distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP
|
|
- Carina Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP
2 innehåll 3 Aktiva och förtroendevalda i SSUdistriktet DEL 1 4 Distriktsstyrelsens roll och ansvar 6 När styrelsen är ny 7 Styrelsens arbetssätt DEL 2 9 Aktiva på distriktsnivå DEL 3 11 Ordförande 12 Kassör 14 Studieledare 14 Sekreterare och informationsansvarig 15 Medlems och kampanjansvarig 16 Internationell ledare 16 Facklig ledare 2 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
3 Aktiva och förtroendevalda i SSUdistriktet I det här häftet kan du som nyligen är vald till ett förtroendeuppdrag läsa om vad ditt uppdrag innebär. För dig som är ordförande och dessutom ska leda styrelsens övriga ledamöter i arbetet kan det också passa bra som en introduktion till det uppdraget. Du hittar också ett avsnitt om hur distriktsstyrelsen på ett bra sätt kan ta tillvara det engagemang som finns utanför distriktsstyrelsen. INNEHÅLL Distriktsstyrelsens roll och ansvarsområden Hur ni får en bra start på styrelseåret Att ordna med utbildning för styrelsen En styrelses arbetssätt De viktigaste uppgifterna för respektive post i styrelsen SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 3
4 del 1 För en nyvald styrelse är det många saker att tänka på. I det första avsnittet kan ni läsa om hur ni sätter mål för verksamheten och planerar långsiktigt, hur ni får effektiva styrelsemöten, hur ni kan utbilda er och vikten av att lära känna varandra. Distriktsstyrelsens roll och ansvar Distriktsstyrelsen ska bestå av minst sju personer och utses av distriktsårskonferensen. Syftet är att vara medlemmarnas, klubbarnas och kommunernas röst och representanter mellan de tillfällen då distriktsårskonferensen kan samlas. I SSU kan det tyckas självklart, men det tål ändå att upprepas att jämn representation mellan könen och en sammansättning som speglar medlemmarnas bakgrund och geografi förmodligen ger ett bättre styrelsearbete. EN DISTRIKTSSTYRELSES ROLL En distriktsstyrelse i SSU har många och skiftande uppgifter och uppdraget kan på många sätt vara komplext. Enkelt sammanfattat kan man dock säga att distriktsstyrelsens uppgift är att leda distriktsorganisationen och dess klubbar och kommuner i en positiv riktning. Något som är viktigt att komma ihåg är att distriktsstyrelsens ansvar att leda innebär att visa vägen och skapa förutsättningar för att saker ska kunna hända, snarare än att alltid vara de som handgripligen gör allt det som behöver göras. Att leda distriktets verksamhet kan delas in i två delar. Dels handlar det om att leda distriktet verksamhetsmässigt och organisatoriskt, både för distriktsorganisationens skull men även för att främja verksamhet på lokal nivå. Dels handlar det om att leda distriktet politiskt och verka för ett aktivt påverkansarbete och stimulera till nytänkande i policyutvecklingen. Om distriktet har en eller flera anställda faller det även på distriktsstyrelsen att leda deras arbete. Hur det bäst görs kan du läsa mer om i SSU:s distriktsmaterial Arbetsgivarskap. 4 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
5 STYRELSENS ANSVARSOMRÅDEN Styrelsens ansvar definieras i SSU:s stadgar. Där beskrivs vilka ansvarsområden en distriktsstyrelse är skyldig att ta sig an, och i viss mån bestäms även formerna för styrelsens arbete. På ett övergripande plan är styrelsen ansvarig för verksamheten, administrationen och demokratin i distriktet. Stadgereglerade poster Stadgarna föreskriver att ordförande och kassör bara kan väljas av årsmötet. Vid sidan av dessa ska även en person som är ansvarig för studier utses. Distriktet ska även utse en person som ansvarig för den fackligpolitiska verksamheten i distriktet. Sist, men inte minst, behöver distriktet utse en person med ansvar för medlemsregistret. Andra poster och ansvarsområden Vid sidan av de ovan nämnda ansvarsområdena kan ni i distriktsstyrelsen, beroende på er verksamhet, välja att ha ytterligare ett antal poster eller uppdrag. Till traditionen hör att det finns en internationell ledare och också en sekreterare. Nedan beskrivs det uppdraget som ett kombinerat sekreterar och informationsuppdrag. Något nyare är kampanjansvar som i det här häftet finns omtalat som medlems och kampanjansvarig. Utöver dessa finns ytterligare ett viktigt ansvar, det för att stödja och utveckla klubbar och kommuner. Här finns ingen särskild post för detta utan styrelsen måste själva komma fram till hur det arbetet ska organiseras. Vissa väljer att delegera detta till anställda. Läs mer om hur ni kan erbjuda ett sådant stöd i SSU:s distriktsmaterial Stöd till klubbar och kommuner. Vice ordförande eller ej? I många ideella föreningar finns en post som vice ordförande. Det formella syftet med den är att rycka in när ordföranden får förhinder eller avgår. Det informella syftet brukar dock vara att det är mycket roligare, bättre och lättare att vara två som tillsammans delar på ledaransvaret för distriktet och styrelsen. Då är man två som känner det yttersta ansvaret för och kan diskutera svåra frågor som dyker upp. I SSU har vi ingen stark tradition av att ha en vice ordförande och heller inget formellt krav på det. Det smidigaste, om ni väljer att ha en vice ordförande, är nog att kombinera uppdraget med rollen som kassör, studieledare eller någon av de andra posterna i styrelsen. Vilka poster och ansvarsområden är viktiga att ha i vår styrelse? Har vi nytta av en post som vice ordförande? FÖRDELA ANSVARSOMRÅDEN När styrelsen möts första gången är vissa ansvarsområden redan klara i och med att personer valts till dessa på distriktsårskonferensen. Att fördela övriga uppdrag kan ibland vara svårt, särskilt om flera personer vill ha samma roll. Ordföranden, som leder styrelsens arbete, kan rådgöra med valberedningen för att höra om de haft någon särskild tanke bakom sitt förslag eller har information om ledamöternas styrkor och svagheter beträffande olika uppdrag. Ordföranden kan också ta in intresseanmälningar från styrelseledamöterna och tala enskilt med dem om vad de har för intresse, drivkrafter och tror att de kan bidra med i styrelsen. Om det är svårt att få ihop pusslet är det alltid ett alternativ att låta vissa roller innehas rullande eller att två personer delar på ett uppdrag. Som ordförande är det i processen viktigt att tänka på att det inte nödvändigtvis är den som låter mest som hanterar uppdraget bäst. Fundera själv: Hur tycker jag att ansvarsområden bäst kan fördelas? SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 5
