Att upprätta balans-, resultaträkning och anslagsredovisning ESV 2001:14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att upprätta balans-, resultaträkning och anslagsredovisning ESV 2001:14"

Transkript

1 Att upprätta balans-, resultaträkning och anslagsredovisning ESV 2001:14

2 Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box Stockholm Fax: E-post: Hemsida: Publikationen utarbetad av Curt Henning Annika Holmberg Layout Lena Wesslund/Ekonomistyrningsverket Tryck: Ekonomiprint AB, Stockholm, Juli 2001 ESV 2001:14 ISBN:

3 Innehåll Inledning Förberedande och övergripande planering Förberedelser inför ett nytt räkenskapsår Löpande avstämningsarbete Erfarenheter från delårsrapporten Förberedelser för arbetet med årsredovisningen Att arbeta med årsredovisningen Periodiseringar och värdering Periodiseringar och värdering, balansräkningen Periodiseringar och värdering, resultaträkningen Avstämningar och upprättande av specifikationer Avstämningar och upprättande av specifikationer, balansräkningen Avstämningar och upprättande av specifikationer, resultaträkningen Avstämningar och upprättande av specifikationer, anslagsredovisningen Bilagepärm med specifikationer Presentation Presentation, balansräkningen Presentation, resultaträkningen Presentation, anslagsredovisningen Tillämpade redovisningsprinciper och obligatoriska noter Sammanställning av väsentliga upplysningar (2 kap. 4 FÅB) Styrelsens beslut och undertecknande Rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring Rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring, balansräkningen Rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring, resultaträkningen Rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring, anslagsredovisningen Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Schema över uppställningsform för balansräkning och koppling till statliga inrapporteringskoder. Schema över uppställningsform för resultaträkning och koppling till statliga inrapporteringskoder. Uppställningsform för anslagsredovisningen. Förslag till checklista för arbetet med bokslut och årsredovisningens finansiella dokument i januari/februari. Fördelning av ingående mervärdesskatt på mervärdesskattepliktig respektive icke mervärdespliktig verksamhet.

4 4

5 INLEDNING Inledning Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall statliga myndigheter årligen upprätta en årsredovisning som skall lämnas till regeringen senast den 22 februari. Samtliga myndigheter skall även upprätta en särskild dokumentation senast den 15 februari bestående av resultat- och balansräkning samt en anslagsredovisning. De formella krav som ställs på den löpande bokföringen, den särskilda dokumentationen och årsredovisningen finns i form av förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Dessutom har ESV utarbetat handledningar och andra skrifter och utvecklat tillämpningar och metoder i enskilda redovisningsfrågor. Denna skrift har som syfte att utgöra ett hjälpmedel för hur räkenskapsinformationen konkret skall behandlas vid upprättandet av de finansiella dokumenten i årsredovisningen (med undantag för finansieringsanalysen som behandlas i en separat skrift). Skriftens karaktär är praktisk och konkret och kan förväntas få en bred målgrupp alltifrån nyanställda på ekonomifunktionen och vidare till den erfarne medarbetaren med grundliga kunskaper i statlig redovisning. Den ger en överblick över arbetet med att förbereda och planera myndighetens årsredovisning och bidrar till att skapa förståelse för innehållet. Skriften består av två huvudavsnitt. Det första behandlar den förberedande och övergripande planeringen av arbetet med årsredovisningen. En utgångspunkt är att arbetet med årsredovisningen bör beaktas under hela året och här berörs många praktiska moment såsom registrering av ingående balanser, omföring av periodiseringar etc. men även sådant som löpande avstämningar, bokslutsinformation, ekonomiavdelningens arbetsplanering, hur tidigare erfarenheter kan tas tillvara m.m. liksom en checklista som kan användas som inspiration för det egna planeringsarbetet. Det andra avsnittet är inriktat på själva bokslutsprocessen. Denna process beskrivs i fyra steg: avstämningar och upprättande av specifikationer, periodiseringar och värdering, presentation samt kvalitetssäkring. Här ges bl.a. konkreta förslag på vilka avstämningsunderlag som kan användas, hur periodiseringar bokförs och hur de obligatoriska noterna kan utformas. Det finns också förslag till vad som bör kontrolleras i kvalitetshänseende samt ett avsnitt om styrelsens beslut och undertecknande. Samtliga konteringsexempel utgår från den statliga baskontoplanen. I den nya förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag FÅB, har kravet på att upprätta bokslut som ett specifikt dokument tagits bort. Trots detta används fortfarande begreppet "bokslut" i konstruktionerna bokslutsarbete, - process, -transaktioner m.m. men då i betydelsen att "avsluta böckerna" vid upprättande av delårsrapport och årsredovisning. I den delårsrapport som avlämnas varje halvår ingår resultat- och balansräkning samt anslagsredovisning som upprättas på, i stort sett, samma sätt som presenteras här. Däremot behandlas inte de prognoser som är specifika för delårsrapporten. Finansieringsanalysen behandlas i separata publikationer. Genomgående används i skriften förkortningarna FÅB för förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och FBF för förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Skriften innebär inte att några nya regler införs. Det är befintliga förordningar, föreskrifter och allmänna råd som gäller. Frågor med anledning av skriften och andra redovisningsfrågor kan ställas till enheten för Redovisning vid ESV, telefon , fax eller via e-post Frågor avseende rapportering till statsredovisningen, t.ex. motpartsredovisning m.m. bör dock ställas till Statsredovisningsenheten vid ESV, telefon Frågor avseende den praktiska tillämpningen på en enskild myndighet kan även ställas till myndighetens revisor vid Riksrevisionsverket. 5

6 FÖRBEREDANDE OCH ÖVERGRIPANDE PLANERING 1. Förberedande och övergripande planering Arbetet på en ekonomiavdelning kan sägas ha två huvudsakliga uppgifter. Den första avser det löpande arbetet gentemot omvärlden. Arbetsuppgifterna handlar t.ex. om att ta emot och betala fakturor, att ställa ut egna fakturor och administrera inbetalningar, sköta lönerapportering och utbetalning av löner etc. till anställda. Det handlar också om att sköta myndighetens redovisning mot anslag och inkomsttitlar samt inrapportering till statsredovisningen. Den andra uppgiften är att löpande förse myndighetens beslutsfattare med aktuell och relevant finansiell information som möjliggör en effektiv styrning av verksamheten samt upprätta myndighetens årsredovisning och delårsrapport. Detta arbete startar redan vid ingången av räkenskapsåret och förutsätter en övergripande planering av det ekonomiadministrativa arbetet. Denna planering syftar till att minimera arbetet med avstämningar och korrigeringar etc. vid räkenskapsårets slut. Det finns få regelstyrda krav avseende hur och när detta arbete skall utföras men det är viktigt att denna dimension inte glöms bort under verksamhetsåret utan hela tiden står i fokus. På så sätt underlättas själva bokslutsarbetet som skall utföras under en begränsad och ofta ganska pressad tid. Verksamhetsåret på en ekonomiavdelning kan härvid delas in i fem olika moment. 1. Förberedelser inför ett nytt räkenskapsår 2. Löpande avstämningsarbete 3. Upprätta delårsrapport 4. Erfarenheter från delårsrapporten 5. Förberedelser för arbetet med årsredovisningen och dess upprättande 1.1 Förberedelser inför ett nytt räkenskapsår Planering Arbetet startas med att en övergripande plan för arbetet med årsredovisningen tas fram. Planen bör för varje åtgärd innehålla svar på frågorna: Vad är det som skall utföras? När skall det vara utfört? Vem skall utföra arbetet och vem skall kontrollera resultatet? Vem ansvarar för att arbetet blir utfört? Revisorernas uttalanden m.m. Gå igenom revisionspromemorior, -berättelser, -rapporter, andra iakttagelser och rekommendationer m.m. Kontrollera att åtgärder har vidtagits med anledning av dessa. Om det inte har gjorts, planera in åtgärder och se till att åtgärder vidtas tidigt under räkenskapsåret. Redovisningsplanen Förändringar i redovisningsplanen måste göras i god tid före räkenskapsårets början. Bevaka eventuella nya S-koder som påverkar kontoplanen och nya återrapporteringskrav som påverkar objektplanen. Kontrollera kopplingen mellan myndighetens kontoplan och S-koderna. 6

