Slutgiltig föredragningslista FuM 4

Transkript

1 KALLELSE FUM 4 13/ Talmannapresidiet Slutgiltig föredragningslista FuM 4 Till Chalmers Studentkårs fjärde fullmäktigemöte verksamhetsåret 13/14 Plats: Tid: Palmstedtsalen, Johanneberg Onsdagen den 4:e december 2013, kl:18.00 Föredragningslista 1. Preliminärer a. Sammanträdets öppnande b. Justering av röstlängd c. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare d. Sammanträdets behöriga utlysande e. Godkännande av föredragningslista f. Adjungeringar g. Föregående mötes protokoll h. Uppföljning av beslut 2. Meddelanden 3. Avsägelser a. Avsägelse Valberedningen b. Avsägelse arbetsgruppen för KL-utredning 4. Verksamhetsåret 12/13 5. Rapporter a. Årsredovisning Studentkåren 12/13 b. Verksamhetsberättelse Studentkåren 12/13 a. Omvärldsbevakning FuM4 b. Riktlinjer för fullmäktiges kommunikation 6. Enkla frågor 7. Interpellationer 8. Fastställande av beslut 9. Val a. Fyllnadsval auktoriserad revisorsuppleant: Kårstyrelsen föreslår Karin Eriksson b. Ledamot i Chalmers Studenthems styrelse c. Revisor i Chalmers Studenthems styrelse d. Valnämnden e. Besvärsnämnden Sidan 1 av 3

2 KALLELSE FUM 4 13/ Talmannapresidiet f. Cortègens Granskningsnämnd 10. Propositioner a. Proposition 12: Åsikt om ranking b. Proposition 13: Konsekvensutredning utträde ur GFS c. Proposition 14: Fastställande av resultat 11. Motioner a. Motion 3: Åsikter Campusutveckling 12. Avslutande Göteborg onsdagen den 27e november 2013 Marcus Birgersson Talman Colin Qvarnström Vice talman Sidan 2 av 3

3 KALLELSE FUM 4 13/ Talmannapresidiet Bilagor 1. Omvärldsbevakning FuM4 2. Riktlinjer för fullmäktiges kommunikation 3. Årsredovisning Studentkåren 12/13 4. Verksamhetsberättelse Studentkåren 12/13 5. Nominering ledamot i Chalmers Studenthems styrelse 6. Nominering Cortègens granskningsnämnd 7. Proposition 12: Åsikt om ranking 8. Proposition 13: Konsekvensutredning utträde ur GFS 9. Proposition 14: Fastställande av resultat 10. Motion 3: Åsikter Campusutveckling Sidan 3 av 3

4 RAPPORT Kårstyrelsen Omvärldsbevakning till FuM4 Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) remissvar för Högskolestiftelser Regeringen lämnade den 25:e juni ett förslag kring en möjlighet att bilda nya högskolestiftelser som har gått på remiss till bland annat SFS. Det är en ny typ av stiftelseform och alltså annorlunda än den stiftelseform som Chalmers tekniska högskola har. Motivet från regeringen var att utöka högskolornas autonomi och den största skillnaden från den stiftelseform som finns på Chalmers är att högskolorna inte skulle få ett startkapital och att visst studentinflytande skulle regleras på specifika sätt. Chalmers Studentkår har lämnat ett remissvar till SFS för att visa på de erfarenheter som finns hos en studentkår på stiftelsehögskola och även deltagit i utformandet av högskolans remissvar till regeringen. Sedan dess har regeringen dragit tillbaka sitt förslag för ytterligare utredning och SFS har svarat på remissen. Chalmers Studentkår var i remissvaret utifrån våra erfarenheter positiva till stiftelseform men inte säkra på om förslaget från regeringen är rätt väg at gå., SFS är däremot i sitt remissvar negativa. De ifrågasätter bland annat om förslaget ger ökad autonomi och anser att förslaget är en del av att göra högskolesektorn mer företagslik och utbildning mer till en handelsvara, en analys Chalmers Studentkår inte delar. Dessutom är Chalmers Studentkår som enda enskild medlemskår omnämnd i SFS remissvar, tyvärr på ett sätt där Chalmers Studentkårs åsikter misstolkas och som antyder att vi tycker saker som kåren inte anser, exempelvis att vårt samarbete med Chalmers tekniska högskola inte fungerar. Mer om förslaget och varför det dras tillbaka för mer utredning: Chalmers Studentkårs remissvar till SFS: SFS remissvar till regeringen: Studentrörelsen Ockupera Universitet Under torsdagen den 14 november blossade demonstrationer upp vid olika universitet i Sverige. Demonstrationerna leddes av en Studentrörelse med budskapet Ockupera Universitet och de protesterade mot att regeringen kommer att fortsätta utreda Förslaget för Högskolestiftelser ytterligare. Studentrörelsen anser att stiftelsebildning skulle betyda att högre utbildning säljs ut och privatiseras. Mer information finns på Sveriges radio samt Metro. Studentrörelsen använde hashtag #ockuperauniversitet på Twitter och har en blogg. Chalmers Studentkårs inlägg i debatten finns här. Lägsta gräns vid antagning med urval från Högskoleprovet Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att utreda antagningen med högskoleprov och då med förslaget att det ska införas en lägsta gräns för att med Högskoleprov kunna bli antagen till en utbildning. Detta har dock blivit en diskussion där bland annat SFS och UHR har en annan syn på hur resultat från högskoleprov ska användas. Enligt dessa ska universitet och högskolor ta emot sökande som uppfyller behörighetskraven, högskoleprovsresultat ska användas som ett urval då det finns fler behöriga sökande än antalet platser. Det är ännu oklart om utredningen ska tas vidare. Chalmers antagning under hösten 2013 hade en lägsta intagning på 0.8 på högskoleprovet. 1 av 2

5 RAPPORT Kårstyrelsen Om en gräns skulle införas så har det i diskussionerna framförts att 0.4 skulle kunna vara en rimlig gräns, och i så fall skulle det inte påverka Chalmers intagningar idag. Mer information finns på UHR hemsida samt SFS blogg. Boverkets rapport för nya regler kring studentbostäder Boverket har under hösten släppt en rapport, Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter, som handlar om olika förändringar som skulle kunna genomföras för att öka bland annat studentbostadsbyggandet. Rapporten ger förslag som bland annat handlar om regler för boarea, tillgänglighetsanpassning och tillfälliga bygglov. Det kommer att vara viktigt för kåren att ta ställning i en del av dessa frågor, speciellt eftersom det kan påverka bostadsbyggandet framöver. Rapporten skulle kunna innebära att det blir lättare att bygga många studentbostäder men med eventuellt lägre standard. Hela rapporten finns här. Reklamera sin utbildning Under perioden har det varit en debatt kring om en student som är missnöjd med sin utbildning ska kunna reklamera sin utbildning. Anledningen är att en amerikansk student försökt reklamera sin utbildning på Mälardalens högskola som hon betalt för och som hon menar inte håller måttet. Detta bekräftas även av Universitetskanslersämbetets utvärderingar som gav utbildningen bristande kvalitet. Att utbildningen fått bristande kvalitet är dock inte en garanti för att studenten ska få pengarna tillbaka och fallet ska nu avgöras i domstol. Läs mer här: 2 av 2