6 När styrelsen är ny STYRELSEN SOM GRUPP I en grupp som ska utföra ett stort arbete tillsammans kommer det att finnas såväl soliga som regniga dagar. Förhoppningsvis kommer ni den mesta tiden att känna medvind och att ni uppskattar varandra som styrelsekollegor, men det gäller också att vara förberedd för de gånger då läget inte är lika muntert. Grunden i att kunna samarbeta väl bygger på ömsesidig tillit å ena sidan och respekt och förståelse för varandras olikheter å den andra. För att kunna nå dit behöver ni börja med att lära känna varandra. Den första delen av lära kännaprocessen inriktas med fördel på vilka ni är som personer, vad ni har för styrkor och svagheter och vad ni gillar och ogillar. Den andra delen kan handla om vilka förväntningar ni i styrelsegruppen har på varandra och hur ni föreställer er det gemensamma styrelsearbetet. En sådan lära kännaprocess brukar ofta bli bäst om den leds av en utomstående som styrelsen känner förtroende för. När ni har talat om förväntningar kan ni också försöka sätta spelregler för ert arbete. Genom att ha ett sådant samtal förenklar ni för er själva när ni i ett senare läge blir oense om sakfrågor, måste diskutera svåra saker i styrelsen eller inte upplever att spelreglerna följs. Fundera själv: Vad vill jag veta om de andra i styrelsen? Vad behöver de känna till om mig för att vårt arbete ska fungera bra? Vilka spelregler är viktiga för mig? MÅL FÖR STYRELSENS ARBETE En förutsättning för att styrelsens arbete ska fungera bra är att ni har en gemensam bild av vad ni vill och har i uppdrag att åstadkomma fram till nästa distriktsårskonferens. Inled ert styrelseår med att fastslå mål för distriktets verksamhet. Bryt ner det uppdrag ni har fått från distriktsårskonferensen genom verksamhetsplanen och andra beslut. Att bryta ner kan innebära att kvantifiera ett mål som distriktsårskonferensen endast beslutat om en ambition eller riktning för, till exempel att slå fast hur många deltagare ni vill locka till grundkurserna eller hur många nya klubbar som ska startas. Väg också in de mål som fastslagits av SSUkongressen och brutits ner för att passa ert distrikt. Utöver det kan varje styrelseledamot, på egen hand eller tillsammans med ordföranden, föreslå mål inom sitt respektive ansvarsområde. Förslag på områden att sätta mål för Medlemsutvecklingen Studieverksamheten Påverkansarbetet och policyutvecklingen Stöd till klubbar och kommuner Distriktets ekonomi Internationella frågor Fackligpolitiska verksamheten UTBILDNING FÖR STYRELSEN Styrelsegemensamma utbildningar En utbildning för hela styrelsen fungerar ofta som ett bra avstamp för det arbete ni ska göra tillsammans. Om ni organiserar utbildningen som en så kallad DShelg får ni också möjlighet att lära känna varandra när ni lagar mat ihop och umgås på kvällarna. Under utbildningen kan ni dels ta upp det som tidigare nämnts om hur ni vill fungera som grupp, dels prata om målsättningar för ert arbete, men också lära er mer om alla ansvar ni som styrelse bär tillsammans: personalfrågor, distriktets ekonomi, studieverksamheten och stöd till klubbar och kommuner. Mest rimligt är nog att ordföranden ansvarar för att en styrelsegemensam utbildning blir av. Här kan ordföranden också ta hjälp av dem som har erfarenhet av styrelsearbete sedan tidigare. På SSUförbundet, ABF eller i partiet kan ni säkert 6 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
7 hitta personer som både kan leda gruppprocesser och lära ut om personal, ekonomi med mera. Funktionsspecifika utbildningar För den som är ny eller den som önskar uppdatering kring sitt ansvarsområde kan det vara bra att gå en mer funktionsspecifik utbildning. Där kan man både få veta mer om vad som förväntas av en i ens uppdrag och utbyta tankar med andra som har samma ansvar i en annan distriktsstyrelse. SSUförbundet arrangerar utbildningar för de allra flesta funktioner varje år, men ABF, partiet och andra arbetarrörelseorganisationer har också bra utbildningar lokalt och regionalt för de mer generella posterna. Fundera själv: Vad har jag behov av att utbildas i? Hur kan jag fylla det behovet? Styrelsens arbetssätt LÅNGSIKTIG PLANERING Att leda en distriktsorganisation är som nämnts en relativt komplex uppgift. För att åstadkomma det resultat ni är ute efter behöver ni ha siktet inställt på ert mål och en långsiktig planering för att både veta hur ni ska ta er dit och att ni är på rätt väg. Alla styrelser vill lämna organisationen i bättre skick än de fann den, och saknar ni en långsiktig plan låter ni slumpen avgöra distriktets framtid. Bryt ner era mål Utgå från de mål ni har fastslagit och bryt ner dessa i mer konkreta aktiviteter. Säg att ni vill att fler klubbar och kommuner ska bedriva påverkansarbete på skolområdet vilka möten, utbildningsinsatser och andra aktiviteter måste ni då göra? Jobba i mindre grupper och bryt ner alla era mål. Visualisera En långsiktig plan kan se ut på många sätt. Det kan vara ett dokument i någons dator eller en tidslinje över några blädderblockspapper. Att rita upp den på papper kan vara att föredra eftersom ni då visualiserar tidsperioden från det att ni har blivit valda till dess att en ny styrelse tar över. Om ni ritar så kom ihåg att dokumentera ert arbete digitalt. Prioritera Som nyvald styrelse är det ofta tusen saker man vill genomföra allt ska bli bättre än det var under det förra verksamhetsåret. Det är såklart en mycket bra ambition, men för att förändra och förbättra något behöver ni också välja bort saker som ni lämnar till senare SSUgenerationer. Det är alltså viktigt att prioritera bland sina mål så att tiden och energin räcker till. Fördela ansvar För det mesta kommer det att vara naturligt vilka uppgifter som tillhör vem utifrån de poster och ansvarsområden som ni redan har kommit överens om. Om det finns mål vars aktiviteter inte självklart faller inom ett ansvarsområde behöver ni fördela ansvaret för dessa. Oväntade händelser Under ert styrelseår kommer det med största sannolikhet att dyka upp saker i omvärlden och i SSU som ingen kunnat förutse. I ett sådant läge kan det hända att planeringen kastas om. Det viktigaste är då att ni tänker över och fattar ett medvetet beslut om vilken eller vilka saker i er planering ni behöver prioritera ner till förmån för den oväntade händelsen. Vilken form ska vår långsiktiga planering ha? Vilka är våra tre högst prioriterade mål? Hur går vi tillväga när oväntade händelser dyker upp? STYRELSEMÖTEN SSU:s stadgar föreskriver att styrelsen ska mötas minst sex gånger under ett verksamhetsår. De flesta SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 7
8 distriktsstyrelser brukar ha något fler möten än så. Effektiva möten För att de möten som äger rum ska bli så effektiva som möjligt är det viktigt att den som planerar mötet har en tanke med varje punkt på mötet och också kan be övriga närvarande att förbereda sig. Om ni inte är väl förberedda finns risk att ni halvvägs genom en diskussion börjar fundera över vart diskussionen egentligen ska leda. För att kunna göra verklighet av det som har behandlats på mötena krävs också att ni vid mötet tar minnesanteckningar eller för formella protokoll över de beslut som fattas. Minnesanteckningarna ligger sedan till grund för styrelsens uppföljning av sitt eget arbete. Variera mötesformer Olika mötesformer passar olika bra för olika personer och sammanhang. Försök att variera era mötesformer så att ni får omväxling och så att alla verkligen får komma till tals. Det kan också vara en bra idé att låta olika personer leda möten eller enskilda punkter. Frånvaro Om en eller flera av styrelseledamöterna av något skäl inte kan närvara på mötet behöver ni också göra en plan för vem som ska återkoppla resultatet från mötet till dem och hur det ska gå till. Vad kännetecknar ett effektivt möte för oss? Vilka mötesformer vill vi använda oss av när vi har styrelsemöte? ARBETSMÖTEN Ett vanligt skäl till att styrelsemöten blir ineffektiva är att mycket tid ägnas åt att i helgrupp komma fram till lösningar på problem snarare än att fatta beslut. För att undvika detta och spara tid kan det vara bättre att kalla till arbetsmöten för delar av styrelsen. Då kan de som berörs av eller är intresserade av en fråga eller ett verksamhetsområde ses för att prata om eller arbeta med just det. Om distriktet har många aktiva på distriktsnivå utanför distriktsstyrelsen lämpar det sig ännu bättre att bjuda in dessa till arbetsmöten om till exempel studier eller det fackligpolitiska arbetet. Då får styrelsen avlastning och fler möjlighet att engagera sig i SSU. ENSKILT STÖD TILL LEDAMÖTER Ibland kan det kännas som att man som styrelse står still inom ett visst område eller i förhållande till ett mål. Om detta är knutet till en person kan irritation lätt uppstå. I de flesta fall då ideella personer inte fullföljer uppgifter som de tidigare tagit på sig, handlar det om att personen inte till fullo förstått eller själv kunnat konkretisera vad det är hen ska göra. Ett sätt att råda bot på det här är genom guidesamtal eller handledning från ordföranden eller någon annan som är senior och har mer koll på läget. Metoderna är desamma som vid stöd till klubbar och kommuner och du kan läsa mer om dem i SSU:s distriktsmaterial Stöd till klubbar och kommuner som behandlar det. UPPFÖLJNING Många ideella styrelser saknar system för regelbunden uppföljning. Uppföljning krävs för att veta att ni är på rätt väg mot era mål och att ni gör de saker ni har beslutat er för att göra. Ett system för uppföljning skulle till exempel kunna vara ett Exceldokument där ni fyller i alla pågående aktiviteter och uppgifter och uppdaterar om status för dessa. På så sätt kan ni både se när ni ligger efter eller missar något och fira de framgångar ni ser att ni nått. 8 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
9 del 2 Oavsett hur många ni är i distriktsstyrelsen kan ni ibland behöva några extra huvuden och händer som bidrar till arbetet på distriktsnivå. I det här avsnittet kan ni läsa mer om hur ni engagerar fler i arbetet och vad ni kan tänka på då. Aktiva på distriktsnivå ENGAGERADE UTANFÖR STYRELSEN I inledningen nämndes det att en distriktsstyrelses uppdrag först och främst är att leda distriktsorganisationen och samordna alla de aktiviteter som gör att distriktet går framåt. Bara för att det är så behöver det inte vara distriktsstyrelsen som utför alla sysslor. Tvärtom är det tecken på en levande organisation att även personer utan formella uppdrag kan bidra till och utvecklas inom SSU. Aktivitetsgrupper på distriktsnivå I en klubb eller kommun är det vettigt att starta aktivitetsgrupper för att engagera fler och för att medlemmar ska kunna ägna sig åt just det de är intresserade av. Nästan samma sak gäller på distriktsnivå, med undantaget att det snarare är distriktets behov än medlemmars lust som styr vilka aktivitetsgrupper som ska finnas. På distriktsnivå kan aktivitetsgrupper till exempel ägna sig åt att arrangera studier, bedriva påverkansarbete eller driva internationella projekt, allt utifrån behoven i ert distrikt. Att starta en aktivitetsgrupp på distriktsnivå är inte särskilt svårt. Annonsera i era egna kanaler och till medlemmar genom medlemsregistret. Om fler än vad det finns plats för just nu visar intresse kan ni behöva göra en schyst och transparent rekryteringsprocess så att ingen känner sig förbisedd. UNDERLÄTTA ENGAGEMANG Om det i ert distrikt passar att ha en eller flera aktivitetsgrupper bör ni innan ni startar dem fundera över hur ni kan underlätta engagemanget i dessa. Snabbt förklarat handlar det om att fundera ut hur ni belönar och uppmuntrar engagemanget så att det skapar positiva känslor, samtidigt som ni SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 9