7 FÖRBEREDANDE OCH ÖVERGRIPANDE PLANERING Regeländringar Beakta regeländringar i EA-regler, regleringsbrev, myndighetsinstruktion m.m. som påverkar redovisningsprinciperna. Registrera ingående balanser Enligt 2 kap. 7 FÅB skall den ingående balansen för ett räkenskapsår stämma överens med utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret. Återför periodiseringar Normalt återförs föregående års periodiseringar i början av räkenskapsåret. När det gäller bl. a. semesterlöneskulden kan olika periodiseringsmetoder ha tillämpats i bokslutsarbetet. Nettometoden innebär att endast förändringen av semesterlöneskulden från föregående bokslutstillfälle bokförs. Balanskontona för upplupna semesterlöner och skuld för sociala avgifter på semesterlöneskuld rörs inte under räkenskapsperioden och någon återföring sker inte. Bruttometoden innebär att hela semesterlöneskulden återförs i början av räkenskapsåret och hela den "nya" upplupna skulden för räkenskapsåret periodiseras i samband med bokslutet. Oförbrukade bidrag återförs normalt inte i början av räkenskapsåret utan här tillämpas vanligen nettometoden. Registrera anslag Planera in registrering av tilldelade anslagsmedel, eventuella omföringar, indragningar och omfördelningar till annan myndighet. Enligt ESV:s föreskrifter till 21 FBF, skall myndigheten snarast möjligt till statsredovisningen lämna uppgifter om tilldelade anslag enligt regeringsbeslut eller från annan myndighet fördelade anslag. Vidare skall uppgifter om ingående reservationer för reservationsanslag, ingående överföringsbelopp samt ingående balanser lämnas. Uppgifterna skall överensstämma med utgående värden för det gångna räkenskapsåret per anslagspost. Dokumentera arbetet med årsredovisningen Tag vara på vunna erfarenheter och gör en lista över de problem och svårigheter som dök upp under förgående års bokslutsarbete. Gör en åtgärdsplan som förebygger att liknande problem och svårigheter uppkommer i årets bokslutsarbete. Tidplanera åtgärderna med slutdatum. Samtliga rutiner för upprättandet av årsredovisningen bör dokumenteras som en hjälp inför kommande bokslutsarbete. Denna dokumentation bör göras så snart som möjligt efter att årsredovisningen avlämnats. 1.2 Löpande avstämningsarbete En nyckel till ett effektivt bokslutsarbete är regelbundna avstämningar och korrigeringar. Löpande avstämningar under räkenskapsåret underlättar och förbereder det slutliga arbetet med bokslutet eftersom man på så sätt minskar mängden arbete som behöver utföras under december - januari. Planera in regelbundna avstämningar av reskontror, inventarieregister, likvidkonton och felkonto (outredda medel). Hur ofta avstämning av konton skall göras beror bl.a. på hur ofta det förekommer rörelser på respektive konto. Betalningskonton behöver ofta stämmas av dagligen medan konton med färre rörelser stäms av mer sällan. Månadsvisa avstämningar är ofta ett bra riktmärke. Utöver dessa avstämningar kan det vara bra att göra regelbundna rimlighetsbedömningar av vissa huvudbokskonton, t.ex. fordran för ingående mervärdesskatt. 7

8 FÖRBEREDANDE OCH ÖVERGRIPANDE PLANERING 1.3 Erfarenheter från delårsrapporten Den delårsrapport som upprättas per den 30 juni kan användas som en erfarenhetsbas inför arbetet med årsredovisningen. Gå igenom arbetet med delårsrapporten och gör en lista över de svårigheter och problem som eventuellt uppstod samt en åtgärdsplan. 1.4 Förberedelser för arbetet med årsredovisningen De olika aktiviteterna i bokslutsarbetet är ofta beroende av varandra. För att undvika problem och onödiga omprioriteringar är det därför viktigt att hålla de datum och tider som planerats. Det är också viktigt att fakturor och annat som påverkar bokslutet inte blir liggande. För att räkenskapsperioden skall kunna tillföras samtliga intäkter och kostnader är det viktigt att berörda personer i organisationen uppmanas att i god tid upprätta fakturor etc. Under bokslutsarbetet är "den tomma lådans princip" viktig, d.v.s. spara inte till imorgon det som kan göras idag. Det är också betydelsefullt att få en god förståelse för bokslutsarbetet i hela organisationen. Ett starkt stöd och engagemang från myndighetens ledning under hela bokslutsprocessen underlättar ekonomiavdelningens arbete. Föredragning av årsredovisningen Planera och boka tid för föredragning för myndighetens ledning och för styrelsesammanträde. Årsredovisningen skall lämnas redan den 22 februari och tider bör bokas i så god tid att eventuella rättelser och korrigeringar hinner bokföras. Samordning I 2 kap. 5 och 6, FÅB, betonas kravet på att de olika delarna i årsredovisningen skall upprättas överskådligt och som en helhet. Bokslutsarbetet bör därför samordnas med arbetet att ta fram en resultatredovisning så att dessa krav uppfylls. Planera in hur, när och med vilka detta arbete skall bedrivas och vem som ansvarar för att stämma av de finansiella sambanden. Se över rapportbehov Vilka rapporter behöver tas fram som underlag för årsredovisningen och vid vilken tidpunkt? I detta läge är det lämpligt att se över rapportutformningen. Finns det krav på utökad information? Har tidigare rapporter haft utformning och innehåll som givit ett bra stöd för resultatredovisning och arbetet med bokslutet? Bevaka regeländringar och regeringsbeslut Bevaka förändringar i regelverket som påverkar årsredovisningen och planera in åtgärder med hänsyn till detta. Regelförändringar måste bevakas löpande under räkenskapsåret. Dessa publiceras som cirkulär på ESV:s hemsida Kontakta myndighetens revisor och diskutera vidtagna åtgärder och uppläggningen av arbetet. Observera att vissa regeringsbeslut ibland fattas sent i räkenskapsperioden. Bokslutsanvisningar m.m. Se över myndighetens bokslutsanvisningar och gå igenom vilka uppdateringar som behöver göras. Planera in tider för informationsmöten med såväl ekonomiavdelningen som andra berörda avdelningar. Upprätta en åtgärdslista för avstämningar och andra bokslutsåtgärder och gör den så konkret som möjligt med avseende på konto, ansvarig och tidpunkt. 8