6 RAPPORT Rapport: Riktlinjer för fullmäktiges kommunikation Bakgrund I kommunikationsplanen som fullmäktige fastställde under verksamhetsårets första möte finns en punkt som rör fullmäktiges kommunikation: b) Ta fram och implementera riktlinjer för kommunikation för fullmäktige: Fullmäktige är kårens högst beslutande organ och bestämmer kårens strategiska utveckling. Det är viktigt att medlemmarna känner till vad fullmäktige gör både för att kunna påverka men också för att kunna vara medvetna väljare i fullmäktigevalet. Genom att fullmäktiges arbete och de beslut som tas kommuniceras på ett lättillgängligt sätt ökar medlemmarnas förståelse och kunskap. Detta leder till att fullmäktige marknadsförs mer än enbart under valperioden vilket ökar medlemmarnas förståelse för kårens organisation samt hur denna går att påverka. Arbetet med att ta fram dessa riktlinjer påbörjades under fullmäktigekickoffen genom pass där deltagarna diskuterade hur fullmäktige ska kommunicera och vad som ska kommuniceras av vem. För att fortsätta arbetet lade Kårstyrelsen en proposition under fullmäktigemöte 2 om att tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram riktlinjerna utifrån åsikterna som framfördes. Deltagarna på kickoffen hade åsikter både gällande hur och vad ledamöterna ska kommunicera men även vilket ansvar Talmannapresidiet har gällande kommunikationen, detta innebär att riktlinjerna påverkar uppdraget för båda dessa parter. I arbetsgruppen finns därför både fullmäktigeledamöter och Talman representerade. I propositionen ingick även att arbetsgruppen ska rapportera och leverera ett utkast på riktlinjer till fullmäktigemöte 4 för få återkoppling i arbetet och sedan leverera ett slutgiltigt dokument till fullmäktigemöte 5. Kommentarer kring utkastet Under kickoffen fanns det tydliga åsikter om hur ansvarfördelningen mellan Talmannapresidiet och ledamöterna ska fungera. Åsikterna var att Talmannapresidiet bör ansvara för att det finns information rörande fullmäktige tillgänglig för kårens medlemmar medan ledamöterna bör ansvara för personliga möten med medlemmarna. Denna princip är något som har legat till grund i det utkast som har arbetats fram. Arbetsgruppen har valt att även ha med Valnämnden i riktlinjerna för att förtydliga kommunikationsansvaret kring fullmäktigevalet, detta är utifrån vad som står i stadgan i dagsläget. Kommande arbete Efter återkoppling från fullmäktige kommer arbetsgruppen att revidera riktlinjerna efter de åsikter som framförs under mötet. Som nämnt vill arbetsgruppen även förtydliga vilket kommunikationsansvar valnämnden har vid fullmäktigevalet och kommer därför hålla ett möte med dessa efter att de blivit invalda. Syftet med att inkludera valnämnden är att det även vid valet ska finnas tydliga riktlinjer kring vad som ska kommuniceras och hur. 1 av 4

7 RAPPORT Om intresse finns kommer ett diskussionspass hållas under kommande fullmäktigekickoff för att ge ledamöterna ytterligare ett tillfälle till återkoppling i arbetet. En motion kommer sedan att läggas till fullmäktigemöte 5 med förslag på riktlinjer för fullmäktiges kommunikation. Frågor på rapporten ställs till, Janna Hempel Vice Kårordförande Hanna Nilsson Fullmäktigeledamot Marcus Bigersson Talman Philip Söderberg Fullmäktigeledamot 2 av 4

8 RIKTLINJER FULLMÄKTIGE Riktlinjer för fullmäktiges kommunikation Bakgrund För att förtydliga hur kommunikation till kårens medlemmar ska gå till har riktlinjer för fullmäktiges kommunikation tagits fram. Dessa riktlinjer syftar till att förtydliga kommunikationsuppdraget för både fullmäktigeledamöter såväl som de olika organ som är kopplade till fullmäktige. Det har tidigare varit oklart vad och när enskilda ledamöterna förväntas föra fullmäktiges talan samtidigt som det inte funnits några klara riktlinjer för hur mycket de relaterade organen förväntas göra. Syftet med dessa riktlinjer är att konkretisera när, vad och hur enskilda ledamöter samt Talmannapresidiet objektivt skall, å fullmäktiges vägnar, kommunicera vad fullmäktige är och de frågor som är aktuella. Riktlinjerna förtydligar även hur valnämnden skall arbeta med att dels informera teknologer om hur kandidering till fullmäktige går till, vad uppdraget som ledamot innebär samt informera gemene kårmedlem om fullmäktigevalet. Ansvarsfördelning Talmannapresidiet Talmannapresidiet ansvarar för att: ge en objektiv bild av vad fullmäktige är samt vad som behandlas under sammanträdena. o Senast 5 dagar innan sammanträden ska det på kårens hemsida finnas en sammanfattning av handlingarna. o Senast 7 dagar efter sammanträden på kårens hemsida finnas ett referat från sammanträdet. o Information rörande fullmäktiges verksamhet ska finnas i kårens medlemsbrev. fullmäktige kommunicerar vid större centrala kårarrangemang, minst en gång per termin. o Under mottagningen ansvarar Talmannapresidiet för vilket centralt arrangemang ledamöter ska finnas tillgängliga vid, för marknadsföring av fullmäktige. I detta ingår även samordning av ledamöterna. o Under Kårens dag ansvarar Talmannapresidiet för att samordna ledamöter samt tillse att dessa finns tillgängliga under arrangemanget. o i samråd med ledamöterna tilldela respektive sektion minst en kontaktperson i fullmäktige. I den mån det är möjligt agerar ledamöter kontaktperson åt den egna hemsektionen. Fullmäktiges ledamöter Fullmäktiges ledamöter ansvarar för att: finnas tillgängliga för att kommunicera vad Fullmäktige är vid större centrala kårarrangemang, minst en gång per termin. o Under mottagningen ansvarar ledamöter för att representera Fullmäktige i det centrala arrangemang Talmannapresidiet beslutar om. 3 av 4

