Regeringens proposition 2010/11:1

Transkript

1 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m.

2

3 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Stockholm den 8 oktober 2010 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2011 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2011 ska fördelas på utgiftsområden. Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet. Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för I bilaga 1 redovisas en specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2011.

4 Förslag till statsbudget för 2011 Utgifter Tusental kronor Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa utgiftsområden Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa

5 Inkomster Tusental kronor Inkomsttyp 1000 Statens skatteinkomster Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU Inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Inkomsttyp 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa

6

7 Innehållsförteckning 1 Finansplan Politiska utgångspunkter och sammanfattning Övergripande mål för den ekonomiska politiken Svensk ekonomi Återhämtningen i världen fortsätter trots statsfinansiella problem Svensk BNP ökar starkt 2010 och Tydlig återhämtning på arbetsmarknaden En mer stabil finansmarknad Risker för en svagare utveckling Läget i de offentliga finanserna Det finansiella sparandet stärks snabbt Reformutrymme och vägen till överskott Betydelsen av att snabbt komma tillbaka till överskott Utrymme för nya åtgärder Utmaningar för svensk ekonomi Utmaningar för stabiliseringspolitiken Utmaningar för strukturpolitiken Ökad varaktig sysselsättning Utbildning för högre välfärd Finansiering av välfärden Klimatutmaningen Globalisering och konkurrenskraft Utmaningar för fördelningspolitiken Regeringens politik för tillväxt och full sysselsättning Finanspolitikens allmänna inriktning Stabiliseringspolitiska överväganden Regeringens satsningar i denna proposition Full sysselsättning och minskat utanförskap Ökad kunskap Värna och utveckla välfärden och minska krisens ofärdseffekter Förbättra miljö och klimat Övriga satsningar Regeringens reformambitioner under mandatperioden Ekonomiska effekter av regeringens politik Långsiktiga sysselsättningseffekter av regeringens politik Effekter på kort sikt av regeringens politik Fördelningseffekter av regeringens politik Förslag till riksdagsbeslut

8 3 Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Budgetpolitiska mål, reformutrymme och förslag till utgiftstak Kriterier för en väl avvägd finanspolitik Det finanspolitiska ramverket är en grund för en ansvarsfull finanspolitik Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet Principer för avstämning mot utgiftstaket Uppföljning av överskottsmålet Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen Framåtblickande analys av måluppfyllelsen Bedömning av reformutrymmet Uppföljning av utgiftstaket för staten Finanspolitikens effekter på efterfrågan Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten samt förslag till utgiftstak för staten 2013 och Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet Den makroekonomiska utvecklingen Global och finansiell ekonomi Svensk efterfrågan Produktion Arbetsmarknad Löner Inflation och reporänta Risker och alternativscenarier Skattefrågor Riktlinjerna för skattepolitiken, särskilt frågan om enhetlig beskattning Skatter på arbetsinkomster förvärvsinkomstbeskattningen Effekter av jobbskatteavdrag m.m Ytterligare skattesänkning för pensionärer Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar Skatter på arbetsinkomster socialavgifter m.m Förändrade nivåer för socialavgifter Skatt på kapitalägande kapital- och egendomsskatter Förenklad beskattning av värdepapper genom investeringssparkonto Reformerad beskattning av investeringsfonder Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder Utredning om fastighetstaxeringens framtid Skatt på kapitalanvändning företagsskatter Utredning om nystartzoner Skatter på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter

9 6.6.1 Fortsatt arbete med effektivare skatter på klimat- och energiområdet Ökad låginblandning av biodrivmedel för förbättrad miljö Omräkning av energiskatten på el efter prisutveckling (indexering) Skatter på konsumtion m.m. övriga punktskattefrågor Utredning om vissa förändringar av trängselskatten Reformerad beskattning av cigaretter Reklamskatten Skatter på konsumtion mervärdesskatt Mervärdesskatten och den ideella sektorn Fortsatt stöd till skatteforskning Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler Inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvoten Statsbudgetens inkomster Skatteinkomster Övriga inkomster Ändrad redovisning av inkomsttitlar Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2009 och Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Uppföljning av statsbudgeten för 2009 och Utgifter Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsramar för Utgifter Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Pris- och löneomräkning Förbättrad beräkning av försvarsprisindex Uppföljning av statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsprognos Det ekonomiska läget i kommunsektorn Kommunsektorns inkomster Kommunsektorns skatteintäkter Tillfälliga statsbidrag håller uppe inkomsterna 2010 och Kommunsektorns utgifter