9 FÖRBEREDANDE OCH ÖVERGRIPANDE PLANERING Checklistor Upprätta checklistor för bokslutarbetet. Tag fram dels en checklista för det förberedande arbetet, dels en checklista för det slutliga arbetet under januari/februari. Ett förslag till checklista för det förberedande arbetet följer under rubriken checklista - förberedelser. Ett förslag till checklista för det slutliga arbetet under januari/februari lämnas i bilaga 4. Checklista - förberedelser Förslag till checklista över åtgärder som förberedelse i september/december. Administrativa åtgärder ÅR Delår - Fördela arbetsuppgifterna och ansvar mellan tillgängliga medarbetare x x - Boka in föredragningar för ledningen x x - Boka in styrelsesammanträde (för myndigheter med styrelse) x - Fastställ datum för sista dag för bokföring av bokslutstransaktioner x x - Begär in uppgifter om sidouppdrag från styrelsens ledamöter x - Kontakta revisorn och diskutera om hur granskningen ska planeras i tiden, vilka dagar olika dokument ska vara klara samt hur eventuella problem från föregående års rapport eller PM hanteras x x - Lägg upp pärmar för specifikationer, noter och tilläggsupplysningar x x - Förbered genom att lägga in jämförelsevärden från föregående år i de finansiella dokumenten respektive noterna. x x - Planera in de olika rapporteringarna till RIKS x x - Skicka utkast till revisorn x x Balansräkning - Kontrollera att ingående balanser stämmer med föregående års utgående balanser (skall vara överfört redan i mars, men här görs en extra kontroll) x - Bevaka kontobesked från banker eller medelsförvaltande organ x x - Gör de löpande avstämningarna x x - Utred och rätta eventuellt saldo på felkonto före december resp juni månad x x - Bestäm tider för inventering och ordna inventeringsförordnanden x - Tag upp lån till anläggningstillgångar. x x - Beställ underlag från SLÖR eller befintligt lönesystem för beräkning av semesterlöneskuld. x x - Motpartsavstämning: Se till att eventuella outredda differenser från delårsrapporten har retts ut. x Resultaträkning - se till att fakturering till andra myndigheter görs i god tid för att underlätta motpartsavstämning x x - periodisera bidragsintäkter x x Anslagsredovisning - Kontrollera att ingående överföringsbelopp och eventuella ingående reservationer överensstämmer med utgående belopp föregående år. x - Kontrollera att eventuella indragna belopp är rätt registrerade. x x - Kontrollera att tilldelade medel är rätt registrerade enligt regleringsbrev och andra tilldelningsbeslut. (x) x - Kontrollera att utgifter och inkomster på anslag och inkomsttitlar är bokförda på rätt S-koder. x x - Kontrollera att utfallet och registrerade tillgängliga medel på alla anslag/titlar stämmer mellan ekonomisystemet och statsredovisningen. x x - Kontrollera löpande utnyttjandet av anslaget. Bedömer myndigheten att det föreligger risk för överskridande av beviljad anlagskredit skall myndigheten snarast informera regeringen och föreslå nödvändiga åtgärder. x x - Kontrollera att övriga villkor i regleringsbrevet har åtgärdats t.ex. fördelning av anslag till annan myndighet m.fl. x x 9

10 2. Att arbeta med årsredovisningen Upprättande av de finansiella delarna i en myndighets årsredovisning innebär i princip ett arbete i fyra steg. 1. Periodiseringar och värdering 2. Avstämningar och upprättande av specifikationer 3. Presentation 4. Rimlighetsbedömningar och kvalitetssäkring Vad de olika momenten innebär beskrivs ingående i följande avsnitt. I det praktiska arbetet utförs kanske inte alltid de fyra stegen i den här presenterade ordningen utan många gånger vävs arbetet ihop och de olika stegen sker samtidigt. Dessutom får de olika stegen lite olika innebörd och omfattning beroende på vilket av de finansiella dokumenten som behandlas. För att ändå tydliggöra vad bokslutsarbetet innebär, har vi valt att beskriva arbetet i dessa fyra olika moment var för sig och mot bakgrund av de finansiella dokumentens respektive uppställningsformer och definitioner. 2.1 Periodiseringar och värdering Innebär att: tillföra räkenskaperna de fordringar och skulder som rätteligen tillhör perioden samt att värdera posterna för att ge en rättvisande bild av intäkter, kostnader och den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Brytdag Enligt bestämmelserna i 10 FBF skall myndigheterna tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen skall avbrytas. Brytdag är fastställd till 10 januari för årsredovisningen och för delårsrapporten den 10 juli. Infaller brytdagen på en helgdag räknas påföljande vardag som brytdag. Avsikten med att tillämpa en brytdag som ligger senare än den sista dagen av räkenskapsperioden, är att underlätta för myndigheterna att bokföra de intäkter och kostnader som tillhör perioden. Ofta kommer fakturan några dagar senare än själva leveransen och på detta sätt kan man få med fakturor som hör till perioden men som inte hunnit inkomma före bokslutsdagen. Det ger också utrymme för att ställa ut egna fakturor någon dag senare än själva leveransen skett. Avgörande för om en utgift eller inkomst tillhör perioden, dvs. utgör kostnader och intäkter med motsvarande skuld eller fordran, är om varan eller tjänsten levererats eller utförts under perioden och inte vilket datum som står på fakturan. Det är lämpligt att myndigheten fastställer en lägsta beloppsgräns när periodisering skall göras. Bokföring och anslagsavräkning i samband med brytdag Fakturor, som inkommit senast på brytdagen och som avser varor och tjänster levererade under det år för vilket årsredovisning upprättas skall anslagsavräknas om det är fråga om anslagsfinansierad verksamhet. Det finns inget krav på att bokföring skall ha hunnit ske på brytdagen. En normal attestrunda inom myndigheten kan godtas innan bokföring sker. Som inkomna betraktas den handling som ankomststämplats, eller borde ha ankomststämplats, senast brytdagen. För inomstatliga fakturor bör avsändande myndighet sända fakturor på inomstatliga mellanhavanden i så god tid, att ingen tveksamhet finns om huruvida avräkning ska göras eller ej. 10

