Slutrapport - Förstudie Ny-Åk

Transkript

1 Slutrapport - Förstudie Ny-Åk alternativa trafiklösningar på landsbygden Projekttid

2 Sammanfattning av Ny- Åk, alternativa trafiklösningar på landsbygden På vissa håll i nordöstra Skåne finns det inte tillräckligt underlag för att trafikera med kollektivtrafik eller hålla annat än glesa turer. De boende och verksamma i dessa områden är därför starkt bilberoende och att man i ett hushåll har mer än en bil är inget ovanligt. I oktober 2012 träffades Leader Skånes Ess och representanter från Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner samt Skånetrafiken för att diskutera utformningen av ett eventuellt projekt kring alternativa trafiklösningar. Samtliga av representanterna från de fyra kommunerna på mötet visade intresse av att delta i en gemensam förstudie för att utreda ifall det finns alternativa trafiklösningar som skulle vara möjliga att synkronisera med befintlig trafikförsörjning samt implementerbara på våra geografier. Det är en av anledningar till att denna förstudie startade upp men också på initiativ och inspiration från projekt Mötesplats Landsbygd i Kristianstad. Förstudien ger en bild av befintlig infrastruktur samt identifierade orter som har behov och intresse av alternativa trafiklösningar. En mycket hög andel av byarna ute på landsbygden vill arbeta vidare med att hitta lämplig trafikförsörjning som komplement till kollektivtrafiken. Byalag, föreningar och liknande samt eldsjälar har gett sin syn på saken. Förankring ute i byarna har skett med hjälp av byalagen, informationsmöten, livliga diskussioner, workshops, åsiktsmöten, enkäter, information på Leader Skånes Ess hemsida samt artiklar i media. Alternativa trafiklösningar är definierade ute i bygderna samt via internet. Det finns även orter utanför Skånes Ess Leaderområdet, som har löst sin trafikförsörjning med olika kreativa metoder, vilka har studerats samt återges här i denna förstudie. På vissa orter, som så har önskat, har inspirationsföreläsningar genomförts om hur man i en liten by i Småland gått samman och organiserat mobil samåkning. Detta har inspirerat en del av byarna som gärna vill prova på den modellen, medan andra byar är intresserade av att driva sina egna lokala ringlinjer ute i bygden. Gemensamt för byarna är att man inte vill uteslutas från gemenskapen i centralorterna samt städerna. Samarbete sker över kommungränser och man har en stark vilja att integrera andra orter i sin ev. trafiklösning. De mentala gränsdragningar och trygghetszonerna följer inte logiken eller kommungränserna eller busslinjernas färdvägar. Hjälpsamhet och synergier mellan byarna är både stark och stor. Trender som delandets ekonomi börjar ta form. Det är inte nödvändigt att äga sin egen grästrimmer eller bil, man kan ju dela den mellan vänner. Man ser möjligheter till att starta upp ekonomiska föreningar som inte är vinstdrivande utan för att lösa sina problem på landsbygden. Detta borgar för en hållbar landsbygd med såväl miljömässiga som sociala vinster, där privatpersoner kan spara både pengar och tid samt förenkla livspusslet genom att minska det egna bilkörandet. 2

3 Sammanfattning av Ny- Åk, alternativa trafiklösningar på landsbygden... 2 Förstudie som redovisas... 5 Projektperiod...5 Kontaktperson...5 Projektägare...5 Styrgrupp...5 Projektgrupp...5 I referensgrupp...5 Projektledare...5 Till vilka riktar vi oss med denna förstudie...5 Bakgrund... 6 Områdets förutsättningar...6 Bromölla...6 Kristianstad...6 Osby...7 Östra Göinge...7 Regionalt och nationellt perspektiv...7 Varför genomföra förstudien?... 8 Projektidé...8 Syfte...8 Mål...8 För att uppnå målen kommer följande aktiviteter att genomföras:...8 Förstudiens målgrupp...8 Hur genomfördes förstudien och med vilka aktiviteter?... 9 Undersökta byar i förstudien...9 Bromölla kommun...9 Kristianstad kommun...10 Osby kommun...10 Östra Göinge kommun...11 Byar som har svarat på intresseenkäten Kristianstad kommun...11 Osby kommun...11 Östra Göinge kommun...12 Inspirationsföreläsning i byarna Kristianstad kommun...12 Osby kommun...12 Olika alternativa trafiklösningar Samåkning via datorer och mobiler mobilsamakning.se...13 skjutsgruppen.nu...13 flinc.org...13 omniflit.com...13 avego.com...14 citihaiq.se...14 bilplats.se...14 samlast.se...14 Samåkningstjänst...14 roadmate.se...14 Samåkning...14 Mithfahrgelgenheit...15 Taxistop

4 Pendlernet...15 Carpool.ca...15 Övrig samåkning Bilpool Bygdebuss Skolbussar, Söderåsprojektet Ekonomisk Taxiförening Lokal bussringlinje Bättre marknadsföring av närtrafiken med attraktivare tidtabell Extra närtrafik (överstandard) Västra Götalands Trafikförsörjningsprogram Reflektioner från förstudien och människorna på landsbygden Måluppfyllelse Slutsatser Bromölla kommun Kristianstad kommun Osby kommun Östra Göinge kommun Olika alternativa trafiklösningar Idéer för fortsatt arbete

5 Förstudie som redovisas Ny- Åk, alternativa trafiklösningar på landsbygden. Journalnummer: Stödmottagare: LEADER Skånes Ess Projektperiod , inkluderar bearbetning samt slutredovisning Kontaktperson Kerstin Hallenborg, LEADER Skånes Ess, verksamhetsledare, , Projektägare LEADER Skånes Ess Styrgrupp Agne Andersson, medlem i LAG- styrelsen Sven Jensén, medlem i LAG- styrelsen Fredrik Lager, Landsbygdssamordnare Kristianstad kommun Kerstin Nordholm, medlem i LAG- styrelsen Projektgrupp Tomas Carvonen, Planeringsansvarig Östra Göinge kommun Fredrik Lager, Landsbygdssamordnare Kristianstad kommun Karin Sigvardsson, Samhällsutvecklare Osby kommun Mari Wagner, Planarkitekt Bromölla kommun I referensgrupp Skånetrafiken Projektledare BrittMarie Eriksson, , brittmarie@pegasusliving.se Har haft 75 % tjänst i projektgruppen samt varit sammankallande och föredragande i styrgruppen. Till vilka riktar vi oss med denna förstudie Bromölla-, Kristianstad-, Osby- och Östra Göinge kommunstyrelser, politiker och tjänstemän vilka är direkt berörda Skånetrafiken Leader Skånes Ess Landsbygdens invånare vilka har varit delaktiga i förstudien Övriga landsbygdsinvånare som är intresserade och kan ha nytta av förstudiens resultat 5

