distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING

Transkript

1 distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING

2

3 innehåll 5 Valberedningens roll 6 Att sätta ihop en valberedning 7 Att organisera arbetet i valberedningen 10 Förberedelser 10 Jakten på kandidater 11 Urvalsprocessen 12 Att presentera sitt förslag 13 Att förankra sitt förslag 14 Introduktion och utvärdering SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 3

4 DEL 1 Förutsättningar för valberedningens arbete SSU är något som vi har till låns under den tid som vi själva är medlemmar, aktiva eller förtroendevalda. Många är de som har haft dessa roller före oss, och ännu fler är de som kommer att ha dem efter oss. En uppgift vi har, vi som tar hand om SSU just nu, är att lämna efter oss en bättre organisation än den vi själva fick ta emot. Valberedningens roll i detta är att förbereda och underlätta dessa övergångar mellan SSUgenerationerna. Detta gör ni genom att hitta och föreslå personer till de val till distriktsstyrelse och revisorer som ska genomföras på kommande distriktsårskonferens. 4 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING

5 Valberedningens roll VÅGA HA EN AGENDA I en välmående organisation spelar valberedningen en viktig roll. Det kan vara valberedningen som initierar en viktig förändring i organisationen. Som valberedning kan det därför vara avgörande att våga ha en agenda, och inte enbart se på sitt uppdrag som att det handlar om att förvalta det som har varit och ta hand om en mekanisk urvalsprocess. Men, en valberedning är ju inte en styrelse i den bemärkelsen att den helt fritt kan forma en agenda för organisationen och arbeta på i den riktningen. Agendan måste såklart komma från vad valberedningen uppfattar att medlemmarna efterfrågar, och kanske vad styrelseledamöter har sagt vore en bra framtida riktning för organisationen. Att ha en agenda kan låta mystiskt och hemligt, men det är inte alls tanken. Agendan bör vara öppen och kan till exempel handla om att valberedningen tror att det behöver komma in fler tjejer på ledande poster eller att fler kommuner och klubbar behöver startas i en viss del av distriktet. Inte bara administrera På samma sätt som att det är viktigt att valberedningen vågar ha en agenda är det även viktigt att valberedningen inte bara ser på sig som en grupp som administrerar ett val och dess inkomna nomineringar, utan att den också tar eget initiativ och söker upp personer som ni tror skulle passa bra för förtroendeuppdrag i distriktet. ETT MAJORITETSFÖRSLAG Samtidigt som ni i valberedningen bör ha en agenda och ta fram ett modigt och nytänkande förslag, behöver ni också tänka på att det förslag ni tar fram måste ha en reell chans att accepteras av de flesta medlemmarna. Om det i ert fall innebär en motsättning behöver ni diskutera er fram till hur ni vill förhålla er till den. Att valbereda sina kompisar I många ideella organisationer uppstår nära relationer mellan dem som är aktiva, så också i SSU. Vissa kanske till och med har sina bästa vänner i organisationen. Detta är ju något väldigt positivt med engagemanget i SSU, men det komplicerar också situationen när valberedningen ska göra sitt arbete och förhålla sig neutral till olika kandidater eller kritiskt granska distriktsstyrelsens arbete. Det finns inget färdigt recept för hur sådana situationer ska hanteras, men ett sätt att arbeta förebyggande är att i valberedningen och tillsammans med dem det berör i styrelsen prata om hur ni önskar agera om ett problem skulle uppstå. Spåna i styrelsen:: Vilka situationer kan uppstå? Hur ska vi hantera de situationerna? Valberedningens tillkomst Valberedning väljs av distriktsårskonferensen året innan de själva lägger fram sitt förslag. Eftersom valberedningen väljs av distriktsårskonferensen är det inför den som valberedning är ansvarig och jobbar på uppdrag av, och alltså inte inför styrelsen eller någon annan. Hur tycker medlemmarna att organisationen fungerar idag? Vad har den för styrkor och svagheter? Hur påverkar vårt förslag på förtroendevalda organisationens riktning? SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 5