11 Det finns inget som exakt bestämmer vad som är normal attestrunda hos myndigheten. Om en myndighet har fått in en stor faktura som inte slutkonterats, men som bedöms vara hänförlig till anslagsfinansierad verksamhet, är det lämpligt att anslagsavräkna manuellt vid inrapportering den 17 januari för att få ett relativt korrekt anslagsutfall. Normalt bör avräkningen mot anslag vara avslutad inför rapportering av preliminärt anslagsutfall till statsredovisningen. Enstaka korrigeringar av väsentliga fel kan göras fram till den 15 februari. Leverans Faktura Bokföring Anslagsavräkning Senast sista dagen Senast brytdagen Skuld/Fordran i Ja dagen i räken- den gamla skapsperioden perioden Senast sista dagen Efter brytdagen Periodavgräns- Nej i räkenskaps- ningspost i den perioden gamla perioden Om leverans skett under den nya perioden bokförs alltid skuld/fordran i den nya perioden oavsett när fakturan inkommit/utställts. Nyttjanderätter såsom hyresavtal och serviceavtal som betalas under räkenskapsperioden och där varan/tjänsten i sin helhet erhålls under den kommande räkenskapsperioden bokförs som en förutbetald kostnad.. Anslagsavräkning görs i den kommande räkenskapsperioden (anslagsförordningen 1996: ESV:s föreskrifter och allmänna råd) Periodiseringar och värdering, balansräkningen Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsutgifterna för anläggningstillgångar skall periodiseras i form av avskrivningar. Avskrivningarna skall bokföras minst halvårsvis, enligt reglerna för S-kodrapportering. Om ekonomisystemet inte gör avskrivningar måste avskrivningsrutinen aktiveras eller avskrivningar bokföras manuellt. Utlåning Lånefordringarna skall värderas och osäkra fordringar skall tas upp till de belopp varmed de väntas inflyta. Se vidare Fordringar. Varulager m.m. Det finns olika sätt att redovisa lager och därmed mäta förbrukningen under perioden (periodisering av utgifterna). Dessa beskrivs närmare i Baskontoplan 1999 för statliga myndigheter (utgåva 2), ESV 2000:28 och 5 kap. 8 ESV:s föreskrifter samt 10 ESV:s föreskrifter, FÅB. Fordringar Här bokförs de fordringar som avser levererade varor och tjänster under räkenskapsåret där faktura ställts ut senast på brytdagen. Om man av olika skäl inte hunnit fakturera senast på brytdagen bokförs i stället en upplupen intäkt, se Periodavgränsningsposter (tillgångar). Myndigheten bör fakturera sina kunder i god tid, vilket också framgår av förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. På så sätt redovisas en tydligare bild av myndighetens fordringar. All värdering av omsättningstillgångar skall göras enligt lägsta värdets princip (5 kap. 8, FÅB och 2 kap. 7, tredja stycket FÅB). Huvudregeln är att för varje enskild fordran skall en individuell värdering göras (2 kap. 7, femte stycket FÅB). 11

12 Osäkra, befarade och/eller konstaterade förluster skall värderas och redovisas enligt följande: DEBET KREDIT Osäkra fordringar: 1518 Osäkra fordringar 1511 Kundfordringar Befarade förluster: 5442/ Befarade kundförluster 1519 Värdereglering 5452 Om den befarade förlusten blir konstaterad (konkurs) redovisas den konstaterade förlusten enligt följande: Konstaterade förluster som tidigare bokförts som befarade: 5443/ Konstaterade kundförluster 5442/ Befarade kundförluster Konstaterade förluster som tidigare bokförts som osäkra: 5443/ Konstaterade kundförluster 1518 Osäkra fordringar 5453 Ingående mervärdesskatt. Om myndigheten får fakturor från leverantörer efter det att rekvisition av ingående moms för december månad har sänts till skattemyndigheten skall även den ingående mervärdesskatten som bokförts t. o.m. brytdagen omföras till fordranskonto 1551 räntebelagt flöde eller 1552 icke räntebelagt flöde. Omföring av ingående mervärdesskatt för december - brytdag: DEBET KREDIT 1551/ Mervärdesskattefordran 1548 Avräkningskonto årets 1552 ing. mervärdesskatt Periodavgränsningsposter (tillgångar) Förutbetalda kostnader består av de utgifter som bokförts och betalats i en period men där kostnaden i själva verket avser kommande period. Med undantag för vissa nyttjanderätter är de vanligen också anslagsavräknade i den tidigare perioden. Motkonto i resultaträkningen är periodiseringskontot till respektive utgiftskonto (kredit). Verifikation kan utgöras av en kopia av den ursprungliga verifikationen eller något annat bokföringsunderlag med hänvisning till ursprungsverifikationen. DEBET KREDIT Betalning 31/12 av hyresfaktura avseende januari - februari: 5011 Lokalhyra 19xx Postgiro/bank Periodisering: 161x Förutbetalda hyror 5019 Periodiseringskonto lokalhyra Ingen anslagsavräkning görs för innevarande period eftersom nyttjanderätten till sin helhet infaller nästa period. Upplupna bidragsintäkter är sådana bidrag som ännu inte erhållits men där skriftliga överenskommelser om framtida betalning finns. Ofta redovisas bidragsfinansierad verksamhet i någon form av projektreskontra e.dyl. Härifrån hämtas då uppgifter om nedlagda kostnader som inte motsvaras av erhållna bidrag. Dessa bokförs som upplupna bidragsintäkter med periodiseringskonto i kontoklass 3 Erhållna bidrag som motkonto. Bokföringen skall verifieras med, av båda parter, undertecknade avtal. 12

13 Övriga upplupna intäkter är de intäkter som genererats men inte löpande bokförts under perioden pga. att något underlag (faktura) inte tagits fram senast på brytdagen. Verifikationen kan utgöras av fakturor utställda efter brytdagen, offerter eller annat bokföringsunderlag. Mot konto i resultaträkningen är periodiseringskonton i kontoklass 3 Intäkter av avgifter och andra ersättningar, Finansiella intäkter eller i kontoklass 7. Moms periodiseras inte utan bokförs löpande. Fonder Avsättning till/upplösning av fonder kan beskrivas som en typ av periodisering i syfte att ge en rättvisande bild av resultaträkningens kostnader och intäkter. DEBET KREDIT Om nettot av bokförda intäkter och kostnader rörande fonder är positivt skall detta "överskott" tillföras fonden enligt följande: 7611 Avsättning till fonder m.m Fonder för transfereringar Om nettot är negativt skall detta "underskott" minska fonden på motsvarande sätt: 2110 Fonder 7611 Upplösning av fonder m.m. för transfereringar Avsättningar Avsättningar kan, liksom avsättning till/upplösning av fonder, också beskrivas som en typ av periodisering i syfte att ge en rättvisande bild av resultaträkningens kostnader och intäkter. Exempel på avsättningar är avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser som bokförs på följande sätt: DEBET KREDIT Förändring av pensionsavsättning 4659 Periodiseringskonto 2210 Avsättningar för pensioner Skulder Under denna post bokförs de skulder som uppstått pga. under räkenskapsåret levererade varor och tjänster där faktura erhållits senast på brytdagen. Om faktura inte erhållits senast på brytdagen bokförs i stället en upplupen kostnad, se Periodavgränsningsposter (skulder). Observera att "statliga leverantörer" inte redovisas under leverantörsskulder2581/2582 (S2581/S2582) utan under posten skulder till andra myndigheter 2561 (S2561). Skulder i utländsk valuta skall värderas till balansdagens kurs. Detta gäller såväl för kortfristiga som långfristiga skulder i utländsk valuta. I resultaträkningen redovisas kursdifferenser hänförliga till handelskrediter bland rörelsens kostnader. Övriga differenser redovisas bland finansiella poster. Erhållna förskott från uppdragsgivare och kunder i avgiftsfinansierad verksamhet skall, i samband med bokslutsarbetet, periodiseras och tillföras resultaträkningens periodiseringskonton med ett belopp som motsvarar nedlagda kostnader i verksamheten. 13