6 Bakgrund En nödvändig förutsättning för en levande landsbygd är fungerande kommunikationer. På vissa håll i leaderområdet Skånes Ess i nordöstra Skåne finns det dock inte tillräckligt underlag för att trafikera med kollektivtrafik eller hålla annat än glesa turer. De boende och verksamma i dessa områden är därför starkt bilberoende och att man i ett hushåll har mer än en bil är inget ovanligt. I många fall körs halvtomma bilar på samma sträcka vid ungefär samma tider något som är kostsamt för både miljö och hushållens ekonomi samt innebär en begränsning av tillgängligheten. I byn Tolg tampades man 2010 med en liknande problematik. I den lilla småländska byn genomfördes därför ett leaderprojekt, Mobil samåkning, i vilket ett system för samåkning kopplat till mobiltelefon och dator utvecklades och implementerades. Projektet vann Årets landsbygdsinnovation Den 9 oktober 2012 träffades Leader Skånes Ess och representanter från Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner samt Skånetrafiken för att diskutera utformningen av ett eventuellt projekt kring alternativa trafiklösningar. Samtliga av representanterna från de fyra kommunerna på mötet visade intresse av att delta i en gemensam förstudie för att utreda ifall det finns alternativa trafiklösningar som skulle vara möjliga att synkronisera med befintlig trafikförsörjning samt implementerbara på våra geografier. Skånetrafiken var positivt inställd till initiativet och avser ingå i en referensgrupp. Områdets förutsättningar Det geografiska området för Leader Skånes Ess spänner över fyra kommuner: Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge. Ett område som motsvarar 21 % av Skånes totala yta. Ungefär en fjärdedel av invånarna i området bor utanför tätort. (Med tätort definieras i detta fall samhällen som har 3000 invånare eller fler.) Kommunerna i nordöstra Skåne har sedan tidigare definierat ett gemensamt intresse av att kommunikationerna till, från och inom området ska vara väl utbyggt. Det finns en samsyn kring vilka stråk som är viktiga och hur den kollektiva trafiken ska fungera. Genom området Skånes Ess löper europaväg E22 som binder samman centralorterna Kristianstad och Bromölla, riksväg 19/23 som binder samman Kristianstad med Broby och Osby samt fyra länsvägar: 116, 118, 119 och 121. Området genomkorsas av järnvägsnät: Skånebanan/Blekinge Kustbanan i öst- västlig riktning och Södra Stambanan nord- sydlig riktning. Den pågående satsningen Pågatåg Nordost innebär att ett antal mindre orter kopplas på till det befintliga järnvägsnätet. I norr gränsar Skånes Ess mot Småland och i nordöst mot Blekinge. Området sammanbinds också med den expansiva Öresundsregionen genom Södra Stambanan och E22:an. Bromölla Bromölla kommun är en liten kommun med tätorterna Bromölla, Valje/Edenryd, Gualöv, Nymölla och Näsum. Kommunen har i ett europeiskt perspektiv relativt gles tätortsstruktur, där norra delen är glesare befolkat än den södra. Kollektivtrafiken i Bromölla omfattar tåg, buss och närtrafik. Genom kommunen löper E22:an, väg 116, väg 121 och Blekinge Kustbana. Bromölla kommun kommer att få fler tågstopp genom Pågatåg Nordost. Kommunikationsmöjligheterna är större i södra kommundelen. Kristianstad Kristianstad kommun är Skånes till landytan näst största kommun med ett tjugotal tätorter. Basorter är Åhus, Tollarp, Degeberga, Fjälkinge, Önnestad och Arkelstorp. Kommunen har en 6

7 stor landsbygd med många mindre orter. En stor andel av befolkningen bor i mindre orter eller på landsbygden där tillgången till kollektivtrafik är begränsad eller saknas. Kristianstad är ansluten till Blekinge kustbana, har stadsbuss- och regionbusstrafik. Kristianstad kommun kommer att få fler tågstopp genom Pågatåg Nordost. E22:an, väg 19, väg 21 och väg 118 går genom kommunen. Osby Osby kommun är en glesbygdskommun med Osby, Lönsboda och Killeberg som största tätorter. Kommunen har också en mängd småorter som idag har regelbunden busstrafik, till exempel Visseltofta, Loshult och Hökön. Tågen längs södra stambanan har regelbundna stopp i Osby tätort. Kollektivtrafikutbudet omfattar även buss- och närtrafik. Kommunen har sedan flera år köpt till två turer av Skånetrafiken för att komplettera ordinarie trafik på Lönsbodalinjen. När påga/krösatågstrafiken kommer igång 2013 kommer ett antal busslinjer att upphöra. Östra Göinge Östra Göinge kommun kännetecknas av en gles bebyggelsestruktur med ett utspritt boende i många mindre byar. Det saknas en dominerande centralort som genom sin storlek kan utgöra en naturlig centralpunkt. Östra Göinge saknar spårburen kollektivtrafik men har busstrafik. Genom kommunen går väg 23/19 och väg 119. Regionalt och nationellt perspektiv Staten bestämmer de yttre ramarna för trafikförsörjningen genom ansvarsfördelning och anslag. I Skåne är Region Skåne den regionala kollektivtrafikmyndigheten och Skånetrafiken en förvaltning inom Region Skåne. Skånetrafiken ansvarar för planering och upphandling av kollektivtrafik i länet. Den långsiktiga politiska viljeinriktningen fastställs av Region Skåne i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP). Nuvarande program sträcker sig över perioden Ur Regionala Utvecklingsprogrammet för Skåne ( ): Skånes tillgänglighet ska utvecklas. Tillgänglighet är en viktig förutsättning, både inom Skåne och med omvärlden, för tillväxt, ekonomisk utveckling och balans i regionen. En god tillgänglighet är också viktig för att Skåne ska vara attraktivt för besök, boende och företagande. En utmaning är att klara den ökande efterfrågan på förbättrad tillgänglighet på ett klimat- och energieffektivt sätt då transporter står för en betydande del av dagens miljöproblem. Bilen kommer även i framtiden att ha stor betydelse för tillgängligheten. Det är därför viktigt att utveckla denna med lösningar som kan förenas med kraven på hållbarhet och energieffektivitet. Genom utveckling och införande av ny teknik för fordon, bränslen, transportsystem och styrning av trafik kan resursutnyttjandet höjas, miljö och säkerhet förbättras och en bättre anpassning till resenärernas behov ske. Region Skåne har i samverkan med de skånska kommunerna och med utgångspunkt från RUP tagit fram en regional transportinfrastrukturplan, RTI- plan. Planen innehåller investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet, statlig medfinansiering av infrastruktur för kollektivtrafik, trafiksäkerhetsåtgärder m.m. 7