10 9.2.1 Kommunal konsumtion i löpande priser Kommunal konsumtion i fasta priser Demografi och kostnader i förskola, grundskola och äldreomsorg Finansiellt sparande och ekonomiskt resultat Arbetade timmar och sysselsättning i den kommunalt finansierade verksamheten Den offentliga sektorns finanser, statsbudgetens saldo och statsskuld Utgifts- och inkomstförändringar Den offentliga sektorns finansiella sparande Statens finanser Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Den ekonomiska ställningen Den ekonomiska ställningen är stark Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet (nettoställning) är positiv Statsskulden minskar åter Den konsoliderade bruttoskulden ( Maastrichtskulden ) minskar under prognosperioden Stora underskott i offentliga finanserna i EU Jämförelse med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Den offentliga sektorns finansiella sparande starkare än beräknat i 2010 års ekonomiska vårproposition Statsbudgetens saldo jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Beräkning av den offentliga sektorns utgifter Lån, garantier och bemyndiganden Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital Låneramar för Räntekontokrediter för Övrig utlåning från Riksgäldskontoret Statliga garantier Beställningsbemyndiganden Bemyndigande för ramanslag Granskning, kontroll och ekonomisk styrning Finanspolitiska rådet Mål och inriktning för finanspolitiken Långsiktigt hållbar tillväxt och långsiktigt hög sysselsättning Tydlighet i grunderna för den ekonomiska politiken Revision Inledning Årlig revision Effektivitetsrevision Riksrevisionens årliga rapport Intern styrning och kontroll samt internrevision Intern styrning och kontroll Internrevision

11 12.4 Arbetet mot felaktiga utbetalningar Regelförändringar Utredningar Uppdrag till myndigheter Övrig verksamhet Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten Utvecklingen av den finansiella styrningen Nya förutsättningar för resultatstyrningen Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket Bilagor Bilaga 1 Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster 2011 Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 oktober

12 Tabellförteckning Utgifter...4 Inkomster Nyckeltal för svensk ekonomi Reformer i budgetpropositionen för Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Utgiftstak för staten Reformer i budgetpropositionen för Skattesänkning till följd av förhöjt grundavdrag Långsiktiga effekter av regeringens politik Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Preliminärt reformutrymme om det strukturella sparandet ska vara exakt 2 procent av BNP Ursprungliga och faktiska utgiftstak Indikatorer för impuls till efterfrågan Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten Utgiftstak för staten Nyckeltal Försörjningsbalans Näringslivets produktion Arbetsmarknad Sysselsättning i sektorer Löner och inflation Nyckeltal, alternativscenario 1 med svagare internationell utveckling Nyckeltal, alternativscenario 2 med snabbare återhämtning Procentuell förändring: Sysselsatta, arbetstid och årsarbetstimmar. Självfinansieringsgrad i procent Nuvarande särskilt belopp och nytt särskilt belopp för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Förhöjt grundavdrag för personer över 65 år (beskattningsår 2011) Skattesänkning i kronor per år genom förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer över 65 år, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg 1 och 2) och förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 3) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent) Arbetsgivaravgifter 2010 och 2011 enligt regeringens förslag Egenavgifter 2010 och 2011 enligt regeringens förslag Indexomräkning av skattesatserna på el för 2011, inklusive mervärdesskatt

13 6.10 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt år 2011, periodiserad nettoeffekt år samt varaktig effekt Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i 2010 års ekonomiska vårproposition Bruttoeffekter av ändrade skatte- och avgiftsregler Skatt på arbete Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag Skattereduktioner Nedsättningar av arbetsgivar- och egenavgifter Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvot Prognosändringar för skatt på arbete jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Aktuell prognos jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition samt statsbudgeten för 2009 och Antaganden och förändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Regeländringar på skatteområdet, bruttoeffekter i förhållande till föregående år Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter Utgiftsramar Utgifter per utgiftsområde Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Generella statsbidrag till kommunsektorn jämfört med budgetpropositionen för Utgiftsförändringar i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och finansieringar Helårsekvivalenter, år, i vissa ersättningssystem Volymer inom olika transfereringssystem Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Förändring av utgiftsramar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Fortsättning av 8.11 Föreslagna och aviserade utgiftsförändringar Volymer Pris- och löneomräkning för Omräkning av försvarets materielanslag Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter Löner och arbetade timmar Skatter och statsbidrag Faktisk utveckling av statsbidrag Utgifter för kommuner och landsting