6 Vem föreslår en valberedning? Olika organisationer har olika traditioner, men på de flesta håll i SSU brukar det vara så att det är de sittande SSUkommunordförandena som pratar ihop sig. Därefter lägger enskilda ombud fram ett förslag till årsmötet på personer som de vill se i en ny valberedning. Hur väl speglar vi sammansättningen av medlemmar i distriktet? Om vi inte speglar sammansättningen väl, hur kan vi göra för att komma tillrätta med det? Om ni har en annan tradition, alltså att valberedningen lägger fram förslag på ny valberedning, kan ni låta dem som är avgående ur valberedningen bereda det valet. Då undviker ni att personer kan föreslå sig själva. Antal ledamöter i valberedningen Enligt SSU:s stadgar ska minst två personer väljas till valberedningen, varav en ska vara sammankallande. För en stor och aktiv organisation kan två personer vara ett ganska litet antal, dels för att arbetsbördan kan bli för stor och dels för att ett avhopp innebär mycket jobb för den som blir lämnad kvar. Dessutom kan en större valberedning täcka in fler perspektiv och samla fler nödvändiga kompetenser. Rekommenderat är att vara 3 5 personer i valberedningen varav, en är sammankallande. Att sätta ihop en valberedning VALBEREDNINGEN BÖR SPEGLA ORGANISATIONEN Sammansättningen i valberedningen bör vara sådan att den på ett bra sätt speglar hur distriktsorganisationen ser ut när det gäller geografi, kön, härkomst och politisk åskådning. Ju bredare representation valberedningen har, desto bättre. Eftersom medlemmar inte kan granska valberedningens arbete i detalj, sänder en blandad grupp ut en signal om att valberedningen kan ta in olika perspektiv, och därmed är mer trovärdig än om gruppen hade varit helt homogen. En blandad grupp riskerar också att i mindre utsträckning fastna i ett tunnelseende eller bara tillfredsställa en viss gruppering och förbise en annan. KOMPETENSER I EN VALBEREDNING Valberedningsarbetet består av många delar och kräver mycket av gruppen som ska inneha uppdraget. Nedan listas de kompetenser som en valberedning är i behov av. Varje person i valberedningen behöver inte inneha alla kompetenser det vore att ställa för höga krav men i valberedningen som helhet bör alla kompetenser som nämns finnas med. Om ni saknar nödvändig kompetens kan ni få hjälp med en utbildning från SSUförbundet eller ABF. Kännedom om organisationen och dess medlemmar För att kunna göra ett bra jobb som valberedning krävs att den genom dess ledamöter är väl förankrad i organisationen. Det innebär både att valberedningen tillsammans har ett stort kontaktnät och kan lyssna in många medlemmar, men även att valberedningen har god kännedom om vad som är SSUdistriktets styrkor och svagheter och vad en ny styrelse kan behöva fokusera på. Med den kännedomen i ryggen behöver valberedningen sedan inse vad som är viktigt i valet av styrelse för organisationens medlemmar, klubbar och kommuner, och kunna motivera för dessa varför de har lagt ett visst förslag. Erfarenhet av att leda en organisation Valberedningen behöver också vara medveten om vad det innebär att sitta i en styrelse och att leda och vara ytterst ansvarig för ett SSUdistrikt. Då kan man bättre förstå vad det är för personer man letar efter och vad som krävs av dessa. Den erfarenheten kan en person ha fått genom att ha haft en framträdande roll i en distriktsstyrelse i SSU eller genom att ha lett en annan större förening. 6 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING

7 Erfarenhet av ideella eller professionella valberednings och rekryteringsprocesser Valberedningens arbete underlättas om en eller flera av dess ledamöter har erfarenhet av att leda eller genomföra en valberednings eller rekryteringsprocess. Det hela kräver en viss metodik, som du kan läsa mer om längre fram i häftet, och valberedningen kan undvika att gå på minor om erfarenhet av processen finns. Erfarenheten kan ha kommit genom att man tidigare rekryterat ideellt aktiva i SSU eller genom att någon i valberedningen har haft ett jobb eller uppdrag där rekrytering eller valberedning ingått. Vilka kompetenser har vi? Vilka kompetenser saknar vi? Hur kan vi hantera det? FÖRTROENDET FÖR VALBEREDNINGEN Förutom att valberedningens arbete görs möjligt genom en rad kompetenser behövs ett grundläggande förtroende för valberedningen som organisationsdel och en acceptans för personerna som utgör valberedningen. Utan det är det svårt att vara en modig och nytänkande valberedning. Att valberedningen är kompetent är en del av att skapa förtroende och legitimitet, men det kan också handla om att valberedningen inte ska ha för nära band med andra förtroendevalda eller att valberedningen är bra på att formulera sig och motivera sina beslut. Att organisera arbetet i valberedningen VALBEREDNINGEN SOM GRUPP Precis som i alla andra grupper påverkas resultatet av valberedningens arbete av hur väl ni som grupp fungerar. En valberednings arbete bygger i hög utsträckning på att varje gruppmedlems röst får höras och att alla vågar säga vad de tycker och tänker. Att komma till den punkten kräver att ni i valberedningsgruppen lägger tid på att stöta och blöta era likheter och olikheter med varandra. Valberedningsarbetet kan också innebära att andra försöker utöva påtryckningar på er som grupp eller på enskilda i valberedningen och då kan det också vara skönt att ni i gruppen kan ventilera det med varandra. Överenskommelser i gruppen Som grupp är det också viktigt att ni kommer överens om vilka spelregler som gäller för arbetet. En sådan sak kan vara att det som sägs i valberedningsgruppen, till exempel era åsikter om nominerade eller kandidaters personliga information, stannar hos er. Fundera själv: Vad är viktigt för mig för att vi ska fungera väl som grupp? Vilka överenskommelser vill jag att vi i gruppen gör? Hur ser organisationens förtroende ut för oss som valberedning? Hur kan vi bygga upp eller öka vårt förtroende? SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 7

8 SAMMANKALLANDE I VALBEREDNINGEN Valberedningsarbetet består av många delar och kräver mycket av gruppen som ska inneha uppdraget. Nedan listas de kompetenser som en valberedning är i behov av. Varje person i valberedningen behöver inte inneha alla kompetenser det vore att ställa för höga krav men i valberedningen som helhet bör alla kompetenser som nämns finnas med. Om ni saknar nödvändig kompetens kan ni få hjälp med en utbildning från SSUförbundet eller ABF. VALBEREDNINGENS SEKRETERARE I många organisationer har valberedningen en sekreterarfunktion. I SSU saknar vi denna tradition, och det står heller inget om det i våra stadgar. Trots det kan det vara nyttigt att ha en sekreterare. Hen ansvarar för att dokumentera de möten som valberedningen har och de beslut som fattas där. Valberedningen kan utse en sekreterare inom sig och rollen kan rotera inom gruppen. Protokollen är inte offentliga dokument utan till för att ni i valberedningen själva ska kunna följa upp ert arbete och se efter vad ni beslutade senast ni sågs. VALBEREDNINGENS RESURSER När valberedningen ska träffas för att ha möte eller resa runt i distriktet på medlemsaktiviteter kan det behövas pengar till resor eller mat. Eftersom ni i valberedningen fått ert uppdrag från årsmötet bör det vara det som beslutar om valberedningens budget, men i praktiken brukar en överenskommelse göras med styrelsen om hur mycket pengar valberedningen har att röra sig med. 8 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING

9 DEL 2 Arbetsprocessen i en valberedning Ordet rekrytering kan låta väldigt formellt och kopplat till arbetslivet och kännas långt bort från vad vi i SSU sysslar med, men det som avses här i häftet är helt enkelt processen med att hitta rätt personer till de uppdrag som finns i distriktet. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 9

10 förberedelser OMVÄRLDSKOLL En stor del av valberedningens tid under ett år går åt till att följa SSUdistriktet och dess medlemmar för att vara uppdaterad på vad organisationen i framtiden kommer att kräva av sina förtroendevalda. Som valberedning bör ni försöka prata med så många som möjligt av distriktets medlemmar och företrädare för klubbar och kommuner. Det kan ni göra genom att resa runt till klubbar och kommuner och träffa dem på deras aktiviteter och genom att vara med på distriktsgemensamma verksamheter. Dela upp mellan er i valberedningen vem som ska delta i vilka träffar. Självklart bör ni också prata med dem som innehar förtroendeuppdrag idag, både mitt under deras mandatperiod och när perioden närmar sig sitt slut. Då kan ni höra efter vilka utmaningar de tycker att organisationen står inför den kommande tiden och hur de tycker att styrelsearbetet och styrelsens sammansättning har fungerat. AGENDA Att formulera en agenda innebär att ni i valberedningen skapar er en bild av vad ni tycker att distriktet har för förbättringsområden och en idé om hur ni genom ert arbete kan bidra till att distriktet blir mer framgångsrikt i framtiden. En agenda behöver inte vara en så kallad kontraagenda, det vill säga gå emot vad andra aktörer i distriktet tycker, utan det kan mycket väl vara så att valberedningen delar bilden av distriktet med många klubbar och kommuner och med distriktsstyrelsen. KRAVSPECIFIKATION Grunden i valberedningens arbete är att ha bra koll på vad det är man eftersöker. En kravspecifikation är en lista på vilka nödvändiga och önskvärda erfarenheter och egenskaper man letar efter hos en person som ska inneha ett uppdrag. Kravspecifikationen används sedan som måttstock när ni intervjuar kandidater: Hur väl stämmer personens egenskaper och erfarenheter överens med det vi letar efter? I skapandet av kravspecifikationen utgår ni från er omvärldskoll och er agenda för att få fram vad ni tycker att organisationen kräver av till exempel en ny kassör eller studieledare. I SSU:s distriktsmaterial Aktiva och förtroendevalda kan du läsa mer om de olika posterna i en distriktsstyrelse och få inspiration till kravspecifikationer. Vilka egenskaper och erfarenheter eftersöker vi för en styrelseledamot i allmänhet? Vilka egenskaper och erfarenheter eftersöker vi för de specifika uppdragen i styrelsen eller som revisor? jakten på kandidater BERÄTTA ATT DET ÄR PERSONVAL PÅ GÅNG Sprid budskapet om att det kommer att vara personval i så många kanaler som möjligt. Ta hjälp av distriktsstyrelsen för att få göra inlägg i sociala medier och epostutskick. Berätta om de olika posterna på ett lockande sätt så att fler kan tänka sig att nominera sig själva eller andra. Skilj på nyval och omval Ta reda på hur de som innehar förtroendeuppdrag i dagsläget ställer sig till att ställa upp för omval, alltså vara kvar under ytterligare ett år. När man annonserar att det är dags för personval i samband med distriktsårskonferensen brukar det inte se så snyggt ut om man annonserar ut ett uppdrag som någon vill behålla. Det signalerar att personen inte har skött sig och att medlemmar är missnöjda med hens insats. Självklart får en medlem kandidera mot en förtroendevald som vill sitta kvar. I slutändan är 10 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING

11 det distriktsårskonferensen som beslutar om vem som får uppdraget. I er annonsering kan ni gå ut med kortversioner av kravspecifikationerna, men där klargöra om det gäller nyval eller omval. TA EMOT NOMINERINGAR Sätt upp en epostadress dit nomineringar kan skickas och bestäm en period under vilken ni tar emot och själva samlar in nomineringar. Låt inte perioden börja för tidigt. Om det är väldigt långt kvar till dess att distriktsårskonferensen ska äga rum, finns det risk att för mycket fokus läggs på personvalen och årsmötet och att för lite fokus läggs på den verksamhet som ska göras fram till distriktsårskonferensen. LETA REDA PÅ KANDIDATER Under er nomineringsperiod är det inte bara viktigt att ni tar emot nomineringar, det är också viktigt att ni själva är ute och letar efter kandidater. Många som skulle passa er kravspecifikation för ett visst uppdrag inser inte själva att de är perfekta för en roll. Många är också för blyga för att nominera sig själva, så ju mer ni uppmuntrar dem, desto bättre! urvalsprocessen Målet med urvalsprocessen är att komma fram till vem ni vill föreslå till respektive uppdrag. Nedan nämns metoder för detta och några andra saker som är viktiga att tänka på. METODER FÖR URVAL Intervju I en urvalsprocess är intervjun den mest beprövade metoden. Genom att intervjua en person kan ni få en bild av vilka erfarenheter hen har, vad hen har för vision för SSUdistriktet och hur väl förankrad hen är i organisationen. Bilden jämför ni sedan med er kravspecifikation. Exempel på intervjufrågor: Vem är du? Berätta om dig själv. Vad har du för bakgrund i SSU? Varför vill du kandidera till det här uppdraget? Vad tycker du är SSUdistriktets styrkor och svagheter? Om du föreställer dig SSUdistriktet om 5 år, hur ser det ut då? Allteftersom nomineringarna kommer in bör ni ta kontakt med kandidaterna för att höra om de accepterar nomineringen och ställer upp för val. Ibland har personer goda skäl att tacka nej till att ingå i personvalsprocessen. Vilka kanaler kan vi använda oss av för att nå ut till så många potentiella kandidater som möjligt? Hur kan vi gå tillväga för att själva samla in nomineringar? Kolla med andra Efter en intervju kan det ibland kännas som att de fortfarande finns en rad frågetecken runt en person. En vanlig metod för att klara ut dessa är att fråga personer som tidigare suttit i samma styrelse eller ingått i samma projektgrupp som den nominerade vad de har för bild av personens styrkor och svagheter. Det kan komplettera bilden ni har av den nominerade. EN GRUPP SOM FUNGERAR TILLSAMMANS Det är svårt att i förväg veta om de personer ni väljer att föreslå kommer att fungera bra tillsammans i en styrelse eller revisorsgrupp. Några saker man ändå kan titta efter är huruvida personerna som kandiderar verkar vara samarbetsinriktade eller ej. Ni kan också försöka lista ut om de personer som aspirerar på ledarroller går bra ihop och skulle SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 11

12 komplettera varandra eller bli varandras rivaler. Slutligen kan ni också hålla utkik efter om det är något som försvårar gruppens förmåga att bygga upp tillitsfulla relationer till varandra, till exempel en tidigare konflikt. Jämn representation Inledningsvis brukar grupper där personerna som ingår är väldigt lika fungera bäst, men på sikt, och i en organisation som SSU, har man stor nytta av att som grupp representera många olika perspektiv. UTARMA INTE DEN LOKALA VERKSAMHETEN Att den lokala verksamheten blomstrar är grunden i SSU:s framgång. Den behöver fungera bra för att nya medlemmar ska strömma till och vilja vara med. Ni i valberedningen kommer med största sannolikhet hitta många potentiella kandidater som också har en ledande roll i sin klubb eller kommun. Då behöver ni säkerställa att den lokala verksamheten fortsätter med gott resultat, trots att personen lägger mindre av sin tid och sitt engagemang där. Om det inte är säkert att det kommer bli så bör ni överväga att hitta en annan kandidat. FRÅGA KANDIDATERNA Som valberedning är det rekommenderat att ni föreslår specifika personer till specifika poster. För många styrelser är det en för stor utmaning att själva under deras första och konstituerande möte komma överens om vem som passar bäst för en viss post. Det skapar mindre osäkerhet om de ramarna finns givna från distriktsårskonferensen. När ni i valberedningen har bestämt er för vilka personer ni vill föreslå måste ni fråga dem om de accepterar att vara med på valberedningens förslag. Om de tackar nej, kan ni i vissa fall behöva göra större ändringar i ert ursprungsförslag. Börja därför alltid med att fråga dem som det råder mest osäkerhet kring. för eller skulle uträtta ett uppdrag särskilt bra. I andra fall kan en person ha svårt att se att organisationen fortfarande behöver att hen är kvar på sin post ytterligare en mandatperiod. I ett tredje fall kan en person behöva hjälp med att inse att det är dags att lämna över till någon annan. DE SOM INTE FÖRESLÅS AV ER Ni behöver också höra av er till de personer som nominerats och varit med i processen men som inte kommer att föreslås till någon post av er. För det första behöver ni fråga om de vill fortsätta kandidera eller om de drar tillbaka sin kandidatur. För det andra kan ni resonera om hur de kan hitta andra vägar för sitt engagemang i SSU. Självklart vill ni se till att behålla så mycket engagemang som möjligt bland dem som är aktiva i distriktet. Hur vill vi att vår planering ska se ut? att presentera sitt förslag EN BRA PRESENTATION En bra presentation består av ett snyggt formgivet häfte med en kort text om varje föreslagen kandidat, gärna med en bild av personen. I presentationen bör ni också ha med namn och en mening om varje person som ni inte valt att föreslå men som ställer upp till samma post. I presentationen kan ni också beskriva er arbetsprocess så att medlemmarna får en bild av vad ni som valberedning har gjort under året. Lägg fram er presentation i god tid före distriktsårskonferensen så att medlemmarna har en chans att diskutera och ta ställning till ert förslag. Övertala när det behövs I vissa fall kan ni som valberedning behöva resonera med de nominerade om deras roll i organisationen. I vissa fall inser en person inte själv att hen är mogen 12 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING

13 MOTIVERA VÄL När ni presenterar ert förslag muntligt på distriktsårskonferensen bör ni låta medlemmarna följa med i ert resonemang. Berätta om er agenda och vad ni tror är bra för distriktet. Berätta om de olika kandidaternas kompetenser, egenskaper och erfarenheter. Berätta även om gruppen som helhet och hur de olika personerna kan komplettera varandra. Om ni har svårt att uttrycka hur ni motiverar era förslag behöver ni nog tänka efter en runda till. FÖRANKRA DITT FÖRSLAG Som valberedning är ens önskan att förslagen som läggs till distriktsårskonferensen går igenom med stor majoritet. Vissa gånger kan en distriktsårskonferens vara rörande överens om vilka kandidater som passar för olika uppdrag, men ibland krävs det att valberedningen jobbar för att förankra sitt förslag. Det innebär att ni motiverar för olika grupper av medlemmar varför förslaget är bra. METODER FÖR FÖRANKRING Det finns många olika metoder för förankring. Den kan handla både om att berätta om det färdiga förslaget eller att i ett tidigare skede berätta om valberedningens arbete och skapa en förtroendefull relation med medlemmar, klubbar och kommuner. För att veta vilken metod för förankring som passar bäst för just er kan ni kartlägga distriktets olika aktörer. Utgå från modellen och placera in aktörerna på kartan utifrån om de är högljudda eller lågmälda respektive håller med eller inte håller med er. Målet är att alla ska tycka att ert förslag bidrar till att göra SSUdistriktet bättre. Vilka metoder för förankring passar vår situation? Kandidatutfrågning Kan också kallas hearing. Kandidaterna till en viss post deltar i en debatt eller ett samtal och redogör för sina åsikter. Personvalskampanj Kandidatens egen kampanj till en post bidrar till att medlemmarna får mer information inför sitt val. Besök i klubbar och kommuner Träffa medlemmar på deras hemmaplan och prata om er agenda och valberedningsprocessen. Telefonrunda Ring till företrädare för klubbar och kommuner och samtala om de olika kandidaterna. Delta i distriktsaktiviteter Var med när distriktet arrangerar kurser och samlingar. Mingla med medlemmar och be att få hålla en kort presentation. Enskilda samtal Träffa personer med stort inflytande i distriktet och berätta ingående hur valberedningen resonerar. KARTLÄGG DISTRIKTETS AKTÖRER Håller med Högljudda Lågmälda Håller inte med Hur högljudd eller lågmäld gruppen eller aktören är påverkar dels hur mycket de själva bryr sig om personvalen, dels hur mycket de påverkar andra i distriktet. Att en aktör håller med er redan från början är givetvis till er fördel, men det är förmodligen viktigare att ta reda på vilka det är som inte håller med. Lägg upp fyra olika strategier beroende på i vilken fyrkant aktören befinner sig. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING 13

14 Introduktion och utvärdering Som valberedning är det traditionellt så att man andas ut när man har presenterat sitt förslag på distriktsårskonferensen och det har röstats igenom, men om ni som valberedning vill ge de nyvalda riktigt bra förutsättningar att komma igång och lyckas med sitt uppdrag, finns det några saker ni kan göra för dem. I SSU är det vanligtvis inte valberedningens uppgift att ordna med dessa saker, men kanske kan ni vara de som startar en ny tradition? STÖD I ATT PLANERA FÖRSTA TRÄFFEN Berätta för den nya ordföranden att ni gärna hjälper till att planera första träffen med nya styrelsen. Ni känner ju dem som har blivit valda och har redan pratat om deras styrkor, svagheter och behov i en grupp. Dela med er av den informationen till distriktets nya ledning så att de kan planera introduktionen på ett bra sätt. ÖVERLÄMNING FRÅN DE AVGÅENDE FÖRTROENDEVALDA I egenskap av valberedning har ni ju också varit i kontakt med den gamla styrelsen. Även här kan ni bidra genom att ställa krav på dem som avgår i den gamla styrelsen att ha en överlämningsträff med dem som är nya i styrelsen eller dem som bytt post. UTVÄRDERING För valberedningens del kan det vara skönt att få ett avslut på det arbete som har pågått under året. För dem som kommer att vara med i valberedningen även kommande år kan det också vara värt att summera vad som har varit bra under året och vad som kan förbättras. Ta er därför tid till att ha en utvärderingsträff där ni går igenom året som varit. Vad kan vi göra för att ge de nya förtroendevalda en så bra start som möjligt? När ska vi träffas för utvärdering? 14 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 VALBEREDNING