10 försöker röja undan allt det jobbiga i engagemanget som skapar negativa känslor. Det positiva kan handla om att ni arrangerar en middag eller resa för alla som hjälpt till, eller att de får uppmärksamhet i hela distriktet för sin insats. Att få bort det negativa kan handla om att ni ser till att det alltid finns mat och busspengar avsatta till dem som ställer upp. ETT VARNINGENS FINGER Dränera inte klubbar och kommuner Ett vanligt misstag i ideella organisationer med engagemang på flera nivåer, lokalt, regionalt och nationellt, är att det lokala engagemanget ses som mindre viktigt än engagemang på de andra nivåerna. Här har ni som distriktsorganisation ett ansvar att tänka igenom hur aktivitetsgrupperna kan existera, samtidigt som ni undviker att dränera klubbar och kommuner på alla deras nyckelpersoner eller talanger. Kanske ska aktivitetsgrupperna främst bestå av gamlingar som inte längre har ett lokalt engagemang? Å andra sidan är en positiv bieffekt av 10 aktivitetsgrupperna att medlemmar får växa, ta mer ansvar för och få insikt i distriktsorganisationen. Gör inte klubbaktiviteter på distriktsnivå En annan sak att se upp med när aktivitetsgrupper startas på distriktsnivå är risken för att distriktsorganisationen börjar göra aktiviteter som passar bättre i klubb och kommunverksamheten. Främst kanske det handlar om sociala och kulturella aktiviteter som en tvspelsturnering eller en spelning. Det farliga med det är att distriktet tappar fokus på sin verkliga uppgift och att klubbar och kommuner hellre deltar på distriktets tvspelsturnering än arrangerar en egen för medlemmarna i sitt område. Vem skulle vi kunna engagera i distriktsverksamheten? Vilka aktivitetsgrupper kan underlätta vår verksamhet? På vilket sätt belönar vi dem som vill vara med i aktivitetsgrupper? Hur ser vi till att vi inte dränerar klubbar och kommuner på deras aktiva? SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
11 del 3 När du är ny på din post kan det vara svårt att själv konkretisera vad uppdraget innebär. Här kan du läsa mer om syftet med respektive post och vilka dina viktigaste uppgifter är. Ordförande Föreningar väljer en ordförande för att det behövs en person som leder styrelsens arbete, leder organisationen framåt och är dess ansikte utåt. Nedan kan du läsa mer om en ordförandes viktigaste uppgifter. LEDA DISTRIKTET För att finna mening i att engagera sig i just SSU behöver medlemmar få veta hur deras engagemang bidrar till en bättre värld. Det kan låta onödigt storslaget, men som distriktsordförande är det din roll att inför medlemmar och aktiva kommunicera de visioner som du och distriktsstyrelsen har för distriktet och SSU. Det är också viktigt att komma ihåg att du som ordförande är en viktig förebild och symbol i distriktet. Det du gör tillmäts stort värde och ger ringar på vattnet. Därför behöver du extra noga tänka över hur du vill att andra ska uppfatta dig och ditt ledarskap. LEDA STYRELSENS ARBETE Att leda styrelsens arbete handlar om så mycket mer än att bara leda styrelsens möten. Det är framförallt mellan mötena som de andra i styrelsen kommer att behöva vägledning i sina respektive uppdrag. Du kan såklart inte ha svar på alla frågor, men med en coachande inställning kan du komma långt. Det bygger på att du ställer frågor så att ni tillsammans kan komma på hur ni ska gå vidare. Det viktigaste är att du inte lämnar någon av dina styrelseledamöter i sticket. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 11
12 LEDA ANSTÄLLDAS ARBETE Det är inte självklart att det faller på ordföranden att leda den anställdes arbete. Om någon annan i styrelsen har erfarenhet av chefskap kan det lämpa sig bättre att hen tar personalansvaret. Mer om hur man tar sitt personalansvar på bästa sätt kan du läsa om i SSU:s distriktsmaterial Arbetsgivarskap. REPRESENTATION OCH PÅVERKANSARBETE Ofta väljs en person till ordförande för att medlemmarna har förtroende för att personen kan representera ens åsikt på ett bra sätt. Då blir det naturligt att ordföranden är den som för SSUdistriktets talan gentemot externa aktörer, till exempel medier och resten av arbetarrörelsen. LEDA POLICYUTVECKLINGEN Politiskt förändringsarbete bygger på att någon vid ett tillfälle identifierat ett problem och föreslagit en förändring, så också i SSU. På ordföranden faller därför ett ansvar att leda övriga medlemmar i distriktet i detta policyutvecklande arbete. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS ORDFÖRANDE Klubbarnas och kommunernas ordförande är på samma sätt som du i behov av att tänka igenom sitt ledarskap gentemot styrelsen och medlemmarna. Vissa av dessa tankar kommer naturligt medan andra kan behöva initieras av en som du, med mer erfarenhet, och samtalas om med personer i en liknande situation. Vilket ledarskap är vårt distrikt i behov av? Hur vill vi som individer i styrelsen bli ledda? Vilka mål har vi för den anställdes arbete? Hur ska den anställdes arbete återkopplas till styrelsen? Kassör En kassörs främsta uppgift är att sköta organisationens ekonomi. Ansvaret för ekonomin delas dock av hela styrelsen. En av flera viktiga uppgifter för en kassör blir då att hålla styrelsen uppdaterad om det ekonomiska läget. REDOVISNING AV DISTRIKTETS EKONOMISKA AKTIVITETER Kassören ansvarar för att distriktet har en fungerande redovisning. Det innebär att alla distriktets utgifter bokförs och att ni när varje kalenderår är slut sammanfattar era ekonomiska aktiviteter i ett bokslut. Kassören behöver inte själv vara den som rent praktiskt sköter ekonomin. Om ni omsätter mycket pengar och till exempel har en anställd kan det vara klokt att söka samarbete med partidistriktet eller någon annan organisation inom arbetarrörelsen kring redovisningen. BUDGET OCH UPPFÖLJNING För att vara säker på att distriktets pengar räcker till allt det ni vill göra under året behöver ni göra en budget med intäkter å ena sidan och kostnader å andra sidan. Budgetens poster bör matcha de poster som finns i bokföringen. Då kan ni regelbundet, till exempel varje månad eller varje kvartal, stämma av hur mycket pengar ni har använt på en viss post. Om ni har dålig likviditet, det vill säga lite pengar på era bankkonton, kan ni också behöva göra en likviditetsbudget. I en sådan planerar ni när olika utgifter ska betalas och när inkomster betalas in. I slutet på varje månad måste likviditetsbudgeten visa positiva siffror för att gå ihop. Då ser ni att ni har pengar för att betala ut löner eller betala de räkningar ni får. EKONOMISKA RUTINER Som kassör behöver du också till styrelsen lägga fram förslag på vilka ekonomiska rutiner som ska gälla i distriktet. Det kan handla om hur stora inköp enskilda styrelseledamöter får lov att göra, hur det ska gå till när en person lagt ut pengar och vill ha ersättning eller vem som ansvarar för att betala era räkningar. 12 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