14 9.5 Kommunsektorns finanser Beslutade och föreslagna generella statsbidrag till kommunsektorn fr.o.m års ekonomiska vårproposition Antal arbetade timmar i kommunalt finansierad verksamhet (kalenderkorrigerade) Föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar , effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt föreslagna och aviserade reformer och finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Skatter och avgifter Den offentliga sektorns utgifter Statens inkomster och utgifter Statens finansiella sparande och budgetsaldo Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) Kommunsektorns finanser Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens förändring Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Aktuell prognos och förändringar jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Förändring av statsbudgetens saldo jämfört med 2010 års ekonomiska vårproposition Låneram för Investeringslån och låneramar Räntekontokreditram för Övriga kreditramar Garantiramar och utfärdade garantier Anslag vars ändamål 2011 omfattar garantiverksamhet Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende Slutbehandlade granskningsrapporter

15 Diagramförteckning 1.1 Arbetslöshet Sysselsättning Svensk BNP Nyckeltal Arbetslöshet Okonsoliderad offentlig bruttoskuld, procent av BNP, Utvecklingen av den konsoliderade bruttoskulden innefattande de hitintills annonserade budgetförstärkningarna, Sverige och EMU-länderna, procent av BNP Finansiellt sparande och BNP-gap Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Lediga jobb per kvartal Anställningsplaner och sysselsättning Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med en inskrivningstid på mer än två år Sysselsättning i EU och i Sverige Inkomstspridningens utveckling Inkomstutveckling för olika grupper , (Justerad disponibel inkomst kr) Andel med inkomster under 60 procent av medianen Varaktig sysselsättningsgrad, år, med och utan regeringens politik Fördelningseffekter av regeringens politik samt regeringens förslag i BP 11, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Fördelningseffekter av regeringens förslag i BP 11, procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Fördelningseffekter av regeringens reformambitioner , procentuell förändring av justerad disponibel inkomst Finansiellt sparande och BNP-gap Utgiftstak och takbegränsade utgifter, jämförbara över tiden Kommunsektorns resultat och finansiella sparande Global handel Differens mot Tyskland i 10-åriga statsobligationsräntor för Grekland, Spanien och Sverige BNP-, sysselsättnings- och produktivitetsgap Indikatorer på resursutnyttjande Potentiell och faktisk BNP Inhemsk total efterfrågan och nettoexport Svensk BNP Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet (CCI) Hushållens egna sparande Exportorderingång

16 5.11 Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar Näringslivets produktion Industriproduktion och varuexport BNP, arbetade timmar och sysselsatta Sysselsatta Förändring i sysselsatta mellan andra kvartalet 2008 och andra kvartalet Förändring i inskrivna vid arbetsförmedlingen som andel av befolkningen i åldersgruppen år Sysselsättningsgap Sysselsättning i kommunsektorn Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Centrala avtal och löneökning Reallön och nominell lön KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Enhetsarbetskostnad, produktivitet och timlön BNP-tillväxt Arbetslöshet Marginalskatt på arbetsinkomster 2011 med de åtta parametrarna markerade i figuren Förhöjt grundavdrag i kronor per år för personer över 65 år enligt gällande regler (grå linje), enligt förslaget i promemorian (svart streckad linje) och enligt förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag (svart linje) Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2011 för personer över 65 år efter decilindelad inkomst Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst 2011 till följd av det ytterligare förhöjda grundavdraget efter kön och åldersgrupp Totala skatteintäkter Prognosfel för totala skatteintäkter Skatt på arbete Arbetade timmar, timlön och lönesumma Transfereringsinkomster som andel av underlaget för skatt på arbete Antal personer som betalar statlig inkomsskatt Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex Skatt på företagsvinster Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt Mervärdesskatteintäkterna från hushållens konsumtion uppdelat på olika varugrupper Skattekvot Skillnad mellan utgiftsprognos för 2010 och ursprungligt anvisade medel på statsbudgeten för 2010 för vissa utgiftsområden Skatteintäkter och statsbidrag Sociala naturaförmåner Volymindex för grundskola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård Kommunal konsumtion i fasta priser Olika beräkningar av kommunal konsumtion i fasta priser Kostnadsandelar Styckkostnader i förskola, grundskola och äldreomsorg Barnantal och kostnader i förskolan

17 9.9 Elevantal och kostnader i grundskolan Antalet äldre och kostnader i äldreomsorgen Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extraordinära poster i kommuner och landsting Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn Antal arbetade kommunfinansierade timmar och antalet arbetade timmar i kommunsektorn Sysselsättningen i kommunerna och i kommunsektorn som helhet (inkl. plusjobb) Inkomster och utgifter Statsbudgetens saldo Utvecklingen av kommunsektorns inkomster och utgifter samt finansiella sparande Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens utveckling Den konsoliderade bruttoskulden Den offentliga sektorns finansiella sparande 2010 i EU länderna Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Myndigheternas investeringslån juni 2000 juni

18

19 1 Finansplan

20

21 1 Finansplan 1.1 Politiska utgångspunkter och sammanfattning Sverige från kris mot full sysselsättning Regeringens främsta mål är att föra Sverige till full sysselsättning. Alla som kan arbeta ska också kunna få ett jobb. Ingen klyfta är så stor som den mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Att ge fler möjlighet till jobb är därför den mest grundläggande rättvisefrågan. Vägen till full sysselsättning handlar om att fortsätta att stärka arbetslinjen och att minska utanförskapet. Det ska löna sig bättre att arbeta och utbilda sig. Det ska bli lättare och billigare att anställa. Fler företag ska starta och växa i Sverige. Regeringen har genomfört kraftfulla insatser för att möta den finansiella och ekonomiska krisen och bekämpa arbetslösheten. De aktiva insatserna har varit möjliga tack vare en ansvarsfull politik som värnat de offentliga finanserna och satt jobben främst. Sverige är nu på väg ur krisen. Ekonomin och arbetsmarknaden återhämtar sig oväntat starkt. Återhämtningen ska värnas och arbetslösheten ska hindras från att bita sig fast på en hög nivå. Arbetet med att förbättra ekonomins funktionssätt, minska utanförskapet samt varaktigt öka arbetsutbudet och sysselsättningen fortgår. Redan genomförda reformer ska vårdas. Osäkerheten om utvecklingen i vår omvärld är stor. Många länder har stora offentligfinansiella problem. Återhämtningen är därför bräcklig. Sveriges förmåga att kunna möta en ny ekonomisk nedgång måste säkras. Inriktningen i politiken under mandatperioden är att de offentliga finanserna ska uppvisa balans och överskott på 1 procent av BNP i linje med överskottsmålet. Ett osäkert framtida reformutrymme, som dessutom uppstår först mot slutet av mandatperioden, bör inte intecknas för snabbt. Regeringen presenterar dels konkreta och detaljerade förslag för 2011 och de kommande åren, dels reformambitioner som gäller för mandatperioden, som bara genomförs i den takt överskott kan säkras. De skarpa åtgärder som föreslås i denna budgetproposition uppgår till knappt 13 miljarder kronor för Inriktningen är att ytterligare förbättra villkoren för arbete och företagande och att värna och utveckla välfärden. Kraftfulla åtgärder vidtas för att arbetslösheten inte ska fastna på en hög nivå. Riktade insatser behövs för långtidsarbetslösa, ungdomar och personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Förslagen innebär bl.a. förstärkta resurser för arbetspraktik och coachning, ekonomiska stimulanser till unga som inte fullgjort sin grund- eller gymnasieskola att slutföra sina studier och en förstärkning av det särskilda anställningsstödet. Invandrare utgör en stor resurs för Sveriges ekonomi och för mångfalden i samhället. Invandringen bidrar till att motverka ett minskat arbetsutbud när antalet äldre i befolkningen ökar. Det är nödvändigt att öka arbetskraftsutbudet för att trygga välfärden och för att lindra belastningen på de offentliga finanserna till följd av den åldrande befolkningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bl.a. affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer. En 21

