politiska uppgiften framför allt att vårda de reformer som genomförts och se till att de får avsedd effekt och inte oönskade effekter. Regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att minska krisens ofärdseffekter och värna den offentligt finansierade välfärden. I denna budgetproposition läggs förslag om bl.a. ytterligare sänkt inkomstskatt för pensionärer och höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Kommunsektorn tillförs ett extra statsbidrag 2011 på 3 miljarder kronor för att stödja välfärden och jobben. En rad nya åtgärder föreslås för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Sverige ska ta ett särskilt ansvar för att bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar och satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning. För hela mandatperioden presenterar regeringen skarpa förslag och reformambitioner som uppgår till ca 33 miljarder kronor. I reformambitionerna ingår stimulans av jobb och minskat utanförskap genom bl.a. ytterligare sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare samt halverad moms för restaurang- och cateringtjänster. Regeringen vill införa en allmän inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Reformambitionerna betingas av ordning och reda i de offentliga finanserna. Det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra reformer eller skjuta på dem, eller tillföra ytterligare finansiering, om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat. På detta sätt tar regeringen fortsatt ansvar för Sverige och värnar en trygg utveckling där fler kommer i arbete och välfärden kan stärkas. Återhämtning ska vårdas och arbetslösheten pressas tillbaka Sverige har klarat sig bättre än de allra flesta andra länder genom den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Återhämtningen i den svenska ekonomin är bredare och kraftigare än vad som bedömdes i 2010 års ekonomiska vårproposition. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter i konjunkturåterhämtningen. Den smärtsamma finanspolitiska konsolidering som pressar många andra länders ekonomier kommer inte att bli nödvändig i Sverige. Tack vare den starka offentligfinansiella positionen tillhör Sverige ett av de OECDländer som kunnat bedriva den mest expansiva finanspolitiken för att dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen. Välfärdens kärna har värnats och drastiska nedskärningar har kunnat undvikas. Regeringen har riktat särskilda insatser till grupper som drabbats mer än andra av krisen. De omfattande reformer som regeringen har genomfört under den gångna mandatperioden för att stärka arbetslinjen ökar inte bara den varaktiga sysselsättningen utan bidrar även till att lindra krisens effekter. BNP bedöms öka med 4,8 procent 2010, vilket är en upprevidering med 2,3 procentenheter jämfört med bedömningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. 22

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:100

Regeringens proposition 2009/10:100 Regeringens proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer Regeringens proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:1

Regeringens proposition 2012/13:1 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Regeringen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:1

Regeringens proposition 2012/13:1 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Regeringen

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:1

Regeringens proposition 2014/15:1 Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Regeringen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition Ansvar jobben 2011 års ekonomiska vårproposition 14 april Finansminister Anders Borg Vårproposition 2011 Ansvar jobben Återhämtning i en orolig värld Återhämtningen på fastare mark Asien, USA, Latinamerika,

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:100

Regeringens proposition 2011/12:100 Regeringens proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer Regeringens proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Oro kring politisk utveckling i Italien Reformarbete pågår i Spanien Frågetecken kring Greklands fortsatta implementering av programåtgärder Cypern femte eurolandet

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

SVENSK EKONOMI. En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008

SVENSK EKONOMI. En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008 SVENSK EKONOMI En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008 Sid 1 (6) En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:1

Regeringens proposition 2006/07:1 Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken

Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken Åsa Sohlman Hornsgatan 51 118 49 Stockholm tel. 668 53 81, mobil 070 656 96 03 e-post sasohlman@privat.utfors.se Bilaga 2 Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010 Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010 Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010 Överskottsmål Utgiftstak Strukturellt saldo Diskretionär finanspolitik Automatiska

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Lars Calmfors Presseminarium 16/5-2011

Lars Calmfors Presseminarium 16/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Presseminarium 16/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknadsutvecklingen och regeringens

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:1

Regeringens proposition 2003/04:1 Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen för 2004 Förslag till statsbudget för 2004, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2003/04:1 Budgetpropositionen

Läs mer

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Sveriges nationella reformprogram 2011 Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Det ekonomiska läget... 9 3. Makroekonomisk utveckling och politikens

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

RamveRk för finanspolitiken

RamveRk för finanspolitiken RamveRk för finanspolitiken Regeringens skrivelse 2010/11:79 Regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken Skr. 2010/11:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland Mot full sysselsättning en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland 1 Sverige står starkt Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Sveriges nationella reformprogram

Sveriges nationella reformprogram 2010-11-15 Utkast till Sveriges nationella reformprogram Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 1. Inledning Den svenska regeringens långsiktiga målsättning för den ekonomiska

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:14

Regeringens proposition 2013/14:14 Regeringens proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter Prop. 2013/14:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt Beatrice

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015

Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Investeringar i Sveriges nya jobbagenda Stefan Löfven Magdalena Andersson Mikael Damberg Mehmet Kaplan 26 augusti 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015 Sammanfattning Syftet med denna PM är att analysera sysselsättningseffekter av regeringens budgetförslag då en sådan redogörelse saknas i budgetpropositionen. En sådan redogörelse är central för att bedöma

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Sveriges konvergensprogram

Sveriges konvergensprogram Sveriges konvergensprogram 2012 Sveriges konvergensprogram 2012 Inledning... 6 1 Den ekonomiska politikens ramar och mål... 8 1.1 Det finanspolitiska ramverket... 8 1.2 Målet för penningpolitiken...

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer