Marin nedskräpning. Håll Sverige Rent

Transkript

1 Marin nedskräpning Håll Sverige Rent

2 Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer 26 Marin nedskräpning Håll Sverige Rent SIFO Jon Andersson SIFO 2

3 Om undersökningen Bakgrund och syfte: SIFO har på uppdrag av Håll Sverige Rent genomfört en undersökning där syftet var att kartlägga kommuners problem med marin nedskräpning, med fokus på skräpet längs stränderna. Resultatet från undersökningen ska kommuniceras ut i samband med en strandkampanj Håll Sverige Rent genomför under våren Målgrupp: Kommuner längs västerhavet och södra östersjön, från Strömstad till Simrishamn. Person på kommunen som är ansvarig för frågor med koppling till marin nedskräpning och strandstädning. Metod: Telefonintervjuer Fältperiod: 19 januari 1 februari 2012 Antal intervjuer: 27 Projektledare SIFO: Jon Andersson (jon.andersson@sifo.se) 3

4 Sammanfattning Marin nedskräpning

5 Sammanfattning Omfattning nedskräpning Bland de kommuner som har svarat på undersökningen är det 41 procent som anger att de har ganska eller mycket stora problem med marin nedskräpning (betyg 4 eller 5). Strömstad, Tanum, Tjörn, Lysekil, Sotenäs och Kungälv är de kommuner som uppger att de har mycket stora problem. 8 av 10 (81%) bland respondenterna anger att de har en uppfattning om var skräpet kommer ifrån. Bland dessa är de mest frekventa svaren att skräpet kommer från utlandet och från fartyg och båtar. De länder som nämns är bland annat Tyskland, Polen, England, Danmark. Sotenäs kommun nämner Ryssland, England, Polen, Skottland, Frankrike och Holland. Stenungssund kommun uppger att de utifrån en undersökning de gjorde för några år sedan kom mycket av skräpet från England och Danmark. På frågan om fördelningen mellan ilandflutet skräp och övrigt skräp från badgäster/turister är det största problemet ilandflutet skräp. Ilandflutet skräp anslås att utgöra mellan 60 och 100 procent medan övrigt skräp uppges vara 0-40 procent. 89 procent bland de svarande kommunerna har en uppfattning om vad för skräpmaterial som dominerar deras stränder. Det är i störst utsträckning plast, följd av trä, virke samt aluminiumburkar och glasflaskor. Höganäs, Orust och Öckerö kommun nämner specifikt fiskelådor och oljedunkar av plast. 5

6 Sammanfattning Strandstädning 8 av 10 (81%) uppger att deras kommun organiserar årlig strandstädning. Bland de kommuner som har årlig strandstädning görs denna oftast i kommunens regi. Kommunerna igen engagerar skolor, föreningar, ideella organisationer eller privata entreprenörer för att utföra strandstädningen. Några exempel på städprojekt som genomförs: Kävlinge kommun har en skräpplockarvecka, Halmstad en kommunal städdag samt under Håll Sverige Rent veckan har de en kommunal städvecka, Landskrona hade förra året två städdagar, Helsingborg har ett projekt som kallas miljöverkstaden som 2012 riktar den sig till femteklassare i staden. 55 procent bland de som organiserar årlig strandstädning uppger att det finns en särskild pott för detta i kommunens budget, 45 procent har inte en särskild pott. Den årliga kostnaden för strandstädning varierar, men 19 procent uppger att den är kr, kr, samt mer än 1 miljon kr. 19 procent uppger också att de inte vet vad den årliga kostnaden är. De kommunerna som uppger att de har kostnader på över 1 miljon kronor per är Strömstad, Halmstad, Tanum, Lysekil och Sotenäs. Kavlinge och Kungsbacka kommun är de kommuner som har de lägsta kostnaderna per år, dessa anger att de har kostnader mellan 0 och kr. Få kommuner vet hur stor mängd skräp som samlas in vid deras strandstädningar per år. 67 procent av respondenterna svarar att de ej vet på denna frågan. 7 procent uppger 0-5 ton, 15 procent 6-10 ton och 7 procent ton. De 4 procent som anger ton utgör 1 kommun och detta är Sotenäs kommun. 6