9 RIKTLINJER FULLMÄKTIGE o Under Kårens dag ansvarar ledamöter för att finnas representerade under arrangemanget. agera kontaktperson mellan tilldelad sektion och Fullmäktige. Talmannapresidiet tilldelar sektion i samråd med fullmäktiges ledamöter. o Kontaktpersonerna ansvarar för att kommunicera om vad som skett kring fullmäktiges verksamhet sedan senaste sektionsmötet samt vad som är aktuellt tills nästa sektionsmöte. o Frågeställningar som uppkommit till ledamöterna i samband med kommunikation med sektionen skall framföras till Talmannapresidiet. Valnämnden Valnämnden ansvarar för att marknadsföra fullmäktigevalet både med avseende på såväl kandideringsperioden som valet 4 av 4

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 Chalmers Studentkårs Verksamhetsberättelse 2012/ av 20

35 Inledning 3 Chalmers Studentkår i korthet 4 Vision, uppdrag och mål 4 Ledning och organisation 4 Fullmäktige 6 Utbildningsområdet 7 Intern struktur av Studentrepresentanter 7 Stöd och kontakt med studienämnder 7 Utbildningskvalitet och pedagogik 7 Utvärdering av utbildningarna 8 Beslut om förändrad läsårsindelning 8 Studiesociala området 9 Trygghet och incidenthantering 9 Mottagningen 9 Likabehandling 10 Nöjesliv 10 Föreningar 10 Arbetsmarknadsområdet 11 Näringslivssamarbeten 11 Alumniverksamhet 11 Chalmers Event blir Chalmers Studentkår Promotion 11 Arbetsmarknadsenhetens ordförande får förändrat uppdrag 12 Projekt under året 12 Entreprenörskap 12 Mentorskapsprogram 12 Kommunikation 13 Införandet av kommunikationsplan 13 Lansering av ny hemsida och grafisk profil 13 Tillsättandet av Teknologkommunikatör 13 Fastigheter och förvaltning 14 Campus Johanneberg 14 Kårhuset 14 Järnvägsvagnen 14 Fritidsområdet i Härryda 15 Ekonomi 16 Fonder 16 Utveckling av ekonomiarbetet inom kåren 16 Sektionsfinansiering 17 Ramavtalet mellan kåren och högskolan 17 Samarbeten 18 Samarbeten inom kåren 18 Utanför kåren 19 Kårkommittéer 20 Bilaga funktionärer 2 av 20

36 Inledning Chalmers Studentkår är en fantastisk, och i många avseenden unik, organisation. Genom engagemang och stor passion har teknologer under drygt ett århundrade möjliggjort att studentkåren utvecklats till vad den är idag. Över hälften av alla chalmerister engagerar sig i studentkåren under sin studietid, en fantastisk siffra att vara både stolt över och tacksam för. Studentkåren är en plats att utvecklas som kompletterar den fina utbildning som redan erbjuds på Chalmers. Studentkåren ger möjlighet att träffa människor från hela Sverige och världen, personer med olika erfarenheter och perspektiv. De kontakter som knyts genom att chalmerister möts, har roligt och sliter ihop är till glädje och nytta under resten av livet. Tack vare den verksamhet som uppstår när teknologer får chans att ansvara för, driva och utveckla hundratals aktiviteter och arrangemang, ett 30-tal föreningar, ett 20-tal kommittéer och en rad företag inom Studentkåren kan högskolan och studentkåren tillsammans utveckla teknologer till mer kompletta ingenjörer. Inom studentkårens verksamhet finns något för alla. Bredden av verksamheten innefattar alltifrån ballongflygning och körsång till att arrangera kalas och skjuta fyrverkerier. Genom att ta vara på allt engagemang frodas ett rikt studentliv och därmed också en bättre högskola. Samtidigt gör bredden det svårt att ge en rättvisande bild av hela verksamheten. Denna verksamhetsberättelse kommer därför endast att ge en överskådlig bild och främst belyses de större frågor som utmärkt året som gått. Några exempel på frågor som varit av särskild betydelse under året är att högskolan ihop med kåren satsat på att ytterligare höja statusen i grundutbildningen. Kåren har vidare valt att satsa på kommunikation bland annat genom att arvodera en teknologkommunikatör. Under året har också trygghet och studentliv diskuterats flitigt för att säkerställa att studietiden blir de bästa åren i chalmeristens liv. När vi nu lägger ännu ett händelseriskt och roligt år bakom oss vill jag tacka alla engagera chalmerister som gör studentkåren till den fantastiska organisation den är. Utan allt ert slit, alla sena kvällar och ert ideella engagemang hade inget av det kåren åstadkommer varit möjligt. Ett extra stort tack också till min kårledning för året som gått. Tack för alla lärdomar, skratt och gråt, nya vänner och minnen. Ett år i kåren är sannerligen något att att bära med sig i livet. Tack också till alla engagerade teknologer, alumner och andra betydelsefulla för året som gått och åren som kommer. Emils kårhus, den 26 november 2013 Daniel Langkilde Kårordförande 12/13 3 av 20

37 Chalmers Studentkår i korthet Chalmers Studentkår grundades redan 1904 och bedriver idag verksamhet inom tre huvudområden kopplat till studier vid Chalmers tekniska högskola: Utbildningsbevakning, Studiesociala frågor och Arbetsmarknadsrelaterade frågor. Som en introduktion till verksamhetsberättelsen beskrivs Chalmers Studentkårs mål- och visionsprogram samt organisationens uppbyggnad. Vision, uppdrag och mål Chalmers Studentkår arbetar ständigt för att uppnå visionen: Alla medlemmar skall trivas och utvecklas under hela sin chalmerstid. Sedan 2001 utgör Chalmers Studentkårs mål- och visionsmodell grunden för det arbete som bedrivs. Visionen har brutits ner i ett antal mer konkreta, ständig aktuella uppdrag. Varje uppdrag har i sin tur brutits ner i ett antal tidsbestämda mål. Uppdragen och målen ligger tillsammans till grund för en årligt bestämd verksamhets- och kommunikationsplan som möjliggör ett fokuserat arbete för att uppfylla visionen. Samtliga delar beslutas av ett, av medlemmarna demokratiskt valt, kårfullmäktige. En preliminär verksamhets- och kommunikationsplan för kommande år fastställs i slutet av varje verksamhetsår av fullmäktige som slutligen fastställer den slutgiltigt i början av varje nytt verksamhetsår. Ledning och organisation Chalmers Studentkår är en demokratiskt uppbyggd studentsammanslutning som utgörs av medlemmar studerande vid Chalmers tekniska högskola. Kårfullmäktige är studentkårens högsta beslutande organ och består av 35 ordinarie ledamöter som väljs genom fria och öppna val av studentkårens medlemmar för en mandatperiod om ett år. Fullmäktige beslutar bland annat om studentkårens stadgar, budget, och verksamhetsplan samt väljer varje år kårledning. Kårledningen består av nio heltidsarvoderade teknologer som lägger studierna åt sidan för att under ett år driva studentkårens dagliga arbete och organiseras i fyra enheter: presidieenheten, utbildningsenheten, sociala enheten och arbetsmarknadsenheten. Sedan 2012 väljer kårfullmäktige också en tekonologkommunikatör som tillsammans med studentkårens stab arbetar med att nå ut med kårens budskap till medlemmar och aktiva. Fullmäktige agerar även bolagsstämma för AB Chalmers Studentkårs Företagsgrupp som äger ett antal företag i sin funktion som studentkårens holdingbolag. Bland bolagen återfinns två restaurang- och konferensbolag, en bokhandel, ett teknologkonsultbolag, ett rekryteringsbolag, ett fastighetsbolag samt ett säljbolag. Till företagsgruppen finns även en studentbostadsstiftelse nära kopplad, vilken drivs i stiftelseform med Chalmers Studentkår som huvudstiftare. 4 av 20

38 Chalmers Studentkårs högsta verkställande organ är kårstyrelsen. Kårstyrelsen handhar, utöver av fullmäktige fattade beslut, den omedelbara ledningen av studentkårens verksamhet. Kårstyrelsen är även fullmäktiges ställföreträdare. Kårordförande, vice kårordförande samt ordföranden för utbildningsenheten, sociala enheten och arbetsmarknadsenheten utgör kårstyrelsen. 5 av 20

39 Fullmäktige Denna verksamhetsberättelse beskriver det gångna arbetet för Chalmers Studentkår under verksamhetsåret 12/13 och författas av dess talmannapresidiet. Fullmäktige har under året sammanträtt nio gånger, varav ett av sammanträdena varit extrainsatt på grund av ett fyllnadsval av auktoriserad revisor. Sammanträdena hölls på båda campus och då främst i Kårrestaurangen på Johanneberg och Pascal på Lindholmen. Fullmäktige hann under sin mandatperiod behandla 266 beslutspunkter som alla påverkar studentkåren på ett eller andra sätt. Bland annat kan följande stora punkter nämnas: Verksamhetsplan, kommunikationsplan och budget för verksamhetsåret. Ny grafisk profil. Omorganisation av valnämnden. Fullmäktigevalets marknadsföringsgrupps uppgifter lades helt på valnämnden. Valnämndsledamöternas antal utökades i samma beslut. Fyllnadsval av ordförande i Arbetsmarknadsenheten. Val av nästkommande verksamhetsårs ledamöter i kårens enheter samt kårstyrelse. Tillsättandet av en arbetsgrupp som skall se över kårledningens struktur och komma med förbättringsförslag. Arbetsmarknadsenhetens ordförande sade av sig sitt uppdrag under hösten av personliga skäl, vilket gjorde att valberedningen fick i uppdrag att bereda fyllnadsvalet av densamma. Valberedningen nominerade Johanna Svensson, vid tiden vice ordförande i samma enhet till ordförande, en linje som fullmäktige stod bakom. Detta gjorde dock inte enheten mer fullsatt, varpå Kårstyrelsen yrkade på att temporärt införa en övrig ledamot i enheten och inte fyllnadsvälja vice ordförande-posten. Fullmäktige valde att gå på kårstyrelsens linje. Fyllnadsval var något som inte bara rörde kårledningen, utan även kårens nämnder och då främst valnämnden. Valnämnden fylldes inte förens under fullmäktiges sjätte sammanträde, vilket var nära inpå fullmäktigevalets start. Valnämnden råkade även utför problem med själva valet då webvalsystemet försvann i och med införandet av den nya kårhemsidan. Ett nytt system byggdes och kunde tas i bruk en tid in i valet. På grund av detta förlängdes valperioden för röstningslokalen webval. Fullmäktiges övriga nämnder jobbade på utan större problem; Cortegèns granskningsnämnd gjorde tummen upp till en makalös cortegè, besvärsnämnden fick endast in enstaka besvär som kunde lösas problemfritt och valberedningen kunde nominera bland annat en kårledning till fullmäktige. Talmannapresidiet bestod under hela läsperiod ett och halva läsperiod två enbart av Talman och på det tredje sammanträdet för året kunde vice Talman fyllnadsväljas. Detta gjorde att arbetsuppgifter av medlemskommunicerande karaktär fick prioriteras ned i början. Detta arbete kom dock igång på riktigt under slutet av hösten. Ett av talmannapresidiets mål under verksamhetsåret var att få mer kvalitativa, kortare och mer effektiva sammanträden. Genom en rad åtgärder måste talmannapresidiet säga att de är nöjda med resultatet. Bland annat kan det nämnas att enbart ett möte slutade efter midnatt (fullmäktigesammanträde 8). Talmannapresidiet vill passa på att tacka alla ledamöter, suppleanter, nämndledamöter, revisorer och teknologsektionsordföranden som deltagit på sammanträdena. Vi vill även tacka fullmäktiges sekreterare, Kårstyrelsen och resterande ledamöter av kårens enheter, samt kårens administrativa direktör för ett gott och mycket trevligt samarbete. För fullmäktiges räkning, Andreas Robertsson Alexander Kärkkäinen Talman 12/13 Vice Talman 12/13 6 av 20

