Regeringens proposition 2009/10:100

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens proposition 2009/10:100"

Transkript

1 Regeringens proposition 2009/10: års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

2

3 Regeringens proposition 2009/10: års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av den ekonomiska politikens huvuduppgifter och en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och reformutrymmet, en uppföljning av statsbudgeten samt en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

4

5 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Sammanfattning av förslag och inriktning för den ekonomiska politiken Sveriges väg ur krisen Övergripande mål för den ekonomiska politiken Politik för tillväxt och sysselsättning Politiken ska bidra till att välfärden kommer alla till del Politiken ska bidra till makroekonomisk stabilitet Återhämtningen blir allt tydligare Omvärlden är på väg upp ur den djupa svackan Mer stabila finansmarknader Konsumerande hushåll viktiga för återhämtningen Arbetsmarknadssituationen inte så allvarlig som tidigare befarats Risker i prognosen Starkare offentliga finanser Läget i de offentliga finanserna Tillbaka till överskott Regeringens politik för tillväxt och full sysselsättning Krisens lärdomar Behov av en välavvägd utfasning av stöd och stimulanser Utgångspunkter för satsningarna i denna proposition Satsningar i denna proposition Utmaningar för politiken i ett längre tidsperspektiv Ekonomiska effekter av regeringens politik Den ekonomiska politikens huvuduppgifter Den ekonomiska politikens huvuduppgifter och medel Politiken ska skapa förutsättningar för en hög uthållig tillväxt och sysselsättning Politiken ska bidra till ökad välfärd för hela befolkningen Politiken ska bidra till makroekonomisk stabilitet Det budgetpolitiska ramverket Regeringens översyn av det budgetpolitiska ramverket Överskottsmålets funktion och ställning stärks Utgiftstaket har gjorts obligatoriskt

6 4.3.3 Utredning om att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Ett finanspolitiskt råd har inrättats Översyn av budgetlagen Uppföljning av sysselsättningspolitiken Högre sysselsättning leder till ökad välfärd Utvecklingen på arbetsmarknaden Allvarligt läge på arbetsmarknaden men en vändning i sikte Hur ser utvecklingen ut för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden? Arbetskraftsefterfrågan har bottnat Regeringens strategi för högre sysselsättning Regeringens långsiktiga strategi för ökad sysselsättning Regeringens strategi i kristider Har regeringens politik avsedd effekt? Indikationer på om politiken leder till ett varaktigt minskat utanförskap Indikationer på om reformerna inom sjukförsäkringen har avsedd effekt Indikationer på om regeringens arbetsmarknadspolitik har avsedd effekt Indikationer på om arbetsmarknadens anpassningsförmåga har förbättrats Regeringens bedömning är att politiken har avsedd effekt Åtgärder för högre sysselsättning som aviseras i denna proposition Det fortsatta arbetet Den makroekonomiska utvecklingen Global och finansiell ekonomi Svensk efterfrågan och produktion Efterfrågeutvecklingen Produktionsutvecklingen Arbetsmarknad, löner och inflation Arbetsmarknad Löner Inflation Risker och alternativscenarier Riskbilden Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling Alternativscenario 2: Större effekt av regeringens politik Inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Skattekvoten Statsbudgetens inkomster Skatteinkomster Övriga inkomster

7 7.3 Vissa skattefrågor Ytterligare skattesänkning för pensionärer Slopad revisionsplikt för mindre företag Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas och landansluten el till fartyg i hamn Utökad möjlighet till kontantredovisning av mervärdesskatt Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk Höjd stämpelskatt på fastigheter för juridiska personer Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar Offentligfinansiella effekter Utgifter Den offentliga sektorn Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Staten Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgifter Förändring av takbegränsade utgifter Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Den offentliga sektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Statens finansiella sparande Utgifts- och inkomstförändringar Reformer sedan budgetpropositionen för Förändringar jämfört med föregående år Statsbudgetens saldo Skuldutvecklingen och den ekonomiska ställningen Den ekonomiska ställningen är stark Skuldutvecklingen Stora underskott i offentliga finanserna i EU Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak Kriterier för en väl avvägd finanspolitik Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet Principer för avstämning av finanspolitiken mot utgiftstaket Uppföljning av överskottsmålet Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen Framåtblickande analys av måluppfyllelsen Bedömning av reformutrymmet Finanspolitikens inriktning Uppföljning av utgiftstaket för staten samt bedömning av utgiftstak för 2013 och Uppföljning av utgiftstaket för staten Bedömning av utgiftstak för staten 2013 och Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet

8 11 Uppföljning av statens inkomster, utgifter och den offentliga sektorns finansiella sparande Statsbudgetens inkomster Prognosen i förhållande till budgetpropositionen för 2010 och statsbudgeten för Uppföljning av statsbudgetens inkomster för 2008 och Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsprognos Utgiftsprognos jämfört med budgetpropositionen för Sammanställning av stödåtgärder som vidtagits i samband med finanskrisen Statsbudgetens saldo Den offentliga sektorns finansiella sparande Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Vad menas med att finanspolitiken är hållbar och hur kan det bedömas? Det skattefinansierade välfärdsåtagandet är omfattande i Sverige Den förväntade demografiska utvecklingen i Sverige Utvecklingen av de offentliga finanserna i några scenarier Oförändrat beteende och standard Faktorer som försvagar finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Faktorer som förbättrar finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Är finanspolitiken långsiktigt hållbar? Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden Ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen Viss verksamhet inom migrationsområdet vid utlandsmyndigheterna Myndighet för skydd av barn och unga från skadlig mediepåverkan Taltidningsnämndens uppgifter Försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning Domstolarnas handläggning av ärenden m.m Hantering av äktenskapsregistret Förvaltning av Estoniasamlingen Sveriges förpliktelser som medlem i FN:s organisation för industriell utveckling Viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet Vissa verksamheter inom kultur- och medieområdet för personer med funktionsnedsättning m.m Filmarkivet i Grängesberg Vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Ny gränsälvskommission Sveriges IT-incidentcentrum Ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor

9 Bilagor Bilaga 1Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 3 Analys av utgiftsutvecklingen Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april

10 Tabellförteckning 3.1 Nyckeltal och offentliga finanser Nyckeltal Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Tidigare beslutade temporära stimulansåtgärder Regeringens åtgärder Effekter av regeringens politik på sikt Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden fördelat på arbetskraftstillhörighet, förändring mellan 4:e kvartalet 2008 och 4:e kvartalet Antal personer (tusental) som blivit sysselsatta samt jobbchanser (procent) mellan 3:e och 4:e kvartalet 2008 respektive 3:e och 4:e kvartalet Antal personer som lämnar sjukfrånvaro mellan 3:e och 4:e kvartalet 2006 respektive 3:e och 4:e kvartalet Nyckeltal Försörjningsbalans Näringslivets produktion Arbetsmarknad Sysselsättning i olika sektorer Löner och inflation Nyckeltal, alternativscenario 1 med svagare internationell utveckling Nyckeltal, alternativscenario 2 med större effekt av regeringens politik Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i budgetpropositionen för Skatt på arbete Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatt på företagsvinster Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvot Skattekvoten i OECD-länderna Statsbudgetens inkomster Skattesänkning i kronor per år genom aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer som är 65 år eller äldre vid 2011 års början, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg 1 och 2) och aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 3) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent) Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt år 2011, periodiserad nettoeffekt år samt varaktig effekt

11 7.14 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år Den offentliga sektorns utgifter Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter Utgifter för kommuner och landsting Statens utgifter Statens utgifter i statsbudgeten och i nationalräkenskaperna Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter Helårsekvivalenter, år, i vissa ersättningssystem Utgifter per utgiftsområde Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Utgiftsförändringar i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och finansieringar Volymer inom olika transfereringssystem Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) Kommunsektorns finanser Utveckling av skatter och statsbidrag Statens finanser Statens finansiella sparande och budgetsaldo Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för forts. Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för forts. Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer inklusive finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Bidrag till den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens förändring Förändringen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskild Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Indikatorer för impuls till efterfrågan Ursprungligt och faktiskt utgiftstak Utgiftstak för staten Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2010 samt statsbudgeten för 2008, 2009 och Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter 2009 och Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för Volymprognoser

12 11.8 Stödåtgärder vidtagna efter budgetpropositionen för Statsbudgetens utfall Förändring av statsbudgetens saldo jämfört med budgetpropositionen för Aktuell prognos och förändringar jämfört med budgetpropositionen för Äldrekvoter i olika befolkningsscenarier Äldrekvoter i olika länder, 2000 och Nyckeltal för arbetsmarknaden S2-indikatorn i de olika scenarierna EU-kommissionens bedömning av S

13 Diagramförteckning 3.1 BNP-tillväxt i euroområdet och USA Svensk BNP Arbetslöshetsprognoser för Indikatorprognos för antalet sysselsatta Faktisk och förväntad sysselsättningsutveckling i tjänstesektorn Finansiellt sparande och BNP-gap Långtidsinskrivna ungdomar (15 24 år) vid Arbetsförmedlingen Hinder för företagande Antal personer i åldrarna år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag Konjunkturrensat mått över antalet personer som försörjs med sociala ersättningar och bidrag Effekter av regeringens politik på justerad disponibel inkomst för olika inkomstgrupper Arbetskraft, sysselsättning och personer i arbete, år Sjukfrånvarande, år Varsel och arbetslöshet, år Antalet kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd per månad fördelat på inskrivningstid Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på inskrivningstid i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd Antalet långtidsinskrivna arbetslösa per invånare och län, procentuell förändring mellan 4:e kvartalet 2008 och 4:e kvartalet Huvudsaklig verksamhet för personer utanför arbetskraften, år Antalet sysselsatta, år Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd med en inskrivningstid på mer än två år, per månad, fördelat på olika grupper Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad fördelat på olika grupper Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på olika grupper, för personer inskrivna i arbetslöshet och program med aktivitetsstöd Lediga jobb per kvartal fördelat på sektor Personer (mätt som helårsekvivalenter) som får ersättning från vissa trygghetssystem Varaktig sysselsättning med och utan regeringens politik, år Personer (mätt som helårsekvivalenter) som får ersättningar från vissa trygghetssystem Personer som får ersättning från vissa trygghetssystem fördelat på ersättningsperiodens längd Personer med sjukpenning fördelat på sjukdomslängd Flöden mellan sjukpenning och ersättning vid arbetslöshet

14 5.20 Inflöde, utflöde och nettoförändring av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning Genomsnittlig sökaktivitet för arbetslösa och programdeltagare Kvarstående personer i nystartsjobb Sysselsättning under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Arbetskraft under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Arbetslöshet under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Svensk BNP BNP-gap Export av varor och tjänster Hushållens egna sparande Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar Bostadsinvesteringar Näringslivets produktion BNP, arbetade timmar och sysselsatta Sysselsättningsgap Sysselsättning i kommunalt finansierad verksamhet Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Sysselsättningsgap och timlön i näringslivet Reallön och nominell lön KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Inhemsk och importerad inflation BNP-tillväxt Arbetslöshet Totala skatteintäkter Prognosrevideringar av totala skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska vårproposition Prognosfel för totala skatteintäkter Lönesumma, transfereringar och skatteunderlag Arbetade timmar, timlön och lönesumma Transfereringsinkomster som andel av inkomst av tjänst Antal personer som betalar statlig inkomstskatt Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex Mervärdesskatteintäkter från bygg och maskininvesteringar Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt Skattekvot Grundavdrag i kronor per år för personer som är 65 år eller äldre vid 2011 års början enligt gällande regler (grå linje) samt enligt aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag (svart linje) Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter för kommuner och landsting Utvecklingen av skolan, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården Kommunal konsumtion, Sociala naturaförmåner, Arbetslöshet och sjukpenningdagar (inkl. sjuklön) Offentliga sektorns finansiella sparande och arbetslöshet Utvecklingen av kommunsektorns finanser

15 9.3 Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extra ordinära poster i kommuner och landsting Statsbudgetens saldo Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns kapitalstock Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens utveckling Den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Tekniskt justerat utgiftstak och takbegränsade utgifter Kommunsektorns resultat och finansiella sparande De offentliga utgifterna efter ändamål, Inbetalda skatter och erhållna transfereringar och offentliga tjänster i genomsnitt vid olika åldrar, Offentliga nettoutgifter per ålder, Genomsnittlig användning av offentlig konsumtion fördelat efter ändamål och ålder Demografisk framskrivning av offentlig konsumtion Offentlig konsumtion Förändring i folkmängden efter ålder, Försörjningskvoter Försörjningskvoter i olika demografiska scenarier Förändringen av befolkningen i åldrarna år jämfört med år 2010 efter ursprung Primära och totala offentliga utgifter och inkomster i scenariot med oförändrat beteende Ålderspension per person 65 år och äldre Finansiellt och primärt sparande i scenariot med oförändrat beteende Offentlig konsumtion Finansiellt sparande i olika scenarier Arbetade timmar per person i åldern år Arbetade timmar i offentlig sektor

16

17 1 Förslag till riksdagsbeslut

18

19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 3), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (avsnitt 2.1), 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt ), 4. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 8 Migration (avsnitt ), 5. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 6. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 7. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt ), 8. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt ), 9. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (avsnitt ), 10. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 11. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 7 Internationellt bistånd respektive utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt ), 12. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 19

20 13. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 14. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 15. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 16. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt ), 17. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt ), 18. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt ). 20

21 2 Lagförslag

22

23 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1059) om statsbudgeten dels att rubriken närmast för 39 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 36 a och 39, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 a Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur det mål som avses i 39 uppnås. Utgiftstak och utgiftsramar Budgetpolitiska mål 39 1 Regeringen ska till riksdagen lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål). Denna lag träder i kraft den 1 augusti Tidigare 39 upphävd genom 2001:

24

25 3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

26

27 3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken 3.1 Sammanfattning av förslag och inriktning för den ekonomiska politiken Sverige är på väg ur den värsta internationella ekonomiska krisen sedan depressionen på talet. Ansvarslös hantering av riskfyllda finansiella affärer och brister i regelverk och tillsyn utlöste en djup global lågkonjunktur med fallande produktion, minskad internationell handel och hög arbetslöshet. De flesta av världens länder påverkades samtidigt och kraftigt. Sverige, som är ett litet och handelsberoende land, drabbades av ett BNP-fall på nära 5 procent under Regeringen har satt arbetslinjen och jobben främst även under krisen. Genom en ansvarsfull finanspolitik och starka offentliga finanser har krisen kunnat mötas med en bred och kraftfull politik för att stabilisera finansmarknaderna, dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen samt värna välfärdens kärna. Tack vare Sveriges starka position före krisen har regeringen kunnat föra den kanske mest expansiva politiken i OECD-området utan att äventyra de offentliga finanserna. Återhämtningen i ekonomin ser nu ut att komma tidigare och bli starkare än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för Åtskilligt pekar på att Sverige kan komma att klara krisen bättre än många andra länder. Regeringen prioriterar nu att minska krisens ofärdseffekter. Krisen har drabbat hushåll och företag hårt. Människor har förlorat jobbet och blivit arbetslösa, andra har fått sänkta inkomster. Pensionärer och barnfamiljer är särskilt utsatta. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Därmed ökar de disponibla inkomsterna för de flesta pensionärshushållen trots att lågkonjunkturen medför sänkta pensioner genom den s.k. balanseringen av ålderspensionssystemet. Familjer med flera barn har ofta en låg ekonomisk standard med små marginaler. De riskerar att halka efter i krisens spår. Regeringen föreslår därför att barnbidragets flerbarnstillägg höjs. Det avgörande är nu att säkra att jobben kommer tidigt i återhämtningen och att flaskhalsar inte hindrar en stark och snabb sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten har stigit i krisens spår och det är centralt att hindra att den biter sig fast på en hög nivå. De redan omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna föreslås förstärkas ytterligare. Äldre som drabbats av arbetslöshet under krisen kan få det särskilt svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Kvalificeringstiden för nystartsjobb för äldre förslås därför att kortas ned från 12 till 6 månader. Därutöver föreslås riktade insatser för skolungdomar. För att ytterligare stärka sysselsättningen tidigareläggs vissa infrastrukturåtgärder. Riktade insatser föreslås också till Västra Götalandsregionen som särskilt påverkats av krisen. Satsningar görs också på fler och växande företag och ökad produktivitet. Regeringen förslår att revisionsplikten för mindre företag slopas i syfte att minska företagens administrativa börda. Därtill förenklas momsredovisningen. 27

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:1

Regeringens proposition 2010/11:1 Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Förslag till statsbudget för 2011, finansplan och skattefrågor m.m. Regeringens proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011 Regeringen

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010

Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010. Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010 Finanspolitik och statens finanser Finanspolitiska rådets rapport 2010 Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 16 september 2010 Överskottsmål Utgiftstak Strukturellt saldo Diskretionär finanspolitik Automatiska

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:100

Regeringens proposition 2011/12:100 Regeringens proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer Regeringens proposition 2011/12:100 2012 års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition

Ansvar för jobben 2011 års ekonomiska vårproposition Ansvar jobben 2011 års ekonomiska vårproposition 14 april Finansminister Anders Borg Vårproposition 2011 Ansvar jobben Återhämtning i en orolig värld Återhämtningen på fastare mark Asien, USA, Latinamerika,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009

SVENSK EKONOMI. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2/2008 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2009 SVENSK EKONOMI Riktlinjer och utmaningar för Regeringens den ekonomiska riktlinjer politiken för den enligt ekonomiska regeringens politiken ekonomiska vårproposition för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM God tillväxt, men negativ ränta och hög arbetslöshet vad kan och bör finanspolitiken göra i dagens makroekonomiska läge? SOCIALDEMOKRATERNAS EKONOMISKA SEMINARIUM

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Låg arbetslöshet en utmaning

Låg arbetslöshet en utmaning Låg arbetslöshet en utmaning 5 PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 11 Diagram A. Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 1- år 5 9 5 Arbetslöshet Medel 19-9 Medel 199-9 Anm. Data före 197 är länkad av Riksbanken.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Sveriges nationella reformprogram 2011. Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Sveriges nationella reformprogram 2011 Europa 2020 EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt för alla 2 Innehåll 1. Inledning... 5 2. Det ekonomiska läget... 9 3. Makroekonomisk utveckling och politikens

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

RamveRk för finanspolitiken

RamveRk för finanspolitiken RamveRk för finanspolitiken Regeringens skrivelse 2010/11:79 Regeringens skrivelse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken Skr. 2010/11:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1

--I-- Spara i goda tider. - för en stabil kommunal verksamhet SALA KOMMUN. Bilaga KS 2011/254/1 Bilaga KS 2011/254/1 SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2011 ~ 12- l 4 Spara i goda tider - för en stabil kommunal verksamhet Betänkande av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen Stockholm

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:1

Regeringens proposition 2006/07:1 Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m. Regeringens proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:1

Regeringens proposition 2012/13:1 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Regeringen

Läs mer

Sveriges konvergensprogram

Sveriges konvergensprogram Sveriges konvergensprogram 2012 Sveriges konvergensprogram 2012 Inledning... 6 1 Den ekonomiska politikens ramar och mål... 8 1.1 Det finanspolitiska ramverket... 8 1.2 Målet för penningpolitiken...

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:1

Regeringens proposition 2012/13:1 Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Förslag till statens budget för 2013, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2012/13:1 Budgetpropositionen för 2013 Regeringen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:14

Regeringens proposition 2013/14:14 Regeringens proposition 2013/14:14 Förstärkt nedsättning av egenavgifter Prop. 2013/14:14 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 10 oktober 2013 Fredrik Reinfeldt Beatrice

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid

Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Arbetsmarknadsläget nulägesbild och utveckling över tid Pressträff 25 maj 2015 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Infrastruktur Forskning Bostäder

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

SVENSK EKONOMI. En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008

SVENSK EKONOMI. En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008 SVENSK EKONOMI En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen för 2009 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2008 Sid 1 (6) En sammanfattning av regeringens satsningar i Budgetpropositionen

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken

Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken Åsa Sohlman Hornsgatan 51 118 49 Stockholm tel. 668 53 81, mobil 070 656 96 03 e-post sasohlman@privat.utfors.se Bilaga 2 Utvärdering i Budgetpropositionen för 2014, finansplanen och arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa

Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Bred osäkerhet kring utvecklingen i Europa Oro kring politisk utveckling i Italien Reformarbete pågår i Spanien Frågetecken kring Greklands fortsatta implementering av programåtgärder Cypern femte eurolandet

Läs mer

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges.

BNP-tillväxten i Sverige, USA och euroområdet. Källa till prognoser är Konjunkturinstitutet där inte annat anges. Den ekonomiska utvecklingen 1 Tillväxten i Sverige blev 5,6 procent under 2010 och låg därmed i västvärldens absoluta toppklass. Man får gå till de stora tillväxtekonomierna, däribland Kina och Indien,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland

Mot full sysselsättning. en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland Mot full sysselsättning en rapport om läget på arbetsmarknaden i Västra Götaland 1 Sverige står starkt Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors och Helena Svaleryd Finansdepartementet 7 juni 2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors och Helena Svaleryd Finansdepartementet 7 juni 2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors och Helena Svaleryd Finansdepartementet 7 juni 2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknadsutvecklingen

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:1

Regeringens proposition 2014/15:1 Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer