INLEDNING SITE. Kontakta oss
|
|
- Daniel Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport SAMMANSTÄLLD FÖR AV THE SELUSI RESEARCH CONSORTIUM
2 INLEDNING Någon gång mellan november 2009 och mars inbjöd vi dig att delta i ett nytt EU-finansierat och tvärvetenskapligt forskningsprojekt om sociala entreprenörer i Europa. Tack vare din samarbetsvilja och stora hjälp med vårt intervjuarbete har vi kunnat sammanställa en helt ny typ av databas över 550 sociala entreprenörer i Ungern, Rumänien, Spanien, Sverige och Storbritannien. Denna databas är unik såväl i räckvidd som i djup; i våra (förvisso vidlyftiga) samtal med dig diskuterade vi utförligt en hel rad ämnen, allt från ditt innovationsbeteende till din syn på den marknad du verkar på. Den är även unik i metodologiskt avseende; vi har använt en speciell typ av snöbollsmetod kallad respodent-driven sampling som gjort det möjligt för oss att undersöka ett representativt urval av sociala entreprenörer i Sverige genom att använda oss av dina nätverk. Och den är unik genom sin noggrannhet; vi har vidtagit en rad försiktighetsmått för att säkra datakvaliteten. T.ex. dubbelkollade analytikerna (intervjuarna) 30% av alla intervjuer; och analytikerna utbildades löpande under hela intervjuperioden. Med den här rapporten vill vi ge dig en förhandsvisning av några av de slutsatser och policyrekommendationer som datamaterialet kommer att ge upphov till. Men rapporten har också utformats för att du ska kunna jämföra din organisation med andra sociala entreprenörer i Sverige. Vi hoppas att den ska hjälpa dig att hitta din organisations position. Slutligen vill vi säga något om SELUSIs kommande projekt. Mellan januari och april 2011 planerar vi att göra ännu en undersökning av sociala entreprenörer. Undersökningen har två syften. För det första vill vi ytterligare utöka vår databas, dvs. intervjua nya sociala entreprenörer i Sverige (och andra länder). För det andra vill vi fortsätta samarbetet med din organisation vara mycket tacksamma om du ville lägga tid på detta. Tillsammans skulle vi kunna bygga upp helt ny kunskap både praktisk och akademisk om hur enskilda sociala entreprenörer och socialt företagande i stort fungerar. Tveka inte att kontakta oss om du har några frågor eller anmärkningar. Nedan hittar du kontaktuppgifterna till Marieke, akademiskt ansvarig för projektet. Om du vill läsa rapporterna om de andra länderna eller veta mer om SELUSIs andra forskningsprojekt gå gärna in på vår hemsida: Kontakta oss Dr. Marieke Huysentruyt, London School of Economics, New Academic Building, Room 4.26, Lincoln s Inn Fields 54, London, WC2A 3LJ. M.E.Huysentruyt@lse.ac.uk REVERSE HORIZONTAL LOGO Ett stort tack från oss alla. SITE Stockholm Institute of Transition Economics The logotype and shield are anchored in the black background and should remain as a single unit, not to be separated. As with the positive logo, the only area with color (crimson red) is the top portion of the shield. The type and two vertical lines have been reversed out to white. In some cases, the logo may need to be used as a one-color version. In this instance, a white stroke has been added to the shield to separate it from the black background. Reverse color logo on black background, left aligned This logo can be used on any type of background, as long as it remains a complete unit. The black background ensures legibility for the reversed out type. Reverse black logo on black background, left aligned The logo exists in the following color formats, depending on usage (print vs. web): 1/C: PMS black 2/C: PMS black, PMS 202 Red CMYK: 0c, 100m, 100y, 25 k RGB: 153R, 51G, 51B Reverse color logo on red background, right aligned Funded under Socio-economic Sciences & Humanities PMS black PMS 202 CMYK RGB Reverse black logo on red background, right aligned 2 SELUS-RAPPORT VINTER
3 SOCIALA ENTREPRENÖRER I SVERIGE: RESULTAT AV EN FÖRSTA GENOMGÅNG AV SELUSIS INTERVJUFRÅGOR 1 ORGANISATIONENS MÅL: SYFTE OCH VISION En av de saker som utmärker sociala entreprenörer är att de eftersträvar sociala mål. Vi ville ta reda på vilka mer generella mål som sociala entreprenörer som organisationer betraktade strävar efter att uppnå, och bad dig därför berätta om din organisations syfte och vision. Figur 1 presenterar data utifrån tre typer av mål som organisationer kan ha (för mer detaljer, se även Metodruta A): även måttliga ekonomiska målsättningar. Värt att notera är att sociala entreprenörer i Sverige lade större tonvikt på sociala mål än på ekonomiska (förhållandet mellan ekonomiska och sociala mål var 1:2). Slutligen inriktade sig de svenska sociala entreprenörerna i allmänhet på insatser på regional eller nationell nivå, i syfte att förändra situationen i lokalsamhällen och för vissa specifika grupper.. Varje avsnitt inleds med att vi kort går igenom vad vi har uppmätt och hur de data som sammanfattats i graferna eller diagrammen ska tolkas. Om du vill veta mer om hur vi har analyserat informationen, så hittar du en mer detaljerad redogörelse i metodrutorna. Vi intervjuade 96 sociala entreprenörer i Sverige. Det totala antalet tillfrågade företag varierar dock något mellan de olika sektionerna. Detta beror på att data saknas, på att vissa frågor inte kan besvaras av alla sociala entreprenörer och på att vissa frågor har flera svar. 1) sociala mål speglar i vilken utsträckning en organisation fokuserar på att uppnå social förändring. 