14 Periodavgränsningsposter (skulder) Upplupna kostnader utgörs till en stor del av myndighetens skuld till personalen för sparad och outtagen semester, den s.k. semesterlöneskulden. Denna beräknas i allmänhet via den ordinarie lönerutinen. Till denna skuld skall även föras sociala avgifter. Uppgifter angående den enskilda myndighetens olika procentsatser erhålles eller kan hämtas från: Lagstadgade arbetsgivaravgifter meddelas från Riksskatteverket Premier för statens avtalsförsäkringar hämtas från SPV (nämnden för statens avtalsförsäkringar) Premier för kompletterade ålderspension fastställs av Försäkringsföreningen för det statliga området (FSO) Avgift till Trygghetsstiftelsen, Utvecklingsrådet samt till Statshälsan fastställs av SPV. Observera att upplupen skuld för sociala avgifter på semesterlöneskuld och på andra upplupna löner och arvoden, skall särredovisas på separat konto och S-kod, skild från de avgifter som avser december månads utbetalda lön. Motkonto i resultaträkningen är periodiseringskonto i kontoklass 4 Personalkostnader (debet). Observera också att om det är känt att socialavgifter och/eller premier för avtalsförsäkringar kommer att höjas, bör de nya, högre procentsatserna användas eftersom det är de som kommer att gälla vid reglering av skulden. Om myndigheten använder SLÖR kan en särskild rapport för beräkning av denna skuld beställas. Andra upplupna kostnader kan utgöras av kostnad för köpta varor och tjänster där faktura inte inkommit på brytdagen samt av de räntekostnader som genererats under perioden och som inte fakturerats på brytdagen. Motkonto i resultaträkningen är periodiseringskonton i kontoklass 5 (debet). Bidrag som erhållits i förskott, som inte utgör en skuld, redovisas som en intäkt i sin helhet vid mottagandet, d.v.s. när betalning har erhållits. Vid upprättande av delårsrapport och årsredovisning omförs den del av bidraget som inte motsvaras av nedlagda kostnader, till balansposten för oförbrukade bidrag. Observera att kostnader såsom avskrivningar och förändring av semesterlöneskuld skall beaktas när periodens kostnad respektive bidragsintäkt skall fastställas. DEBET KREDIT Erhållna (betalade) bidrag: 19xx Postgiro/bank 3511 Intäkter från statliga myndigheter Periodisering: 3519 Periodiseringskonto 273x Oförbrukade bidrag Observera att kostnader såsom avskrivningar och förändring av semesterlöneskuld också skall beaktas när periodens intäkter och kostnader skall fastställas. Övriga förutbetalda intäkter utgörs av de intäkter myndigheten erhållit och som skall hänföras till kommande perioder, t.ex. förskottsinbetalningar av olika slag. Motkonto i resultaträkningen är periodiseringskonton i kontoklass 3 (debet). Moms för periodiserade intäkter och kostnader periodiseras inte utan bokförs löpande 14

15 2.1.2 Periodiseringar och värdering, resultaträkningen I FBF framgår att myndigheter löpande skall bokföra inkomster och utgifter utan hänsyn tagen till när i tiden prestationerna utförts eller resursförbrukningen ägt rum. För att de belopp som redovisas i resultaträkningen skall visa intäkter (prestationer) och kostnader (resursförbrukning) måste de bokförda saldona i kontoklasserna 3-8 "justeras" för förutbetalda och upplupna kostnader och intäkter. Vid rapporteringen till bl. a. finansstatistiken och nationalräkenskaperna måste ESV kunna redovisa såväl inkomster och utgifter som intäkter och kostnader, varför baskontoplanens konton och S-koder är strukturerade på ett sätt som möjliggör detta. Periodiseringarna skall alltid bokföras (och rapporteras) på separata periodiseringskonton. Dessa konton ligger i regel "sist" i varje grupp och slutar ofta med siffran 8 eller 9. Observera att det är mycket viktigt att skilja mellan inomstatlig och utomstatlig motpart! Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter och ersättningar som erhållits innan någon motprestation utförts skall bokföras intäktskonto kredit och föras till balansräkningens periodavgränsningsposter (förutbetalda intäkter). Om det finns utförda/levererade varor och tjänster som inte hunnit faktureras senast på brytdagen skall dessa krediteras periodiseringskontot och föras till balansräkningens periodavgränsningsposter (upplupna intäkter). I uppdragsverksamhet kan det förekomma att uppdragstagare erhåller medel i förskott som då kan vara redovisade som förutbetalda intäkter (förskott) i balansräkningen. Dessa förskott skall i samband med bokslutsarbetet avräknas till den del de upparbetats och tillföras resultaträkningens periodiseringskonton med ett belopp som motsvarar nedlagda kostnader i verksamheten. Intäkter av bidrag De myndigheter som har bidragsfinansierad verksamhet skall på denna post redovisa intäkter som motsvaras av nedlagda kostnader i nämnda verksamhet. Motkonto i balansräkningen är upplupna respektive oförbrukade bidrag. DEBET KREDIT Bidragsfinansierad verksamhet -upplupna bidragsintäkter*: 163xx Upplupna bidragsintäkter 3xx8/9 Periodiseringskonto Bidragsfinansierad verksamhet -oförbrukat bidrag: 3xx8/9 Periodiseringskonto 273x Oförbrukade bidrag *Upplupna intäkter får endast redovisas om avtal finns, som är undertecknat (godkänt) av samtliga inblandade parter. Finansiella intäkter Finansiella intäkter där inte räntebesked eller dylikt har inkommit senast brytdagen, redovisas på periodiseringskonto med motkonto bland Periodiseringsposter (tillgångar). DEBET KREDIT 167x Övriga upplupna intäkter 38xx Periodiseringskonto 15

16 Ränteintäkter på räntekonto Ett undantag är ränteintäkter på räntekontot. Räntebesked från Riksgäldskontoret - benämns "faktura räntereglering" anländer i början på januari till myndigheten. Anländer räntebeskedet senast brytdagen (10 januari) skall ränteintäkten tas upp som en fordran på annan myndighet då Riksgäldskontoret redovisar den upplupna räntan som en skuld i sin redovisning. DEBET KREDIT 1530 Diverse fordringar, 3811 Ränteintäkter på räntekonto inomstatliga i RGK Kostnader för personal För att posten skall motsvara kostnaderna för perioden är det viktigt att reseräkningar, kvitton på utlägg, krav på övertidsersättningar etc. inkommer till ekonomiavdelningen i god tid före brytdagen för att de skall hinna bli bokförda enligt de löpande rutinerna. De krav/underlag som inkommer efter brytdagen bokförs normalt enligt följande: DEBET KREDIT Upplupna löner och arvoden: 4091 Periodiseringskonto 2711 Upplupna löner och arvoden Skuld för sociala avgifter på upplupna löner och arvoden: 45xx Periodiseringskonto 2713 Skuld för sociala avgifter på upplupna löner och arvoden Skuld till personalen för sparad och outtagen semester (den s.k. semesterlöneskulden) bokförs enligt följande: DEBET KREDIT Ökning av semesterlöneskulden: 4081 Årets förändring 2712 Upplupna semesterlöner av semesterlöneskuld Minskning av semesterlöneskulden: 2712 Upplupna semesterlöner 4081 Årets förändring av semesterlöneskuld Skuld för sociala avgifter på upplupen semesterlöneskuld bokförs enligt följande: DEBET KREDIT Ökande skuld 45xx Periodiseringskonto 2714 Skuld för sociala avgifter på upplupna semesterlöner Minskande skuld: 2714 Skuld för sociala avgifter på 45xx Periodiseringskonto upplupna semesterlöner 16

