distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP"

Transkript

1 distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

2

3 innehåll 4 Stöd till klubbar och kommuner DEL 1 5 Organisera ert stöd 7 Nyckelpersoner DEL 2 9 Utbildning 12 Guidesamtal 13 Att göra aktiviteter tillsammans med klubben eller kommunen 14 Att göra aktiviteter åt klubben eller kommunen SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 3

4 stöd till klubbar och kommuner Grunden i SSU är framgångsrika klubbar och kommuner. I häftets första del kan ni läsa om hur ni organiserar ert stödjande arbete och hittar nyckelpersoner på lokal nivå. Del två beskriver de metoder som kan användas för att som distriktsorganisation utmana, uppmuntra och stödja aktiva i den lokala verksamheten. I varje avsnitt finns frågor för er i distriktsstyrelsen att diskutera med varandra och komma överens om. INNEHÅLL Varför bra stöd till klubbar och kommuner är avgörande Olika sätt att organisera stödet Hur du hittar nyckelpersoner i den lokala verksamheten Effektivt stöd genom utbildningar och guidesamtal Mindre effektivt stöd genom att göra aktiviteter med VARFÖR STÖD TILL KLUBBAR OCH KOMMUNER När SSU växer sig större sker det främst genom att medlemmar i klubbar och kommuner värvar sina vänner, skolkompisar och arbetskamrater. Nya medlemmar kommer i kontakt med SSU genom en aktivitet på sin ort eller en politisk träff. De medlemmar som tar några steg i engagemangstrappan och börjar aktivera sig i SSU gör det i sin egen klubb. Påverkansarbete gentemot arbetarkommunen sker på hemmaplan. Det lokala engagemanget är grunden i SSU och därför behöver SSUdistriktet ge näring åt och kunskap till alla som aktiverar sig där. Visst finns det medlemmar som i sina klubbar och kommuner ordnar allt på egen hand och har full koll på läget, men för många är SSUklubben eller SSUkommunen den första förening medlemmen bedriver egen verksamhet i. Då kan det vara svårt att veta hur man bokar en föreläsare eller hur man får människor att komma på en aktivitet saker som du gör i sömnen. I sådana lägen är det guld värt att ha ett stöttande SSUdistrikt att vända sig till. Som distriktsstyrelse kan det samtidigt vara lätt att tappa fokus på den lokala verksamheten. Man tar den för given och fokuserar på det man upplever vara mest akut just nu, rekrytering av anställda, halvårsrevision och distriktsårskonferens. Och ja, som distriktsstyrelse har man många och skiftande uppgifter, men ett förlorat fokus på medlemmar och den lokala verksamheten kan leda till en ganska dyster framtid med färre lokala aktiviteter, mindre politiskt förändringsarbete och ett krympande medlemsantal. Att ta ansvar för att klubbar och kommuner utvecklas i positiv riktning är förmodligen den viktigaste organisatoriska insatsen distriktet kan ägna sig åt. Om det var längesen du själv var aktiv i en SSUklubb eller om du saknar den erfarenheten kan du ta en titt i SSU:s klubbmaterial. I de fem häftena kan du läsa om aktiviteter, demokrati och ekonomi, aktiva, förtroendevalda samt medlemmar i en SSUklubb. För varje område går det att läsa om vad man kan tänka på som klubbstyrelse och hur man kan gå tillväga för att bedriva framgångsrik klubbverksamhet. Materialen finns att beställa från SSUförbundet och i digital form på 4 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