8 Varför genomföra förstudien? Projektidé Att i samverkan mellan fyra kommuner finna en eller flera alternativa trafiklösningar för landsbygdsområden inom Skånes Ess som ej trafikeras av Skånetrafiken, eller där turerna är för glesa för att uppfylla behoven hos invånarna. Lösningen är tänkt som ett komplement till kollektivtrafiken. Syfte För att utröna vilka alternativa trafiklösningar som finns och skulle kunna vara tillämpbara i området genomförs en förstudie. Genom att finna alternativa kommunikationslösningar kan behov och önskemål som finns på landsbygden tillgodoses och onödig biltrafik minskas. En god trafikförsörjning är en förutsättning för tillväxt och för att hålla landsbygden levande. En smart alternativ lösning kan gynna bygden ekonomiskt och socialt samt genom minskad bilanvändning bidra till en bättre miljö. Framförallt betyder goda kommunikationer en möjlighet att bo kvar på landsbygden. En mångfald av attraktiva miljöer att bo, verka och vistas i stärker kommunerna. Det ska understrykas att tanken med alternativa trafiklösningar inte på något sätt handlar om att urholka befintlig kollektivtrafik, utan är tänkt som ett komplement till denna. Mål En rapport som specifikt beskriver olika alternativ på trafikförsörjning som kan vara möjliga i området. Ett antal lämpliga orter tas fram för ett eventuellt genomförande. För att uppnå målen kommer följande aktiviteter att genomföras: - Utreda befintlig infrastruktur. - Identifiera orter där intresse och behov av alternativa lösningar finns. - Kontakta byalag och liknande om behov och underlag för alternativa trafiklösningar. - Förankra i bygderna. - Definiera alternativa kommunikationslösningar och sätt att implementera dem. Förstudiens målgrupp Projektet riktar sig mot landsbygdsområden i Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner där det ej finns kollektivtrafik eller där turerna är för glesa för att uppfylla behoven hos invånarna. 8

9 Hur genomfördes förstudien och med vilka aktiviteter? Kontakter via mail och telefon som har tagits med byalag, föreningar och eldsjälar m.m. i de olika orterna. De har sedan förankrat förstudien på orten. Möten med information samt förankring av förstudien och diskussioner om orternas intresse, behov, olika trafiklösningar samt dagens befintliga infrastruktur har genomförts i byalag, med eldsjälar och på en del orter även på bynivå. 1 Intresseenkäter har genomförts på en del orter för att nå ut till ett större antal individer för att få in fler synpunkter och åsikter i frågan. Inspirationsföreläsningar tillsammans med mobilsamakning.se, då kort information om förstudien getts samt en föreläsning om mobilsamakning.se och hur de löste problemet i Tolg samt hur systemet fungerar. Deltagarna har fått arbeta i grupper för att diskutera fram trygghetszoner, skissa på färdvägar och pendelstråk samt ge förslag till hållplatser och olika typer av trafiklösningar som passar just den ortens struktur. 2 Undersökta byar i förstudien Tillsammans med styr- och projektgrupperna valdes olika orter i kommunerna ut som kunde tänkas vara intressanta för förstudien. För att vara intressant, så tittade vi på vilka orter som kunde tänkas ha ett behov av alternativa trafiklösningar på landsbygden. Däri ingår de orter som har drabbats av neddragningar och/eller omdirigeringar av kollektivtrafiken eller de orter där det är planerat att genomföra dessa. Även orter i glesbygd, som har varit utan kollektivtrafik sedan många år bakåt har ingått i förstudien. Vissa av de nedan utvalda orterna kontaktade på eget initiativ förstudien för att försäkra sig om att ingå i denna. Bromölla kommun Tillsammans med Bromölla kommun och Mari Wagner, planarkitekt samt representant för Bromölla i projektgruppen, valdes nedan byar ut som potentiella orter med svag kollektivtrafik eller kommande neddragningar utav denna. Edenryd Håkanryd/Grödby Gualöv Redovisning från byarna i Bromölla kommun finns under Bilaga 4. 1 Se bilaga 1, exempel på hur en inbjudan kan se ut. 2 Bilaga 2 A, B och C exempel på hur inbjudan till inspirationsmötet ser ut. 9

10 Kristianstad kommun Tillsammans med Fredrik Lager, landsbygdsutvecklare samt medlem i styr- och projektgrupp samt Martin Risberg på kommunledningskontoret diskuterades och valdes strategiska orter i kommunen ut. Under styrgruppsmötet för förstudien tillkom även några orter, vilka ansågs kunna ha behov och intresse för alternativ trafiklösningar. Under förstudiens gång har även eldsjälar från Bockeboda, Barum och Vånga tagit kontakt för att försäkra sig om att vara med i förstudien. Rickarum Djurröd Venestad Träne Äsphult Bockeboda Fjälkestad Norra Strö Östra Sönnarslöv Huaröd Vittskövle Gärds Köpinge Tosteberga Maglehem Lillehem Olseröd Ilnestorp Hörröd Oppmanna/Söndraby Barum Mjönäs/Skärsnäs Vånga Redovisning från byarna i Kristianstad kommun finns under Bilaga 5. Osby kommun Tillsammans med Karin Sigvardsson, samhällsutvecklare samt medlem i projektgruppen och Yvonne Kvist, utredare på kommunledningskontoret diskuterades och valdes strategiska orter i kommunen ut. Lite senare i förstudien tillkom Hökön som en intressant ort, då de inte kommer att ha några kommunikationer till det nya tågstoppet i Killeberg. Loshult Hökön Lönsboda Ubbaboda Visseltofta Killeberg, söder om Orter mellan Killeberg och Osby Hästveda, norr om Orter mellan Hästveda och Osby Sibbarp/Malshult/Hasslaröd 10

11 Redovisning från byarna i Osby kommun finns under Bilaga 6. Östra Göinge kommun Tillsammans med Tomas Carvonen, medlem i projektgruppen samt planeringsansvarig i Östra Göinge kommun diskuterades och valdes strategiska orter i kommunen ut. Under förstudiens gång blev vi kontaktade av Emmislöv, Immeln samt FHF Föreningarna i Hjärsås församling, vilka ville försäkra sig om att ingå i förstudien. Immeln Hjärsås socken Emmislöv Östanå Glimminge Hylta Dönaberga Högsma Kräbbleboda Redovisning från byarna i Östra Göinge kommun finns under Bilaga 7. Byar som har svarat på intresseenkäten För de byar som har varit intresserade har det genomförts en intresseenkät 3, för att undersöka resvanor, intresse, behov och om de är intresserade av att arbeta vidare med alternativa trafiklösningar. Detta har skett i samband med stormöte ute i byarna samt i vissa fall m.h.a. maillistor i byarna eller m.h.a. lappning i bybornas brevlådor. På grund av litet underlag kan svaren på enkäterna inte betraktas som statistiskt hållbara, utan visar enbart en tendens på vad byarna har för uppfattning. Nedan byar har gjort en intresseenkät: Kristianstad kommun Fjälkestad Östra Sönnarslöv Huaröd Gärds Köpinge Tosteberga Oppmanna/Vånga Mjönäs/Skärsnäs Vånga Osby kommun Hökön Lönsboda Ubbaboda 3 Se bilaga 3, exempel på hur en intresseenkät kan se ut. Anpassad efter byarnas olika behov. 11

12 Östra Göinge kommun Immeln Emmislöv Inspirationsföreläsning i byarna Inspirationsföreläsning av företaget Mobil samåkning har gjorts på initiativ från byar som har varit riktigt intresserade och har behov, energi samt kraft i frågan att arbeta vidare med olika alternativa trafiklösningar. Nedan byar har haft workshop och inspirationsföreläsning tillsammans med mobilsamakning.se: Kristianstad kommun Vånga Tosteberga Osby kommun Lönsboda/Ubbaboda/Hökön Olika alternativa trafiklösningar En av förstudiens målsättningar var att definiera olika alternativa trafiklösningar. Genom diskussioner med bybor, sökning på internet samt undersöka vad ev. andra kommuner samt orter gör, så har följande identifierats: Samåkning via mobiler och datorer Facebook samåkning Lokala samåkningar Bilpool Bygdebuss, Röstånga Skolbussar, Söderåsprojektet Ekonomisk taxiförening Lokal bussringlinje Bättre marknadsföring av närtrafiken med attraktivare tidtabell Extra närtrafik (överstandard), Hörby Västra Götalands Trafikförsörjningsprogram Samåkning via datorer och mobiler Det finns idag många olika system på marknaden inom denna typ av samåkning, vilka har olika nischer och fungerar mer eller mindre bra (se nedan). För mer information se även samt en analys av de olika mobilsamåkningssystemen i BILAGA 5. 12

13 mobilsamakning.se Mest känd alternativ trafiklösning har i bygderna varit Mobilsamåkning via mobilsamakning.se. I byn Tolg tampades man 2010 med neddragning av kollektivtrafiken. I den lilla småländska byn genomfördes därför ett leaderprojekt, Mobil samåkning, i vilket ett system för samåkning kopplat till mobiltelefon och dator utvecklades och implementerades. Projektet vann Årets landsbygdsinnovation Varför detta alternativ är bland det mest kända inom mobilsamåkning, kan bero på att det har skrivits mycket i medier om det. Dessutom har de varit ute på föreläsningsturné i våra kommuner, bl.a. på Landsbygdsdagen 2012 i Bäckaskog. Det är också ett av de system som fungerar problemfritt och är avsett för lokal samåkning. Systemet används i Tolg i Småland och på Adelsö utanför Stockholm. Broddetorp utanför Falköping ska lansera detta system under hösten. EU- projekt sydost kommer förmodligen att lansera detta system på orten Urshult i Tingsryds kommun. För mer information - För mer information om mobilsamåkning i Tolg skjutsgruppen.nu Skjutsgruppen är en aktiv grupp med ca st. medlemmar på facebook, där också systemet utvecklades. Har där fått en del kritik att det är svårt att matcha samman åkare och passagerare, om man inte är mycket aktiv. Skjutsgruppen arbetar under devisen delandets ekonomi. Överbrygger avstånd miljövänligare, billigare & det är bra för oss. Många bland de yngre målgrupperna använder sig av systemet när de ska på olika evenemang samt för att åka billigt och som en social företeelse. Ofta använt på längre sträckor. Under juli månad 2013 släppte skjutsgruppen sitt nya system, som verkar fungera bra och vara användarvänligt. De har nu även med kollektivtrafiken i sitt system. För mer information flinc.org Är ett system i Tyskland, som fungerar bra om du åker på Autobahn i Tyskland. Tar dock lite tid att genomföra sökningar, då sökmotorn går igenom alla alternativ i Tyskland. För mer information - omniflit.com Är ett Ideonföretag från Lund, som utvecklar samåkning som en del i deras koncept. Omniflits applikation föreslår användare som pendlar samma sträcka som du gör varje dag, med bil. Du kommer enkelt i kontakt med andra användare genom att klicka på personens namn på displayen. Appen visar vägen och räknar dessutom ut ett rimligt pris för resan. Du och din respartner för enkelt över pengar mellan er genom appen. Ju fler ni är i bilen ju mer minskar givetvis pendlingskostnaden. För mer information

14 avego.com Är ett företag som har samåkningssystem och bilpooler. Företaget har kontor på Irland, USA och Kina. Används inte i Sverige. Samåkning sker via appar. Användare registrerar resor via hemsida eller app och matchas automatiskt mot personer längs samma sträcka vid liknande tidpunkt. Systemet räknar ut en km- avgift som automatiskt betalas till chauffören efterresan. Efter att båda parter accepterat resan blir de hänvisade till lämplig mötesplats. För mer information citihaiq.se Samåkningssystem där du kan hitta en bil eller passagerare i realtid m.h.a. mobiltelefonen. Verkar inte helt problemfritt, systemet är ännu ej igång då det har för få användare. För mer information bilplats.se Samåkningssystem främst för längre resor med ett söksystem via datorn. För mer information - samlast.se En sajt där man möts för att få gratis frakter eller för att samåka med någon. Verkar inte användas så frekvent. För mer information Samåkningstjänst Intelligent matchningssystem. Systemet söker efter lämpliga "träffar" (intelligent matchning) dvs. andra som bor i närheten av dig eller längs din resväg och som arbetar nära din arbetsplats. Vilka du sedan kan ta kontakt med via systemet, mejla eller helt enkelt ringa. Fungerar i praktiken endast för jobbpendling med förutsägbara tider. För mer information roadmate.se Är ett samåkningssystem framtaget av Hertz med syftet att öppna vägarna för fler, och dra ännu ett strå till stacken när det gäller miljöförbättring. Systemet verkar inte vara speciellt aktivt. För mer information Samåkning Användare registrerar sig och letar resor i en tabell på hemsidan. Begränsad till fördefinierade destinationer inom kommungränserna. Man måste ha en mailadress hos företag/kommun som betalar för tjänsten för att kunna registrera sig och använda systemet. För mer information 14