2) ekonomiska mål speglar i vilken utsträckning organisationen fokuserar på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, som t.ex. utveckling av vinstdrivande verksamhet för att täcka kostnader och generera överskott. 3) geografisk fokus och fokus för social förändring speglar i vilken utsträckning organisationen arbetar lokalt eller internationellt och om den strävar efter att förändra och hjälpa individer, grupper eller samhället som sådant. Figur 1: Organisationernas mål: syfte och vision Notera: N= HÖGT Global, Systemförändring Nationell, förändring av en grupp Vi konstaterar att sociala entreprenörer i Sverige uttryckte starka sociala målsättningar vilket avspeglades i omsorg om andras välfärd, social rättvisa och/eller miljörelaterade mål. De preciserade också vilka idéer för förändring som vägleder deras arbete, dvs. förklarade hur deras förändringsarbete ska gå till. Men organisationernas mål var inte uteslutande av social karaktär utan inbegrep 2 1 Social fokus SOCIAL OCH EKONOMISK FOKUS Ekonomisk fokus Lokal, individuell förändring Geografisk fokus /förändringens fokus GEOGRAFISK FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING 3 SELUS-RAPPORT VINTER
4 METODRUTA A Syftet handlar om en organisations själva existensberättigande och beskriver vilka mål organisationen har, medan visionen handlar om de därmed intimt förknippade mål en organisation strävar att uppnå i framtiden. SELUSIs analytiker uppskattade ditt syfte och din vision utifrån sammanlagt 8 skattningsskalor (där värdet varierar mellan 1 och 5). Skattningsskalorna har utvecklats på basis av etablerade teorier om socialt företagande och tidigare forskning om organisationers målsättningar. Vi genomförde en faktoranalys av skattningarna för att sammanfatta de 8 skalorna efter deras gemensamma, underliggande dimensioner. Dessa dimensioner är sociala mål, ekonomiska mål och geografisk fokus och beskrivs mer detaljerat nedan. Dimensionerna speglar: 1) SOCIALA MÅL Värdet 5 speglar starka sociala mål, organisationens syfte och vision är helt inriktade på att lösa något socialt problem. Detta avspeglas i en stor omsorg om andras välfärd, omsorg om social rättvisa och/ eller omsorg om miljön. Ett högt värde i den här dimensionen visar också att organisationen har en utarbetat precis idé om förändring, dvs. hur den ska arbeta för att få till stånd social förändring. Värdet 3 speglar ett måttligt och mindre precist engagemang, exempelvis om målgruppen eller det sociala problem som organisationen inriktar sig på inte är tydligt preciserade. Värdet 1 innebär att sociala mål i stort sett saknas. 2) EKONOMISKA MÅL Värdet 5 speglar starka ekonomiska mål, organisationens syfte och vision har ett tydligt fokus på ekonomisk framgång och finansiell hållbarhet, den strävar t.ex. efter stor ekonomisk vinst, en vinst som vidare kan användas för att utvidga organisationen och utöka den sociala påverkan. Värdet 3 speglar måttliga ekonomiska mål, exempelvis om en organisation arbetar med ett socialt problem på ett självförsörjande sätt, så att den täcker alla sina kostnader genom intäkter från den egna verksamheten. Värdet 1 avspeglar ett litet intresse för självförsörjande ekonomisk framgång, vilket ofta är fallet för rent ideella organisationer som är nästan helt beroende av bidrag eller subventioner. 3) Geografisk FOKUS OCH FOKUS FÖR SOCIAL FÖRÄNDRING Värdet 5 innebär att organisationen verkar internationellt (i flera kontinenter). Vår analys visar att dessa organisationer i allmänhet eftersträvar förändring av hela sociala system, dvs. vill förändra samhället i sig och på ett sådant sätt att det sociala problem som organisationen inriktar sig på ska försvinna helt och hållet. Värdet 3 innebär att organisationen inriktar sig på en grupps förändring, i allmänhet på en nationell nivå. Organisationen försöker med andra ord förändra en grupp eller ett befolkningsskikt, i syfte att göra det bättre för den gruppen. Värdet 1 betyder att organisationen fokuserar på att förändra och göra det bättre för individer. Dessa organisationer arbetar i allmänhet på lokal nivå, exempelvis i en stad eller en kommun (inte en region). 4 SELUS-RAPPORT VINTER
5 2. OPERATIV MODELL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Under vår telefonintervju bad vi dig berätta om de produkter och/eller tjänster som din organisation erbjuder. Mer specifikt frågade vi: (i) Vad gör din organisation? Vilka är dess huvudsakliga tjänster och/eller produkter? VIKTIGASTE VERKSAMHETSOMRÅDEN SVERIGE BYGGINDUSTRI SAMHÄLLELIGA OCH SOCIALA TJÄNSTER och (ii) Hur självgenererar din organisation intäkter? 18% 17% De tre figurerna nedan sammanfattar svaren från de svenska sociala entreprenörer vi har intervjuat. 76% av de intervjuade organisationerna uppgav att deras primära affärsverksamhet hörde till något av följande 5 verksamhetsområden: 1) jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske, 2) byggindustri, 3) samhälleliga och sociala tjänster, 4) utbildning, samt 5) hälsovård och socialhjälp. Resten av organisationerna var huvudsakligen aktiva inom: tillverkning, hotell och restaurant, samt bankverksamhet. JORDBRUK, JAKT, SKOGSBRUK OCH FISKE 34% 15% 16% HÄLSOVÅRD OCH SOCIALHJÄLP UTBILDNING Figur 2a: Viktigaste verksamhetsområden Notera: N=94. Vi använde den Generella klassifikationen för ekonomiska verksamheter (NACE). 5 SELUS-RAPPORT VINTER
6 77% av de intervjuade svenska sociala entreprenörerna uppgav vidare att deras huvudsakliga sociala verksamhet hörde hemma inom följande 6 sociala sektorer: filantropisk verksamhet och hjälp till självhjälp, miljö (inklusive ekologiska varor), ekonomisk, social och samhällelig utveckling, annan utbildning (dvs., inte grundskole-, gymnasie- eller högskoleutbildning), samt annan vård (dvs., inte sjukhus, rehabilitering, sjukhem, psykvård eller krishantering). Resten av organisationerna var till största del aktiva inom: sociala tjänster, affärs- och yrkessammanslutningar/ fackföreningar, samt kultur och konst. VIKTIGASTE SOCIALA SEKTORER SVERIGE MILJÖ (INKLUSIVE EKOLOGISKA VAROR) 22% 21% EKONOMISK, SOCIAL OCH SAMHÄLLELIG UTVECKLING FILANTROPISK VERKSAMHET OCH HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP 24% 5% 10% 18% OKLASSIFICERAD ANNAN VÅRD ANNAN UTBILDNING Figur 2b: Viktigaste sociala sektorer Notera: N=94. Vi använde den Internationella klassifikationen av ideella organisationer(icnpo). 6 SELUS-RAPPORT VINTER
7 De tre viktigaste operativa modellerna för svenska organisationerna är: betalning för tjänster och/ eller produkter, stöd till entreprenörer, samt sysselsättning. För en utförligare beskrivning av modellerna hänvisar vi till Metodruta B. OPERATIVA MODELLER SVERIGE 29% STÖD TILL ENTREPRENÖRER BETALNING FÖR TJÄNSTER OCH/ELLER PRODUKTER 44% 10% SYSSELSÄTTNING Figur 2c: Viktigaste operativa modeller Notera: N=94. Vi använde den typologi över operativa modeller som utvecklats av Alter(2008). ORGANISATIONSSTÖD (1%) OKLASSIFICERAD (2%) 3% 4% 7% KOOPERATIV MARKNADSFÖRMEDLING SUBVENTION AV TJÄNSTER 7 SELUS-RAPPORT VINTER
8 METODRUTA B Operativa modeller åskådliggör under vilka former organisationer skapar socialt värde (samhällelig påverkan) och ekonomiskt värde (inkomster). De är utarbetade med hänsyn till den sociala entreprenörens ekonomiska och sociala målsättningar och syfte, marknadens sätt att fungera, klientens behov och förmågor, samt det juridiska regelverket på området. Olika grundmodeller kan givetvis kombineras och förbättras för att skapa största möjliga värde. Vår analytiker spelade in dina svar och identifierade utifrån dem företagets huvudsakliga operativa modell. Modellen betalning för tjänster och/eller 1 produkter: Modellen betalning för tjänster innebär att den sociala entreprenören kommersialiserar sina sociala tjänster och/eller produkter och sedan säljer dem till målgruppen eller klienterna, individer, företag, samfund eller tredje part. Modellen stöd till entreprenörer: Organisationen 2 säljer rådgivning och finansiella tjänster till sin målgrupp eller sina klienter som utgörs av egenföretagare eller företag. Dess syfte är huvudsakligen att förbättra klienternas ekonomiska trygghet genom att stödja deras entreprenörskap. Modellen betalning för tjänster och/eller produkter 3 låginkomsttagare: Detta är en variant av modellen betalning för tjänster. Tonvikten ligger här på att ge fattiga och låginkomsttagare tillgång till produkter och tjänster. Modellen sysselsättning: Organisationen erbjuder 4 arbetstillfällen och yrkesutbildning till sin målgrupp eller personer som har stora svårigheter att få arbete, som exempelvis handikappade, hemlösa, unga i riskgrupper eller f.d. brottslingar. Organisationen driver ett företag som anställer dess klienter och säljer sedan företagets produkter eller tjänster på den öppna marknaden. Modellen marknadsförmedling: Organisationen 5 erbjuder tjänster till sin målgrupp eller sina klienter, småproducenter (individer, företag eller kooperativ), i syfte att hjälpa dem få tillgång till marknader. Tjänsterna ökar värdet på klienternas produkter. Typiska sådana tjänster är: produktutveckling, hjälp med produktion och marknadsföring, samt kreditgivning. Marknadsförmedlaren köper antingen produkten eller tar den på kommission och säljer den för ett högre värde på en lukrativ marknad. Modellen subvention av tjänster: Modellen subvention 6 av tjänster innebär att sociala entreprenörer säljer produkter eller tjänster till en extern marknad för att sedan använda intäkterna till att finansiera sina sociala projekt. Den sociala verksamheten och affärsverksamheten överensstämmer delvis. Modellen kooperativ: Den kooperativa modellen 7 innebär att den sociala entreprenören erbjuder direkta förmåner till sin målgrupp eller sina klienter dvs. medlemmar av kooperativet genom medlemstjänster: marknadsupplysning, teknisk assistans/rådgivning, kollektiv kraft vid affärsuppgörelser, vinster genom köp av stora volymer, tillgång till produkter och tjänster, tillgång till externa marknader där medlemmarna kan sälja sina produkter och tjänster, etc. Kooperativet består ofta av småproducenter inom samma näringsgren eller av en grupp med gemensamma behov, t.ex. tillgång till kapital eller sjukvård. Modellen organisationsstöd: Liknar subvention 8 av tjänster modellen, med skillnaden att affärsverksamheten här är separerad från de sociala programmen, dvs. affärsverksamhet och social verksamhet överensstämmer inte. 8 SELUS-RAPPORT VINTER