13 FINANSIERING AV SSU:S VERKSAMHET I SSU är vi beroende av ekonomiska stöd och samarbeten för att kunna bedriva vår verksamhet. På distriktsnivå ansvarar kassören för att de medlen ansöks om och redovisas i tid. Kassören ansvarar även för att nödvändiga samarbetsavtal som reglerar ekonomiskt stöd finns på plats. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS KASSÖRER De som valts till kassörer i klubbar och kommuner har i princip samma ansvar som du för redovisning, budget och uppföljning, ekonomiska rutiner och finansiering. Skillnaden är att deras ekonomier är mycket mindre och att de oftast saknar anställda. Till det hör dock att de flesta förmodligen är kassörer i en förening för första gången. Därför kan de behöva såväl utbildning som möjlighet att höra av sig och ställa frågor. Allt det som kassören ansvarar för beskrivs närmare i ekonomidelen av SSU:s distriktsmaterial Demokrati och ekonomi. Hur ska vår budget se ut? Hur ofta vill vi ha uppföljning av budgeten? Är vår framtida finansiering säkrad? Om inte, vilka åtgärder behöver vi sätta in? SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 13
14 Studieledare Studieledaren ansvarar på ett övergripande plan för all utbildningsverksamhet i distriktet. Många distrikt har en omfattande studieverksamhet, vilket ställer krav på studieledarens projektledningsförmåga. GRUNDKURSER FÖR SSUDISTRIKTETS MEDLEMMAR Högst upp på studieledarens prioriteringslista står distriktets grundkurser. I SSU:s devis samla, skola och påverka är grundkurserna grunden i skola. De flesta medlemmars tidigaste, varma minne av SSU kommer ofta från deras första grundkurs. Därför är det viktigt att grundkurserna är både roliga och lärorika. SSUförbundet har tagit fram ett material som heter Grundkursmaterialet och beskriver ditt uppdrag som arrangör av grundkurserna. Där finns även en handledarbok för var och en av de tre grundkurserna och på samma sätt tre deltagarböcker. UTBILDA OCH REKRYTERA HANDLEDARE För att kunna arrangera riktigt bra grundkurser krävs riktigt bra handledare, och sådana växer inte på träd. En av studieledarens uppgifter är att rekrytera och utbilda handledare. Från SSUförbundets studieombudsman kan du få ett upplägg för en bra utbildning för handledare. ÖVRIGA TYPER AV STUDIER I SSU är det bara fantasin som sätter gränsen för vilken typ av studieverksamhet som kan ordnas. Det kan vara allt från lokala studiecirklar och funktionsutbildningar för klubbstyrelser till särskilda kurser i samband med val och separatistiska utbildningar. Allt det faller under studieledarens ansvar. FINANSIERING AV STUDIER För att kunna genomföra studier krävs att ni hittar något sätt att finansiera dem på, särskilt de utbildningar där deltagarna ska stanna över natten brukar bli kostsamma. Från SSUförbundet kan ni söka studiestimulanser för att täcka en del av era kostnader. Hör också med ABF i er region om de har möjlighet att hjälpa till. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS STUDIELEDARE En levande studieverksamhet är viktig även på lokal nivå. Därför kan du behöva ge stöd, tips och utbildning till klubbars och kommuners studieledare kring hur de kan bedriva mer studier där de bor. Särskild input kan behövas kring hur man varierar formerna för studier så att de passar så många medlemmar som möjligt. Hur många deltagare vill vi locka till årets grundkurser? Hur kan vi bära oss åt för att rekrytera handledare? Vilka studier vill vi bedriva utöver grundkurserna? Sekreterare och informationsansvarig En sekreterares roll är att genom god dokumentation ha koll på alla beslut som tagits i styrelsen och bevara dessa för eftervärlden. Sekreteraren kan också ansvara för att information om verksamheten når medlemmarna. DOKUMENTATION AV BESLUT En sekreterares huvudsakliga uppgift är att i skrift dokumentera de beslut som fattas av styrelsen. Det är viktigt för styrelsen av såväl demokratiska som juridiska skäl. Medlemmar och revisorer behöver på begäran kunna se vilka beslut styrelsen har tagit. 14 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
15 Samtidigt kan enskilda ledamöter skydda sig mot personligt ansvar genom att det till exempel är protokollfört vilka större avtal som ska ingås eller inköp som ska göras. INFORMATION TILL MEDLEMMAR Om styrelsen så önskar kan sekreterarens roll utökas till att även innefatta informationsansvar om distriktets verksamhet till alla medlemmar som finns i distriktet. Det kan handla om att göra utskick via post eller medlemsregistrets mejlfunktion såväl som att se till att hemsida och sociala medier är uppdaterade. ARKIVERA DET VI VILL MINNAS Om du någon gång har besökt något av arbetarrörelsens lokala arkiv och fått syn på foton, affischer, protokoll och medlemstalonger och annat från SSU:s historia så vet du hur kul, inspirerande och nyttigt arkivmaterial kan vara. I vår digitala tidsålder behöver vi inte vara sämre på att spara material. Sekreteraren kan ta ansvar för att stora eller unika klubb, kommun och distriktsaktiviteter får chansen att beundras av kommande SSUgenerationer. Ska sekreterarrollen rotera mellan alla distriktsstyrelsens ledamöter eller ej? Passar det oss att sekreteraren även är informationsansvarig? Vad har vi för ambitioner för arkivering? Medlems och kampanjansvarig Medlems och kampanjansvarig är den som ser till att nya personer kommer i kontakt med SSU och att de som väljer att bli medlemmar får en god introduktion. Rollen kan, om styrelsen vill, delas upp i två separata funktioner. LEDA MEDLEMSARBETET Nya medlemmar strömmar in till SSU hela tiden, särskilt i valtider. Vår utmaning är att ge dem ett så bra första intryck som möjligt och välkomna dem in i gemenskapen. Det kräver en del organisation för att alla som anmält intresse att gå med i SSU ska få ett telefonsamtal, att alla som betalat sin medlemsavgift ska få ett välkomstsamtal och att alla som vill ska få komma på en första aktivitet eller grundkurs. Slutligen behöver alla medlemmar påminnas om att förnya sitt medlemskap när ett år har gått. LEDA KAMPANJARBETET Som kampanjansvarig är du projektledare för distriktets kampanjaktiviteter. Det innebär att du samordnar alla de insatser som äger rum i samband med nationella kampanjer eller distriktets egna kampanjer. Då sätter du mål för kampanjen, gör en kampanjplan som visar hur målen kan uppnås, rekryterar aktiva till kampanjerna och utbildar klubbar och kommuner i medlemsvärvning och kampanj. Läs mer om hur du får till rutinerna i medlemsarbetet och hur du gör grymma kampanjinsatser i SSU:s klubbmaterial Medlemmar. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS MEDLEMS OCH KAMPANJANSVARIGA För att ditt arbete ska bli så effektivt som möjligt är det av största vikt att du involverar klubbar och kommuner så att de, där det är möjligt, själva tar ansvar för sin medlemshantering och kampanjarbetet. Det innebär att du behöver utbilda och ge stöd till de ansvariga i klubben eller kommunen. Första gången de arrangerar en ringkväll eller gör en kampanjaktivitet kan det också vara bra att du är med. MEDLEMS OCH KAMPANJARBETE DÄR KLUBBAR OCH KOMMUNER SAKNAS På vissa platser och i vissa kommuner där en aktiv lokal verksamhet saknas behöver SSUdistriktet kliva in och sköta både medlems och kampanjarbetet. För att klara av detta på ett bra sätt kan det vara bra att samla en grupp ideella på distriktsnivå. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET 15