15 Mithfahrgelgenheit Tyskt system för både privatpersoner och företag. Inga svenska användare, så svårt att använda i Sverige. För mer information - Taxistop Belgiskt samåkningssystem. För mer information Pendlernet Danskt system. Chaufförer eller passagerare kan registrera en resa, systemet letar matchningar och skickar mail. Användarna kontaktar varandra per mail eller telefon. Invånare i de danska kommuner som samarbetar med systemet kan gratis använda tjänsten. Går inte att använda mellan svenska orter, men t.ex från Danmark till Sverige. För mer information Carpool.ca Kanadensiskt system där användarna registrerar sina pendlingsvanor och får en lista på matchande personer som de kan kontakta. Eventuell betalning överrenskommes mellan samåkarna. Endast för jobbpendling. För mer information Övrig samåkning Vissa orter i våra fyra kommuner har sedan lång tid tillbaka en god samåkningskultur. Ofta är det orter som har arbetspendling till stora arbetsgivare som, Sjukhuset i Kristianstad, IKEA Älmhult, Volvo Olofström etc. Grannar som hjälper varandra eller mindre grupper som samarbetar genom samåkning finns på de flesta orter mer eller mindre utbrett. Dessa samåkningar är ofta inte organiserade utan sker spontant eller vid behov av hjälp. Försök till samåkning via facebook har gjorts i Östra Sönnarslöv. Det är en stängd grupp, för att det ska vara tryggt för medlemmarna att lämna hemmet. Medlemsrekryteringen till gruppen har gått trögt, men det tar tid att ändra folks resbeteende. Detta kreativa initiativ visar på att det finns ett stort behov i bygden, speciellt bland ungdomar och barnfamiljer, eftersom orten endast har 2 bussar om dagen och ingen helgtrafik. Bilpool Genom medlemskap i en bilpool kan de flesta människor få tillgång till en bil utan den stora ekonomiska investering som ett bilköp innebär, samt de nödvändiga kostnader som en bil innebär, till exempel skatter och försäkringar. En bilpool kan drivas på flera sätt. Det finns både ideella bilpooler som drivs utan vinstsyfte, samt bilpooler som drivs som företag. Bland fördelarna med bilpool ingår att skatter och avgifter delas på flera personer. 15

16 Nackdelar med bilpool innefattar att bilarna kanske inte finns i närheten av den egna bostaden, vilket är problemet med detta system när man bor på landsbygden med begränsad kollektivtrafik. Var ska bilen hämtas samt lämnas på landsbygden? Bilpool fungerar däremot bra i städer, där man lätt kan lämna och hämta bilen på gemensamma parkeringar o.dyl. Delandets ekonomi börjar bli allt vanligare och man kan se en trend att detta är något som växer. Dels ur miljöperspektiv men också ur ett ekonomiskt perspektiv. Sällanköpsvaror som ofta är dyra och som man inte använder frekvent går bra att dela och även en bil går att dela. Vänner som delar bil finns bl.a. på Hökön. Sedan samåkningen började i Tolg, så har bilar blivit en överskottsvara och man funderar numera på att även införa en bilpool som nästa steg. Bilpooler som drivs som företag går att hitta på följande sajter: För mer information se även Bygdebuss Bussen köptes in som en del av Leader- projektet Röstångabygden , dels för att binda ihop bygden och skapa en rullande mötesplats och ett miljövänligt alternativ till att ta bilen själv till kulturarrangemang i regionen. Men också för att kunna utveckla landsbygden och ge invånarna en bra service. Bussen är en gul Mercedes Sprint, med 22 platser + chaufför. Den ideella föreningen Röstånga Tillsammans (RT) är ägare av bussen och ansvarar för att bussen är trafikförsäkrad och regelbundet servad och besiktigad. Bussen kan lånas av föreningar och privata initiativ i bygden och till allmänna, öppna arrangemang, där allmänheten är välkommen. Chaufför måste man ordna med själv och känner man ingen så finns det en lista på busschaufförer man kan kontakta i föreningen. Den som brukar/lånar bussen ansvarar för passagerarna och att den körs på ett korrekt regelmässigt vis t ex att chauffören har rätt behörighet, att trafikregler och bestämmelser efterlevs (hastighetsbegränsningar, parkering, miljözoner etc.). Kostnader och påföljder av regelvidrigt bruk ansvarar lånaren för. Den 31 mars 2013 upphör Leaderprojektet och bussen ska därefter vara självförsörjande. Bussen ska främst användas av organisationer och initiativ i bygden, och inte användas för att ersätta kollektivtrafik eller konkurrera ut privata aktörer inom bussnäringen. Skolbussar, Söderåsprojektet I området kring Söderåsen också kallad Söderåstrafiken - har man arbetat för att samordna den vanliga linjetrafiken med skolbusstrafik. Målet är att den tidigare uppdelade trafiken inom kommunerna ska omvandlas till en väl fungerande, sammanhållen kollektivtrafik för skolresor, arbetspendling, inköpsresor och fritidsresor. Detta ska skapa goda förutsättningar för regionförstoring inom en attraktiv och levande region. 16