40 Utbildningsområdet Reflektion Utbildningsenheten Året inom utbildningsområdet har i huvudsak handlat om områdena; pedagogik, struktur för studentrepresentanter, utvärdering av utbildningarna samt beslut om förändrad läsårsindelning. Satsningar inom pedagogik och med studentrepresentanter ålades kårledningen genom fullmäktige medan utvärderingarna av utbildningarna och förändrad läsårsindelning var frågor som var på agendan inom högskolan. Då det under verksamhetsåret 12/13 fokuserades mycket resurser inom högskolan på just dessa två har kårens möjligheter att driva andra frågor varit begränsade. Med anledning av detta valde utbildningsenheten att arbeta med vissa punkter ur verksamhetsplanen på ett sätt som inte var beroende av högskolan. Ett exempel på detta var arbetet inom pedagogik i klassrummet, där arbetade istället fokuserade till att ta fram en egen rapport för att i ett senare skede kunna påverka högskolan. Utbildningsenheten arbetade också under året för att öka kontakten med studienämnderna. Arbetet syftade till att komma närmare sektionerna och därigenom kunna vara ett bättre stöd och bollplank men också för att på ett bättre sätt kunna kommunicera viktiga frågor till medlemmarna på ett entydigt sätt. Utbildningsenheten i Kårledningen är den den part som främst har drivit arbetet med utbildningsfrågorna. Arbetet utförs tillsammans med studentrepresentanter både på kåren centralt samt sektionernas studienämnder. Under året har även Utbildningsenheten varit del av nationella och internationella samarbeten för att hämta inspiration och diskutera gemensamma frågeställningar. Intern struktur av Studentrepresentanter En stor del av kårens påverkansarbete blir möjligt tack vare de studentrepresentanter som finns i organisationen. Under verksamhetsåret 11/12 identifierades institutionsråds-, utbildningsområdes- och masterstudentrepresentanter samt kårens representanter i anställningskommittén som områden där en mer fungerande struktur och stöd behövdes. Kåren fokuserade därför under verksamhetsåret 12/13 på att ta fram en förbättrad struktur för studentrepresentanter inom organisationen med fokus på information, stöd och samordning. Det gjordes genom att ta fram uppdragsbeskrivningar, anpassat utbildningsmaterial och mötesplatser för dessa representanter. Arbetet handlade också om att ta fram en plan för hur studentrepresentanter används i påverkansarbetet och idéer på hur kommunikationen dem emellan ska fungera på bästa sätt. Stöd och kontakt med studienämnder Kontakten med sektionernas studienämnder har sett olika ut genom åren beroende på vilka frågor som varit aktuella och vilka behov som har funnits av nära kontakt. Utbildningsenheten fokuserade under året på en ökad kontakt för att få inblick i hur olika sektioner arbetar och därigenom kunna vara ett bättre stöd. I arbetet med Utbildningsveckorna, som är ett samarbete mellan Utbildningsenheten och studienämnderna, lades tyngdpunkten vid att hitta en bra balans mellan att förmedla ett gemensamt budskap och samtidigt ge studienämnderna möjlighet att anpassa materialet efter sektionens egen målgrupp. Dessutom utvecklades samarbetet med sektionernas Studerandearbetsmiljöombud (SAMO) genom gemensamma kickoffer och teman på Utbildningsveckorna. Utbildningskvalitet och pedagogik Kåren har under flera år arbetat med olika aspekter av utbildningskvalitet. Under verksamhetsåret 12/13 valde fullmäktige att genom verksamhetsplanen fokusera kårens arbete på pedagogik. Ett projekt utformades med Utbildningsenheten som drivande part i nära relation med studienämnderna samt högskolan. Projektet fokuserade på att beskriva hur pedagogiken i klassrummet kan främjas med användandet av interaktiva moment, även kallade pedagogiska modeller. Syftet var att skapa en rapport som beskriver ett par modeller med avseende på syfte, hur den fungerar och i vilken typ av studentgrupp den passar. Studentrepresentanter kan sedan använda sig av rapporten som inspiration till exempelvis kursutvärderingar och programutveckling. Rapporten döptes till 7 av 20

41 den pedagogiska verktygslådan och förutom att vara en hjälp för studentrepresentanter så syftar även rapporten till att vara ett stöd för att inspirera högskolan till att göra liknande utökade satsningar. Utvärdering av utbildningarna Universitetskanslersämbetet (UKÄ 1 ) genomförde under året en utvärdering av alla tekniska och naturvetenskapliga utbildningar i Sverige.. Utvärderingen har gjorts i tre huvudsakliga delar; examensarbetenas koppling till programmålen, en självvärderingsrapport från programledningen samt intervjuer med programledningen och studenter från programmet. Kåren var delaktig i högskolans samordning av utvärderingen samt i att rekrytera studenter till intervjuerna. Representanter från alla utbildningsprogram rekryterades av sektionernas studienämnder. Kåren fick ersättning genom Sveriges Förenade Studentkårer för utförandet av rekryteringen som användes till ersättning till alla representanter i form av en lunchladdning på kårkortet. Beslut om förändrad läsårsindelning En viktig fråga för kårens medlemmar har de senaste åren varit kravet på oförändrad läsårsindelning. Frågan grundar sig i ett riksdagsbeslut som tvingar alla lärosäten att anpassa sin läsårsindelning efter reglerna i studiemedelsförordningen för att ha en utbildning som ger studenterna fullt studiemedel. Då det under verksamhetsåret 12/13 ansågs försent att bestrida beslutet fokuserades arbetet på att hantera konsekvenserna på bästa sätt. Högskolan var inne på att genomföra förändringen redan till hösten 2013 trots att förändringen inte behövde ske förrän hösten Arbetet under hösten handlade därför om att övertyga högskolan att genomföra förändringen först höstterminen 2014 för att få tid att utvärdera och hantera konsekvenserna av ändringen. Detta arbete lyckades då högskolestyrelsen tog beslut om att vänta med förändringen. Under våren arbetade kåren tillsammans med högskolan i konsekvensanalysgrupper som syftade till att planera hur mottagning och omtentaperioder ska fungera samt vilka pedagogiska möjligheter som kan utnyttjas efter förändringen. Arbetet i grupperna nådde inte ett färdigt resultat under verksamhetsåret utan arbete kommer också ske under 13/14. 1 Tidigare Högskoleverket (HSV) 8 av 20