16 Vilka brister har vi i vårt medlemsarbete? Hur kan vi åtgärda dessa? På vilket sätt kan vi involvera klubbar och kommuner i nationella kampanjer? Internationell ledare Rollen som internationell ledare är en så kallad tvärroll med ansvar för ett brett spann av aktiviteter. Det kan röra sig om internationella projekt och utbyten eller studier, påverkansarbete och kampanjer om internationella frågor. LEDA DISTRIKTETS INTERNATIONELLA VERKSAMHET Den internationella verksamheten ser olika ut i olika distrikt. Vissa har lång tradition av till exempel utbyten, studier och samarbetsprojekt med andra inom arbetarrörelsen, medan andra knappt har någon särskild verksamhet som klassas som internationell. Rollen som internationell ledare kan alltså variera mycket utifrån hur det ser ut i ert distrikt. Om ni vill utveckla er internationella verksamhet bör det vara ett beslut som hela styrelsen står bakom, då det förmodligen kräver såväl ekonomiska resurser som engagemang från många. Om ni har en omfattande internationell verksamhet lämpar det sig väl att starta en internationell aktivitetsgrupp. Då får fler insyn i arbetet och den internationella ledaren hjälp i sitt uppdrag. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS INTERNATIONELLA LEDARE Vissa klubbar och kommuner har också internationella ledare. Som ansvarig på distriktsnivå faller det sig naturligt att du stödjer dem i deras arbete. Det kan handla om att erbjuda utbildning, tillfällen att träffas och spåna kring verksamhetsidéer och inspiration kring internationell verksamhet. Läs mer om internationella aktiviteter i SSU:s klubbmaterial Aktiviteter. Vilka ambitioner har vi för den internationella verksamheten? Facklig ledare En facklig ledare innehar också en tvärroll fast med fokus på det fackligpolitiska området. Det innebär att den fackliga ledaren ansvarar för kampanjer och värvning, studier och påverkansarbete i fackliga frågor, allt beroende på hur distriktet vill utforma sin verksamhet. LEDA DEN FACKLIGPOLITISKA VERKSAMHETEN I DISTRIKTET Som facklig ledare blir du naturligt distriktets representant i kontakten med de fackliga organisationernas regionala motsvarigheter. Sådana samarbeten kan spänna över många områden, bland annat studier med facklig koppling, medlemsvärvning av SSU:are till facket och vice versa och påverkansarbete i frågor som SSU och facket har gemensamt. STÖD TILL KLUBBARS OCH KOMMUNERS FACKLIGA LEDARE Fackliga ledare finns även i vissa klubbar och kommuner. Där är rollen i stort sett en kopia av den roll du innehar på distriktsnivå. Det som skiljer kan vara att du har mer erfarenhet av rollen och av ett engagemang i SSU. Precis som den internationella ledaren kan du skapa ett forum för de fackliga ledarna i klubbar och kommuner så att de kan utbyta verksamhetsidéer och erfarenheter. Vilka fackliga organisationer vill vi upprätta ett starkare band till? Vilken verksamhet hade såväl facket som SSU tjänat på att bedriva tillsammans? 16 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA I SSUDISTRIKTET
Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se
Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som
Läs merklubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1
klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben
Läs merDemokrati och ekonomi
Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur
Läs merklubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA 1
klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA 1 2 SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA SSUKLUBBENS förtroendevalda SSUklubbens
Läs merdistriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP
distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP innehåll 3 Demokrati och ekonomi i SSUdistriktet DEMOKRATI 5 Distriktårskonferens 6 Regler för
Läs merdistriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP
distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP innehåll 4 Stöd till klubbar och kommuner DEL 1 5 Organisera ert stöd 7 Nyckelpersoner DEL 2
Läs merEn guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner
En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja
Läs merSSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se
a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär
Läs merklubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 AKTIVA 1
klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR 1 2 SSUKLUBBENS aktiva De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSUklubben och utgör stommen i klubben. I detta häfte
Läs merMedlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se
Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många
Läs merUTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ
1(6) HANDLEDNING UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ SYFTE OCH MÅL Syftet är att du/distriktets värvningsledare ska utbilda, planera och få en övergripande koll på arbetarkommunernas
Läs merArbetsplan. Förslag planering:
Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst
Läs merBilda förening. så funkar det
Bilda förening så funkar det Vad är en förening? En förening kan startas av ett antal personer som har samma intresse och vill göra något tillsammans. En förening är demokratisk. Det betyder att du som
Läs merNYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening
NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information
Läs merdistriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING
distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING innehåll 5 Valberedningens roll 6 Att sätta ihop en valberedning
Läs mer7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?