17 Projektet har pågått sedan 2006 och deltagare är kommunerna Helsingborg, Bjuv, Åstorp och Svalöv, Skånetrafiken samt Trafikverket. Syftet är att öka kollektivtrafiken på landet kring Söderåsen. I dag använder runt 400 skolelever i de fyra kommunerna busslinjerna för att ta sig till och från skolan. Målet är att skapa ett kryss av två busslinjer med skärningspunkt i Billesholm och ändpunkter i Ängelholm, Teckomatorp, Landskrona och Helsingborg. Linjerna ska användas som skolbussar, för arbetspendling och för att ta sig till olika fritidsaktiviteter. Huvudsyftet med Söderåstrafiken, är att förbättra kollektivtrafiken på landet. Det görs bland annat genom att samordna skolskjutsar med vanlig kollektivtrafik. Tanken är att bussarna ska gå på sträckor och tider som passar skolan samtidigt som de under övrig tid ska fungera som vanlig kollektivtrafik. Något som innebär ekonomiska fördelar för alla inblandade och mer kostnadseffektiv trafik. Sju korta busslinjer och en mängd skolbusstrafik ska omvandlas till två långa busslinjer, som i sin tur kompletteras med en mindre omfattande skolbusstrafik. Tio linjebussar ska bli tolv och 20 skolbussar ska bli tolv. Linjetrafiken ska köras med minst entimmastrafik måndag- söndag och ha timmasförbindelser med tåg till och från Lund/Malmö/Köpenhamn. Man hoppas att 400 nya dagliga resenärer (utöver 400 dagliga grundskoleelever) på fyra år ska ha hittat till den nya linjetrafiken. Ombyggnader av hållplatser mm som krävts för att såväl utöka linjebusstrafikens längd, som att anpassa dem till grundskoleelevers behov, har bekostats av kommunerna, Region Skåne och Trafikverket enligt de modeller som tillämpas i annan linjetrafik. 4 Ekonomisk Taxiförening Under diskussioner med folket ute i bygderna kom idén fram att det idag är gynnsamt att starta upp ekonomiska föreningar, typ ideella icke vinstdrivande föreningar. (Hänvisning till Lanthandeln i Huaröd och Röstånga Tillsammans). Bygder utan kollektivtrafik eller brist på sådan skulle kunna starta upp en kooperativ taxiförening och köra taxi till självkostnadspris med mindre bussar eller personbilar och låta vinsten gå tillbaka in i föreningen. Lokal bussringlinje På vissa orter har idén lokal ringlinje diskuterats. I vår bygd har vi många små byar utan kollektivtrafik, vilket gör det svårt att ta sig till centralorten. Tanken är att trafikera dessa små byar med en mindre buss som kör runt i bestämda rutter för att plocka upp invånarna som vill ta sig till de större orterna, för att t.ex. åka vidare med ordinarie kollektivtrafik eller enbart uträtta ärenden i centralorterna. Med en ringlinje kan man serva det lokala näringslivet, den lokala befolkningen men också turisterna som vill besöka vår vackra bygd. 4 Källa: 17

18 Den skulle kunna fungera som en icke vinstdrivande kooperativ ringlinje och drivas av folk samt företag i bygden. Östra Östra Göinge är den bygd som har et stort intresse av denna alternativa trafiklösning. Bättre marknadsföring av närtrafiken med attraktivare tidtabell Närtrafik går att beställa om man bor mer än 2 km från närmsta busshållplats. Denna beställs minst 2 timmar innan avfärd och kommer och hämtar dig vid din dörr. En mycket bra service tycker folket ute i bygderna, men den körs oftast med 1 tur på förmiddagen runt kl och en tur hem på eftermiddagen runt kl. 14. Önskemål är att få fler turer på mer attraktivare tider och gärna då i samband med pendling till och från arbete samt skola. Hänvisning sker till Hörby kommuns samt Västra Götalands generösa närtrafik. En viss förvirring finns ute i byarna om hur tjänsten fungerar och om den finns på just min ort. Extra närtrafik (överstandard) Hörby kommun har ofta kommit upp i diskussionerna ute i bygderna. Varför har Hörby så bra kommunikationer och närtrafik? Hur kan de ha så många attraktiva tider i sin närtrafik? Hörby kommun har köpt till extra närtrafik (överstandard) från Skånetrafiken sedan De såg det som ett måste för att folk utanför Hörby tätort skulle få möjlighet, att arbetspendla och komma till gymnasieskolan. Trafiken har utvecklats genom åren och den blev från början väldigt populär. Tänk att bli hämtad och lämnad vid dörren och bara betala vanlig busstaxa. När trafiken var som bäst (år 2006) kostade den kommunen 3,7 milj. kronor/år. Nu ligger kostnaden på 2,2 milj. kr/år, men så har de lagt in en buss som kostar ca 1,7 milj. kr/år. Kvaliteten på närtrafiken har försämrats sedan Detta p.g.a. faktorer som kommunen inte har haft så stora möjligheter att påverka. Enligt Hörby kommun, så är närtrafik nog det billigaste färdmedlet om man ska bedriva landsbygdstrafik. Kan man så ska man bedriva den i egen regi och inte genom tillköp av Skånetrafiken. Tillköpen är avtalslösa och man har därför inte stora möjligheter att påverka upplägget. Man kan dock bestämma antalet turer. 5 Västra Götalands Trafikförsörjningsprogram Under förstudiens gång har Västra Götalands sätt att hantera och utveckla kollektivtrafiken setts som ett mycket gott exempel bland många av invånarna i våra fyra kommuner. Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste dokumentet i utvecklingen av kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafikens marknadsandel ska ökas för en attraktiv och konkurrenskraftig region. 5 Källa: Rolf Persson, Utredare Hörby Kommun. 18

19 Mål som ska uppnås är: Fördubbla resandet Kundnöjdhet 85-90% Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan ska minskas Invånarna i Västra Götaland ska ha tillgång till kollektivtrafik, och även på landsbygden ska det finnas en viss servicenivå. Hur denna servicenivå ska se ut är något som Västra Götalandsregionen utreder, i dialog med länets 49 kommuner. Detta arbete beräknas vara klart under För att det ska finnas en grundläggande tillgänglighet till kollektivtrafiken, finns ofta andra alternativ, till exempel anropsstyrd trafik (resenärerna meddelar själva när de behöver göra en resa). Regionen arbetar med innovativa lösningar samt en hög servicenivå på landsbygden. De menar att kollektivtrafik ska vara till nytta för resenärerna, samtidigt som den bör vara hållbar sett både till ekonomin samt miljön. Därför behöver landsbygds- och skärgårdsområden ibland mer flexibla lösningar än vad linjelagd kollektivtrafik förmår att erbjuda. Du kan på individnivå eller genom ditt byalag eller kommun vara med och påverka, utveckla idéer med ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen. Idéerna/projekten ska vara: Innovativa Ha lokal karaktär och ett lokalt engagemang Projekten kan även handla om kollektivtrafik i vid bemärkelse, till exempel samåkningsprojekt Hösten 2013 kommer de att testa mobilsamåkning i Broddetorp. Från Broddetorp ska resenärerna kunna ta sig i riktningarna mot Skara, Skövde och Falköping. Projektet får ekonomiskt stöd från Falköpings kommun och Västra Götalandsregionen Anropsstyrd trafik innebär att resenären själv bokar och beställer sin resa. Trafiken utförs oftast med mindre fordon. Tillsammans med Västtrafik, testas olika lösningar för anropsstyrd trafik. Som ett resultat av projektet finns nu möjlighet att använda anropsstyrd trafik under skolloven på drygt 70 linjer som inte går under skolloven, så att resenärer kan arbetspendla även under loven, när den linjelagda trafiken inte går. Ett annat resultat av projektet är att tiden för förbeställning har halverats från två till en timme, samtidigt som informationen i Västtrafiks reseplanerare ska bli bättre och tydligare visa när anropsstyrd trafik finns som alternativ. Nu kompletteras dessa försök och nya upplägg testas för anropsstyrd trafik i ett tiotal kommuner. Detta kommer att göra kollektivtrafiken på landsbygden mer tillgänglig än tidigare. Projektet har pågått sedan Vidare arbetar regionen med öppet marknadstillträde i kollektivtrafiken. Sedan den nya kollektivtrafiklagen trädde i kraft i januari 2012 kan kommersiella aktörer bedriva kollektivtrafik i Västra Götaland. Så var inte fallet tidigare då hade Västtrafik ensamrätt på att bedriva kollektivtrafik i länet. Sedan årsskiftet kan en bussföretagare, till exempel, meddela den regionala kollektivtrafikmyndigheten (i Västra Götaland är det Västra Götalandsregionen och kollektivtrafiksekretariatet) att man vill bedriva kollektivtrafik på en viss sträcka. 19