5 del 1 Innan ni i distriktsstyrelsen kastar er in i arbetet och börjar spåna kring vilka roliga utbildningar ni kan erbjuda och vilken klubb som har mest potential att växa under året, kan det vara bra att fundera över vilka förutsättningar ni har och var ni befinner er idag. En sådan sak som att ha pengar till en anställd eller inte är förmodligen något som påverkar hur ni väljer att organisera stödet. Vilka nyckelpersoner som finns på klubb och kommunnivå är också något som påverkar hur framgångsrikt den lokala verksamheten kommer att utvecklas. Organisera ert stöd VÄLJ ORGANISATIONSFORM Stödet till klubbar och kommuner går att organisera på olika sätt. Det finns för och nackdelar med flera av alternativen. Diskutera i distriktsstyrelsen vad ni tror passar bäst i just ert distrikt. Hela distriktsstyrelsen är involverad Ett sätt att organisera stödet är att distriktsstyrelsen ansvarar för alla klubbar och kommuner, enskilt eller i par. Klubben kan antingen vara distriktsstyrelseledamotens hemklubb eller vara utvald på andra kriterier. En fördel med detta sätt är att hela styrelsen tillsammans tar ansvar för utvecklingen i klubbar och kommuner. En nackdel kan vara att distriktsstyrelsens ledamöter har olika mycket tid eller kunskap för att ge stödet och att stödet som en konsekvens av det varierar kraftigt i kvalitet. Distriktsstyrelsen tillsätter en grupp ideella Om det i distriktet finns aktiva som varken sitter i distriktsstyrelsen eller är aktiva i en klubb eller kommun och har erfarenhet av ledarskap och projektledning, kan det vara värt att tillsätta en grupp med ideella krafter som kan erbjuda stöd. Fördelen med det är att det är ett bra sätt att ta tillvara gamla aktivas engagemang och se till att kunskaperna stannar kvar i distriktet. Nackdelen är att det är svårt att ställa krav på ideella. Stödet tar i det här fallet den form som passar gruppen. Ansvaret delegeras till distriktsombudsmannen Ett tredje sätt att organisera stödet är att delegera stora delar av ansvaret till en eller flera anställda om sådana finns i distriktet. Den anställda kan då ansvara för att arrangera utbildningar för klubb och kommunaktiva och erbjuda guidesamtal och handledning till olika projekt och verksamheter. Fördelen med detta är att en anställd kan avsätta tid för uppgiften och förmodligen också kommer att bli väldigt bra på att erbjuda stöd eftersom hen gör det så mycket. Nackdelen kan dock vara att anställda är SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 5

6 dyrt och att organisationen riskerar att bli svag om nyckelfunktioner som stöd till klubbar och kommuner endast utförs med hjälp av anställd arbetskraft. Kombination av ovanstående Förmodligen är en kombination av ovanstående alternativ det allra bästa. Kanske kan distriktsombudsmannen erbjuda utbildningar och handledning, en grupp gamlingar stå för guidesamtal och distriktsstyrelsen ansvara för att hitta och utveckla nyckelpersoner? SSUdistriktens förutsättningar skiljer sig åt, så det är svårt att hitta eller rekommendera en modell som passar alla. Fundera därför över hur just ni vill ha det. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka mål har vi för stödet till klubbar och kommuner? Vem är ansvarig för att uppfylla målen? När ska vi utvärdera hur det har gått för oss? SÄTT MÅL FÖR STÖDET Oavsett hur ni väljer att organisera stödet är det viktigt att ni sätter mål för stödet. Det kan handla om att erbjuda klubbstyrelseutbildningar till alla klubbar och kommuner, att hitta nyckelpersoner för att starta upp en ny kommun, att ni ska verka för att klubbar och kommuner ska öka i medlemstal eller göra fler aktiviteter. Diskutera i distriktsstyrelsen: Hur vill vi organisera stödet till klubbar och kommuner? Vad blir respektive distriktsstyrelseledamots ansvar? Vilka ideella kan vi involvera? Vad vill vi delegera till eventuella anställda? DIN ROLL För att kunna ge ett bra stöd till klubbar och kommuner krävs en särskild typ av ledarskap. Som ledare i SSU är du kanske själv van vid att driva dina egna frågor, projekt och verksamheter. När stöd ges till klubbar och kommuner är det viktigaste inte att du når resultat eller får stå i centrum, utan att de som är aktiva i klubben känner att de utvecklas och får syssla med sådant som de tycker är kul och viktigt. I del två kan du läsa mer om vilka metoder du kan använda för att bedriva ett ledarskap som uppmuntrar det. 6 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

7 Nyckelpersoner När man tittar på vad som har gjort SSU framgångsrikt i en kommun eller i ett bostadsområde, så beror det nästan alltid på att det har funnits en eller några personer som har haft en enastående förmåga att få med sig andra på tåget. Dessa personer kan vi kalla för nyckelpersoner. SSU är i behov av nyckelpersoner för att fungera som organisation och fullfölja vårt uppdrag om att samla, skola och påverka. En stor del i att stödja klubbar och kommuner handlar om att hitta nyckelpersoner, inspirera dem till engagemang och ge dem det stöd och den utbildning de är i behov av. EGENSKAPER HOS NYCKELPERSONER När du ska spana efter en nyckelperson, vad är det då du letar efter? En nyckelpersons huvudsakliga verktyg är det egna ledarskapet. Det innebär att en nyckelperson behöver vara social, förtroendeingivande och ha en vilja att få saker att hända. Det sociala kanske är det som är enklast att se. Personer som är utåtriktade har ofta stora nätverk och många vänner i sociala medier. Det är också en person som många känner till eller har en ytlig relation till och som många på orten eller i skolan kan identifiera sig med. Att vara förtroendeingivande handlar om att kunna få med sig andra på en idé, till exempel en viss fråga att driva eller aktivitet att genomföra. Det innebär också att folk uppfattar personen som reko och schyst. Sist, men inte minst, krävs att personen själv vill att samhället i stort eller orten där hen bor ska förändras till det bättre. Det ultimata är om personen har erfarenhet från att driva egna projekt sedan tidigare, men eftersom många är väldigt unga när de aktiverar sig i SSU är det inget att räkna med. gäller att hitta nyckelpersoner men också vad gäller dessa nyckelpersoners egenskaper. Man ska heller inte underskatta människors förmåga att växa in i en nyckelpersonsroll. HITTA NYCKELPERSONER Börja leta efter nyckelpersoner i SSU:s befintliga nätverk. Kolla medlemsregistret, skolornas fotokataloger, facebookgrupper och dina egna vänner och följare i sociala medier. Det är såklart mycket enklare att börja ge stöd till och inspirera någon som redan har tagit steget att gå med i SSU, men om det saknas lämpliga personer kan du behöva titta även utanför organisationen. På mindre orter brukar det vara enklare att hitta rätt person. Om du hör runt med några personer i samma åldersgrupp som den du eftersöker, kan de nog peka dig rätt. På större orter där nätverken är lösare kan det vara lite svårare. Ett annat sätt att hitta lämpliga nyckelpersoner är att ta kontakt med personer som gjort sig synliga genom andra föreningar eller sociala rörelser och fråga om de är intresserade av att engagera sig i SSU. Uppenbarligen har de ett driv och genom SSU kan de få en plattform för att engagera sig och påverka. Om du och den person du hittar är bekanta eller har gemensamma vänner så kan det vara odramatiskt att ta en fika och prata om allt roligt och viktigt man kan göra i SSU. Om ni inte känner varandra kan du innan ert samtal bjuda in personen till en aktivitet i grannklubben eller som SSUdistriktet anordnar så att hen får en bild av vad SSU är. Diskutera i distriktsstyrelsen: I vilka av distriktets klubbar och kommuner saknar vi nyckelpersoner? Hur kan vi gå tillväga för att hitta nyckel Uppräkningen ovan kan ses som en drömbild av en nyckelperson. I en ideell organisation som SSU får man jobba med de resurser som finns, både vad SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 7

8 BEHÅLLA OCH UTVECKLA NYCKEL PERSONER Att behålla nyckelpersoner handlar om att hålla uppe intresset för de politiska frågorna, engagemanget i SSU och känslan av att verksamheten utvecklas. Som mentor, fadder eller kontakt till en nyckelperson har du en avgörande roll i hur dennes bana för engagemang i SSU ser ut och utvecklas. Det handlar om att hitta rätt balans mellan att utmana, stödja, uppmuntra och credda. Utbilda och handleda I SSU är skolning sedan länge ett beprövat och framgångsrikt sätt att utveckla våra medlemmar. Se till att de personer du är kontaktperson till får såväl lokala verktygsutbildningar för sig och sina vänner som spetsiga nationella utbildningar inom områden som intresserar dem. Utbildningar är ett bra sätt att utmana en person att nå högre och uträtta mer. Senare i det här häftet kan du läsa mer om förslag på sådana utbildningar. Utbildningar brukar ofta vara generella och är ofta inte nog när en person har fastnat vid ett särskilt problem. Där kan du som fadder snarare behöva gå in och coacha och stödja för att personen ska komma vidare. I SSU brukar vi kalla det guidesamtal. Läs mer om guidesamtal och hur du kan ge konkret stöd och positiv uppmuntran längre fram i häftet. Dela med dig Nyckelpersonen är ofta väldigt social. Sådana människor uppskattar förmodligen och drivs i sitt engagemang av att träffa fler som är likasinnade. Du som har varit aktiv i SSU ett tag känner förmodligen många människor inom såväl SSU som övriga arbetarrörelsen. Ge din nyckelperson ett större socialt sammanhang genom att bjussa på ditt eget nätverk. Om du och SSUdistriktet har tillgång till värdefulla resurser som kan komma väl till pass i en klubb eller kommun, se till att dela dessa med era lokalt aktiva nyckelpersoner. Det kan handla om pengar för att bedriva verksamhet, arbetarrörelseägda lokaler eller mediekontakter. Allt som gör det enklare att bedriva lokal verksamhet kommer att uppskattas. Uppmärksamma och uppmuntra Alla människor, särskilt de som tar stort ideellt ansvar, behöver uppmärksammas för den tid och det arbete de lägger ner. Så fort du ser minsta tecken på framgång, se till att uppmärksamma det. Dels kan du själv ta kontakt med personen och berätta hur stolt eller glad du är att saker går bra, dels kan du se till att andra i distriktet och SSU får höra om vad personen och dess SSUklubb eller SSUkommun har åstadkommit. Du och den du är mentor för kommer förmodligen att prata en hel del om vad som är på gång i SSUklubben eller SSUdistriktet just nu. Det är ju fullt rimligt att fokusera på det som händer på kort sikt, men kom också ihåg att prata om de större frågorna, vad som driver er rent politiskt och varför det är värt och viktigt för er personligen att engagera sig. Fundera själv: Hur kan jag bidra till att vi i distriktet behåller och utvecklar nyckelpersoner? 8 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

9 del 2 Det finns fyra metoder för att ge stöd till klubbar och kommuner: Utbildningar, guidesamtal, att göra med klubben och att göra åt klubben. Det som främst skiljer dessa metoder åt är deras effektivitet, det vill säga hur mycket tid eller energi det tar för SSUdistriktet att se resultat på klubb och kommunnivå. Smartast är därför att börja med utbildningar. Om det inte ger önskat resultat kan man gå vidare och erbjuda guidesamtal. Om klubben trots guidesamtal inte lyfter kan man behöva gå in och skapa aktiviteter och bygga upp klubben tillsammans med dess aktiva. I sista hand, när inget annat fungerar, kan SSUdistriktet gå in och göra saker åt klubben. Utbildning Syftet med utbildningar är i första hand att sprida nödvändig kunskap till de som är aktiva i klubbar och kommuner. Utbildningar blir i det här avsnittet ett samlingsnamn för flera utbildningsformer: Workshops, helgkurser, rollspel etcetera. Här nedan presenteras ett antal grundläggande utbildningar i den prioritetsordning det är rekommenderat att hålla dem. VARFÖR UTBILDNING ÄR EFFEKTIVT Utbildning är tids och energieffektivt för SSUdistriktet av flera skäl. Det mest uppenbara är att en utbildning, till skillnad från guidesamtal eller handledning, kan ges till en större grupp personer samtidigt. Utbildningar, till exempel en klubbstyrelseutbildning, kräver också kortare förberedelsetid för utbildaren ju fler gånger den hålls. Utbildningar då flera personer med samma uppdrag, till exempel en studieledarutbildning, samlas är också ett grymt sätt för aktiva i distriktet att skapa nätverk och utbyta erfarenheter med varandra. Utbildningar fungerar även som ett effektivt sätt att sätta agendan för klubbar och kommuner. Om ni har ett beslut från distriktsårskonferensen på att öka ert medlemstal når ni det lättare om ni erbjuder medlemsvärvningsutbildningar. Om ni vill att klubbar och kommuner fokuserar på påverkansarbete kan det uppnås genom att sprida mer kunskap om opinionsbildning och lobbying. Nackdelen med utbildning som metod för att ge stöd till klubbar och kommuner är att utbildningar riskerar att bli för generella. Bara för att en person deltagit på en utbildning om hur man bäst sköter klubbens ekonomi betyder det inte nödvändigtvis att personen vet hur hen ska gå tillväga. Det kan alltså vara svårt för den enskilda att på egen hand förstå hur den ska tillämpa kunskapen. Detta kan i SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 9

10 viss mån avhjälpas genom mycket övningar och tid för reflektion under utbildningens gång, men faktum kvarstår att man oftast är en eller två handledare och desto fler deltagare. Alla distriktsombudsmän har genom SSUförbundets intranät tillgång till något som kallas Insatspaketet som tillhandahålls av SSUförbundets distriktsutvecklare. Där kan du läsa mer om hur du sätter ihop och håller bra utbildningar och workshops. GRUNDKURSER SSU:s grundkurser riktar sig till alla medlemmar och inte bara till dem som är aktiva i sin klubb eller kommun. Däremot kan de vara till stor hjälp för klubboch kommunaktiva som vill väcka intresse för SSU hos sina medlemmar och få in fler i sin verksamhet. SSU har ett material som särskilt vänder sig till de som ska arrangera grundkurser och till de handledare som ska hålla i en etta, tvåa eller trea. Till materialet hör också en schyst deltagarbok. Vänd dig till SSUförbundets studieombudsman eller för att få tag på materialet. KLUBBSTYRELSEUTBILDNING Syftet med klubbstyrelseutbildningar är att hjälpa varje klubb eller kommunstyrelse att förstå vad det innebär för just dem att leda en klubb. För att ge klubbstyrelsen en rejäl chans att lyckas med sin verksamhet är en klubbstyrelseutbildning det minsta SSUdistriktet bör erbjuda. Inför utbildningen analyserar workshophållaren var klubben har sina styrkor och svagheter för att kunna inrikta utbildningen på klubbens behov. Just på grund av utbildningens karaktär, med fokus på den enskilda klubbens styrkor och svagheter, passar det ofta bäst om utbildningen hålls för en eller två klubbar i taget. Som stöd i genomförandet av klubbstyrelseutbildningarna finns SSU:s fem klubbmaterial. Utbildningen kan ses som en interaktiv genomgång av klubbmaterialet där styrelsen får en helhetsbild av hur de ska gå tillväga för att hantera aktiviteter, demokrati och ekonomi, aktiva, förtroendevalda samt medlemmar (som även är namnen på materialen). I Insatspaketet som tidigare nämnts finns förslag på ett flertal övningar kring varje område i klubbens verksamhet som är möjliga att anpassa efter klubbens utvecklingsnivå. FUNKTIONSSPECIFIKA UTBILDNINGAR När klubbstyrelsen som grupp har fått chans att utbildas och prata om sin framtid på en klubbstyrelseutbildning är nästa steg att utbilda klubbens eller kommunens olika ledamöter i sina respektive uppdrag. Genom att samla alla som innehar en viss post i distriktet får de också möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter kring sitt uppdrag. Stadgereglerade poster I SSU:s klubbmaterial rekommenderas att en klubb har vissa poster eller uppdrag i sin styrelse. Först kommer de stadgereglerade posterna ordförande, kassör och studieledare. Eftersom alla klubbar har personer på dessa poster rekommenderas att enskilda utbildningar hålls för dessa. Ny post som aktivitetsgruppsansvarig I klubbmaterialet finns en ny post som aktivitetsgruppsansvarig. Uppdraget bygger på att klubben har eller vill starta aktivitetsgrupper, alltså grupper av medlemmar som driver egen verksamhet utanför styrelsen. Samma typ av ledarskap som behövs när man ger stöd till klubbar och kommuner kan vara aktuellt när en aktivitetsgruppsansvarig ska stödja aktiva i klubben. Kombinationsposter I en liten styrelse är det orealistiskt att tänka sig att alla poster eller ansvar innehas av olika personer. Det vanligaste är nog att en person till exempel är både kassör och kampanjledare. För de poster som ofta innehas i kombination med andra poster, exempelvis sekreterare, kampanjledare, medlemsansvarig, facklig ledare och internationell ledare, bör ni i distriktsstyrelsen utifrån distriktets resurser och målsättningar bestämma vilka utbildningar som är värda att hålla. 10 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

11 EXEMPEL PÅ ÅRSPLAN FÖR UTBILDNINGSINSATSER Januari Årsmötesutbildning Mars Medlemsvärvningsutbildning, Klubbstyrelseutbildning April Funktionsutbildning Maj Aktivitetskickoff September Medlemsvärvningsutbildning Oktober Aktivitetskickoff November Valberedningsutbildning Spritt över hela året Grundkurser Valberedning Sist, men inte minst, kan klubbars och kommuners valberedningar behöva utbildning och vägledning i sitt uppdrag. Ju bättre valberedningsarbete som sker, desto skickligare klubbstyrelseledamöter har ni att se fram emot under nästa år. När det gäller funktionsspecifika utbildningar för klubb och kommunaktiva finns det tyvärr inga färdiga mallar från SSUförbundet. Däremot kan du läsa mer om varje post i SSU:s klubbmaterial Förtroendevalda. FÖRDJUPNINGSKURSER OM ORGANISATION I SSUdistriktet kan ni hålla fördjupningskurser inom vilket område ni än önskar, men just för att stödja klubbar och kommuner är några särskilda fördjupningskurser om organisation rekommenderade. Årsmötesutbildning När årsmötesperioden närmar sig lönar det sig ofta att samla ihop klubbar och kommuner till en årsmötesutbildning. Alternativet är att ringa eller träffa alla och lära ut hur ett årsmöte går till. En utbildning blir både roligare och mer tidseffektiv. På utbildningen kan ni prata om vad som behöver förberedas inför mötet, öva på hur ett möte går till och lära ut vilka dokument som behöver sparas, till exempel till klubbverksamhetsstödet. Medlemsvärvningsutbildning Inför distriktets egna kampanjperioder eller de nationella kampanjerna är det smart att utbilda klubbar och kommuner i hur de kan medlemsvärva och göra kampanjen på sitt sätt. Då kan kampanjen pågå på flera platser samtidigt och distriktsorganisationen få avlastning i genomförandet av kampanjen. Under utbildningen kan ni sätta lokala mål för kampanjen, skapa en kampanjplan och öva på samtalsteknik. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 11