9 3. Överensstämmelse Under telefonintervjun frågade vi dig: Om ni endast inriktade er på er intäktsgenererande verksamhet i vilken utsträckning skulle ni då även åstadkomma social påverkan? Dina svar skattades på en skala mellan 1 och 5, där 1 stod för inte alls och 5 för i största utsträckning. Det genomsnittliga värdet för svenska sociala entreprenörer var 4,07, vilket var det näst högsta bland de fem länder vi undersökte. Siffrorna över kolumnerna i Figur 3 visar hur många organisationer som gav just detta svar. ÖVERENSSTÄMMELSE SVERIGE 100 ANTAL FÖRETAG Figur 3: Överensstämmelse mellan intäktsgenererande verksamhet och social påverkan Notera: N= ÖVERENSSTÄMMELSE 9 SELUS-RAPPORT VINTER
10 4 Entreprenöriell inställning Vi ville också veta mer om hur entreprenöriella sociala entreprenörer är. I linje med forskningslitteraturen insamlade vi data om de fyra viktigaste komponenterna i en entreprenöriell inställning: innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande. För mer information om hur de fyra komponenterna definieras och mäts, hänvisar vi till Metodruta C. Figur 4 sammanfattar resultaten. Vi konstaterar att svenska sociala entreprenörer i genomsnitt uppger att de tenderar att vara experimenterande, risktagande och mycket proaktiva, vilket visar sig i att de i genomsnitt har ett medelvärde över 4 i skattningen. Emellertid såg de sig inte nödvändigtvis som oupphörligt innovativa ifråga om produkter, tjänster och processer (vilket framgår av genomsnittsvärdet för innovativ output i figuren nedan). INNOVATION EXPERIMENTERANDE PROAKTIVITET RISKTAGANDE LÅGT HÖGT Figur 4: Entreprenöriell inställning uppdelad på sina fyra komponenter Notera: N=84 10 SELUS-RAPPORT VINTER
11 METODRUTA C Organisationer anses i allmänhet ha en entreprenöriell inställning om de agerar på följande sätt (t.ex. Rauch, Wiklund, Lumpkin and Frese, 2009): De lanserar regelbundet innovationer på marknaden, t.ex. nya produkter, tjänster och processer. De experimenterar med nya sätt att göra saker, t.ex. att utveckla nya metoder och processer för att lösa problem. De agerar proaktivt på marknaden, dvs. de är vanligen först med att lansera en ny produkt, tjänst eller process på marknaden steget före andra organisationer och/eller konkurrenter. De är risktagande, dvs. de har en benägenhet att ge sig in i högriskprojekt och tvekar inte att agera djärvt i osäkra situationer. För att få fram data om dessa fyra komponenter innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande använde vi oss av en serie frågor använda inom forskning kring entreprenöriell inställning. Du ombads att uppge på en skala mellan 1 och 7 i hur hög grad din organisation betedde sig i enlighet med vad som beskrevs i respektive fråga. Statistisk analys (t.ex. faktoranalys) bekräftade att dessa fyra aspekter av entreprenöriell inställning var synnerligen relevanta för sociala entreprenörer i Sverige. Intressant i sammanhanget är att en femte aspekt, konkurrensmässig aggressivitet (dvs. när en organisation föredrar att inta en aggressiv hållning gentemot liknande och konkurrerande organisationer framför att samarbeta), visade sig vara en separat aspekt utan samband med de fyra standardaspekterna av en social entreprenörs entreprenöriella inställning. Vilket tyder på att sociala entreprenörer delar de kommersiella företagens värdesättande av innovation, experimenterande, proaktivitet och risktagande, men också att de skiljer sig från dem eftersom ett aggressivt förhållningssätt till konkurrens (dvs. att ett företag försöker konkurrera ut och bekämpa andra organisationer inom samma område) inte är en del av de sociala entreprenörernas entreprenöriella inställning. 11 SELUS-RAPPORT VINTER
12 LÅN 5 Typ av finansiering Vi bad dig berätta hur din organisation har finansierat sin verksamhet under de senaste 12 månaderna. Vi ville också veta hur mycket (i procent) de olika typerna av finansiering har bidragit till den totala finansieringen av din organisation (under de senaste 12 månaderna). Vi skilde mellan grovt sett följande typer: 1) Betalning för tjänster eller produktförsäljning, 2) Kapital från investerare (aktier), 3) Lån, 4) Bidrag, 5) Privata gåvor, 6) Mikrokredit, eller 7) Annat Figur 5 sammanfattar resultaten för alla svenska sociala entreprenörer. Betalning och/eller försäljning var den utan tvekan viktigaste typen av finansiering (73%). Kapital från investerare stod i genomsnitt för 13% av finansieringen. De andra kategorierna var, i genomsnitt, endast av marginell betydelse, TYP AV FINANSIERIG SVERIGE % % 0 3.1% 0% 4.5% 0% 3.9% FÖRSÄLJNING INVESTERARE BIDRAG PRIVAT ANNAT MIKROKREDIT Figur 5: Typ av finansiering under de senaste 12 månaderna: Notera: N= SELUS-RAPPORT VINTER