42 Studiesociala området Reflektion Sociala enheten Det har varit ett år då diskussioner om risktagande och alkoholkulturen på Chalmers har dominerat. Med två allvarliga olyckor och en stor medial granskning av festlivet på Campus fick en del annat arbete prioriteras ned. Ambitionerna för arbetet med verksamhetsplanen och det utvecklande arbetet fick bland annat stå tillbaka. Trygghet och incidenthantering Mitt under de mest intensiva förberedelserna för mottagningen föll en student ner från taket på kemihuset och omkom. Olyckans karaktär och tidpunkt innebar att många studenter upplevde sorg, oro och osäkerhet vilket ledde till ett intensivt arbete för kårens krisgrupp. Krisgruppen arbetade tillsammans med högskolan med bland annat media, minnesstund och stöd för studenter och nyantagna Chalmerister. Ett omfattande arbete med översyn av tryggheten på campus inleddes för att förebygga att liknande olyckor, främst genom en projektgrupp som såg över arbetsmiljö, studiemiljö och trygghet på campus för studenter och anställda. I januari, strax innan terminsstart, ägde ett drunkningstillbud rum i anslutning till sportstugan i Härryda i samband med en fest. Som en konsekvens undersökte kåren åtgärder för att göra bastandet mer säkert. En ständigt återkommande fråga under året var alkoholkulturen på Chalmers. När det kommer till trygghet och incidenthantering har året präglats av en ömsesidig vilja att upprätta ett ökat förtroende och samarbete mellan högskolan och kåren. Framsteg har gjorts och ett antal områden har identifierats att arbeta vidare med under kommande år. Några exempel är incidentuppföljning, studenters attityd till alkohol och risktagande samt hur högskolan arbetar med studentliv. Tillsättandet av en ny säkerhetssamordnare vid högskolan innebar en bra möjlighet att utveckla nya sätt att arbeta med incidenter och uppföljning av väktarrapporter. En viktig händelse under året var att tingsrätten beslöt att Chalmers väktarrapporter är offentliga handlingar. Att diskussioner med högskolan angående hur det som kommer upp i väktarrapporterna ska åtgärdas redan hade inletts, innan den mediala granskningen av Chalmers festkultur genomfördes, gjorde att kåren stod bättre förberedd. Ett arbete som påbörjats och som behöver fortlöpa är att säkerställa att väktarrapporterna håller en professionell nivå och författas med lämpligt språk. Mottagningen Mottagningen 2012 präglades av en omhändertagande attityd och endast ett fåtal mindre incidenter. Mottagningen processkartlades av högskolan under hösten och genomgick några smärre förändringar gentemot tidigare år. Bland annat beslutade högskolan att skicka ut information till nyantagna studenter via mail istället för i pappersformat, vilket innebar ökade kostnader för kåren som valde att fortsätta använda sig av utskick i pappersformat under Utöver detta gjordes satsningar på bättre utbildning och förberedelse för dem som engagerar sig i mottagningen. Kåren hade under våren problem med högskolans sätt att fatta beslut som berör mottagningen. Dels på grund av att kåren inte tillräckligt involverats även om besluten i flera fall direkt berör kårens verksamhet. Dels har högskolan haft problem med bristande förankring av beslut hos sig egen personal vilket skapat svårigheter för kåren att planera och genomföra sin verksamhet. Bland annat uppstod problem då högskolan beslutade om kemisektionens nollningskommittés verksamhet, schemafria aktiviteter under mottagningen samt revidering av mottagningspolicyn. För att garantera en även i framtiden kvalitativ mottagning är kåren delaktiga i upphandlingsprocessen av utbildning för nollkommittéer och phaddrar. Upphandlingen drog tyvärr ut på tiden och gruppen hann inte komma till någon slutsats under verksamhetsåret 12/13. Under året gjordes ansträngningar för att förbättra kontakten mellan kårledning och Chalmers International Reception Committee (CIRC) för att underlätta kommitténs arbete. Detta som ett steg i att bli bättre på att inkludera internationella studenter i kåren. 9 av 20

43 Likabehandling Verksamhetsåret 12/13 var det första året som kåren hade en likabehandlingsplan som stöd i likabehandlingsarbetet och framsteg gjordes på majoriteten av områdena som omnämndes i planen. Bland annat delades Jan-Eric Sundgrens jämlikhetspris för 2012 ut och samarbetet mellan Sociala enheten och Jämlikhetskommittén utvecklades. Flera utbildningar i likabehandling har hållits med olika grupper av aktiva studenter inom kåren. Utbildningarna har haft olika upplägg med inriktning på bland annat kårens likabehandlingspolicy, case-pass med syfte att väcka tankar om vad en jämlik kårverksamhet innebär och case-pass med syfte att förbereda sektionsstyrelser på hur de kan hantera sektionsverksamhet som inte är så inkluderande som den skulle kunna vara. När det under våren anställdes en jämställdhets- och mångfaldssamordnare i studentfrågor på högskolan fanns förhoppningar från kåren på att högskolans arbete med likabehandling för studenter skulle få sig ett uppsving, men något märkvärt resultat av detta hann tyvärr inte märkas av under verksamhetsåret. Kåren lade energi på att etablera en god relation till den nya samordnaren och diskutera möjliga samarbeten. Nöjesliv Som en del av en punkt i verksamhetsplanen utreddes kopplingen mellan Mat&Kalas (M&K) och Chalmers Studentkårs Restaurang AB (ChSRAB). Bland annat undersöktes om M&K:s verksamhet, eller delar av den, kunde frigöras från ChSRAB för att skilja på konferensverksamheten och den studentdrivna verksamheten. Då det visade sig att stora kalas som FestU-kalsen inte skulle kunna arrangeras som tidigare om alkoholtillstånden delades upp på olika parter valde man att inte genomföra någon ändring. En annan del som undersöktes var arbetsfördelningen mellan vso och GasqueK, som är de parter inom kåren som idag främst arbetar med festverksamheten inom M&K. Slutsatsen blev att utökad arvodering antagligen var en förutsättning för att kunna flytta arbetsuppgifter från vso. Fortsatt utredning av denna fråga initierades genom en punkt i kårens verksamhetsplan för 2013/2014. Under våren utvecklades och konkretiserades idén om ett pubrundepass som syftar till att minimera antalet pubrundegäster som vare sig studerar på Chalmers eller är gäster till pubrundebesökare studerandes på Chalmers. Dialog fördes med tillståndsmyndigheten för att utforma en effektiv lösning som klarar lagar och regler och ett färdigt system togs fram. Föreningar Förfrågningar från studenter som vill starta kårföreningar har kommit in under året och två nya har startats: Society for Biological Engineering Student Chapter Chalmers och Chive. Ett sedan flera år påbörjat arbete med att se över kårföreningarna slutfördes under verksamhetsåret. Kårföreningarna kontaktades för att kontrollera att de var verksamma, deras styrdokument sågs över och det säkerställdes att de hade aktuella kontaktuppgifter. Rutiner för att säkerställa att föreningarna fullföljer sina åtaganden när det kommer till att sända in uppdaterade styrdokument och kontaktuppgifter till revisorer och kårledning togs fram för att underlätta kontakten med och stödet till föreningarna. Föreningarna har under året också varit berörda av arbetet med att se över hur kårhuset utnyttjas. Bland annat undersöktes vilka behov som fanns hos kårföreningarna och det kunde konstateras att det finns en brist på möteslokaler och förråd. 10 av 20