22 framgångsrik integration av invandrare och flyktingar bygger på möjlighet till arbete och egen försörjning. Många invandrare har en fast förankring på arbetsmarknaden och det är avgörande för nyanländas etablering att få möjlighet att arbeta så snart som möjligt. Ett ökat och snabbt arbetsmarknadsinträde medför omedelbara positiva kommunala och statliga ekonomiska effekter i form av både ökade skatteintäkter och minskade transfereringskostnader. Det är mot denna bakgrund angeläget att ta tillvara de nyanländas potential, men även att fortsätta arbetet med en förbättrad integration. Regeringen sätter utbildningen i fokus. I denna budgetproposition föreslås och aviseras bl.a. insatser för fortbildning av lärare, utökad undervisningstid i matematik i grundskolan och ett lärlingssystem i gymnasiet. Ett omfattande reformarbete har pågått inom trygghetssystemen under den gångna mandatperioden. Den passivitet som tidigare präglade processen har ersatts med aktiva åtgärder. Stora förändringar leder alltid till oro för att enskilda kommer i kläm, något man måste vara ödmjuk inför. Under denna mandatperiod är den politiska uppgiften framför allt att vårda de reformer som genomförts och se till att de får avsedd effekt och inte oönskade effekter. Regeringen vidtar ytterligare åtgärder för att minska krisens ofärdseffekter och värna den offentligt finansierade välfärden. I denna budgetproposition läggs förslag om bl.a. ytterligare sänkt inkomstskatt för pensionärer och höjda bostadsbidrag till familjer med barn. Kommunsektorn tillförs ett extra statsbidrag 2011 på 3 miljarder kronor för att stödja välfärden och jobben. En rad nya åtgärder föreslås för att förbättra sjukvården och äldreomsorgen. Sverige ska ta ett särskilt ansvar för att bekämpa hoten mot klimatet och vår miljö. I regeringens förslag ingår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar och satsningar på havsmiljö, miljöteknik och energiforskning. För hela mandatperioden presenterar regeringen skarpa förslag och reformambitioner som uppgår till ca 33 miljarder kronor. I reformambitionerna ingår stimulans av jobb och minskat utanförskap genom bl.a. ytterligare sänkt skatt med tyngdpunkt på låg- och medelinkomsttagare samt halverad moms för restaurang- och cateringtjänster. Regeringen vill införa en allmän inkomstförsäkring vid arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att få negativa effekter på arbetsmarknadens funktionssätt är dock komplicerat och frågan utreds av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Reformambitionerna betingas av ordning och reda i de offentliga finanserna. Det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra reformer eller skjuta på dem, eller tillföra ytterligare finansiering, om den ekonomiska utvecklingen blir svagare än väntat. På detta sätt tar regeringen fortsatt ansvar för Sverige och värnar en trygg utveckling där fler kommer i arbete och välfärden kan stärkas. Återhämtning ska vårdas och arbetslösheten pressas tillbaka Sverige har klarat sig bättre än de allra flesta andra länder genom den värsta ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Återhämtningen i den svenska ekonomin är bredare och kraftigare än vad som bedömdes i 2010 års ekonomiska vårproposition. Både den inhemska efterfrågan och exporten är viktiga drivkrafter i konjunkturåterhämtningen. Den smärtsamma finanspolitiska konsolidering som pressar många andra länders ekonomier kommer inte att bli nödvändig i Sverige. Tack vare den starka offentligfinansiella positionen tillhör Sverige ett av de OECDländer som kunnat bedriva den mest expansiva finanspolitiken för att dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen. Välfärdens kärna har värnats och drastiska nedskärningar har kunnat undvikas. Regeringen har riktat särskilda insatser till grupper som drabbats mer än andra av krisen. De omfattande reformer som regeringen har genomfört under den gångna mandatperioden för att stärka arbetslinjen ökar inte bara den varaktiga sysselsättningen utan bidrar även till att lindra krisens effekter. BNP bedöms öka med 4,8 procent 2010, vilket är en upprevidering med 2,3 procentenheter jämfört med bedömningen i 2010 års ekonomiska vårproposition. 22