13 6 Totala intäkter från nov 2008 till nov 2009 och förändring av intäkter över tid I online-enkäten ville vi veta hur stora de totala intäkterna i din organisation var mellan nov 2008 och nov 2009 samt hur stora dessa intäkter var jämfört med de intäkter som genererades året innan det vill säga, mellan nov 2007 och nov TOTALA INTÄKTER (EUR) FRÅN NOV 2008 TILL NOV 2009: SVERIGE 60 Figur 6a visar de totala intäkterna hos svenska sociala entreprenörer under det senaste året. 40% 40 40% av de svenska sociala entreprenörerna uppgav att deras intäkter uppgick till 1 miljon EUR eller mer. Samtidigt fanns det en betydande andel företag vars intäkter var mindre än EUR (28%). Resten 28% av företagen fördelades ganska jämnt över de tre mellankategorierna (ca 10% vardera). Medianvärdet var EUR % 10% 10% 0 Figur 6a: Totala intäkter (EUR) från nov 2008 till nov 2009 Notera: N=83. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje intäktskategori. Svaren gavs i svenska kronor, som vi omvandlade till EUR enligt följande växelkurs: 1 SEK = 0,0953 EUR (31 oktober 2009). Intäktskategorierna valdes med hänsyn till utvecklingen av intäkter i alla de länder vi undersökte (Spanien, Storbritannien, Ungern, Rumänien och Sverige). Enligt Eurostat hade Sverige 2009 en BNP per capita på EUR eller 120,3% i köpkraftsparitet (procentandel av EU27) < 80,000 EUR 80,000 EUR till < 200,000 EUR 200,000 EUR till < 500,000 EUR 500,000 EUR till < 1,000,000 EUR > 1,000,000 EUR 13 SELUS-RAPPORT VINTER
14 Figur 6b visar intäktsutvecklingen jämfört med föregående år (dvs. nov 2007 till nov 2008). Det är anmärkningsvärt att, trots finanskrisen, endast 9% av de sociala entreprenörerna rapporterade en minskning av intäkterna, medan 4,1% uppgav att de hade stabila intäkter (dvs. 0% tillväxt). 45% uppgav måttlig tillväxt (upp till 20%) och 45% uppgav stark tillväxt (20% eller mer). INTÄKTSUTVECKLING FRÅN NOV 2007 TILL NOV 2008: SVERIGE 60 45% 40 33% % 8% 12% mindre än -20% -20% till < 0% 0% till < 20% 20% till < 40% 40% eller mer Figur 6b: Förändring av intäkter från nov 2008 till nov 2009 jämfört med nov nov 2009 Notera: N=73. Figuren visar procentandelen sociala entreprenörer i varje kategori. Fem företag är exkluderade från denna fråga eftersom de grundades efter november SELUS-RAPPORT VINTER
15 7 Ålder och arbetskraft I online-enkäten bad vi dig berätta när din organisation formellt grundades, dvs. vilket år och vilken månad den registrerades av den därför avsedda myndigheten. Den genomsnittliga åldern för de 93 svenska sociala entreprenörer som besvarade denna fråga var 16,4 år. Hälften av dessa organisationer var 9 år eller yngre. Figur 7a visar organisationernas åldersfördelning utifrån 5 åldersintervall: organisationer som är yngre än 1 år, organisationer som är mellan 2 och 4 år gamla, organisationer som är mellan 5 och 10 år gamla, organisationer som är mellan 11 och 20 år gamla, samt organisationer som är äldre än 20 år. Siffran över varje kolumn visar antalet organisationer inom det givna intervallet. A N TAL O R GAN ISATI O N E R ORGANISATIONERNAS ÅLDERSFÖRDELNING SVERIGE <1 ÅR >20 ÅRS ÅRS ÅRS ÅRS Figur 7a Organisationernas ålder Notera: N=93. O R G A NISAT I ONE N S Å L DER 15 SELUS-RAPPORT VINTER
16 Ett annat mer traditionellt men viktigt mått som vi undersökte var (i) antalet heltidsanställda (ägarna borträknade) som för närvarande arbetar för företaget, antingen som löneanställda eller underleverantörer, samt (ii) antalet volontärer som för närvarande arbetar för företaget. ANTAL HELTIDSTJÄNSTER (FTE) Figur 7b visar att drygt hälften av de intervjuade företagen sysselsatte mindre än 10 heltidstjänster (FTE). Samtidigt var det ganska få sociala entreprenörer som sysselsatte fler än 50 heltidstjänster. Figur 7c visar på ett likartat mönster 50 TILL 250 FTE 9% FLER ÄN 250 FTE 3% när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. 52% FLER ÄN 10 FTE 10 TILL 49 FTE 36% Figur 7b Antalet heltidstjänster (exklusive ägarna) Notera: N=89 16 SELUS-RAPPORT VINTER
17 Figur 7c visar på ett likartat mönster när det gäller antalet volontärer i företagen nästan hälften av alla sociala entreprenörer arbetar med mindre än 10 volontärer. 40% av alla intervjuade företag arbetar inte med volontärer. ANTAL VOLONTÄRER 50 TILL 250 VOLONTÄRER FLER ÄN 250 VOLONTÄRER (2%) 10 TILL 49 VOLONTÄRER 9% 3% 7% 40% INGA VOLONTÄRER 46% FÄRRE ÄN 10 VOLONTÄRER Figur 7c: Antalet volontärer som arbetar för den sociala entreprenören Notera: N=78 17 SELUS-RAPPORT VINTER
18 8 Resurser I online-enkäten presenterades en omfattande lista över resurser, och vi bad dig uppge på en skala från 1 till 7 hur stor betydelse varje specifik resurs har haft för din organisation under de senaste 12 månaderna. Med resurser avses alla tillgångar som din organisation använder för att göra affärer, dvs. för att generera ekonomiskt och socialt värde. Värdet 1 indikerar att den specifika resursen inte har någon betydelse alls för din organisation, medan värdet 7 indikerar att denna resurs är av stor betydelse för din organisation. Figurerna nedan delar in resurserna i fyra grupper: samarbetsresurser, rådgivnings- och kunskapsresurser, resurser som rör ert anseende, samt, mänskliga resurser. Siffran i rektangeln visar genomsnittsvärdet för den specifika resursen för samtliga 94 svenska sociala entreprenörer som tillfrågades. Sammantaget visar detta att de resurser som hade störst betydelse (ett genomsnittsvärde på minst 5,5) för de intervjuade svenska sociala entreprenörerna var: heltidsanställda, informella sociala nätverk, partnerskap med andra organisationer, samt, organisationens anseende. De resurser som hade minst betydelse (ett genomsnittsvärde på 3,3 eller mindre) var: avlönade professionella ledningskonsulter, statliga stödinsatser, annan subventionerad rådgivning, råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan, samt, volontärer. SAMARBETSRESURSER RÅDGIVNING & KUNSKAPSRESURSER RESURSER SOM RÖR ANSEENDE MÄNSKLIGA RESURSER 4 5, Figure 8a: 1 Informella sociala nätverk 2 Formella sociala nätverk 3 Partnerskap med andra organisationer 4 Deltagande i yrkesrelaterade evenemang Figure 8b: 1 Statliga stödinsatser 2 Annan subventionerad rådgivning 3 Råd från finansiella organisationer och näringslivsorgan 4 Registrera varumärke, patent, copyrightskydd 5 Fackpublikationer Figure 8c: 1 Organisationens anseende 2 Grundarens/ledarens anseende 3 Verksamhetssektorns anseende 4 Stöd från inflytelserika personer och kändisar Figure 8d: 1 Heltidsanställda 2 Tillfällig personal 3 Volontärer 4 Grundare 5 Styrelsemedlemmar 6 Avlönade professionella ledningskonsulter Notera: N=94. Ju närmare mittlinjen i spindelnätet, desto mindre betydelse hade den specifika resursen för de sociala entreprenörernas verksamhet. 18 SELUS-RAPPORT VINTER
19 9 INNOVATION Ett annat område av intresse var innovation. Exempelvis samlade vi in data om hur innovativa sociala entreprenörer är. Vi använde oss därvid av standardiserade frågor från European Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). Det visade sig att 76% av de svenska sociala entreprenörerna rapporterade att de har lanserat åtminstone en ny eller en avsevärt förbättrad tjänst, produkt och/eller process i sin organisation. 60% av dessa företag hade under det senaste året lanserat åtminstone en innovation som var ny på marknaden, dvs. en radikal innovation. När vi jämför dessa siffror med liknande data för kommersiella företag, kan vi konstatera att sociala entreprenörer uppgav att de var mycket mer innovativa. Detta var fallet i alla undersökta länder. % ORGANISATIONER SOM LANSERAT INNOVATIONER SOM VAR NYA PÅ MARKNADEN RUMÄNIEN UNGERN SPANIEN STORBRITANNIEN SVERIGE Jämförelse mellan SELUSI och EU Selusis undersökning av sociala entreprenörer (med minst 10 anställda, n = 288) Figur 9a: Andelen sociala entreprenörer som under det senaste året lanserat innovationer som var nya på marknaden. Community Innovation Statistics, Eurostat,, N = 691, SELUS-RAPPORT VINTER
20 Vi bad dig även berätta varför du tycker det är viktigt att vara innovativ och vad du vill uppnå genom att vara innovativ så gott som alla företag tyckte att innovation var viktigt. Vi urskiljde sex olika 13% Att svara på förändrade regler eller krav kluster av innovationsmotiv, vilka listas i Figur 9b tillsammans med procentandelen sociala entreprenörer som uppgav ett motiv inom ramen för respektive kluster. Figur 9b visar att den vanligaste drivkraften till innovativ verksamhet är att öka räckvidden och/ 24% Processförbättringar: flexibilitet, kapacitet, kostnadsreduktion eller kvaliteten på de produkter och/eller tjänster som den sociala entreprenören erbjuder. Ett nästan lika vanligt motiv till innovation var att uppnå den sociala entreprenörens sociala mål, t.ex. att förbättra 35% Press från konkurrenter och finansiärer kvaliteten på den sociala påverkan som företaget gör och/eller öka företagets sociala påverkan genom att nå ut till fler människor. Några av dessa entreprenörer uppgav också att de var innovativa för att minska den negativa miljöpåverkan som deras organisation har. 40% Finansiell hållbarhet och marknadsexpansion Andra viktiga drivkrafter var att förbättra den sociala entreprenörens finansiella hållbarhet, samt press från konkurrenter och/eller finansiärer att vara innovativa. För din kännedom ska nämnas att det främsta innovationsmotivet för kommersiella företag har visat sig vara att öka räckvidden och/eller kvaliteten på produkter och tjänster (Eurostat, CIS 2006; Parvan, 52% Social och miljömässig påverkan (att förbättra kvalitet/spridning av social påverkan, att minska miljöpåverkan) 2009). Figur 9b: Innovationsmotiv Notera: N=89. Dessa kluster har erhållits genom tidigare explorativ forskning och från Community Innovation Surveys (tillgängliga genom Eurostat). 55% Att öka räckvidden/ höja kvaliteten på produkter och tjänster 20 SELUS-RAPPORT VINTER
LANDSRAPPORT SVERIGE. En första analys och profilering av sociala företag i Sverige, utarbetat av SEFORÏS forskningskonsortium
LANDSRAPPORT SVERIGE En första analys och profilering av sociala företag i Sverige, utarbetat av SEFORÏS forskningskonsortium September 2016 INTRODUKTION Mellan april och december undersökte SEFORÏS konsortium
Läs merNima Sanandaji
Innovationsskatten Nima Sanandaji 2011-11-26 Att främja innovationer En central politisk ambition Regeringen verkar för vision om ett Sverige år 2020 där innovation ger framgångsrika företag, fler jobb
Läs merVälkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merNyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Läs merFrån affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?
Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund
Läs merEget företag - Dröm och verklighet
Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt
Läs merTILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna December 2011 1 Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Famna presenterar med denna rapport
Läs merRTS Konjunkturbarometer 2010
RTS Konjunkturbarometer RTS Konjunkturbarometer för visar att landets rese- och turistföretagare har en mer positiv syn på den ekonomiska utvecklingen i rese- och turistnäringen idag, jämfört med vad de
Läs merKlimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merDrivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi
Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till
Läs merDesign för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk
Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och
Läs merMångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014
Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1
Läs merKort om Europeiska investeringsbanken
Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s medlemsstater och
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:4
Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merSAMARBETE MED HÖGSKOLORNA
SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata
Läs merInnovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum
Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,
Läs merDanske Bank Kreditbarometer 18 april 2011
Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade
Läs merStrukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Läs merEvenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version
Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med
Läs mereworkbarometern VÅREN 2013
eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merNya planer för gården?
Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka
Läs merVuxnas deltagande i utbildning
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller
Läs merGranskning av årsredovisning i Samordningsförbundet Välfärd Nacka Avrapportering av revision per 31 december 2012 2013-04-09 Revisorerna i Samordningsförbundet Välfärd i Nacka Min granskning har genomförts
Läs merDWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska
Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions English - Deutsch - Svenska Innehåll 1 Om DWÜ & ZIF Läs mer vilka vi är, våra värderingar och kultur, och hur vi arbetar. 2 Våra Tjänster 3 Transaktioner
Läs merLina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping
Lina Bjerke Internationella handelshögskolan i Jönköping Urbanisering är ett relativt begrepp som ständigt är och ständigt har varit under förändrad betydelse. För 200 år sedan fanns enbart några få procent
Läs merSmå och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende
Läs merSIKAS VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER
SIKAS VÄRDERINGAR OCH PRINCIPER SIKA EN GLOBAL LEDARE MED PRINCIPER OCH TRADITION Sika grundades i Schweiz av visionären och innovatören Kaspar Winkler för mer än 100 år sedan, och har utvecklats till
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merSammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när
Läs merTILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG
TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna
Läs merAtt vända motgångar till möjligheter
Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merEn värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige
En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga
Läs merUtländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017
Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning
Läs mer5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi
5. Övningen Försäljning, marknadsföring och bemötandet av kunden TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid Harjoitusty ö 5. Försäljning, marknadsföring och kundens
Läs merDIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
DIGITALISERINGENS PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET kan man mäta den? Offentliga Rummet, 1 juni 2017 Research Institutes of Sweden RISE Acreo Kort om RISE Acreo RISE Acreo är ett icke-vinstdrivande forskningsinstitut
Läs merInnovationer inom besöksnäringen
Innovationer inom besöksnäringen Mikaela Backman Johan Klaesson Özge Öner Internationella Handelshögskolan i Jönköping Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE) Jönköping, Sverige Innehåll
Läs merInItIatIvet för. socialt ansvar
InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna
Läs merVad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?
Läs merInvestera i Europas framtid
Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens
Läs merFöretagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor
Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat
Läs merEstradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?
Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se
Läs merTillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag
Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord
Läs merAgenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är
Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan
Läs merTuristnäringens konjunkturbarometer 2011 Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter
Turistnäringens konjunkturbarometer Rapporten är framtagen inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Turistnäringens konjunkturbarometer visar att en ökad andel av landets turistföretagare
Läs merVarför är vår uppförandekod viktig?
Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden
Läs merHUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?
XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom
Läs merGOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK
FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att
Läs merKort om Europeiska investeringsbanken
Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och
Läs mer6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron
6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer
Läs merSmåföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag
Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen
Läs merEnkät för det offentliga samrådet
SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en
Läs merVARUMÄRKESPLATTFORM 2010
VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är
Läs merFöretag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3
Företag växer på olika sätt s rekryteringsenkät del 3 Inledning På vilket sätt vill företag växa? Och varför föredrar vissa företag att växa på andra sätt än genom att tillsvidareanställa personal? De
Läs merDrivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999
2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merDu är värd en högst personlig affär
PRIVATE BANKING I HANDELSBANKEN Du är värd en högst personlig affär Marknadsföringsmaterial Har du en större förmögenhet att förvalta eller ska du sälja ditt livsverk? Var befinner du dig i livet, hur
Läs merArbetsrapport R2008:010. Kvinnors företagande. en statistisk översikt. Måns Lindberg och Björn Falkenhall
Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall Arbetsrapport R2008:010 Kvinnors företagande - en statistisk översikt Måns Lindberg och Björn Falkenhall
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merEU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker
Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen
Läs merCOUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige
COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.
Läs merFÖRETAGSPRESENTATION. Octagon Development är ett. konsultbolag med fokus. arbeta med företagsledare,
Octagon Development är ett konsultbolag med fokus på att arbeta med företagsledare, styrelse eller ledningsgrupper. Vi kan under kort eller lång tid verka i företag som en resurs, antingen i en vakant
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:1
Policy Brief Nummer 2018:1 Rationellt slöseri? att förstå ineffektivitet i svenska mjölkföretag Kan ineffektivitet i animalieproduktionen tolkas som resursslöseri eller kan den även bero på att jordbrukarna
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merWWW-adress Officiell e-postadress noreply@tekes.fi Namn på moderbolagets koncern Enhetens namn Kommun. Diaari 1402472544726/0/2014
Utgångsuppgifter om ansökan Är det fråga om Företag Utvecklingen inriktas huvudsakligen på För utveckling av en produkt, tjänst och/eller metod Basuppgifter Basuppgifter FO-nummer 1234567-8 Företagets
Läs merFrågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)
PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merVåra affärsprinciper
Våra affärsprinciper Vår vision är att skapa hållbara energilösningar i världsklass. Vi vill kunna kombinera stark och uthållig tillväxt tillsammans med god lönsamhet. Genom detta skapar vi värdetillväxt
Läs merNulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar
Starta eget Bok 1 Nulägesbeskrivning Interna, externa förutsättningar HF PROGRESS AB Postadress Telefon Telefax E-mail / webb Bankgiro Postgiro Affärsutveckling Strandgatan 13 B, 1 tr 070-662 23 73 0910-72
Läs merRegeringens proposition 2008/09:73
Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73
Läs merCentrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer
Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen
Läs merMedtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer
3193 - Medtech4health och Swelife sök medel för framtidens hälso- och vårdinnovationer Mona Jonsson, projektkoordinator, Medtech4health mona.jonsson@medtech4health.se Åsa Wallin, Portföljansvarig Kompetens
Läs merRegeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation
Regeringens strategi för sociala företag ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Produktion: Näringsdepartementet Omslagsbild: Maskot/Folio Artikelnummer: N2018.04 Innehållsförteckning
Läs merSPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor
SPRÅKET ETT (ONÖDIGT) HINDER FÖR INTEGRATION? En rapport från Ledarna inom privat tjänstesektor Innehållsförteckning BAKGRUND OCH METOD 5 INTRODUKTION 6 UNDERSÖKNING, CHEFER INOM PRIVAT TJÄNSTESEKTOR
Läs merBox IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010
Box IR:s årliga IR-enkät Augusti september 2010 Executive summary Att intresset för finansiell kommunikation och Investor Relations-frågor bland svenska börsbolag är stort framgår av den enkätundersökning
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden
Läs merKommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.
Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning
Läs merPlatsannonserna fyra procent färre än för ett år sedan
För mer information kontakta: Stefan Rizvi Monster Worldwide Sweden +46 8506 523 61 stefan.rizvi@monster.se Platsannonserna fyra procent färre än för ett år sedan Sammanfattning september 20: Monster Employment
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B
ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten
Läs merKort om Europeiska investeringsbanken
Som EU:s bank tillhandahåller EIB långfristig finansiering till solida och hållbara investeringsprojekt till stöd för EU:s politiska mål i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och är
Läs merTentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)
Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G
Läs merHaldex delårsrapport, januari - september 2015
Innovative Vehicle Solutions PRESSMEDDELANDE Landskrona, 23 oktober, 2015 Haldex delårsrapport, januari - september 2015 Stark rörelsemarginal och förbättrat kassaflöde Fokuserat arbete med kostnadsbasen
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merRegler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014
Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merVISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN
Frågeställningar Detta material är tänkt att finnas som ett hjälpmedel eller stöd kring vilka frågeställningar som kan vara relevanta att ta upp inom olika områden som berör ett företag. VISION AFFÄRSIDÈ
Läs merALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:
ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett
Läs merPlattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro
Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba
Läs merEXPEDITION FRAMÅT GÅ!
EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9
Läs merAlmi Företagspartner. Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag. Jönköpings län 87 svar. Juni 2018
Almi Företagspartner Tillväxtkartläggning av små och medelstora företag Jönköpings län 87 svar Juni 2018 Innehåll Fakta om undersökningen 3 Resultat 5 Företagets tillväxt 6 Innovationer 20 Finansiering
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs mer