7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet
Läs merAtt bilda en förening
Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas
Läs merLätt och roligt att bilda en förening
Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta
Läs merUppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag
Du Uppdragsbeskrivning Styrelseledamot i Internationella Arbetslag IAL:s vision är en fredlig och gränslös värld där människor möts med kärlek, förståelse och respekt för varandra, sig själva och de sociala
Läs merSkapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete
Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett
Läs merVI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun
VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda
Läs merHandbok. Medlemsförening. Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF)
Handbok Medlemsförening Svenska Celiakiungdomsförbundet (SCUF) Handbok - Medlemsförening i Svenska Celiakiungdomsförbundet, SCUF Senast uppdaterad: 8 september 2016 Inledning Det här är en handbok som
Läs merGötene Rune Kjernald
Götene 2017-11-09 Rune Kjernald DISPOSITION Dagens och morgondagens SPF Seniorer Vad vill SPF Seniorerna uppnå, lokalt centralt Valberedningens uppdrag? Att vara förtroendevald i en seniorförening Valberedningen
Läs merMedlemsföreningens styrelse
Medlemsföreningens styrelse På ett medlemsföreningsårsmöte (läs dokumentet Medlemsföreningsårsmöte ) beslutar medlemmarna vilka som ska sitta i medlemsföreningens styrelse under ett år framåt. Det måste
Läs merAtt bilda förening 2 (7)
Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening
Läs merEn information om hur det går till att bilda en förening.
Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär
Läs merAtt starta en förening
Att starta en förening Att starta en förening I den här broschyren kan du läsa om hur flera människor kan starta en förening tillsammans. I en förening kan människor som har samma intresse träffas och
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merORDFÖRANDE Elisabeth Lakatos Öl & bar, Y6 13/14
ORDFÖRANDE Elisabeth Lakatos Öl & bar, Y6 13/14 Vilken post har du och vad fick dig att söka? Som ordförande i FF kommer du tillsammans med fyra andra personer att leda FF-möten för alla s universitets
Läs merInnehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merExempel på att bilda en förening
Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige
Läs merBILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta
BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning
Läs merDetta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.
INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen
Läs merHur bildar jag en lokalgrupp?
Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?
Läs merMer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.
Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.
Läs merÅrsmöte, arbetsformer och organisation i klubben
Årsmöte, arbetsformer och organisation i klubben Organisation är en förutsättning för att en verksamhet ska fungera. En bra organisation är nödvändig för att nå bra resultat. I bland fungerar organisationen
Läs merVerksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07
Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet
Läs merFörtroendevald. i en ideell förening
Förtroendevald i en ideell förening Föreningspool Malmö Föreningspool Malmö är främst till för den lilla föreningen utan anställd personal. Vi vill vara en stödfunktion i föreningens vardag så de ideella
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merUppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer
Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på föreningsstämman. 1.8 Valbar till förtroendeuppdrag. Röstberättigad medlem, enligt 5.3,
Läs merArbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.
2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över
Läs merNästan lika lätt som att räkna till tre.
Nästan lika lätt som att räkna till tre. 1 Håll ett första årsmöte. Meddela din kör två veckor i förväg att ni ska ha ett årsmöte där ni bildar förening, ett så kallat konstituerande möte. UNGiKÖR kan
Läs merEtt år i föreningen. Styrelsemöten. Årsmöte
Ett år i föreningen Det finns i en förening några områden som återkommer varje år. Ett sätt att planera arbetet i föreningen är att se vilka uppgifter de är och när de behöver göras. Här hittar du några
Läs merInnehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...
Läs merStyrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015
Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015 Närvarande: Agnes Ambrosiani Rasmus Storkamp Erland Nylund Hedvig Lindström John Lundhgren Sebastian Krantz Kajsa Harnesk Adjungerade till mötet Caroline
Läs merSTARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning
Läs merStyrelsen roll är att säkerställa och ge förutsättningar att vision och mål följs.
Styrelsens roll Västra Marks styrelse består av en ordförande, en kassör, en sekreterare, en materialförvaltare och två representanter för moderföreningarna Hajoms IF (HIF) och Björketorps IF (BIF). Styrelsen
Läs merArbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen
Arbetsordning för Valberedningar inom Hyresgästföreningen 2 (26) Inledning En förening blir inte bättre än sina ledare. Valberedningen har en nyckelroll i valen av framtidens ledare. Att hitta rätt personer
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merGuide Postbeskrivning Uppdaterad: Sida 1 av 5
Sida 1 av 5 Guide för postbeskrivningar Den här guiden visar exempel på olika poster som en elevkårsstyrelse kan innehålla. Poster är alltså olika ansvarsområden inom en styrelse och det kan variera beroende
Läs merInformation om förtroendeuppdrag 2017
Information om förtroendeuppdrag 2017 Såhär års börjar proceduren att välja folk till de olika förtroendeuppdragen inom Fältbiologerna. I det här dokumentet fnns all information som du behöver för att
Läs merAtt söka pengar från Verksamhetsutvecklingsfonden hur gör man?
Att söka pengar från Verksamhetsutvecklingsfonden hur gör man? Nya regler för verksamhetsutvecklingsfonden från och med 1:e januari 2008. SSUs förbundskongress i augusti 2007 beslutade om en ny inriktning
Läs merVÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!
VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs mer! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04
Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens
Läs merVerksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014
1 Verksamhetsberättelse för Piratpartiet i Stockholms län 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Summering...1 Huvudspåren...1 Internt arbete...2 Politiskt programarbete...3 Aktivism och medlemsvård!...3
Läs merKAMPANJMANUALEN 9. ATT AKTIVERA OCH ENGAGERA MEDLEMMAR
KAMPANJMANUALEN ARBETSDOKUMENT 1. KAMPANJENS SYFTE OCH MÅL 2. KAMPANJENS HUVUDBUDSKAP 3. TAKTIK INFÖR KAMPANJEN 4. KAMPANJENS TÄVLINGAR 5. KAMPANJAKTIVITETER 6. 25 EXTRA KAMPANJAKTIVITETER 7. TRE UPPFÖLJNINGSAKTIVITETER
Läs merKURSKATALOG HSB SÖDERTÄLJE
KURSKATALOG HSB SÖDERTÄLJE 2016 1 09 Kalendarium 04 Introduktion för nya ledamöter 08 Ekonomi för bostadsrättsföreningen 10 Anmälan & praktisk information I HSB Södertäljes studieråd sitter Ulla Castenvik,
Läs merORGANISATIONSGUIDE FÖR BRIDGEKLUBBEN ALLIANS (Föreningen)
ORGANISATIONSGUIDE FÖR BRIDGEKLUBBEN ALLIANS (Föreningen) 1 INLEDNING 1.1 SYFTE Syftet med organisationsguiden (guiden) är att ge föreningens medlemmar och funktionärer en samlad information om hur föreningen
Läs merDemokratifesten. årsmöte för lokalgruppen
Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och
Läs merMaterial Överlämningsguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 9
Sida 2 av 9 Överlämning till den nya elevkårsstyrelsen och övriga förtroendevalda Årsmötet är över, en ny styrelse är vald och arbetet som styrelseledamot är över så fort årsmötesordföranden har slagit
Läs merVälkommen till PRO 1. Nu är det dags! PRO Stockholms län
Välkommen till PRO 1 Nu är det dags! PRO Stockholms län 1 Innehållet i PRO 1 Detta är PRO Intressepolitik hur kan PRO påverka Hur fungerar en PROförening Hur finansieras verksamheten Vara ledare i PRO
Läs merLathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt
Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning
Läs merROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen
ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka
Läs merORDFÖRANDES ARBETSUPPGIFTER BESTÅR TILL HUVUDSAK AV: NUVARANDE ORDFÖRANDE OSCAR BESKRIVER POSTEN SÅHÄR:
POSTBESKRIVNINGAR ORDFÖRANDE Som ordförande i FF-styrelsen kommer du tillsammans med fyra andra personer att leda möten för att samordna festeristvärlden. Dessa möten är till för att underlätta samarbetet
Läs merDiskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet
Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva
Läs merSwarmsweep. Så startar du förening
Så startar du förening Varför starta en förening? För att samla aktivister under ett och samma varumärke kan det ibland vara en stor fördel att bilda en förening. En del aktivister tillhör naturligtvis
Läs merkan och vill påverka i min förening!
kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för
Läs merPraktisk föreningsekonomi
Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.
Läs merAtt starta förening hur gör man det?
Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då
Läs merHANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar
HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011
Läs merBILDA FÖRENING en handledning
BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också
Läs merSTARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom
Läs merBildandet av en förening.
Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Läs merBESKRIVNINGAR AV FÖRTROENDEPOSTER
1 BESKRIVNINGAR AV FÖRTROENDEPOSTER Det åligger alla förtroendevalda att; Vara engagerad i de frågor som föreningen driver Följa föreningens policys Vid förtroendeperiodens slut lämna in en verksamhetsberättelse
Läs merDet framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?
Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope
Läs merSTADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.
STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för
Läs merLärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva
Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merStyrelsearbete i lokalförening 2015-04-29
Styrelsearbete i lokalförening 2015-04-29 Detta dokument innehåller förslag på hur det grundläggande arbetet inom STHFs lokalföreningar kan bedrivas. Inledningsvis hänvisas i första hand till Stadgar för
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merLathund Bilda en ideell förening
Lathund Bilda en ideell förening Denna broschyr handlar i första hand om hur man startar en ideell förening. Vill ni starta en ekonomisk förening så rekommenderar vi att ni söker information på www.skatteverket.se
Läs merVälkommen till. Ny i styrelsen. - en introduktion för nya styrelseledamöter
Välkommen till Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter Ny i styrelsen - en introduktion för nya styrelseledamöter -Vad har man att rätta sig efter vad styr en förening -Styrelsens ansvar
Läs merStadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27
Stadgar för distrikt inom Autism- och Aspergerförbundet reviderade vid riksmöte 2014-09-27 1 Namn och Distriktets namn och geografiska verksamhetsområde geografiskt fastställs av Autism- och Aspergerförbundets
Läs merÄntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott!
Äntligen är det dags att söka till PiLs styrelse och utskott! Vill du vara med och engagera dig i en av Sveriges främsta personalvetarföreningar? engagerar hundratals medlemmar som alla brinner för personalfrågor
Läs mer➍ Mötas, lyssna och tala
➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att
Läs merDet var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.
Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det
Läs merDISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM
Kapitel 1 DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM I dagens snabbt föränderliga värld måste medlemmarna förena familj, arbete och frivilliginsatser. Med anledning av att distriktsguvernörens roll är komplex och krävande
Läs merTalmanus till film om stadgar. Se filmen på MUCF:s webbplats
Talmanus till film om stadgar Se filmen på MUCF:s webbplats www.mucf.se/stadgar ATT BILDA EN FÖRENING Att bilda en förening är att samlas kring en idé. Det kan vara att man vill förändra något i världen
Läs merStadgar Skuldjouren Kapitel 1 Syfte 1 2 apitel 2 Organisation apitel 3 Medlemskap 1 2
1 Stadgar Skuldjouren Kapitel 1 Syfte 1 Skuldjouren är en allmännyttig ideell förening öppen för alla som är engagerade i frågor om överskuldsättning, fattigdom och dess konsekvenser. Föreningen är tvärpolitisk
Läs merArbetsplan Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld
Arbetsplan 2020-2021 Alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld Junis strävan är att alla barn får växa och ha kul i en demokratisk drogfri värld. Vårt mål är att göra positiv skillnad
Läs merSTADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt
STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk
Läs merSSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013
I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merDina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST
Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange
Läs merSTADGAR. Förbundet. Vi Unga
STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart
Läs merAnvänd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.
Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen
Läs mer