17 Kostnader för lokaler och Övriga driftkostnader Samtliga saldon på dessa kostnadskonton måste analyseras så att de motsvarar periodens resursförbrukning. Om inte faktura erhållits senast på brytdagen skall periodisering göras för upplupna kostnader. Dessa bokförs enligt följande: DEBET KREDIT Upplupna kostnader 5xxx Periodiseringskonto 27xx Upplupna kostnader Har en lokalhyra, som i sin helhet avser nästa räkenskapsperiod, betalats senast 31/12 och kostnadsförts under innevarande räkenskapsperiod skall den omföras enligt följande (se även Periodavgränsningsposter (tillgångar) förutbetalda kostnader: DEBET KREDIT Förutbetalda kostnader 16xx Förutbetalda kostnader 5xxx Periodiseringskonto Se vidare Periodavgränsningsposter (skulder). Finansiella kostnader De eventuella räntekostnader som inte fakturerats senast på brytdagen skall beräknas och bokföras enligt följande: DEBET KREDIT 59xx Periodiseringskonto 271x Upplupna kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 691x utgör motkonto till balansräkningens konton för avskrivningar etc. Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras i verksamheten Se till att samtliga avgifter etc. som skall faktureras är fakturerade i god tid före brytdagen. Om det efter brytdagen återstår ofakturerade avgifter som hör till perioden bokförs dessa enligt följande: DEBET KREDIT 167x Övriga upplupna intäkter 70xx Periodiseringsposter Intäkter av uppbörd Om uppbördsintäkter behöver periodiseras bokförs dessa enligt följande: DEBET KREDIT 167x Övriga upplupna intäkter 70xx Periodiseringsposter Se ESV 2000:27 Redovisning av uppbörd - en handledning om redovisning av skatteintäkter m.m. vid statliga myndigheter. 17

18 Periodiseringar i transfereringsavsnittet Periodisering av erhållna medel för transfereringar bör göras i vissa fall. Detta finns beskrivet i ESV:s handledning 1999:24 Transfereringar s Avstämningar och upprättande av specifikationer Innebär att: stämma av huvudbokens saldon mot olika reskontror, sidosystem, kontoutdrag och andra uppgifter samt att specificera innehållet i de olika posterna i syfte att säkerställa och förklara de olika posternas innehåll. Avstämningar bör göras löpande under året, t.ex. månadsvis. På så sätt upprätthålles en god intern kontroll i redovisningen och bokslutsarbetet underlättas. Specifikationerna kan utgöras av fullständiga utskrifter av de sidoordnade systemen men, i de fall dessa är väldigt omfattande, kan det vara tillräckligt med ett sammandrag av de viktigaste delposterna. Sammandragen kan vara sorterade i totalbelopp per motpart/kund/leverantör eller utgöra en lista över de största beloppen, de största motparterna/kunderna/leverantörerna etc. Dessa sammandrag bör också innehålla upplysning över var de fullständiga uppgifterna finns. Specifikationerna arkiveras på myndigheten och skall inte bifogas årsredovisningen. Dessa specifikationer skall inte blandas ihop med de tilläggsupplysningar i form av noter som skall lämnas i anslutning till de finansiella dokumenten. Dessa behandlas i avsnitt 2.3 Presentation. I det följande ges exempel på vad som kan användas för avstämningarna och hur specifikationerna kan utformas Avstämningar och upprättande av specifikationer, balansräkningen Utgångspunkt för avstämning av balansräkningen utgörs av huvudbokens konton i kontoklass 1 (tillgångar) och 2 (skulder) kopplade till motsvarande S-kodsgrupper. Dessa konton visar ackumulerade saldon som skall stämmas av mot olika sidosystem i form av reskontror, anläggningsregister, kontoutdrag etc. Eventuella differenser och fel skall redas ut och korrigeras. Det är viktigt att avstämningsunderlagen från huvudboken och reskontror etc. avser samma tidsperiod, annars kan de inte stämma överens. Den slutliga avstämningen skall göras per bokslutsdagen men arbetet kan underlättas genom att man gör preliminära avstämningar i ett tidigare skede. Kom ihåg att beställa underlag i god tid i de fall avstämningen görs mot externa underlag! Detta gäller kontoutdrag, SLÖR-listor, VPC-förteckningar m.m. Inomstatliga fordringar och skulder - Balansposter Alla inomstatliga fordringar och skulder som överskrider kronor skall stämmas av med motpart. Information om motpartsavstämningar och -rapportering finns i Instruktion för koncernrapportering i staten, ESV Materiella anläggningstillgångar Huvudboken stäms av mot uppgifter i anläggningsregistren. Tillgångarna i anläggningsregistret bör inventeras regelbundet. Inventeringarna dokumenteras i särskilda protokoll. Även helt avskrivna anläggningstillgångar skall finnas med i huvudbok och anläggningsregister och de skall också inventeras. Det är först när tillgångarna inte längre fysiskt finns i myndigheten som de skall föras bort ur huvudboken (och ur anläggningsregistret). 18

19 Specifikationen kan utgöras av en utskrift av anläggningsregistret. Uppgifterna bör avse anskaffningsvärde, avskrivningar och ev. upp- eller nedskrivningar per objekt. Finansiella anläggningstillgångar Huvudboken stäms av mot underlag/besked från Värdepapperscentralen, banker, Kammarkollegiet m.fl. förvaltare. Anskaffningsvärden kan hämtas från årsbesked, förteckning från VPC eller köp- och säljorder. Utlåning Huvudboken stäms av mot uppgifter i lånereskontran och mot skuldebrev etc. Uppföljning bör också göras mot amorteringar och räntor. Specifikationen kan utgöras av en utskrift av lånereskontran eller, om den är mycket omfattande görs en sammanställning av de största låntagarna och anges i specifikationen. Varulager m.m. Huvudboken stäms av mot uppgifter i olika sidosystem. Uppgifterna i lagerreskontra etc. styrks med inventeringsprotokoll. Varulager inventeras i anslutning till bokslutsdagen om värdet inte är oväsentligt eller om det annars kan anses obehövligt. Specifikationen kan utgöras av utskrifter från de olika systemen. Fordringar Huvudboken stäms av mot uppgifter i reskontror. Gör eventuellt en analys av utestående fordringar med avseende på hur snabbt de regleras. Se också Förordning (1993:1138) om hantering av statliga fordringar. Kundfordringar bör specificeras med en utskrift av kundreskontran. Om den är mycket omfattande, kan specifikationen i stället utgöras av en sammanställning av de viktigaste delposterna. Sammandragen kan vara sorterade i totalbelopp per kund eller utgöra en lista över de största beloppen och de största kunderna. Dessa sammandrag bör också innehålla upplysning över var de fullständiga uppgifterna finns. Fordringar hos andra myndigheter specificeras på motsvarande sätt med fullständig specifikation och vid behov dessutom med ett sammandrag över de största beloppen. Jämför med dokumentationen över de avstämningar som skall göras i samband med motpartsredovisningen. Övriga fordringar specificeras på samma sätt. De båda sistnämnda posterna kan kräva en del utredningsarbete då de hos många myndigheter kan innefatta diverse avräkningskonton. Om myndigheten har ordnat sin redovisning så att det finns ett konto som motsvarar skattekontot bör även detta stämmas av med Riksskatteverket. Periodavgränsningsposter (tillgångar) Huvudboken stäms av mot upprättade underlag Specifikationen utgörs av dokumenterade underlag och beräkningar samt i förekommande fall, avtal. Den viktigaste delposten för de flesta myndigheter är förutbetald hyra för det första kvartalet nästa år. Gör hänvisning till fakturan från hyresvärden i specifikationen. Avräkning mot statsverkets checkräkning Avräkning mot statsverkets checkräkning (SCR) påverkar myndighetens likvida ställning och görs på följande 4 kontogrupper enligt den statliga baskontoplanen 171 Ingående balans 172 Avräkning mot inkomsttitlar 174 Avräkning mot anslag 179 Avräkning mot statsverkets checkräkning 19