44 Arbetsmarknadsområdet Reflektion Arbetsmarkandsenheten Året har till stora delar resulterat enligt plan i arbetet dock har enheten påverkats av en avsägelse från AO under hösten. Detta påverkade speciellt ett antal projekt i verksamhetsplanen som inte blev genomförda som planerat. Efter avsägelsen blev vao vald till AO på Fullmäktigemöte 5 efter ett öppet val och hade därför under våren både AO-rollen samt Projektledare för CHARM. Det arvoderads också en ledamot i Arbetsmarknadsenheten som jobbade tillsammans med AO för att utföra enhetens arbete. Överlag märktes det redan under början av verksamhetsåret att det är svårt att prioritera långsiktigt arbete såsom verksamhetsplanen på grund av allt löpande arbete som sker i enheten men också gemensamt i Kårledningen. Trots de förutsättningar som fanns i Arbetsmarknadsenheten efter november och den begränsning i resurser som uppstod efter avsägelsen gjordes ett stort utvecklingsarbete. Näringslivssamarbeten Chalmers Studentkår har ett antal samarbeten med företag. Dessa samarbeten har olika syften men gynnar direkt eller indirekt medlemmarna genom arrangemang eller kostnadsminskningar för kårens verksamhet. Kåren har de senaste åren snarare tappat avtal än ökat dessa och på grund av det fanns under verksamhetsåret en verksamhetsplanspunkt för att öka antalet långsiktiga avtal. På grund av omständigheterna i Arbetsmarknadsenheten under året prioriterades denna punkt ner vilket gjorde att det inte skapades nya avtal. Vid verksamhetsårets slut hade Chalmers Studentkår följande avtal: Ascom, Carlsberg, Fysiken, GP, Renova, SEB och Volvo Cars. Alumniverksamhet Ett område som är viktigt för kåren att arbeta med är kontakten och kopplingen till alumner. Denna verksamhet sker idag främst genom stödmedlemskapet samt genom samarbete med högskolans alumnikoordinator och Chalmerska Ingenjörsföreningen (CING). Stödmedlemskapet har funnits under några år men det har varit otydligt hur det ska skötas och marknadsföras och därför har under året en tydlig handlingsplan tagits fram för att förtydliga marknadsföringskanaler och hur stödmedlemmar tackas. Under året påbörjades också ett samarbete med högskolan och CING för att genomföra en alumnimässa kallad CHARMalumn. Detta projekt blev lyckat och föranledde ett projekt i kommande års verksamhetsplan om att förändra det så kallade 3C samarbetet att fokusera på alumnievent för att knyta ihop organisationerna. Chalmers Event blir Chalmers Studentkår Promotion Chalmers Event är en kårkommitté med uppgift att hjälpa AO att hantera arrangemang som säljs in. Kårkommittén har de senaste åren inte fungerat som väntat, det har bland annat varit svårt att rekrytera studenter till kommittén samtidigt som det har varit svårt att hitta kommittén roll i organisationen och därmed göra kommittén attraktiv. Under hösten arbetades det fram ett förslag om att kårkommittén Chalmers Event ska ersättas av ett företag inom företagsgruppen som då får ansvaret för event och marknadsföring. Förslaget arbetades fram av en tidigare Kårledning emeriti som under senaste delen av hösten samarbetade med vao för att få Kårledningens återkoppling på arbetet. Under slutet av 2012 och början av 2013 arbetades det fram en struktur för hur bolaget ska vara organiserat och hur kopplingen med Arbetsmarknadsenheten ska fungera. I januari lades kårkommittén Chalmers Event organisatoriskt ner och verksamheten förflyttades till Avancez Kårservice som senare döptes om till Chalmers Studentkår Promotion (CSP). AO sitter som vice ordförande i styrelsen för CSP och är också löpande kontakt till företaget rörande frågor kring företag, samarbetsavtal samt kontakt till sektionerna. 11 av 20

45 Arbetsmarknadsenhetens ordförande får förändrat uppdrag I samband med ombildningen av Chalmers Event till Chalmers Studentkår Promotion frigjordes tid som AO tidigare lagt på operativt arbete såsom att svara på mail från företag, boka in event samt hjälpa till at hålla i event. Hädanefter ska allt event- och marknadsföringsrelaterat gå direkt till CSP. Det ansågs i och med omorganiseringen finnas möjlighet att lyfta AO posten från att vara operativt och jobba med eventverksamhet till att fokusera mer på studenternas förberedelse inför arbetslivet. AOs främsta arbetsuppgifter efter revideringen är: att skapa nya kontakter för kåren, samordning och utveckling av kårens delar som arbetar mot företag, knyta långsiktiga och strategiska avtal, samarbeta med högskolan inom arbetsmarknadsfrågor samt Alumn och donationsfrågor. Utöver detta har också ansvaret för engagemang inom kåren såsom att skapa förutsättningar för personlig utveckling flyttats från Sociala enheten till Arbetsmarknadsenheten. Många av de nya verksamhetsområden som AO posten kommer att arbeta med finns som projekt i verksamhetsplanen inför 2013/2014 för att underlätta att starta upp verksamheten. Projekt under året Det har under året också drivits mindre projekt inom verksamhetsområdet Arbetsmarknadsfrågor och förberedelser för arbetslivet. Entreprenörskap En punkt i verksamhetsplanen handlade om att skapa större kontakt med småföretag. Arbetet med detta projekt riktades relativt fort in på att handla om entreprenörskap och små företag med entreprenörsanda. Det gjordes en avgränsning att inte behandla småföretag överlag. Inom ramarna för arbetet användes ett koncept för en entreprenörskapshörna under CHARM. Denna innefattade organisationer som underlättar och är behjälpliga i entreprenörskapsprocessen samt entreprenörsföretag. Detta var ett sätt att visa en alternativ karriärväg till traditionell anställning. Under våren startades det även upp en kårförening, CHIVE, som är en entreprenörskapsförening med syfte att koppla ihop studenter som är intresserade av entreprenörskap. Föreningen startades upp av Arbetsmarknadsenheten tillsammans med en grupp entreprenörskapsintresserade studenter. Under våren började även ämnet entreprenörskap diskuteras i Fullmäktige och en arbetsgrupp tillsattes för att utreda hur kåren ska arbeta med entreprenörskap. Detta arbete mynnade ut i verksamhetsplanspunkt inför 2013/2014 som handlar om att utreda vilket stöd som bör finnas i frågan om entreprenörskap samt vem som bör stå för stödet. Mentorskapsprogram Under verksamhetsåret arbetades en del med mentorskapsprogram och då främst kårledningens möjlighet att ge stöd till sektioner för att arbeta med och utveckla mentorskapsprogram. Det finns många typer av mentorskapsprogram men detta arbete syftade främst till program där studenter på högskolan träffar en alumn eller yrkesverksam civilingenjör. Hur programmen är uppbyggda och hur de bör utformas är sektionsspecifikt, därför fokuserades arbetet mot stöttning till sektionerna snarare än att skapa kårgemensamma program. Arbetet mynnade ut i att det skapades forum där sektionerna kan träffas och diskutera sina mentorskapsprogram samt att det skapades material för att hjälpa sektionerna vid uppstart och utveckling. Under arbetet introducerades också alla sektioner till Alumnikoordinatorn på högskolan för att underlätta att hitta och kontakta alumner till mentorer. 12 av 20