20 Den trafik som idag bedrivs av kommersiella aktörer i Västra Götaland, finns på sträckor där de kommersiella aktörerna ser att det finns en marknad som inte täcks av Västtrafiks upphandlade trafik. Reflektioner från förstudien och människorna på landsbygden De flesta orter som har informerats om förstudien har varit positiva till den och ser ett behov och intresse av att landsbygden ska lösa bristen på kollektivtrafik och vill arbeta vidare med olika trafiklösningar. Det är svårt att ändra invanda mönster, beteende och sina resvanor. Därför ses olika bussalternativ och att köra med egen bil på en del orter som enda lösningen. Har orten varit utan buss ett tag eller haft dåliga förbindelser, då vänjer sig folk och kör mer med sin egen bil. Många på landsbygden är oroliga för framtiden. Många frågor, funderingar och diskussioner har förts under förstudien. Man är rädd att landsbygden kommer att utarmas och att en utflytt kommer att ske till städerna i och med att kollektivtrafiken försvinner och/eller reduceras. En trend som blir allt tydligare är att allt färre ungdomar numera tar körkort och att bilförsäljningen minskar. På sikt kan detta påverka landsbygdens utarmning, om inga trafiklösningar appliceras på landsbygden. Vidare pratar man om mångfalden på landsbygden. Är det bara de som har råd med två bilar som kan bo kvar? Hur blir det med jämställdheten? Bevisligen är det mest kvinnor samt barn och ungdomar som åker kollektivtrafik. Länsstyrelsen är kritisk till föreslagna indragningar och reduceringar av trafiken och framhåller att inte enbart ekonomin bör styra. Länsstyrelsen påpekar även att det är en jämställdhetsfråga eftersom kvinnor i högre grad än män använder kollektivtrafiken samt att barn och ungdomar mister sin rörlighet när linjer dras in. 6 Man diskuterar vidare om att det körs med halvtomma bilar vid ungefär samma tider på dagen och kanske till samma mål. Att indragningar och reduceringar av kollektivtrafiken kommer att påverka beteendet på landsbygden, så att ännu fler kör sin egen bil. Det är dyrt för privatekonomin, men ännu dyrare för miljön då denna på sikt kommer att påverkas ännu mer negativt. Vad hände med miljötänkandet och den gröna landsbygden? Att leva med små barn och ungdomar på landsbygden försvåras, då livspusslet blir än mer komplicerat och stressen ökar, då det ska skjutsas fram och tillbaka. Risken är annars att barnen och ungdomarna blir isolerade och inte får samma möjligheter till aktiviteter som inne i staden. Hur håller vi vår landsbygd levande? 6 Källa: Slutversion, Busstrafik i Nordöstra Skåne, , Författare: Emma Morin, Skånetrafiken 20

21 Något måste göras! Är de flesta ense om! Men vem gör vad och vem ska ta ansvaret? En del menar att det är Region Skånes ansvar att inte landsbygdens utarmas, att de inte kan låta vinster och ekonomi styra utan att det gäller att ta ett samhällsansvar. Det som förr betydde att man inte övergav landsbygden utan lät kollektivtrafiken få kosta, ser man i dag som en alltför stor post i budgeten. Andra ser möjligheter att lösa problem och rädda landsbygden genom att gå tillsammans och hitta lösningar, som t.ex. att starta icke vinstdrivande kooperativa företag som drivs med ideella krafter och att vinsten går tillbaka in i bolaget. Det går att se en skillnad i beteendet bland människorna på landsbygden De som har varit utan buss en längre tid de har anpassat sig och kör helt enkelt mer med sin egen bil. De som har blivit av med sin buss nyligen är mycket arga, besvikna och ledsna och kämpar för att få den tillbaka. Det gäller här att kanalisera energin innan den övergår i apati och hitta lösningar på situationen. Det finns också en grupp som ännu inte har blivit av med bussen, men som har blivit informerade om bussnedragningar. De har ännu inte förstått hur det kommer att påverka dem, utan förmodligen är det först när de står inför faktum som en reaktion kommer. Sen har vi de aktiva byarna med handlingskraftiga eldsjälar som ser möjligheterna och tar tag i situationen och försöker hitta lösningar. Alla dessa grupperingar återfinns i förstudien med dess resultat. Måluppfyllelse Orternas nuvarande infrastruktur samt om intresse och behov för alternativa trafiklösningar finns, har dokumenterats i denna rapport. Byalag, eldsjälar och liknande har kontaktats och informerats om förstudien samt diskussioner om de olika orternas behov av alternativa trafiklösningar har genomförts. Förstudien har förankrats i bygderna m.h.a. informationsmöten, byalag, aktiva eldsjälar samt genom hemsidor, bloggar och intresseenkäter. Dessutom har information om förstudien spridits via Leader Skånes Ess hemsida, i pressmeddelande och genom artiklar i media. Genom möten ute i bygderna har olika förslag till alternativa trafiklösningar genererats. Helt nya lösningar har inte uppkommit, utan det är befintliga lösningar eller olika sätt att använda busstrafiken på, som har diskuterats och som byarna känner att de vill använda sig av. Via internet samt från bygder utanför Skånes Ess har ett antal olika lösningar också dokumenterats. Några få orter har varit mogna att definiera vilka alternativa trafiklösningar som skulle passa i deras bygd. Sätt att implementera de alternativa trafiklösningar som önskas har varit enklast att göra vid mobilsamåkning, då detta system redan finns samt att många byar redan har eller kommer att få fiber. Har man fiber, så är det hårda arbetet gjort och då är det bara att applicera mobilsamåkningssystemet ovanpå 7 7 Citat medlemmar från Tassemarkens fibernät. 21

22 Ett 40- tal orter i de fyra kommunerna ingår i förstudien. Varav totalt har 30 st. möten genomförts i bygderna. Totalt har 585,5 timme genomförts ideellt, varav 8,5 timme från ungdom mellan år samt 6,5 timme för ungdom mellan år. Slutsatser En mycket stor del av byarna som var med i förstudien vill arbeta vidare med att hitta trafiklösningar. Av de som svarade på intresseenkäten är det en så pass stor del som %, som vill arbeta vidare. Det visar att det är en fråga som berör många och att det finns både behov och intresse i frågan. Mao låg förstudien rätt i tiden och att det har varit rätt beslut att genomföra förstudien. Konkurrens om tiden med andra projekt som fiber och VA har funnits. Vissa av orterna tycker att förstudien är intressant och att behov finns, men de har valt att prioritera andra projekt som redan har varit uppstartade. Tidsmässigt är det svårt att få till möte under maj och juni månad, då folk har andra intresse och vill njuta av det vackra vädret. Eventuellt skulle vi kanske haft fler deltagare på inspirationsföreläsningarna med mobilsamakning.se om de hade legat tidigare på våren. En annan fråga att ställa sig är om rätt människor har kontaktats och varit med i förstudien? Hade det blivit annorlunda resultat om andra människor hade deltagit och engagerat sig? De orter med starka byalag och föreningar är de som har ingått i förstudien. Det finns även orter som har tagit kontakt själva som ser alternativa trafiklösningar som en viktig fråga på bygden. De orter som har kontaktat förstudien på eget initiativ är: Vånga, Barum, Emmislöv, Immeln, Hjärsås Socken och Bockeboda. För att få så mycket åsikter som möjligt, så har på vissa orter enkäter delats ut. Det går inte att frångå att det är alltid de mest engagerade människornas svar som ligger till grund för denna rapport. Glädjande framgångsfaktorer och synergier i denna förstudie har varit engagemanget från bygdens befolkning men också deras vilja att arbeta med andra orter, även över kommungränser. Det finns en vilja att hjälpas åt ute i bygderna. Relationer och broar har byggts mellan orter. Konstaterande är att de mentala gränsdragningarna och trygghetszoner, de följer inte logiken eller kommungränser eller busslinjernas färdvägar. Utan många gånger kan byarna känna mer samhörighet med orter som inte tillhör kommungränsdragningarna. Exempel på detta är t.ex. Immelns engagemang i småorterna i närområdet som är utan bussförbindelser, Tostebergas vilja att integrera Gualöv i en lösning, Vångas känsla för Näsum, Lönsbodas engagemang i de 67 st. bebodda småbyarna i trakten för att nämna några. Ett starkt konstaterade i denna rapport är att de fyra kommunerna i Leader Skånes Ess är starkt bilberoende. Människorna i bygden pusslar ständigt för att få ihop livspusslet mellan arbete, skola, fritid som kräver transporter än hit och dit. I nordöstra Skåne är vanan stark att köra med den egna bilen. Det kan bli en stor utmaning att få människorna att ändra sitt beteende och sina resvanor. 22

23 Det kan ta tid, men faktorer som att spara pengar, miljöfaktorer, trenden delandets ekonomi, hållbar utveckling samt tidsbrist kan bli starka incitament för att folket på bygden att ändra sina vanor. På följande sidor presenteras kortfattat slutsatser kommunvis samt de alternativa färdsätt som befolkningen har brunnit mest för. Bromölla kommun De orter i Bromölla kommun som undersöktes (Edenryd, Håkanryd, Grödby och Gualöv), så var det enbart Gualöv som kan se sig ha behov av en lösning. Tyvärr fanns inte tid och kraft att mobilisera något möte. Gualöv har ännu inte fått några neddragningar av kollektivtrafiken, utan det väntas först när tågstoppet i Fjälkinge blir verklighet. Då blir det endast 8 st. turer kvar samt att helgtrafiken slopas. Tosteberga, grannorten i Kristianstad kommun såg dock möjlighet att integrera Gualöv i en ev. framtida lösning. Håkanryd och Grödby har varit utan kollektivtrafik ett bra tag och löser sina behov själva, vilket är vanligt på orter som har varit utan buss ett tag. Ytterligare en orsak kan vara närheten till centralorten Bromölla. I Edenryd var också intresset för förstudien begränsat och behovet sades inte vara så stort. Detta kan också bero på närheten till Bromölla samt att byborna är vana vid att lösa sina transporter själva, då de inte heller haft någon kollektiv lösning sedan tidigare. Kristianstad kommun Den ort i Kristianstads kommun, som har det största behovet av en alternativ trafiklösning är Fjälkestad, som numera är helt utan buss. Enligt enkäten kan de tänka sig lösningar som matartrafik eller samåkning. Byalaget i Fjälkestad är nyligen föryngrat och vid förstudiens genomförande ännu inte riktigt etablerat. De behöver i dagsläget med all sannolikhet hjälp och projektledning för att starta upp en alternativ trafiklösning för bygden. I Tosteberga finns ett starkt incitament till att hitta en lösning. Bygdens första ungdom börjar gymnasiet till hösten och de är helt utan kollektivtrafik. Barnkullarna i byn är stora och behovet av alternativa lösningar kommer att växa. Enligt enkäten kan de tänka sig lösningar som samåkning och matartrafik. De ser möjligheter att involvera många orter i bygden i ett system. Byalaget är starkt och aktivt med många eldsjälar som har både viljan och kraften att hitta lösningar. Vånga är numera helt avskuret från sin centralort Arkelstorp och de har både behov och intresse av att återknyta detta band. Så att inte ungdomar, barn samt äldre blir isolerade från sina vänner och de aktiviteter samt inrättningar som finns i Arkelstorp. Eldsjälar på orten och bygderådet är determinerade till att finna en lösning. Enligt enkäterna som har genomförts i Arkelstorp, Mjönäs och i Vånga, så har alla gemensamt att de kan tänka sig samåkning och/eller en ringlinje som alternativ. Bygderådet ser att Vånga är den ort som i dagsläget har det största behovet och anser att det är denna ort som ska prioriteras före Mjönäs/Skärsnäs och Oppmanna/Söndraby. Man vill arbeta med testpilot av samåkningssystemet för Vånga och slår denna väl ut, så önskar man att applicera den på de övriga orterna i närområdet. Eldsjälar, intresse och behov finns på orten för att det ska bli ett framgångsrikt projekt. 23