12 Aktivitetskickoff När en grupp personer startat eller just gått med i en klubb är de som mest sugna på att aktivera sig. Problemet är bara att de inte riktigt vet vad som finns eller går att göra. Då passar det bra att arrangera en aktivitetskickoff. Där kan workshophållaren inspirera till aktiviteter genom att visa exempel på vad andra SSUklubbar gör. Därefter ges deltagarna chansen att spåna kring vad de själva vill göra och påbörja planeringen. För dessa fördjupningskurser om organisation finns mallar och presentationer att få från SSUförbundet. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka utbildningar vill vi erbjuda klubboch kommunaktiva? När under året ska dessa utbildningar äga rum? Vem tar ansvar för att utbildningarna genomförs? Guidesamtal Syftet med guidesamtal är att ge individuellt och anpassat stöd till en eller några få personer som är i behov av det, kopplat till en aktivitet eller uppgift de ska genomföra. Det kan handla om en klubbstyrelse som vill göra en idrottsturnering, en kassör som ska styra upp ekonomiska rutiner eller en grupp som vill påverka i en lokal fråga. VARFÖR GUIDESAMTAL ÄR EFFEKTIVT Det främsta skälet till att guidesamtal är effektivt är att du och personen eller gruppen du leder kan gå på djupet med just deras frågor och funderingar. När du jobbar så nära en grupp är det också stor sannolikhet att de lyckas med sitt uppdrag och att klubben därmed utvecklas. Nackdelen med guidesamtal är att de tar mer tid än utbildningar. Detta för att man ägnar sig åt en mindre grupp i taget, men om det är det som krävs för att klubben ska blomstra så kan det i många fall vara värt det. HUR DU GENOMFÖR ETT GUIDESAMTAL Ett guidesamtal är ett strukturerat samtal där målet är att du och klubben efter mötet har utvecklat klubben och dess verksamhet i en positiv riktning. Ett guidesamtal kan ske live eller på telefon och vara allt från en halvtimme upp till två timmar beroende på vad ni behöver prata om. Nedan sammanfattas guidesamtalets byggstenar kort. En komplett guide hittar du i det tidigare nämnda Insatspaketet. Boka in ett möte eller en fika Ett samtal kan ske på klubbens initiativ, utifrån att de inser att de behöver råd om något, eller på distriktets initiativ. Om det sker på distriktets initiativ bör du vid samtalets inbokande vara tydlig med syftet och formerna för mötet. Många klubb och kommunaktiva kanske tycker att det är nervöst, konstigt eller till och med lite skrämmande när SSUdistriktet vill boka in ett möte, särskilt om det är första gången. Ambition och riktning I början av ert samtal bör ni komma fram till vad du och de i klubben har för ambition för klubbens utveckling. Många kan ha slagit fast det här under en klubbstyrelseutbildning, men om en tydlig ambition saknas är det nödvändigt att ni fastslår en sådan. Tillsammans kan ni också sätta upp ett mål för vad just det här samtalet ska leda till. Allt detta underlättas om du i förväg har funderat över vad du tror om klubbens utvecklingsmöjligheter och vad du vill att gruppen tar med sig från guidesamtalet. Lyssna och ställ frågor De allra flesta personer känner mer motivation att göra något om de själva känner att de har kommit på eller tänkt ut det, så även i det här fallet. Därför blir din viktigaste uppgift under samtalet att lyssna på de klubbaktivas tankar och ställa öppna frågor om hur de tänker ta sig framåt. Först när det är uppenbart att de har kört fast kan du flika in egna tips och råd. Dokumentation och återkoppling För att verkligen se till att det ni har pratat om under mötet händer är det viktigt att det som sägs dokumenteras. Det kan vara så enkelt som att en person skickar ett gruppsms eller ett mejl till de andra där det står hur klubben ska gå vidare. En 12 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

13 kort tid efter mötet bör du återkoppla till gruppen för att se hur det går för dem och bolla eventuella ytterligare frågetecken som har dykt upp under arbetets gång. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka klubbar och kommuner är i behov av guidesamtal för att utvecklas? Vad skulle de guidesamtalen i så fall handla om? Vem tar ansvar för att guidesamtalen genomförs? Att göra aktiviteter tillsammans med klubben eller kommunen Ju mer självständig en klubb eller kommun är, desto bättre. Ibland krävs det dock extra stöd och hjälp för att verkligen se till att ett projekt eller en aktivitet kommer i hamn. Syftet med att göra aktivteter tillsammans med klubben eller kommunen kan antingen vara att visa de klubbaktiva att något går att göra och visa på konkreta resultat och exempel. Det kan också handla om att SSU har lovat att få något att hända och att det är viktigt att inte misslyckas. Det säger sig självt att det tar mycket tid och energi att genomföra en aktivitet sida vid sida med en SSUklubb. Fundera därför både en och två gånger SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 13

14 om det är värt SSUdistriktets tid och energi och vad som kan behöva prioriteras ner för att just det här ska kunna hända. ABFMETODEN ABFmetoden kallas en metod som kan användas för att leda en eller flera klubbaktiva från start till mål med en aktivitet eller ett projekt de vill genomföra. Namnet har egentligen inget med studieförbundet ABF att göra men syftar på den betryggande tanken att ABF aldrig skulle lämna dig i sticket. Det du gör när du använder metoden kan också kallas för handledning. Tydliggör vad, varför och hur ABFmetoden utgår från en tanke om att det enda sättet att garantera att klubbaktiva gör det som de själva har i siktet är att de fullt ut förstår hur de ska gå tillväga för att nå målet. Det handlar om att de förstår vad de ska göra, varför de ska göra det och hur det rent praktiskt ska gå till. Ett av de vanligaste skälen till att ideellt aktiva inte gör det de har lovat är att det brister på någon av dessa punkter. Bryt ner varje steg Metoden handlar sedan om att bryta ner varje steg i processen mot att till exempel arrangera en konsert. Om du jämför processen med en resa så handlar det om att stanna upp vid varje hållplats och i tanken gå igenom vad som kommer att hända vid de olika stationerna. Stationerna kan i det här fallet vara bandbokning, fixande av lokal, hitta finansiering etcetera. Kontrollfrågor Under samtalets gång behöver du försäkra dig om att de klubbaktiva du pratar med verkligen har förstått vad de ska göra när ni skiljs åt, annars har hela mötet varit förgäves. Det kan kännas lite olustigt att ställa kontrollfrågor, men om du formulerar dem väl kommer det nog ändå att gå bra. Vid varje hållplats kan det till exempel vara värt att fråga Var du med på hur vi kom hit? eller Känner du nu att du vet hur du ska ta det vidare? När ni är klara kan du även be gruppen att med egna ord beskriva vad det är de ska göra. Sitt bredvid om det behövs Det du tycker verkar enkelt eller självklart kan för någon som gör det för första gången verka supersvårt. Därför kan det också vara bra att vara med vid de avgörande tillfällena och kanske sitta bredvid när ett telefonsamtal rings eller när en budget tas fram. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka klubbar och kommuner är i behov av handledning? Vilka klubbar och kommuner vill vi prioritera att erbjuda handledning? Vem tar ansvar för att handledning genomförs? Att göra aktiviteter åt klubben eller kommunen Att göra aktiviteter åt en SSUklubb är den sista utvägen när alla andra alternativ har fallerat. Det kan handla om att en klubb behöver startas upp och att SSUdistriktet då gör en aktivitetsvärvning för att hitta människor som vill vara med i den nystartade verksamheten. I SSU:s klubbmaterial Aktiviteter kan du läsa mer om hur du går tillväga för att starta en klubb eller kommun. I sällsynta fall kan det också handla om att bevisa att det minsann visst går att göra en välbesökt filmkväll med feministiskt tema på en mindre ort. Det tråkiga med att göra aktiviteter åt en klubb är att det inte ger chans för någon i klubben att lära sig hur man går tillväga för att bedriva klubbverksamhet. SSUdistriktet bör noga fundera över vid vilka tillfällen det är angeläget att gå in och göra en praktisk insats och när det är bäst att ta sina händer från ett visst projekt. Några saker att ta i beaktande kan då vara hur många personer aktiviteten vänder sig till, hur viktig aktiviteten är för klubben på sikt och hur det påverkar relationer till eventuella samarbetspartner. 14 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP innehåll 3 Aktiva och förtroendevalda i SSUdistriktet DEL 1 4 Distriktsstyrelsens roll och ansvar

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA 1 2 SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 FÖRTROENDEVALDA SSUKLUBBENS förtroendevalda SSUklubbens

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 AKTIVA 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 AKTIVA 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR 1 2 SSUKLUBBENS aktiva De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSUklubben och utgör stommen i klubben. I detta häfte

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP innehåll 3 Demokrati och ekonomi i SSUdistriktet DEMOKRATI 5 Distriktårskonferens 6 Regler för

Läs mer

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING

distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP DISTRIKTSOMBUDSMANNEN VALBEREDNING innehåll 5 Valberedningens roll 6 Att sätta ihop en valberedning

Läs mer

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete Text: Ola Österlund, Sören Eriksson och Eva Blomqvist Inledning Att vara valberedare är ett viktigt uppdrag i en organisation. Med ett

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

om demokrati och föreningskunskap

om demokrati och föreningskunskap Lärgruppsplan Vår förening om demokrati och föreningskunskap Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ

UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ 1(6) HANDLEDNING UTBILDNINGSWORKSHOP FÖR VÄRVARE TILL VÄRVNINGSKAMPANJ SYFTE OCH MÅL Syftet är att du/distriktets värvningsledare ska utbilda, planera och få en övergripande koll på arbetarkommunernas

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Att söka pengar från Verksamhetsutvecklingsfonden hur gör man?

Att söka pengar från Verksamhetsutvecklingsfonden hur gör man? Att söka pengar från Verksamhetsutvecklingsfonden hur gör man? Nya regler för verksamhetsutvecklingsfonden från och med 1:e januari 2008. SSUs förbundskongress i augusti 2007 beslutade om en ny inriktning

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN

LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN LEDARE I FRIIDROTTSSKOLAN Handledning för dig som ska leda utbildning för klubbens ledare Du som ska utbilda ledarna i er klubbs friidrottsskola har en spännande uppgift framför dig. Om du följer nedanstående

Läs mer

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN?

7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? 7. HUR FUNGERAR DEMOKRATIN? MEDLEM Allt startar med medlemmen i föreningen. FÖRENING Medlemmen påverkar föreningen på årsmötet i februari. DISTRIKT Medlemmen tillsammans med föreningen påverkar distriktet

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN

FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och hjälp för er som vill arbeta med Avspark i studiecirkelform.

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07

Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Verksamhetsinriktning 2016 Förslag till höstmötet 2015-11-07 Ett komplement till Verksamhetsplan 2015 2018 som fastställdes på Höstmötet 2014-10-28 2 (7) Verksamhetsinriktning 2016 2.1 Samordna Partidistriktet

Läs mer

Studiemallar för grundkurser 2013

Studiemallar för grundkurser 2013 Studiemallar för grundkurser 2013 Studier är en av våra viktigaste och mest uppskattade verksamheter. Den skolning som vår studieverksamhet skapar är så viktig att det nämns som en av vår organisations

Läs mer

FSS#1 Steg för steg Pass 1

FSS#1 Steg för steg Pass 1 Pass 1 Modul: Samarbete Deltagarna får ett papper med en symbol som består av ett antal olika ihopvävda trianglar. Steg 1 Deltagarna får tre minuter på sig att på egen hand räkna hur många trianglar de

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ATT ARRANGERA EN DISTRIKTSSTÄMMA!

ALLT DU BEHÖVER VETA FÖR ATT ARRANGERA EN DISTRIKTSSTÄMMA! ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf

om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf om att anordna föreningsstyrelsesamling i unf Fss-manualen anordna föreningsstyrelsesamling i unf innehåll Det du håller i din hand är ett viktigt verktyg för att utveckla UNF:s föreningar och deras arbete

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

KAMPANJMANUALEN 9. ATT AKTIVERA OCH ENGAGERA MEDLEMMAR

KAMPANJMANUALEN 9. ATT AKTIVERA OCH ENGAGERA MEDLEMMAR KAMPANJMANUALEN ARBETSDOKUMENT 1. KAMPANJENS SYFTE OCH MÅL 2. KAMPANJENS HUVUDBUDSKAP 3. TAKTIK INFÖR KAMPANJEN 4. KAMPANJENS TÄVLINGAR 5. KAMPANJAKTIVITETER 6. 25 EXTRA KAMPANJAKTIVITETER 7. TRE UPPFÖLJNINGSAKTIVITETER

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015

Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015 Styrelsemöte nr. 4 för Sverok Stockholm den 5/4-2015 Närvarande: Agnes Ambrosiani Rasmus Storkamp Erland Nylund Hedvig Lindström John Lundhgren Sebastian Krantz Kajsa Harnesk Adjungerade till mötet Caroline

Läs mer

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen:

HANDLINGSPLAN. Här nedan förklaras de olika stegen i mallen: HANDLINGSPLAN För att arbeta med strategierna behövs en handlingsplan med olika insatser. Svenska Kyrkans Unga har en del kampanjer som sker varje år och sedan en verksamhetsinriktning från Stora årsmötet.

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT

TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT TILL DIG SOM ANSVARAR FÖR OCH UTBILDAR INOM GRÖNT KORT Du kan vara klubbchef, ordförande, tränare, utbildare i golfvett, fadder, SISU-konsulent - Hur får vi nya spelare att trivas i golfen? - Hur får vi

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)

Inledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS) Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen. 10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott!

Skapa utbildning i världsklass! Face to face. Skapa utbildning i världsklass skapa världens bästa idrott! Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens bästa! Visionen

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer