Hallands kustled. Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled

Transkript

1 Juni 2005 Hallands kustled Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled Föreningen Bilfria Leder med stöd av Region Halland, Turistdelegationen och Vägverket

2 Titel: Hallands kustled. Förutsättningarna för anläggande av en bilfri cykelturistled. Författare: Per Kågeson, Föreningen Bilfria Leder, Michael Koucky och Jakob Rosenquist, Koucky & Partners. Foton: Per Kågeson, sidorna 14, 17, 20, 25 (övre), 28 (nedre) och 32, Jonas Gerdle, sidan 28 (övre) och Jacob Rosenquist, sidan 25 (nedre). Region Halland har tillhandahållit omslagsbilden. ISBN X Distributör: Föreningen Bilfria Leder, c/o Nature Associates, Vintertullstorget 20, Stockholm. Rapporten finns också på föreningens hemsida: Finansiärer: Region Halland, Turistdelegationen och Vägverket. Tryckeri: Tryckspecialisten, Årsta. Föreningen Bilfria Leder Underlättar informationsutbyte Stödjer lokalt och regionalt utvecklingsarbete Genomför utredningar och analyser inom verksamhetsområdet Deltar i det europeiska samarbetet genom European Greenways Association Bygger hemsida som på tre språk vänder sig till inhemska och utländska cykelturister Regioner, kommuner, intresseorganisationer, företag och andra juridiska personer som i sin verksamhet stödjer föreningen syfte kan bli medlemmar. Medlemsavgiften är 500 kronor för Enskilda personer kan utan avgift anslutas som adjungerade medlemmar utan rösträtt och blir därigenom mottagare av föreningens elektroniska nyhetsbrev Bilfria Leder. För mer information besök

3 Förord Cykelturismen är förhållandevis ringa utvecklad i Sverige vid jämförelse med länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien. Det beror främst på att dessa länder i långt högre grad än Sverige satsat på att bygga ut bilfria cykelleder för rekreation och turism. Om den svenska infrastrukturen förbättras bör i varje fall den södra halvan av vårt land ha lika goda förutsättningar för cykelturism som dessa länder. Ett sätt att pröva Sveriges möjligheter vore att genomföra utbyggnaden av en bilfri led i något för turister attraktivt område. Ett sådant pilotprojekt skulle också ge möjlighet att pröva nollvisionens trafiksäkerhetsprinciper på cykling utanför tätorterna. I den nu föreliggande rapporten analyseras förutsättningarna för en sådan led längs hallandskusten. Halland har valts dels med tanke på kustens många havsbad, vackra utsikter och sevärdheter, dels med tanke på att mer än hälften av sträckan Göteborg-Båstad redan är bilfri eller utnyttjar stadsgator som är skyltade för max 30 km/h. Initiativet till studien kommer från Föreningen Bilfria Leder, men projektet hade inte kunnat genomföras utan finansiellt stöd från Region Halland, Turistdelegationen 1 och Vägverket. De tre författarna har haft stöd av en styrgrupp bestående av Göran Jönsson, Region Halland, Lars Sjösten, Hallandsturist och Katarina Löfqvist, Vägverket Region Väst. Ett utkast har därtill redovisats för representanter för hallandskommunerna och länsstyrelsen i Hallands län. Studien bygger på en detaljerad inventering och kostnadsberäkning utförd av Koucky & Partners (Koucky och Rosenquist, 2005). Den föreligger som är en separat underlagsrapport (Detaljinventering av Hallands kustled). Stockholm i juni 2005 Per Kågeson Ordförande i Föreningen Bilfria Leder 1 Med medel från Innovationsprogrammet. Hallands kustled

4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syfte, målgrupp mm 3 3. Trestegsmodellen för analys av investeringar i bilfria cykelturistleder 4 4. Cykling och turism i Halland idag 7 5. Hallands kustled 8 6. Trestegsmodellen tillämpad på Hallands kustled Möjliga anknytningar till andra cykelleder och regioner Anknytning till sevärdheter och rekreationsmöjligheter Möjliga cykelslingor Handikappanpassning Förutsättningar för rullskridsko- och rullskidåkning Förutsättningar för vandring på leden Övernattningsmöjligheter längs leden Cykeluthyrning och cykelservice Skyltning, vägvisning och övrig information längs leden Cyklar på allmänna kommunikationsmedel Cykelledens bidrag till lokal rekreation och cykelpendling Leden som grund för speciella arrangemang Kombinationsalternativ i Halland Kvalitetsbedömning av Hallands kustled Eventuella intressekonflikter Kostnader, finansiering och samhällsekonomisk nytta Slutsatser och rekommendationer 43 Referenser 45 Bilaga 1 47 Hallands kustled

5 1. Bakgrund Cykelturismen är föga utvecklad i Sverige vid jämförelse med flertalet länder i Nordvästeuropa. Det beror främst på bristen på sammanhängande bilfria cykelleder men också på att den lokala turistnäringen med få undantag ännu inte insett potentialen hos upplevelseturismen. Om infrastrukturen förbättras bör den södra halvan av landet ha lika goda förutsättningar för cykelturism som t.ex. Nederländerna, Tyskland och Danmark. Turistdelegationens analys och behovet av ett svenskt pilotprojekt En analys av förutsättningarna för cykelturism som Turistdelegationen låtit utarbeta, Infrastrukturella förutsättningar för cykelturism i Sverige - Ett kriteriedokument, visar att Halland är en av de regioner i Sverige som utifrån objektiva förutsättningar har bäst möjligheter att etablera sig som ett mål för nationell och internationell cykelturism. För att ge cykelturismen en chans i Sverige skulle, enligt Turistdelegationen, ett större pilotprojekt behöva genomföras. Det finns mycket som talar för att Hallandskusten är ett lämpligt område för ett sådant projekt. Området har många attraktioner och ligger nära både Göteborg och Öresundsregionen. Därtill finns möjligheter att via färjorna knyta den halländska kustleden till det danska cykelvägnätet. Ett ytterligare skäl att välja Halland är att närmare 60 procent av den tänkta leden mellan Göteborg och Båstad redan är bilfri eller utnyttjar gator som är skyltade för max 30km/h. Halland har i sin länstransportplan givit fortsatt utbyggnad av cykelvägar hög prioritet. Satsningen syftar främst till att ordna säkra skolvägar och skapa möjlighet till cykelpendling mellan tätorter som ligger nära varandra. En indirekt effekt blir dock att ytterligare delar av den aktuella sträckan blir bilfria. Ännu ett steg i den riktningen kan tas om prioritet också ges till säkra cykelvägar mellan tätorter och fritidshusområden och närbelägna badstränder. På några sträckor längs hallandskusten finns möjlighet att använda banvallar som blir över när Västkustbanan läggs om. I andra fall kan stigar och enskilda mötesplatsvägar utnyttjas. Därigenom bör kostnaden för leden avsevärt kunna begränsas. 2. Syfte, målgrupp mm Avsikten med den nu föreliggande rapporten är att studera möjligheterna att anlägga en svensk cykelled av hög internationell standard i en region med goda förutsättningar för cykelturism. Rapporten har formen av en detaljerad studie av förutsättningarna för pilotprojektet Hallands kustled. Projektet har initierats av Föreningen Bilfria Leder och finansieras med stöd från Turistdelegationen, Region Halland och Vägverket. Avsikten med den nu aktuella studien är att redovisa vilka investeringar som behövs för att göra Hallands kustled till en attraktiv destination för cykelturister. Som ett led i detta arbete krävs bl.a. en detaljerad inventering av de infrastrukturella förutsättningarna samt en analys av vägvisning, övriga information och skyltning längs leden. Därtill behövs en genomlysning av förutsättningarna när det gäller övernattning, cykeluthyrning och attraktioner som kan locka cykelturister. Hallands kustled 3

6 Trots de goda förutsättningarna i Halland kommer det sannolikt inte vara möjligt att inom de närmaste åren åstadkomma en led som är bilfri i hela sin sträckning. Ett viktigt kompletterande syfte med studien är därför att visa hur man med förhållandevis enkla medel kan minska risken för olyckor på de avsnitt där leden tills vidare måste använda vägar som är öppna för trafik med motorfordon. Målgrupper Bland målgrupperna för studien finns infrastrukturhållarna, dvs Vägverket och länets kommuner. En annan målgrupp är länets turistorganisation och de företag som lokalt lever av turism. Dit bör man också potentiellt räkna lantbruk och andra fastigheter längs leden. Erfarenheterna från USA och Västeuropa visar att de bilfria cykellederna skapar sysselsättning på sådana fastigheter i form av nya kaféer, pensionat, bed and breakfast, cykeluthyrning och cykelservice mm. Med tanke på det tilltänkta projektets karaktär av pilotprojekt är också motsvarande myndigheter, intresseorganisationer och företag på andra håll i Sverige en naturlig målgrupp. Om studien leder till att leden etableras kommer projektet också ha betydelse som en illustration av hur nollvisionen kan tillämpas inom cykling utanför tätort. Detta bör väcka intresse även utomlands. Tidigare studier Den nu aktuella studien bygger delvis på idéer presenterade i Plan för svenska cykelrekreationsvägar (Vägverket Publikation 2001:116) och Trafiksäkra cykelleder i Halland (Cykelbyrån i Falkenberg, 2001, på uppdrag av Vägverket Region Väst) samt i övrigt på erfarenheterna från de cykelrekreationsleder som under de senaste åren tillkommit på nedlagda banvallar kring bl.a. Ulricehamn och Borås. En annan viktig källa till inspiration är det brittiska projektet National Cycle Network. En ytterligare utgångspunkt är den nyss nämnda rapporten från Turistdelegationen, Infrastrukturella förutsättningar för cykelturism i Sverige - Ett kriteriedokument. 3. Trestegsmodellen för analys av investeringar i bilfria cykelturistleder Cykelvägnäten i de flesta svenska kommuner har fortfarande stora brister. Det gör det naturligt att vid anläggning av nya cykelbanor och cykelvägar prioritera säkra skolvägar och arbetspendling. För en satsning på cykelvägar som främst är inriktade på rekreation och turism krävs därför att kostnaden är förhållandevis låg och att nyttan kan bedömas bli hög. Ett sätt att bygga cykelrekreationsvägar till förhållandevis låg kostnad är att utnyttja nedlagda banvallar. Erfarenhet av detta finns från olika delar av landet och en slutsats är att anläggningskostnaden vanligen uppgår till bara procent av vad det skulle ha kostat att anlägga en motsvarande led på jungfrulig mark (Kågeson, 2001). Metoden har emellertid också några nackdelar. De överblivna banvallarna finns ofta i glesbyggda områden där det lokala underlaget för cykelrekreation är litet och där det inte alltid finns tillräckligt med attraktioner för att locka turister från andra delar av Sverige och världen. Ett annat alternativ kan därför vara att utgå från den cykelinfrastruktur som byggs för lokala behov av arbetspendling och skolvägar och studera om det finns områden där man kan åstadkomma längre sammanhängande nätverk eller Hallands kustled 4

7 sträckor utan att behöva tillgripa mer än några mindre kompletterande investeringar. Detta förutsätter dock att turistleden förläggs till en relativt tättbebyggd region där avstånden mellan tätorterna inte är särskilt stora. Hallandskusten är ett sådant område. Vi har valt att kalla vår metod för att i några steg kartlägga förutsättningarna att anlägga längre sammanhängande cykelvägar för trestegsmodellen. Analys i tre steg Steg 1 i trestegsmodellen innebär att man inventerar hur stor del av den tilltänkta leden som redan utgörs av cykelbana/cykelväg, utnyttjar lokalgator skyltade för max 30 km/h eller till följd av kommunala beslut eller beslut hos Vägverket inom kort kommer att förses med bilfri cykelväg. I steg 2 studerar man i vilken utsträckning som övriga delar av den planerade leden sammanfaller med sträckor där berörda kommuner och/eller Vägverket med hänsyn till lokala behov bör anlägga bilfri cykelväg för skol- och arbetspendling eller för att människor ska kunna cykla till tätortsnära badstränder, friluftsområden och ridstall. I steg 3 analyserar man förutsättningarna för att till låg kostnad anlägga en nollvisionsanpassad led på de delsträckor som inte täcks av steg 1 eller steg 2. Det kan i steg 3 bli frågan om att utnyttja överbliven infrastruktur (t.ex. nedlagda banvallar), uppgradera stigar, använda befintliga mötesplatsvägar och i en del fall anlägga ny cykelväg i jungfrulig terräng. Beträffande mötesplatsvägarna blir det fråga om enskilda vägar som asfalteras och skyltas för låg hastighet samt förses med varningsskyltar riktade till bilisterna. Där så är möjligt kan man också överväga att begränsa tillgängligheten till mötesplatsvägen till behöriga motorfordon med ärende till berörda fastigheter. Detaljerna måste utformas i uppgörelser med berörda vägföreningar. En fördel med mötesplatsvägar utöver att de har låg trafik är de är så smala att bilisterna måste anpassa farten för att kunna klara möten. En annan möjlighet kan vara att bygga separat cykelbana längs skymda partier av vägar som idag är skyltade för 50 eller 70km/h. Genom åtgärder av sådant slag kan Hallandsleden bli ett internationellt exempel på hur man kan tillämpa nollvisionen vid anläggande av cykelstråk på landsbygden. Norm för när man bör bygga cykelväg för arbetspendling mm Steg 2 i trestegsmodellen innebär att man bör bygga cykelväg där detta behövs för skol- och arbetspendling samt i situationer där det finns tätortsnära rekreationsområden och badplatser till vilka det är naturligt att cykla. En viktig fråga i detta sammanhang är förstås vilka kriterier som bör gälla vid fastställande av när det är samhällsekonomiskt motiverat att bygga sådana cykelvägar. De flesta som använder cykel för daglig arbetspendling håller en genomsnittshastighet mellan 10 och 20 km/h. Få av de dagliga pendlarna är förmodligen beredda att lägga ner mer än 30 minuter per dag och färdriktning. De som väljer att cykla till jobbet bara en eller annan gång per vecka kan troligen acceptera något större avstånd. Sammantaget innebär detta att man inte bör prioritera byggandet av bilfria cykelvägar för arbetspendling över längre sträckor än 10 km. Om underlaget är litet (små tätorter och få arbetspendlare) går gränsen förmodligen redan vid 5 km. Hallands kustled 5

8 För två större tätorter med omfattande arbetspendling mellan sig kan det vara motiverat att satsa på en utbyggnad om de inte ligger mer än 15 km från varandra. Detta gäller särskilt om det finns mellanliggande mindre tätorter. För riktigt stora tätorter som ligger på ett avstånd av ca 20 km från varandra kan det vara motiverat att bygga bilfria cykelväg på hela sträckan. I samtliga fall bör man beakta den eventuella förekomsten av friluftsområden, badplatser och andra rekreativa mål längs sträckan. Baserat på resonemanget i det föregående stycket blir slutsatsen att cykelvägar bör anläggas när förhållandena i tabell 1 gäller. Det som är avgörande är i första hand antalet invånare i den mindre av de båda orterna. Vid en betydande skillnad i invånarantal mellan orterna kan man nämligen anta att arbetspendlingen i huvudsak sker från den mindre orten till arbetsplatser i den större. Det kan förstås finnas undantag från denna regel, så bäst är att undersöka hur stor den faktiska arbetspendlingen är (oavsett färdsätt). Tabell 1. Förhållanden när det sannolikt är samhällsekonomiskt motiverat att anlägga bilfri cykelväg mellan två orter. Några exempel. Antal invånare i den Antal invånare i den Högsta avstånd mellan större av tätorterna mindre av tätorterna orterna, km > > > > > > > Elevers cykling till skolan styrs till viss del av kommunernas regler för rätt till skolskjuts. Barn från förskoleklasser och upp till årskurs 3 förväntas gå eller cykla till skolan om avståndet är kortare än 2 km. För barn på mellanstadiet är gränsen 3 km och för högstadiet 4 km. Med undantag för utpräglad glesbygd bor också de flesta grundskoleelever på nära avstånd från sina skolor. Reglerna varierar något mellan hallandskommunerna, men dessa avstånd kan antas som övre gränser för barns dagliga cykelpendling till skolan. Beträffande tätortsnära rekreationsområden, ridstall och badplatser är det rimligt att tänka sig att många besökare skulle vilja cykla bilfritt förutsatt att avståndet från hemmet eller sommarstugan inte överstiger 3-4 km. För större tätorter kan det vara motiverat att bygga bilfri cykelväg upp till 5 km, för de allra minsta räcker underlaget knappast till för att motivera utbyggnad på sträckor längre än någon enstaka km. Eftersom cykling i hög grad är en sommarföreteelse bör kommunerna ta hänsyn till sommarbefolkningen när de planerar de bilfria cykelstråken. Större fritidshusområden bör få bilfri anknytning till främst närbelägna badstränder. Hallands kustled 6

9 4. Cykling och turism i Halland idag År 2004 omsatte turismen i Halland 6-7 miljarder kronor och sysselsatte knappt personer. Halland är Sveriges femte största turistlän och turistnäringen är i stark tillväxt. Mer än 90 procent av besökarna kommer från Sverige, till stor del från Göteborg och Stockholm, men andra större städer som Jönköping och Helsingborg är också viktiga, enligt rapporten Turismen i Halland (Lundgren m.fl. 2005). I en intervjuundersökning med besökande turister 2004 angav 67 procent sol och 41 procent bad som de viktigaste motiven för besöket i Halland (Lundgren m.fl. 2005). Därefter kom besök hos släkt och vänner (33%). De som kommer till Halland huvudsakligen för sport och fritidsaktiviteter är få (6 %). Det förekommer redan en för svenska förhållanden relativt omfattande cykling i Halland. Klimatet är gynnsamt, snö förekommer bara under korta perioder vintertid. Cyklingen är främst lokal till sin karaktär (korta utflykter samt arbetsoch skolpendling), men landskapet genomkorsas av två skyltade cykelturistleder, Ginstleden och Cykelspåret. De attraherar en del turister från Sverige och omvärlden, men cykelturismen är av blygsam omfattning. Cykeluthyrning förekommer i ringa skala. Det förekommer ingen reguljär marknadsföring av cykelpaket. En undersökning år 2004 på uppdrag av Hallandsturist (Lundgren m.fl. 2005) visar att många av besökarna i regionen cyklar redan idag. Bland besökarna anger 22 procent att möjligheten till cykling haft betydelse eller varit helt avgörande för deras beslut att resa till Halland. Men de flesta är inte där i första hand för att cykla - den typiska cyklande turisten i Halland idag cyklar som en del av sin vistelse. Möjligheten till cykling finns inte heller bland de tyngsta skälet för besöken. De motiv som besökarna anger som de tre tyngst vägande är Möjligheten till avkoppling, Möjligheten till sol och bad och Naturen och landskapet. Dessa har angetts som betydelsefulla eller helt avgörande av procent av besökarna. Analysen av hur de olika intressena hänger ihop ger en intressant bild av cyklisterna. Möjligheten till cykling är ett motiv som anges tillsammans med motiv av flera andra slag. Cyklisterna återfinns såväl bland badarna och golfarna som bland de konstintresserade. Däremot är cyklingen mindre kopplad till shopping, nöjesliv, låga priser, stadsmiljön och evenemang (som konserter eller idrottstävlingar). De som cyklar har, enligt analysen, en preferens för avkoppling i naturen. Många som angett Möjligheten till cykling som motiv för sitt besök har också angett Möjligheter till vandring och Naturen och landskapet som skäl. När det gäller besökarnas sätt att ta sig till Halland och mellan olika delar av regionen dominerar bilen. Tre fjärdedelar anger att de rest med bil. Bara 1 procent av besökarna uppger att de använt cykel för att komma till Halland eller för att förflytta sig mellan regionens olika delar. Slutsatser Åtminstone en femtedel av besökarna vill cykla när de är i Halland, men bara 1 procent använde 2004 cykeln som transportmedel till Halland eller mellan regionens delar. En slutsats av detta är att cykelturen är en del av avkopplingen och att man främst vill använda cykeln för kortare utflykter till lokala mål. Det innebär att lokala cykelvägar till attraktiva mål bör ha hög prioritet. Samtidigt är det en fördel att binda samman lokala nät med varandra så att man får en sammanhängande kedja av trivsamma cykelvägar som passerar lokala besöksmål. En Hallands kustled 7

10 sådan led är också lättare att marknadsföra än korta cykelvägar utan inbördes sammanhang. Om den sammanhängande cykelleden är konsekvent utformad och lättorienterad kan den också fylla de behov som utpräglade cykelturister ställer på en bra led. De nuvarande besökarnas dagsutflyktsperspektiv gör att tillgången till lokal service längs leden blir viktig för turismen. Lättillgänglig cykeluthyrning behöver finnas på många platser. För att främja ett brett nyttjande av leden blir cyklar för övernattare sannolikt viktigare än övernattning för cyklister. Som framgick ovan är besökarna som kommer till Halland enbart för sport och fritidsaktiviteter är idag få. En sammanhängande cykelled av bra kvalitet kan dock förmodas öka antalet besökare i denna grupp. Det kan röra sig om såväl långväga turister som besökare från närområdet som använder cykelleden för cykel- eller rullskridskoträning. 5. Hallands kustled Leden, som vi i denna rapport valt att kalla Hallands kustled, går från Göteborg till Båstad och passerar på sin väg genom Hallands samtliga fem städer. Den totala sträckan är med den sträckning vi förordar 240 km. Ledens sträckning sammanfaller till stor del med den nuvarande Ginstleden. En skillnad är att den föreslagna leden även passerar Laholm och därmed knyter ihop alla städer i Halland. En avsikt med projektet är att komma tillrätta med Ginstledens brister som består av: ett betydande antal avsnitt på motoriserade och högtrafikerade vägar skyltade för 70 km/h otillräcklig vägvisning/skyltning Vad den framtida leden ska kallas tar vi inte ställning till. En möjlighet kan vara att hålla fast vid Ginstleden trots att den nya leden får en delvis ny sträckning. En annan kan vara att välja ett namn som tydligare anknyter till landskapet. Krav på leden I studien ställer vi följande krav på leden: minst 75 procent av sträckan måste vara helt bilfri eller avse gator/vägar som är skyltade för max 30 km/h; de övriga delarna av leden får inte utnyttja vägar som är skyltade för mer än 50 km/h; på alla delar i blandad trafik ska åtgärder vidtas i syfte att minska risken för att oskyddade trafikanter skadas i kollisioner med motorfordon; leden ska vara belagd med asfalt av god kvalitet med undantag för korta sträckor där det av naturvårdsskäl är motiverat med grus; leden ska vara väl och enhetligt skyltad i hela sin sträckning och vägvisningen ska inkludera skyltar som avser attraktiva mål vid sidan av själva leden samt information om återstående sträcka till närmaste stad samt till ledens slutpunkt; leden ska vara försedd med rastplatser i genomsnitt minst var femte km och dessa ska utnyttjas för information om bl.a. traktens sevärdheter och besöksmål. Hallands kustled 8

11 Ledens sträckning I detta avsnitt redovisar vi ledens huvudsakliga sträckning, från norr till söder. En detaljerad redovisning av inventeringen publiceras som ett separat dokument (Koucky och Rosenquist, 2005). Sträckningen återfinns även på tre kartor i denna rapport. Göteborg-Kungsbacka Leden lämnar Göteborg via den befintliga cykelvägen på Säröbanans banvall. Från Särö fortsätter den delvis på ny cykelled via Vallda till Kungsbacka. Kungsbacka-Varberg Från Kungsbacka passerar leden Fjärås Bräcka innan den på diverse småvägar når Ölmevalla, varifrån den nyttjar överblivna delar av Västkustbanans banvall till Frillesås via Åsa. Därifrån går den via Löftabro och Stråvalla på småvägar till Värö Kyrka, Väröbacka och Limabacka samt vidare till Åskloster, Kärradal och Tångaberg på en blandning av småvägar och redan existerande cykelvägar. Från Tångaberg når leden Varberg på redan befintliga cykelvägar. Varberg-Falkenberg Från Varberg går leden via Träslövsläge till Ås på redan befintlig cykelbana. Därifrån fortsätter leden via Moarna till Tvååker på bilfri cykelväg samt en mindre bilväg. Från Tvååker utnyttjar leden den överblivna banvallen till Sotared, varifrån den fortsätter via Morup till Sandkärr på mötesplatsvägar. En alternativ, men mycket dyrare, sträckning är att dra leden längs kusten från Ås till Morup. Från Morup går leden vidare via Glommen till Olofsbo på en blandning av existerande gator, cykelstigar, småvägar och nyanlagd cykelväg. Från Olofsbo till Falkenberg finns redan bilfri cykelled. Falkenberg-Halmstad Från Falkenberg går leden via Skrea Strand till Åstorp på befintliga gator och cykelbanor. Därifrån nyanläggs cykelbana på större delen av sträckan till Veka (via Ringsegård och Grimsholmen). Från Veka utnyttjar leden existerande återvägsgator och stigar på ömse sidor av Suseån. Passagen över ån kräver anlägggande av ny cykelbro. Därifrån går den vidare på ny cykelväg vid gränsen till naturreservatet samt vidare genom södra delen av Långasand till Ugglarps havsbad och Ugglarp, i huvudsak på befintliga småvägar och redan existerande cykelväg. Från Ugglarp krävs ny cykelbana parallellt med kustvägen genom störrre delen av Stensjö och Steninge till Särdal och Haverdal. Från Haverdal finns bilfri cykelväg via Gullbrandstorp, Villshärad och Tylösand till Halmstad. Halmstad-Laholm Från Halmstad går leden via Östra Stranden och Fyllinge till Trönninge på existerande cykelvägar. Därifrån vidare till Påarp och Laxvik på befintliga småvägar. Från Laxvik anläggs cykelstig genom naturreservatet till Gullbranna. Från Gullbranna går leden på mötesplatsvägar till Tönnersa gård. Där krävs nyanlagd cykelbana längs med väg 540 över Genevadsån. Därifrån på liten väg till Genevad, på gator genom Genevad samt vidare på småvägar till Veinge, varifrån det finns cykelväg på banvallen till Laholm. Laholm-Båstad Från Laholm går leden via Skottorp till Skummeslövstrand på befintliga cykelvägar och smågator och därifrån fortsätter den till Båstad, i huvudsak på befintlig cykelväg. Hallands kustled 9

12 Alternativet Halmstad-Båstad På kartan och i detaljinventeringen (Koucky och Rosenquist, 2005) redovisas också ett alternativ där leden går direkt från Gullbranna via Mellbystrand och Skummelövsstrand till Båstad. I detta alternativ passerar man inte Laholm, vilket förkortar sträckan Göteborg-Båstad med 13 km till totalt 227 km. En möjlighet är att anlägga båda alternativen, vilket förordas i denna rapport, och därigenom skapa en lokal slinga Gullbranna-Laholm-Skummeslövsstrand-Gullbranna (49 km). I den fortsatta framställningen anges ledens sträckning i huvudalternativet via Laholm. 6. Trestegsmetoden tillämpad på Hallands kustled I detta avsnitt visas med hjälp av kartan (se sidan 11) vilka delar av leden som kan utnyttja redan befintliga cykelbanor och cykelvägar, vilken ytterligare utbyggnad som är motiverad med hänsyn till lokala behov och vad som därutöver behövs för att skapa en sammanhängande led från Göteborg till Båstad. Redan tillgänglig eller beslutad infrastruktur (steg 1) Kartan visar översiktligt med grönfärg vilka delar av leden som redan är bilfria, utnyttjar 30-skyltade gator eller kommer att bli bilfria under de närmsta åren till följd av redan fattade beslut. Det rör sig i huvudalternativet om sammanlagt 137 km eller 57 procent av hela den planerade sträckningen. Infrastruktur som bör tillkomma för arbetspendling, säker skolväg mm (steg 2) På samma karta visar en blå markering vilka ännu inte utbyggda delar av leden som bör byggas ut till bilfri cykelled till följd av lokala behov av säkra skol- och pendlingsvägar samt tillgänglighet till bad och friluftsområden som ligger i omedelbar närhet av tätorter. Det rör sig totalt om 40 km eller 17 procent av den planerade leden. Att det blir fråga om en så ringa del av den totala sträckningen beror på att kommunerna i Hallands län varit förutseende och under många år arbetat med att bygga ut bilfria cykelvägar. När trestegsmodellen tillämpas på andra regioner, kan det komma att bli fråga om en betydligt större andel som faller inom steg 2. Infrastruktur som behövs för att klara övriga delsträckor (steg 3) Sträckor som är rosamarkerade är inte bilfria idag och utbyggnaden till bilfri cykelled av dem kan inte motiveras med hänsyn till lokala behov. Det är således delar som i första hand bör byggas ut därför att de ger upphov till andra nyttor än de som är förknippade med lokal cykling, alltså rekreation och cykelturism inklusive de positiva bieffekterna för lokal utveckling och folkhälsa. Det rör sig om sammanlagd 62 km eller 26 procent av den planerade leden. Därav kan lågtrafikerade mötesplatsvägar utnyttjas för sammanlagt 40 km. På en sträcka av 6 km av steg 3 används nedlagda banvallar. Endast 16 km kräver komplett nyanläggning. Tabell 2 visar med fördelning på ledens huvudavsnitt hur stora delar av den som kan hänföras till steg 1, 2 och 3. Där framgår att den högsta andelen inom steg 1 återfinns mellan Göteborg och Kungsbacka, medan de största problemen med sträckor som inte är bilfria finns mellan Falkenberg och Halmstad. En mer detaljerad tabell över de olika stegen på respektive sträcka återfinns i bilaga 1. Hallands kustled 10

13 Hallands kustled 11 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

14 Tabell 2. Ledens sträckning med fördelning på huvuddelsträckor och steg enligt trestegsmetoden Km och procent. Avsnitt Längd Steg1 Steg 2 Steg 3 Bilfri Max. 30 km/h Mötesplats väg Ny bilfri led Mötesplat sväg Ny bilfri led Göteborg- 39 km 84% 5% 11% - - Kungsbacka Kungsbacka- 56 km 26% 7% 2% 8% 29% 8% Varberg Varberg- 45 km 45% 8% 12% 0% 22% 12% Falkenberg Falkenberg- 48 km 55% 6% 8% 2% 6% 23% Halmstad Halmstad- 34 km 40% 3% 14% 6% 33% 3% Laholm Laholm- 18 km 94% 3% 3% Båstad Totalt 240 km 52% 5% 7% 9% 17% 9% Steg, % av 57% 17% 26% 57% 17% 26% total sträcka Av tabellen framgår att sammanlagt 24 procent av leden är förlagd til mötesplatsvägar. Detta innebär en kompromiss mellan säkerhet och anläggningskostnad och förutsätter bl.a. att dessa vägar skyltas för max 50 km/h. Av kartan på rapportens näst sista sida (omslagets insida) framgår vilka delar som är helt bilfria och vilka som utnyttjar mötesplatsvägar. 7. Möjliga anknytningar till andra cykelleder och regioner Ett mervärde uppkommer om en cykelled utgör del av ett större nät av leder som sammantaget gör att man kan göra långa, sammanhängande turer och välja alternativa rutter. För cykelleden längs Hallandskusten finns ett flertal anknytningsmöjligheter till andra befintliga eller planerade leder. Leden har därmed förutsättningar att ingå i ett framtida kluster av hög internationell klass. Anknytning till Skåne I Båstad anknyter leden till cykellederna i Skåne. Det finns idag en led, Cykelspåret, med genomgående skyltning från Båstad via Ängelholm, Helsingborg och Landskrona till Malmö. Den är i stor utsträckning bilfri, men det finns avsnitt med blandtrafik bland annat direkt söder om Båstad runt Bjärehalvön till Ängelholm. Om järnvägstunneln genom Hallandsåsen byggs färdig skulle banvallen över åsen kunna användas för en bilfri cykelförbindelse till Förslöv, varifrån det inte är särkilt långt till Ängelholm. Genom att knyta an till det befintliga cykellednätet i Skåne och i framtiden göra några mindre kompletteringar i detta nät skapas på sikt en ca 300 km lång, säker cykelled från Malmö till Göteborg. Därmed skulle Malmö-Göteborg, efter dansk förebild, kunna skyltas som Sveriges första sammanhängande nationella cykelled. Hallands kustled 12

15 Anknytning till Danmark Leden har goda möjligheter att knyta an till Danmark och det danska cykellednätet. Färjelinjerna Göteborg Fredrikshamn och Varberg Grenå gör det möjligt för turisterna att göra rundturer på olika kombinationer av de danska och svenska cykelledssystemen. Via cykellederna i Skåne och färjeförbindelsen Helsingborg Helsingör och Grenå Helsingborg skapas ytterligare kombinationsmöjligheter för cykling Kattegatt runt. Öresundstågen, som betjänar Göteborg, städerna i Halland, Helsingborg, Malmö och Köpenhamn, tillåter cyklar ombord, vilket skapar många möjligheter att anknyta till Danmark. North Sea Cycle Route Föga känt i Sverige är att avsnittet Varberg-Göteborg utgör en del av den internationella cykelleden North Sea Cycle Route som omfattar km och utnyttjar leder i sex länder. Den ingår som en av de europeiska leder som lanseras inom ramen för projektet EuroVelo. De är dock i allmänhet än så länge mera idéer än verkliga nätverk av cykelleder. Större delen av rutterna finns bara på kartor och utnyttjar i betydande utsträckning bilvägar. Nordsjörutten saknar gemensam skyltning. På sikt kan emellertid projektet, som stöds av EU, bli betydelsefullt och då är det en fördel att sträckan Varberg-Göteborg är bilfri eller utnyttjar småvägar som givits förhöjd säkerhet genom skyltning till bilisterna, separat cykelväg i skymda partier och reducerad hastighet. Anknytning till Älvsborg Med Ulricehamn som knutpunkt har under de senaste åren ett nät av bilfria cykelleder på banvallar vuxit fram. I Halland finns nedlagda banvallar skulle kunna utnyttjas för cykelleder i syfte att knyta Hallands kustled till banvallssystemet i Älvsborg. Det gäller banvallarna Varberg-Ullared och Falkenberg-Ullared, vilka med undantag för smärre avbrott finns kvar. Från Ullared finns större delen av banvallen via Älvsered till Tranemo och Svenljunga bevarad. Genom att i framtiden anlägga cykelleder på dessa sträckor skulle genomgående leder kunna skapas från Borås, Falköping och Jönköping via respektive Svenljunga och Ulricehamn till Västkusten. Anknytning till Åsnen och Blekinge Redan nu utnyttjas delar av banvallarna efter Halmstad-Bolmens Järnväg och Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg från Halmstad via Ljungby till Karlshamn som bilfria cykelleder. Det gäller sträckan Halmstad-Simlångsdalen-Bygget (33 km) och Torne-Toftåsa (16 km) samt Norraryd-Karlshamn (38 km). Genom att bygga vidare på banvallen och på några sträckor utnyttja småvägar alternativ anlägga helt ny led skulle en sammanhängande bilfri förbindelse kunna skapas mellan Halland och Blekinge. Cykelleden skulle knyta ihop Sveriges öst- och västkust och binda samman två attraktiva kustområden. Möjligheterna att anknyta till de nu nämnda ledsystemen framgår av översiktskartan på sidan 15. Hallands kustled 13

16 Föredömligt utformad cykelväg, parallell med kustvägen nära Tylösand. Gullbranna naturreservat på cykelbar stig som bör förbli oasfalterad. Hallands kustled 14

17 Hallands kustled 15 ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^

18 8. Anknytning till sevärdheter och rekreationsmöjligheter Flera av länets mest intressanta sevärdheter finns inom synhåll från leden, t.ex. Fjärås Bräcka Varbergs Fästning, Getteröns Naturum och Halmstad Slott. Några ligger inom räckhåll för leden, men kräver en omväg, exempelvis Tjolöholms slott, 3 km från leden. Andra är väl värda ett besök, men kräver alltför lång omväg för att kunna räknas som tillgängliga. Dit hör masterna i Grimeton, 7 km från leden, och Äskhults by, 12 km från leden. Fågelskådning Förutsättningarna för fågelskådning är goda längs leden. Halland är ett av de artrikaste landskapen i landet, bara i Skåne och Öland har fler fågelarter noterats. Både rastande flyttfåglar och häckande fåglar kan ses längs leden. Höstflyttningen börjar redan i slutet av juni och pågår till oktober. Flyttningen bjuder på stora mängder lättskådade fåglar under en längre tid, vilket är tacksamt för den förbipasserande cykelturisten. På fler ställen går leden nära strandängar, som ofta är fågelrika. Lättast tillgänglig är Getteröns Naturum, norr om Varberg, 100 meter från leden. Där finns färdiga gömslen att besöka och ett kafé med tubkikare uppställda inomhus. Vid Trönninge Ängar, söder om Halmstad, finns också lättillgänglig skådning från iordningställda gömslen. Det är lätt att ta sig dit på grusväg, men skyltning med vägvisning behövs. För den ambitiöse skådaren som vill spana efter flyttfågel vid havet finns några bra skådar-platser längs leden: Lerjan vid Galtabäck, 1,3 km från leden Morups Tånge, 0,5 km från leden Grötvik/Tyludden, 1,5 km från leden Naturreservat Leden passerar genom Fjärås Bräcka, Gullbranna och Hökafältets naturreservat samt i kanten av reservaten i Gamla Varberg, Getterön, Morups Tånge, Krontäppet-Vesslunda, Näktergalslunden, Steninge, Enet, Ektånga, Tönnersa och Snapparp samt på några hundra meters avstånd från Gamla Köpstads, Smörkullens, Ullarps, Skipsås, Stensjöstrands, Haverdals, Vilshärads och Skummeslövsstrands naturreservat. Även naturreservaten i Änggårdsbergen, Sandsjöbacka, Hult Åsen, Vallda Sandö, Tjolöholm, Äskatorp, Biskopshagen, Årnäsudden, Hagön och Tjärby ligger inom räckhåll från leden. Badplatser Längs med ledens sträckning finns mer än 40 badplatser i havet och ytterligare en handfull i insjöar och badhus. Kallbadhuset i Varberg är en sevärdhet i sig. Cykelväg direkt till badplatsen finns på många ställen redan i dag. Inne i Falkenberg, Varberg, Båstad och Halmstad är det möjligt att cykla bilfritt till en del av badplatserna och på lågtrafikerade gator till andra. Vid några badplatser går cykelvägen längs med stranden, direkt vid havet eller så nära att man anar badstranden från vägen. Så är fallet längs Säröleden söder om Göteborg, vid Stråvalla strand, längs strandpromenaden i Varberg, vid Långa Hallands kustled 16

19 Överblivna banvallar kan utnyttjas till låg kostnad. Gamla järnvägsbron över Viskan och den ännu inte utnyttjade banvallen vid Åsa. Hallands kustled 17

20 Sand, Ugglarps havsbad och Östra Stranden i Halmstad. Dessa lättillgängliga badstränder bidrar till ledens attraktionskraft. Ingen skyltning behövs, inga omvägar för cyklisten. Med små avvikelser från leden når man även stränderna i bl.a. Åsa, Frillesås, Kärrastrand, Apelviken, Träslövsläge, Sandkärr, Glommen, Skrea Strand, Skrea Sand, Haverdalsstrand, Frösakull, Tylösand, Skummelövsstrand och Båstad. Övriga sevärdheter och besöksmål Mellan tätorterna längs leden finns ett 20-tal sevärdheter av kulturhistorisk eller kulturell art. Utöver dem finns museer i alla de halländska centralorterna. Många kyrkor passeras också. Dessutom finns många kulturella besöksmål av typ konstnärsateljer, konsthantverkare och gallerister längs leden. Det somriga stadslivets uteserveringar, restauranger och barer är också mål i sig för många av Hallands besökare i dag. Detta kan också antas gälla cyklisterna längs leden. Behov av anpassning av vägar till besöksmål Två sevärdheter som kan tänkas locka många cyklister och kräver avstickare från leden är Tjolöholms slott och Mjellby konstmuseum, båda inom 2,5-3 km från leden. På dessa platser finns behov av att anpassa tillfartsvägarna till cyklisternas behov. Vid Mjellby konstmuseum finns möjlighet att skylta såväl en nordlig som en sydlig tillfart från leden för att undvika onödiga omvägar för cyklisterna. Till Tjolöholm finns bara en tillfart. Det finns också besöksmål alldeles intill leden där smärre säkerhetsåtgärder och cykelanpassningar behövs. Främst handlar det om platser där en bilväg behöver korsas för att cyklisten ska nå besöksmålet. Det kan innebära allt från varningssskyltar på mindre vägar till hastighetssänkning och refuger på större vägar. Sådana åtgärder behövs t ex vid Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp, Getteröns Naturum samt några av badplatserna och naturreservaten, uppskattningsvis ett femtontal platser tillsammans. Liknande behov finns naturligtvis även vid en del av besöksmålen i tätorterna. 9. Möjliga cykelslingor Cykelslingor är viktiga för dem som vill göra dagsutflykter. Längre slingor är intressanta för turister som vill undvika att cykla tillbaka samma väg som de kom. I anslutning till cykelleden längs Hallandskusten finns flera möjligheter att skapa cykelslingor. I de flesta fall går dessa redan idag helt eller delvis på lågtrafikerade bilvägar, men i en framtida fortsatt utbyggnad av cykelledsystemet är det tänkbart att skapa slingor som är helt bilfria. Ett alternativ till cykelslingor för att slippa cykla tillbaka samma väg är att kombinera cykling med kollektivtrafik. Möjligheterna att ta med cykel på kollektiva färdmedel behandlas i avsnitt 16. Utöver de nedan beskrivna slingorna finns inom Varbergs kommun redan idag flera skyltade cykelslingor med sevärdheter och besöksmål redovisade. Rågelund-Landabukten-Frillesås-Rågelund Längd: 2 km Hallands kustled 18

21 En minislinga som kombinerar banvallen mellan Frillesås och Rågelund med småvägar som passerar en badplats vid Landabukten innan man återkommer till kustleden i Frillesås. Varberg Ullared Falkenberg - Varberg Längd: ca 110 km Slingan, som passar för en tur på 2-3 dagar, skulle i framtiden i huvudsak kunna nyttja de gamla banvallarna mellan Varberg och Ullared samt Falkenberg och Ullared. De skapar en möjlighet att kombinera upplevelsen av Hallands kust med ett besök i inlandet och bokskogarna runt Åkulla. Idag finns en skyltat led på lågtrafikerade vägar med blandtrafik från Varberg till Ullared som för det mesta följer den gamla banvallen. Banvallen ligger kvar på stora delar av sträckan och skulle kunna användas som bilfri cykelled. På sträckan Ullared- Falkenberg finns idag ingen skyltat cykelled och enda möjligheten är att använda bilvägar. Även på denna sträcka finns dock banvallen kvar till stora delar och skulle kunna utgöra basen för en bilfri led. Varberg/Falkenberg Ullared Torup Halmstad Varberg/Falkenberg Längd: ca 207/150 km Lång slinga för flerdagarsturer (2-5 dagar). Slingan utgör en tänkbar utvidgning av den nyss beskrivna slingan Varberg-Ullared-Falkenberg-Varberg. Från Ullared skulle den nyttja banvallen efter Varberg-Ätrans Järnväg till Kinnared via Ätran och Fegen och från Kinnared lågtrafikerade vägar till Halmstad via Torup och Oskarström. Hela sträckningen i inlandet måste idag använda vägar med blandtrafik, men genom att utnyttja de nedlagda banvallarna samt skogsbilvägar och andra enskilda vägar skulle även en stor del av sträckan i inlandet kunna göras nästan bilfri. Halmstad Gullbrandstorp Tylösand Halmstad Längd: ca 25 km Nästan helt bilfri slinga för kortare utflykter. Sträckan längs kusten erbjuder badstränder och restauranger. Gullbranna Mellbystrand Skummeslövsstrand Laholm- Gullbranna Längd: 49 km Slingan blir ett resultat av att bygga ut Hallands kustled i både de alternativa sträckningarna mellan Gullbranna och Skummeslövsstrand (se ovan). Laholm Mellbystrand Skummeslövsstrand Skottorp - Laholm Längd: 28 km Slingan förbinder Laholm med badstränderna i Mellbystrand och Skummeslövstrand samt med Båstad och är redan idag till mer än två tredjedelar bilfri. När cykelvägar anläggs hela vägen från Laholm till Mellbystrand samt vidare längs kusten genom Mellbystrand till Skummeslövsstrand (successiv utbyggnad pågår i kommunens regi) skapas en attraktiv cykelslinga. Hallands kustled 19

22 Storslagna halländska landskap. Lygnern från Fjärås Bräcka och havet vid Morups Tånge Hallands kustled 20

23 10. Handikappanpassning Erfarenheterna från det begränsade nätet i Ulricehamns kommun med omnejd visar att bilfria cykelvägar utanför tätort också kan erbjuda handikappade goda möjligheter till rekreation. En viktig aspekt på det nu aktuella projektet är således att visa vilka åtgärder som behövs för att de som färdas i rullstol eller med permobil ska kunna använda delar av leden. Viktiga utgångspunkter bör vara att sådana sträckor ska vara så gott som bilfria, ha lite korsande trafik och vara belagda med asfalt av god kvalitet samt vara tillräckligt breda för att inte ge upphov till trängsel. Därtill bör det finnas väl belägna parkeringsplatser för fordon med handikapptillstånd. De delsträckor som förefaller ha bäst förutsättningar att ta emot människor som färdas i rullstol eller med permobil är: Askim-Särö är en flack sträcka med flera möjliga angöringspunkter. Delen Hovås-Billdal (5 km) har få korsningar och går riktigt nära havet. På några ställen mellan Askim och Särö finns fasta farthinder längs cykelvägen som behöver tas bort för att göra vägen framkomlig för andra nyttjare än cyklister. Åsa-Rågelund-Frillesås (5 km) med en avstickare ut på den lilla vägen längs Landabukten ( ca 1 km, se avsnitt 9 om slingor). Den den södra delen av slingan är dock mindre lämpad för handikappade, eftersom den betjänar campingplatsen och har betydande biltrafik (30 km/h). Handikapparkeringsplats skulle kunna anläggas vid det västra fästet av GC-bron över järnvägen i norra delen av Frillesås. Grimsholmen-Krontäppet Vesslunda Naturreservat (3,6 km) under förutsättning att hela sträckan med undantag för en återvändsgata i södra Veka blir bilfri cykelled. En fördel vore också att få bra asfalt och bilförbud de sista ca 150 metrarna från reservatets östra gräns och ned till stranden (NV om Långsand). Handikapparkeringsplatser skulle kunna anläggas vid Grimsholmen. Från Laholm går leden på både norrut och söderut på nedlagd banvall som är flack och med få korsningar. Sträckan tillhör inte de mest attraktiva men kan bedömas som mycket säker. 11. Förutsättningar för rullskridsko- och rullskidåkning Utöver att vara av betydelse för cykelturism och lokal rekreation kommer leden att döma av erfarenheterna från andra länder och från de asfalterade lederna i Älvsborg och Värmland också att attrahera många rullskridskoåkare (Ceder, 2005). Bara i Sverige finns omkring personer som åker rullskridskor. Därtill finns tusentals rullskidåkare. Följande förutsättningar bör uppfyllas för att rullskridsko- och rullskidåkning ska kunna ske på ett säkert och njutbart sätt: asfalt av god kvalitet bredd av minst 2.5 meter (gäller rullskridskor) få punkter med korsande trafik frånvaro av branta backar Hallands kustled 21

24 Delar av sträckan Göteborg-Båstad kommer efter den i rapporten föreslagna utbyggnaden och upprustningen fortfarande vara mindre lämplig för rullskridsko- och rullskidåkning. Det gäller främst delar med mycket korsande trafik, dvs främst inne i eller i nära anslutning till de större tätorterna. Branta backar finns bara på ett fåtal ställen, som med försiktighet från rullskridsko- och rullskidåkarnas sida knappast utgör något större problem. Om leden inte kan beläggas med asfalt genom Gullbranna Naturreservat, får rullskridsko- och rullskidåkarna antingen avstå från detta avsnitt eller byta till vanliga skor och promenera genom reservatet. De bästa förutsättningarna för längre sträckor för rullskridskoåkning förefaller komma att bli: Ölmevalla Varberg (36 km) Varberg Tvååker-Morup (27 km) Haverdal-Halmstad (22 km) Gullbranna-Laholm-Båstad (37 km) 12. Förutsättningar för vandring på leden Inne i och i närheten av samhällena längs leden utnyttjas den bilfria instrastrukturen redan idag i betydande omfattning för lokala promenader. De nya bilfria avsnitten kommer också att användas på motsvarande sätt, t.ex. mellan Åsa och Frillesås med utsikt över havet samt på sträckan Stensjö-Steninge. De befintliga, längre, vandringslederna går i inlandet, t.ex. Hallandsleden, och saknar naturlig anknytning till den kustnära cykelleden. Dock finns på många håll längs leden korta lokala vandringsleder som är skyltade. Exempel på detta är Naturstigen i Haverdalsreservatet (4 km), Blå Slingan på Hökafältet (2.5 km) och Hälsans Stig i Laholm (6 km). Den som är trött på att nöta sadeln kan alltså omväxla med vandring. De nya delar av leden som ger bäst förutsättningar för naturnära vandring är avsnittet Ringsegård-Grimsholmen-Långa Sand med fin havsutsikt vid Grimsholmen, en vacker passage över Suseån på bilfri bro och nära anknytning till det vackra naturreservatet i Krontäppet-Vesslunda innan man slutligen når stränderna vid Långa Sand. 13. Övernattningsmöjligheter längs leden Halland erbjuder ett betydande utbud av övernattningsmöjligheter i olika prisklasser. Tabell 3 ger en indikation om utbudets omfattning, särskilt mellan tätorterna. Hallands kustled 22

25 Tabell 3. Hotell, vandrarhem, campingplatser mm i Halland. Antal anläggningar. Plats eller sträcka Hotell och pensionat Vandrarhem Bed & breakfast Campingplatser/stugor Kungsbacka stad Kungsbacka-Varberg Varbergs stad Varberg-Falkenberg Falkenbergs stad Falkenberg-Halmstad Halmstad stad Halmstad-Laholm 1 2 Laholm stad Laholm-Båstad I alla städerna längs leden finns möjligheter till övernattning i många prisklassser, från camping till vandrarhem och hotell. Mellan städerna finns ofta camping, vandrarhem och bed&breakfast. Övernattning med hotellstandard saknas i regel mellan centralorterna, med Pensionat Frillesberg och Vallersviks Konferens- och semestercenter, båda i Frillesås, som undantag. Strax utanför stadskärnorna hittar man några hotell: En handfull hotell i Tylösand och Frösakull, inom en mil från Halmstad centrum. På Getterön och i Lindhov, båda en halvmil utanför Varbergs centrum. Tre hotell finns i Mellbystrand och Skummeslövstrand, ca en mil norr om ledens start i Båstad och en dryg halvmil från Laholm. Cyklister som väljer att övernatta med vandrarhemsstandard har störst frihet att välja sitt boende. Vandrarhemmen finns i centralorterna, i flera mindre orter och på landsbygden. Flera av campingplatserna erbjuder också stugor för enstaka nätter, vilket ytterligare ökar möjligheterna att resa billigt och med lätt packning. Den som vill cykla med lätt packning och bo på hotell kan göra det genom att övernatta i centralorterna. Campingplatserna är många och finns naturligtvis till största delen mellan tätorterna. Men möjligheten att campa nära nöjeslivet i stadskärnorna finns också. Det finns en tydlig brist i övernattningsinfrastrukturen: Bed & breakfast-cyklister får svårt att hitta övernattning både i Halmstad, i Laholm och mellan orterna, medan det går något bättre i de norra delarna av länet. Gränsdragningen är inte helt självklar. Flera av vandrarhemmen har förmodligen dubbel- och enkelrum att erbjuda och antagligen frukost också, vilket kan tänkas möta behoven hos den som främst söker efter bed & breakfast. Mer detaljerade uppgifter om övernattningsställen längs leden finns i tabellform i en bilaga till detaljinventeringen (Koucky och Rosenquist, 2005). Hallands kustled 23