7 Sammanfattning Uppföljning/förebyggande arbete 26 procent bland de svarande kommunerna genomför återkommande skräpmätningar för att följa upp den marina nedskräpningen. 67 procent genomför inte sådana mätningar. Strömstad, Stenungsund, Orust, Tanum, Lysekil, Sotenäs och Kungälv genomför skräpmätningar. Bland dessa 7 kommuner uppger man att mätningarna görs vid att man till exempel för statistik på hur mycket skräp som samlas in: vikt, antal säckar, samt att de har en referensstrand som man detaljmäter ett antal gånger om året och fyller i resultaten i en rapportmall som skickas till Länsstyrelsen. 41 procent bland kommunerna i undersökningen bedriver något förebyggande arbete för att minska den marina nedskräpningen, 48 procent gör inte detta. Det förebyggande arbete som genomförs är till exempel att man har informationstavlor vid vandringsleder, man informerar i fritidshamnar och på badplatser, har soptunnor/skräpboxar/containrar utplacerade, medverkar/ är medlemmar i KIMO, samt att man använder skolungdomar i städningsarbetet. När det gäller samverkan med andra kommuner eller aktörer kring marin nedskräpning är det nära hälften av kommunerna som gör detta (48%). 52 procent uppger att de inte samverkar med andra kommuner/aktörer. De kommuner/aktörer som uppger att de samarbetar med är till exempel: med kommuner på Bohuskusten (Strömstad, Göteborg, Stenungssund, Orust, Tanum, Lysekil, Kungälv, Sotenäs), med KIMO (Sotenäs kommun), med Båstad, Halmstad och Varberg (Laholm kommun), Håll Sverige Rent (Lomma kommun). Kommunerna samarbetar med andra kommuner/aktörer via; utbyte av erfarenheter, man träffas för att se hur mycket man samlar ihop och hur man kan hjälpas åt, lånar och hjälps åt med utrustning (Laholm kommun), för en dialog med närliggande kommuner (Landskrona kommun), försöker hitta instrument för att följa upp städning (Tanum kommun). 7

8 Sammanfattning Kampanjaktivitet 6 av 10 bland de svarande kommunerna anger att det är ganska eller mycket troligt att deras kommun skulle ansluta sig till en kampanjaktivitet som Håll Sverige Rent står som avsändare för. Övriga kommentarer Drygt hälften av respondenterna (56%) hade övriga kommentarer de ville tillägga angående den marina nedskräpningen i deras kommun. Det är många som pekar på att största delen av nedskräpningen inte sker i deras kommun men att skräpet kommer från utlandet. Några kommuner uttrycker att de känner sig maktlösa ovanför detta problemet och att detta inte är ett problem kommunerna har skapat själv utan man drabbas för att kommunen ligger vid kusten. Man pekar på att marin nedskräpning inte enbart är ett kommunalt problem, men även ett nationellt och att staten borde ta ett helhetsgrepp om detta. Vissa kommuner uttrycker en önskan om att staten ska sätta av pengar och hjälpa kommunerna med finansieringen av städningen. Andra kommentarer tar för sig viktigheten av det dagliga arbetet med nedskräpning samt att Håll Sverige Rent tar bra initiativ då kommunerna lättare kan få en överblick och att det underlättar i kommunikationen. Det är svårt att få en överblick då kommunernas arbete säkert ser olika ut. Vi har svårt att få informationen och kommunikationen att fungera bra. 8

9 Resultat Marin nedskräpning

10 Omfattning nedskräpning Marin nedskräpning

11 Fr1. Hur stora är problemen med marin nedskräpning i Er kommun? Bas: 27 11

12 Fr2. Har Er kommun en uppfattning om var eventuellt skräp långs era stränder kommer ifrån? Bas: 27 Var kommer skräpet ifrån? Bas: Har en uppfattning (22) Från utlandet, internationellt skräp, kommer via strömmarna Från fartyg och båtar I mindre utsträckning från badplatser 12

13 Fr2b/c. Kan du beskriva fördelning i procent mellan ilandflutet och övrigt skräp t.ex. från turister och badgäster? Bas: Ilandflutet skräp och övrigt skräp t.ex. från turister och badgäster (22) % 13

14 Fr3. Har Ni/Er kommun någon uppfattning om vilket det dominerande materialslaget är på det skräp som återfinns längs stränder i er kommun? Bas: 27 Det dominerande materialslaget (rangordnad): Plast Trämaterial, virke Aluminiumburkar, glasflaskor 14

15 Strandstädning Marin nedskräpning

16 Fr4. Organiseras årlig strandstädning i Er kommun? Bas: 27 Fr5. Varför organiseras det inte strandstädning? Bas: Har ej strandstädning (2) Städar bara badplatser under badsäsongen Har inte kommit på tal. Kusten är väldigt lång och på många ställen är det inte deras mark. Fr6. I vems regi ordnas städningen? Bas: Har strandstädning (22) I kommunens regi, som engagerar: Skolor Föreningar, ideella organisationer Privata entreprenörer 16

17 Fr8. Vet du vad den årliga kostnaden är för strandstädning i Er kommun? Bas: 27 % 17

18 Fr9. Vet du hur stor mängd skräp som samlas in vid strandstädningar i Er kommun per år? Bas: 27 % 18

19 Uppföljning/förebyggande arbete Marin nedskräpning

20 Fr10. Genomförs återkommande skräpmätningar i Er kommun för att följa upp den marina nedskräpningen? Bas: 27 Fr10b. På vilket sätt görs detta? Bas: Genomför skräpmätningar (7) För statistik på hur mycket skräp som samlas in: vikt, antal säckar Har en referensstrand, fyller i resultat i en rapportmall som skickas till Länsstyrelsen 20

21 Fr11. Bedriver ni i Er kommun något förebyggande arbete för att minska den marina nedskräpningen? Bas: 27 Vad för förebyggande arbete? Bas: Bedriver förebyggande arbete (11) Informationstavlor vid vandringsleder, informerar i fritidshamnar och på badplatser Soptunnor/skräpboxar/containrar utplacerade Medverkan i/medlemmar i KIMO Använder skolungdomar 21

22 Fr12. Samverkar ni med andra kommuner eller aktörer kring marin nedskräpning? Bas: 27 Med vilka och i vilken form samverkar ni med andra kommuner? Bas: Samverkar med andra kommuner/aktörer (13) Med vilka: Med kommuner på Bohuskusten (i projektet Attraktiv kust) Med KIMO Med Båstad, Halmstad och Varberg Håll Sverige Rent:s kampanjer (1 svar) I vilken form: Utbyter erfarenheter Träffas för att se hur mycket man samlar ihop och hur man kan hjälpas åt Lånar och hjälps åt med utrustning För en dialog med närliggande kommuner Försöker hitta instrument för att följa upp städning 22

23 Kampanjaktivitet Marin nedskräpning

24 Fr13. Hur troligt är det att er kommun skulle ansluta sig till en kampanjaktivitet som Håll Sverige Rent står som avsändare för, vilken syftar till att locka kommuninnevånare till stranden för att manifestera mot skräpet genom att bland annat städa? Aktiviteten kommer att äga rum den 21 april Bas: 27 24

25 Fr14. Vilken publik strand i Er kommun skulle lämpa sig för en sådan kampanjaktivitet? Bas: 25 Kommun Båstad Falkenberg Göteborg Helsingborg Höganäs Kungsbacka Kungälv Kävlinge Laholm Landskrona Lomma Malmö Orust Simrishamn Skurup Sotenäs Stenungsund Strömstad Tanum Tjörn Tjörn Trelleborg Varberg Ystad Öckerö Strand Skansenbadet Skrea Strand Vet inte, för en dialog med Håll Sverige Rent Fria bad, Gröningen Öresundssidan Alla stränder Marstrand Sjöbobadet Skummeslöv, Mellbystran Borstahusen Hela kuststräckan Ribbersborgs strand Badstranden på Ellös Stenshuvuds nationalpark Bingsmarken till Skateholm. Mossbylund Ramsvikslandets naturreservat Hawaiistranden, stora badstranden vid Tjörnbroarna Saltö Grebbestad badplats och Tanumstrand badplats Någon av stränderna på Tjörns västkust Gråskärsbadet i Skärhamn Dalabadet Apelviken Ystad Saltsjöbad och Nybrostrand Badstränderna på västsidan 25

26 Övriga kommentarer Marin nedskräpning

27 Fr15. Är det något annat du vill tillägga angående den marina nedskräpningen i Er kommun? Bas: 15 Staten borde ta ett helhetsgrepp om detta bland respondenterna är det en del som tycker att detta är ett nationellt problem och att staten får ta sitt ansvar samt avsätta pengar. En kommun pekar på att man inte bara kan ha flashiga kampanjer en gång per år, det viktiga är det dagliga arbetet som vi gör hela tiden. En annan kommun lyfter fram att Håll Sverige Rent tar bra initiativ: Det är svårt att få en överblick då kommunernas arbete säkert ser olika ut. Vi har svårt att få informationen och kommunikationen att fungera bra. Bra initiativ av Håll Sverige Rent. Bra att få en överblick och underlättar i kommunikationen om vad olika kommuner gör och så vidare. 27