46 Kommunikation Sedan kårobligatoriets avskaffande 2010 har betydelsen av god kommunikation med såväl medlemmar som aktiva och omvärlden ökat i betydelse. Studentkåren har en stor uppgift i att nå ut med information om verksamheten och det värde den skapar för teknologer på Chalmers. För att bli bättre på att nå ut har olika satsningar på kommunikationsområdet gjorts de senaste åren, och så även i år. En utmaning är att hitta utrymme resursmässigt för mer arbete inom kommunikation. På sikt finns det utrymme att förbättra arbetet med att prioritera mellan olika satsningar inom kommunikation och hur dessa skall vägas emot övrig verksamhet. Införandet av kommunikationsplan Som ett led i att förtydliga kårens arbete med kommunikation så har en kommunikationsplan införts från och med verksamhetsåret 12/13. Detta verktyg är under utveckling men har utformats på samma sätt som verksamhetsplanen. Genom att varje år definiera kårens prioriterade satsningar inom kommunikation och klubba dessat tillsammans med verksamhetsplanen ges bättre förutsättningar att göra en helhetsbedömning av kårens verksamhet. Lansering av ny hemsida och grafisk profil Våren 2012 fattades beslut om att investera i en ny hemsida och grafisk profil till kåren. Att upphandla ITtjänster är komplicerat och arbetet försenades med ca fyra månader, från lansering i augusti till december. Detta berodde dels missförstånd i upphandlingen gällande vilken teknisk kapacitet kåren hade, men också på vår interna organisation. Efter lansering har arbetet övergått i att sprida den grafiska profilen inom organisationen. Hemsidan har också fortsatt att utvecklas då många funktioner inte funnits med eller fungerat från start. Tillsättandet av Teknologkommunikatör I takt med att kårens kommunikationsarbete förtydligas och konkretiseras ökar omfattningen och därmed också resursbehovet. För att hantera det ökade resursbehovet tillsattes våren 2012 en teknologkommunikatör. Teknolog- kommunikatören har till uppgift att tillsammans med kårens stab bistå kårledningen i kommunikationsarbetet. Teknologkommunikatören är en arvoderad teknolog i syfte att kunna förstå och arbeta ihop med teknologer på ett sätt som inte en stabsanställd kan. Under året har tjänsten utvärderats vilket resulterade i ett förslag om att fortsätta med arvoderingen även nästkommande verksamhetsår. Arvoderingen bör fortsätta utvärderas. 13 av 20

47 Fastigheter och förvaltning År 2001 byggdes Kårhuset, år 2004 tillkom Järnvägsvagnen och fritidsområdet i Härryda har sina första anor från 1950-talet. Alla kårens fastigheter börjar nu få några år på nacken och man brukar säga att en fastighet klarar sig underhållsfritt, i den bemärkelsen att inte några större investeringar krävs, i ungefär år. Den tidsperioden är nu ikapp oss, vilket har speglat händelser under verksamhetsåret 12/13. För att en fastighet skall bestå krävs kontinuerligt underhållande av såväl interiör som exteriör. För att underhållsåtgärderna skall bestå krävs också en bestående organisation övertog Emils Kårhus AB underhållsarbetet av fastigheten vilket har resulterat i ett långsiktigt arbete med att hålla, i alla fall, kårhuset i gott skick. Mycket underhållsarbete är dock eftersatt vilket ger påföljder som är svåra att planera för. Arbetet med att utveckla våra fastigheter mot studenternas behov kan därmed istället komma att handla om att främst arbeta reaktivt vilket försvårar/avleder fokus med att jobba proaktivt. Trots att inte förutsättningarna har varit 100 % positiva så har ändå utvecklingen av fastigheterna varit positiva sett till målsättningen och det finns en högre grad av medvetenhet och handlingskraft inför framtiden. Campus Johanneberg Campus Johanneberg består av de egenägda fastigheterna Järnvägsvagnen och Kårhuset. Särskilda satsningar som utförts i dessa under verksamhetsåret beskrivs nedan. Kårhuset Användningsområdet för Kårhuset är inte samma idag som det var För att Kårhuset fortsatt ska kunna kännas som ett andra hem för gemene medlem så måste kåren se till de förändrade behoven. Idag vill medlemmarna kunna studera, koppla av från studierna, ha möjlighet att få i sig ett mål mat eller bejaka sina fritidsintressen). För att ha ett Kårhus som i tid och otid tillgodoser dessa behov har ett flertal större satsningar genomförts under verksamhetsåret. Kyrkan, som ska agera som Kårhusets vardagsrum, har rustats upp i form av införskaffande av kompletterande matta till soffgrupperna och nya bord till soffgrupperna som är bättre anpassade för sitt användningsområde. För att säkra en fortsatt utveckling och upprustning av Kyrkan är det inplanerat att en större renovering av taket samt exteriören skall ske då detta anses vara bristfälligt. I framtiden ingår även planer för att öppna upp den gamla braskaminen. Vinterträdgården ansågs inte fylla sitt syfte i att vara en lugn, naturöppen yta där medlemmar kan njuta av den rådande årstiden. Arbetet med upprustningen påbörjades under verksamhetsåret 2011/2012 då bakomliggande undersökningar gjordes för att komma fram till ett förslag. Under verksamhetsåret 12/13 omvärderades och förfinades detta förslag. Resultatet är nu att det finns dels en fåtöljgrupp och dels en soffgrupp för att dela upp den avlånga ytan. Nya bord och stolar ersatte de äldre för att få en ljusare och fräschare betoning. Slutligen tillfördes området ett antal växter för att få den genuina känslan av en vinterträdgård. En annan uppgradering som genomsyrat utnyttjandet av hela Kårhuset har varit installerandet av fler eluttag, strategiskt placerade för att de som vill ha med sin bärbara dator inte skall behöva gå hem om batteriet tagit slut. Järnvägsvagnen Järnvägsvagnen är en av de uthyrningsbara fastigheter kåren tillhandahåller. Kåren har valt att sedan 2011/2012 göra satsningar på vagnen med hållbarhet i fokus. De satsningar som genomförts under verksamhetsåret 12/13 är invändig ommålning, tillförande av klädeshållare samt införskaffning av en mer hållbar uppvärmningsmetod. Den sistnämnda har varit den stora fokuspunkten för vagnen under verksamhetsåret. Järnvägsvagnen har tidigare varit svår att få varm vid vinterförhållanden. Uppvärmningsmetoden har sedan tidigare varit ett flertal element. Dessa har varit uppsatta under de öppningsbara fönsterrutorna för att motverka kallras (det förhållande som blir när kall luft tränger in genom en ej tillräcklig tätning, som t.ex. ett fönster). Vid kontakt med elektriker gavs svaret att elementen inte producerade tillräcklig mängd värme för värma vagnen. En undersökning genomfördes under 12/13 över vilka alternativa uppvärmningsmetoder som finns kom bland annat luftvärmepump i beaktande. Till sist ställdes luftvärmepump mot element som producerar tillräcklig mängd värme. Valet föll på 14 av 20