20 Avstämning av kontot "Avräkning med statsverket" Som regel är det inte möjligt att stämma av kontot Avräkning med statsverket mot något särskilt underlag, som man kan göra när det gäller t. ex. leverantörreskontra. I stället för att stämma av mot en underliggande specifikation av poster, får man se till att samtliga avräkningar med statsverket skett på ett riktigt sätt. Det är mycket viktigt att myndigheten genom intern kontroll försäkrar sig om att avräkningar med statsverket gjorts korrekt. Om avräkning med statsverket gjorts korrekt bör därför saldot på kontot bli rättvisande. Posten Avräkning med statsverket utgör ett nettosaldo och skall alltid placeras på balansräkningens tillgångssida. Om myndigheten har en skuld till statsverket är beloppet negativt. 172x Avräkning mot inkomsttitlar 72xx Medel som tillförts statsbudgeten stäms av mot: från uppbördsverksamhet 174x Avräkning mot anslag stäms 301x Intäkter av anslag av mot: 731x Erhållna medel från statsbudgeten 201x Statskapital (exkl. IB och eventuell balansering under året) Kortfristiga placeringar Huvudboken stäms av mot underlag från Värdepapperscentralen. Specifikationen kan utgöras av VPC-förteckningen och eventuella årsbesked från banker m.fl. Kassa och bank Räntekonto i riksgäldskontoret Räntekontots saldo i huvudboken stäms av mot saldobesked från Riksgäldskontoret. Saldobeskedet från Riksgäldskontoret har rubriken "Fakturaspecifikation" respektive "engagemangsbesked". Ränta på räntekontot framgår av Riksgäldskontorets "faktura räntereglering". Ränta på årets behållning på räntekontot betalas ut i januari. Riksgäldskontoret sänder ut Saldo och räntebesked till myndigheterna i början av januari. Under förutsättning att räntebeskedet erhålls senast brytdagen bokförs årets räntintäkt på följande sätt: DEBET KREDIT 1538 Övriga fordringar 3811 Ränteintäkter på räntekonto i RGK - inomstatliga Huvudboken stäms av mot respektive kontoutdrag. Dessutom skall myndighetens totala betalningar stämmas av per betalningsväg. Eventuella fel mellan betalningsflödena korrigeras med betalningar mellan de olika postgiro- och bankkontona. Specifikationen kan utgöras av respektive kontoutdrag. Kassa Huvudbokens konto stäms av mot inventeringsprotokoll. Detta skall vara underskrivet av därför utsedd person. 20

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 25

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital

Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel. 13-månaden Påverkan på budget/ uppföljning Semesterlöneskulden Differens på kapital Kostnadsbaserad anslagsavräkning Mt Mats Tolander Tl och hanna Loréhn Seminarium i 10 juni 2009 Innehåll Förändringar di i regelverket Periodiseringar Bokföringsexempel Positiv respektive negativ övergångseffekt

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 20 Bokslutsinformation Delår/År 2 20.1 Delårsrapport (delårsbokslut) per den 30 juni 2015.. 2 20.1.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.1.2 Periodiseringar 2 - Förutbetalda

Läs mer

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER)

STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) STATLIGA INRAPPORTERINGS- KODER 2001 (S-KODER) EKONOMISTYRNINGS- VERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING AV EKONOMISK INFORMATION TILL STATS- REDOVISNINGEN EKONOMISTYRNINGSVERKETS FÖRESKRIFTER FÖR RAPPORTERING

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ESV Cirkulär

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen

Statliga inrapporteringskoder 2015. (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen Statliga inrapporteringskoder 2015 (S-koder) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen ESV 2015:16 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag,

Läs mer

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282

Revisionsrapport. Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003. 1. Sammanfattning. 2. För lågt belopp har avräknats mot anslag 2004-04-02 32-2003-0282 Revisionsrapport Högskolan i Halmstad Box 823 301 18 HALMSTAD Datum Dnr 2004-04-02 32-2003-0282 Högskolans i Halmstad årsredovisning 2003 Riksrevisionen har granskat Högskolans i Halmstad (högskolan) årsredovisning,

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17

Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 Redovisning av utlåningsverksamhet ESV 2007:17 ISBN: 978-91-7249-246-5 FÖRFATTARE: Curt Johansson LAYOUT: Lena Rebeling, ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET BOX 45316 104 30 STOCKHOLM DROTTNINGGATAN 89 TELEFON:

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Revisionsrapport. Årsredovisningen för Statens museer för världskultur 2011

Revisionsrapport. Årsredovisningen för Statens museer för världskultur 2011 Revisionsrapport Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 GÖTEBORG Datum Dnr 2012-06-19 32-2011-0743 Årsredovisningen för Statens museer för världskultur 2011 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen

Läs mer

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport

2014-01-01 -- 2014-08-31. Delårsrapport 2014-01-01 -- 2014-08-31 Delårsrapport Innehåll 1 Inledning 5 2 Resultaträkning med prognos för 2014 6 3 Kommentarer till resultaträkning 7 4 Balansräkning 8 5 Kommentarer till balansräkning 10 6 Anslagsredovisning

Läs mer

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2

Innehållsförteckning.. 1. 20 Bokslutsinformation Delår/År.. 2 Sid 1 (9) Innehållsförteckning.. 1 20 Bokslutsinformation.. 2 20.2 Årsredovisning (årsbokslut) per den 31 december 2014 2 20.2.1 Intäkter/kostnader i rätt period.. 2 20.2.2 Periodiseringar. 2 - Förutbetalda

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsredovisning 2010-12-31

Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsredovisning 2010-12-31 Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsredovisning 2010-12-31 Nedan följer instruktioner och information om områdenas arbetsuppgifter i samband med Malmö högskolas årsbokslut för 2010. 1. Tidplan

Läs mer

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11)

Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11) Bokslut på institution avstämning av balansräkning och resultaträkning vid årsbokslut (flik 1-11) 1 Ekonomisektionen 20101117 Inledning... 3 1. Balansräkning och resultaträkning: ekonomirapport INST BR

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

ADJob 4.5 ADJob Nordic AB 1985-2013. Alla rättigheter förbehålls.

ADJob 4.5 ADJob Nordic AB 1985-2013. Alla rättigheter förbehålls. Bokslut i ADJob 4.5 ADJob 4.5 ADJob Nordic AB 1985-2013. Alla rättigheter förbehålls. Programmet ADJob med dokumentation levereras under licens och får enbart användas och kopieras i enlighet med de villkor

Läs mer

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027

Läkemedelsverkets delårsrapport 2010. Dnr: 5829:2010/516027 Läkemedelsverkets delårsrapport 2010 Dnr: 5829:2010/516027 Innehåll KOMMENTARER 2 Redovisnings- och värderingsprinciper 2 Allmänt 2 Återrapportering 2 Avgiftsbelagd och bidragsfinansierad verksamhet 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5.

Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008- Innehållsförteckning. Sid. Finansiell redovisning 1. Verksamheten 4. Resultaträkning 5. Delårsrapport 2008 Delårsrapport 2008 Dnr: 2799/2008-100 2008-08-13 Innehållsförteckning Sid Finansiell redovisning 1 Verksamheten 4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Anslagsredovisning 8 Beslut och undertecknande

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till Förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV beslutade den 10

Läs mer

Revisionsrapport. Harpsundsnämndens årsredovisning 2006. 1 Inledning. Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa 2007-05-23 32-2006-0471.

Revisionsrapport. Harpsundsnämndens årsredovisning 2006. 1 Inledning. Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa 2007-05-23 32-2006-0471. Revisionsrapport Harpsundsnämnden 640 31 Mellösa Datum Dnr 2007-05-23 32-2006-0471 Harpsundsnämndens årsredovisning 2006 Riksrevisionen har granskat Harpsundsnämndens (nämndens) årsredovisning samt den

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsbokslut 2014-12-31

Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsbokslut 2014-12-31 Instruktion med tidplan för Malmö högskolas årsbokslut 2014-12-31 Nedan följer instruktioner och information om områdenas arbetsuppgifter i samband med Malmö högskolas årsbokslut för 2014. Tidplan samt

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Erhållna bidrag och donationer

Erhållna bidrag och donationer ESV 2005:14 Erhållna bidrag och donationer I handledningen beskrivs hur erhållna bidrag och donationer kan redovisas Innehåll FÖRORD... 3 1. DEFINITION AV BIDRAG... 4 1.1 DONATIONSFÖRORDNINGEN... 5 1.2

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007

Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 ESV 2004:6 Vägledning för beräkningsunderlag 2005 2007 1 (24) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Nyheter samt frågor som bör uppmärksammas...4 2. Principer för beräkningsunderlag...4 2.1 Intäkter

Läs mer

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9

Delårsrapport 2014. Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773. Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Delårsrapport 2014 Datum. 2014-08-12 Dnr./Ref. 2014/03773 Delårsrapport 2014 ehälsomyndigheten 1/9 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

104-105 Fri. 108-109 Fri

104-105 Fri. 108-109 Fri 1 Tillgångar 10 Immateriella anläggningstillgångar 101 Balanserade utgifter för utveckling dataprogram (egenutvecklade) 1010 Dataprogram, ackumulerat anskaffningsvärde S1010 1011 Dataprogram, årets anskaffningsutgifter

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

Företag: Org nr: - Räkenskapsår: - - -- - -

Företag: Org nr: - Räkenskapsår: - - -- - - Företag: Org nr: - Räkenskapsår: - - -- - - Åtgärder som kan påbörjas före bokslutsdagen (För att spara tid kan flera åtgärder påbörjas före balansdagen för att sedan slutföras i anslutningen till bokslutsdagen.)

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 2 Bokföring (6/3) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Moms - Utlandstransaktioner 2. Förtydligande/fördjupning från lektion 1 3. Grunder bokslut 4. Egen övning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) beslutade den 28

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

BOKSLUTS- ANVISNINGAR

BOKSLUTS- ANVISNINGAR BOKSLUTS- ANVISNINGAR Innehållsförteckning 1 VARFÖR ÅRSREDOVISNING OCH DELÅRSRAPPORT?... 4 1.1 ÅRSREDOVISNING... 4 1.2 DELÅRSRAPPORT (UNDANTAGET ÅR 2007)... 4 2 TIDPLAN... 5 3 BOKSLUTSANVISNING... 5 3.1

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31

Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 Anvisningar, tidplan och ansvar för arbete med årsbokslutet 2014-12-31 * Med fakultet avses här även övriga enheter Datum Arbetsmoment Ansvar November/ december Bokslutsanvisningar skickas ut från ekonomiavdelningen.

Läs mer

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10

Delårsrapport 2015. Dnr. 2015/04521. Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Delårsrapport 2015 Dnr. 2015/04521 Delårsrapport 2015 ehälsomyndigheten 1/10 Innehåll Inledning... 3 Viktiga händelser första halvåret 2015... 3 Resultaträkning... 4 Kommentarer till resultaträkning...

Läs mer

Skrivet av Bokföringsnämnden

Skrivet av Bokföringsnämnden Skrivet av Bokföringsnämnden Rekommendera 0 0 Share Tweeta 1 Balansräkningen visar alla tillgångar, eget kapital, avsätningar och skulder en viss dag, balansdagen. Hur balansräkningen ska se ut är lagreglerat.

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit Uppgift #23, sid 1 [10] 14 152 000 1221 152 000 BR BR 15 200 1228 15 200 30 1510 IB 128 125 128 125 1 2 80 000 12 000 10 5 60 000 80 000 18 17 200 000 48 000 21 19 890 000 70 000 31 20 70 000 25 720 27

Läs mer

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ)

Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning för Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) (556789-7177) Räkenskapsåret 100701 101231 Hyresfastighetsfonden 2010 nr 2 AB (publ) Årsredovisning Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Redovisning av fonder och avsättningar

Redovisning av fonder och avsättningar ESV 1998:7 Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning av fonder och avsättningar vid statliga myndigheter Redovisning av fonder och avsättningar En handledning om redovisning

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397

Å R S B O K S L U T. för Svensk Förening För Allmänmedicin. Org.nr. 802009-5397 Å R S B O K S L U T för Svensk Förening För Allmänmedicin Styrelsen får härmed avlämna årsbokslut för verksamhetsåret 2009-07-01--2010-06-30. Innehåll Sida - resultaträkning 2 - balansräkning 3 - ställda

Läs mer

Handledning Baskontoplan för statliga myndigheter 2015 2015:53 2015:53

Handledning Baskontoplan för statliga myndigheter 2015 2015:53 2015:53 Handledning Baskontoplan för statliga myndigheter 2015 2015:53 2015:53 Publikationen kan laddas ner som pdf-fil eller beställas från www.esv.se Datum: 2015-07-17 Dnr: 3.8-667/2015 ESV-nr: 2015:53 Copyright:

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Hand Basko. ontoplan för statliga myndigheter 2011:32

Hand Basko. ontoplan för statliga myndigheter 2011:32 Hand dledning Basko ontoplan för statliga myndigheter 2011:32 ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd ska tolkas och användas inom områden där ESV är normerande. Publikationen

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Styrelsen för Svenska Fallskärmsförbundet avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Brf Nya Hettemarkshuset

Brf Nya Hettemarkshuset Brf Nya Hettemarkshuset Årsredovisning 2013 BRFNyaHettemarkshusetorgnr76961497672 ÅRSREDOVISNING avseenderäkenskapsåret1januari 31december2013 Förvaltningsberättelse Föreningsinformation Bostadsrättsföreningenregistrerades2006307313undernamnetStIlian9:1,namnändradessedantill

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRV011 Tentamen ges för: Event Management programmet Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2012-08-30 Tid: 09.00

Läs mer

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31

Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD 775000-0155. Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 Årsredovisning för BRF EGEN HÄRD Räkenskapsåret 2009-01-01-2009-12-31 BRF EGEN HÄRD 2(9) Resultaträkning Belopp i kr Not 2009-01-01-2008-01-01- Nettoomsättning 1 4 348 675 4 140 571 Övriga rörelseintäkter

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN

Årsredovisning AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Årsredovisning för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Räkenskapsåret 2004 AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN Styrelsen för AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA VARMBLODIGA HÄSTEN får härmed

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60

Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 Handledning Redovisning av fonder vid statliga myndigheter 2014:60 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande. Publikationen

Läs mer

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius

Revisionsrapport. VA-redovisning Hallsbergs kommun. Februari 2010 Karin Sundelius Revisionsrapport VA-redovisning Hallsbergs kommun Februari 2010 Karin Sundelius INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund och revisionsfråga...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Revisionsfråga...4 3.

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer