distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

Transkript

1 distriktsmaterial DEMOKRATI & EKONOMI STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER AKTIVA & FÖRTROENDEVALDA ARBETSGIVARSKAP

2

3 innehåll 4 Stöd till klubbar och kommuner DEL 1 5 Organisera ert stöd 7 Nyckelpersoner DEL 2 9 Utbildning 12 Guidesamtal 13 Att göra aktiviteter tillsammans med klubben eller kommunen 14 Att göra aktiviteter åt klubben eller kommunen SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 3

4 stöd till klubbar och kommuner Grunden i SSU är framgångsrika klubbar och kommuner. I häftets första del kan ni läsa om hur ni organiserar ert stödjande arbete och hittar nyckelpersoner på lokal nivå. Del två beskriver de metoder som kan användas för att som distriktsorganisation utmana, uppmuntra och stödja aktiva i den lokala verksamheten. I varje avsnitt finns frågor för er i distriktsstyrelsen att diskutera med varandra och komma överens om. INNEHÅLL Varför bra stöd till klubbar och kommuner är avgörande Olika sätt att organisera stödet Hur du hittar nyckelpersoner i den lokala verksamheten Effektivt stöd genom utbildningar och guidesamtal Mindre effektivt stöd genom att göra aktiviteter med VARFÖR STÖD TILL KLUBBAR OCH KOMMUNER När SSU växer sig större sker det främst genom att medlemmar i klubbar och kommuner värvar sina vänner, skolkompisar och arbetskamrater. Nya medlemmar kommer i kontakt med SSU genom en aktivitet på sin ort eller en politisk träff. De medlemmar som tar några steg i engagemangstrappan och börjar aktivera sig i SSU gör det i sin egen klubb. Påverkansarbete gentemot arbetarkommunen sker på hemmaplan. Det lokala engagemanget är grunden i SSU och därför behöver SSUdistriktet ge näring åt och kunskap till alla som aktiverar sig där. Visst finns det medlemmar som i sina klubbar och kommuner ordnar allt på egen hand och har full koll på läget, men för många är SSUklubben eller SSUkommunen den första förening medlemmen bedriver egen verksamhet i. Då kan det vara svårt att veta hur man bokar en föreläsare eller hur man får människor att komma på en aktivitet saker som du gör i sömnen. I sådana lägen är det guld värt att ha ett stöttande SSUdistrikt att vända sig till. Som distriktsstyrelse kan det samtidigt vara lätt att tappa fokus på den lokala verksamheten. Man tar den för given och fokuserar på det man upplever vara mest akut just nu, rekrytering av anställda, halvårsrevision och distriktsårskonferens. Och ja, som distriktsstyrelse har man många och skiftande uppgifter, men ett förlorat fokus på medlemmar och den lokala verksamheten kan leda till en ganska dyster framtid med färre lokala aktiviteter, mindre politiskt förändringsarbete och ett krympande medlemsantal. Att ta ansvar för att klubbar och kommuner utvecklas i positiv riktning är förmodligen den viktigaste organisatoriska insatsen distriktet kan ägna sig åt. Om det var längesen du själv var aktiv i en SSUklubb eller om du saknar den erfarenheten kan du ta en titt i SSU:s klubbmaterial. I de fem häftena kan du läsa om aktiviteter, demokrati och ekonomi, aktiva, förtroendevalda samt medlemmar i en SSUklubb. För varje område går det att läsa om vad man kan tänka på som klubbstyrelse och hur man kan gå tillväga för att bedriva framgångsrik klubbverksamhet. Materialen finns att beställa från SSUförbundet och i digital form på 4 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

5 del 1 Innan ni i distriktsstyrelsen kastar er in i arbetet och börjar spåna kring vilka roliga utbildningar ni kan erbjuda och vilken klubb som har mest potential att växa under året, kan det vara bra att fundera över vilka förutsättningar ni har och var ni befinner er idag. En sådan sak som att ha pengar till en anställd eller inte är förmodligen något som påverkar hur ni väljer att organisera stödet. Vilka nyckelpersoner som finns på klubb och kommunnivå är också något som påverkar hur framgångsrikt den lokala verksamheten kommer att utvecklas. Organisera ert stöd VÄLJ ORGANISATIONSFORM Stödet till klubbar och kommuner går att organisera på olika sätt. Det finns för och nackdelar med flera av alternativen. Diskutera i distriktsstyrelsen vad ni tror passar bäst i just ert distrikt. Hela distriktsstyrelsen är involverad Ett sätt att organisera stödet är att distriktsstyrelsen ansvarar för alla klubbar och kommuner, enskilt eller i par. Klubben kan antingen vara distriktsstyrelseledamotens hemklubb eller vara utvald på andra kriterier. En fördel med detta sätt är att hela styrelsen tillsammans tar ansvar för utvecklingen i klubbar och kommuner. En nackdel kan vara att distriktsstyrelsens ledamöter har olika mycket tid eller kunskap för att ge stödet och att stödet som en konsekvens av det varierar kraftigt i kvalitet. Distriktsstyrelsen tillsätter en grupp ideella Om det i distriktet finns aktiva som varken sitter i distriktsstyrelsen eller är aktiva i en klubb eller kommun och har erfarenhet av ledarskap och projektledning, kan det vara värt att tillsätta en grupp med ideella krafter som kan erbjuda stöd. Fördelen med det är att det är ett bra sätt att ta tillvara gamla aktivas engagemang och se till att kunskaperna stannar kvar i distriktet. Nackdelen är att det är svårt att ställa krav på ideella. Stödet tar i det här fallet den form som passar gruppen. Ansvaret delegeras till distriktsombudsmannen Ett tredje sätt att organisera stödet är att delegera stora delar av ansvaret till en eller flera anställda om sådana finns i distriktet. Den anställda kan då ansvara för att arrangera utbildningar för klubb och kommunaktiva och erbjuda guidesamtal och handledning till olika projekt och verksamheter. Fördelen med detta är att en anställd kan avsätta tid för uppgiften och förmodligen också kommer att bli väldigt bra på att erbjuda stöd eftersom hen gör det så mycket. Nackdelen kan dock vara att anställda är SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 5

6 dyrt och att organisationen riskerar att bli svag om nyckelfunktioner som stöd till klubbar och kommuner endast utförs med hjälp av anställd arbetskraft. Kombination av ovanstående Förmodligen är en kombination av ovanstående alternativ det allra bästa. Kanske kan distriktsombudsmannen erbjuda utbildningar och handledning, en grupp gamlingar stå för guidesamtal och distriktsstyrelsen ansvara för att hitta och utveckla nyckelpersoner? SSUdistriktens förutsättningar skiljer sig åt, så det är svårt att hitta eller rekommendera en modell som passar alla. Fundera därför över hur just ni vill ha det. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka mål har vi för stödet till klubbar och kommuner? Vem är ansvarig för att uppfylla målen? När ska vi utvärdera hur det har gått för oss? SÄTT MÅL FÖR STÖDET Oavsett hur ni väljer att organisera stödet är det viktigt att ni sätter mål för stödet. Det kan handla om att erbjuda klubbstyrelseutbildningar till alla klubbar och kommuner, att hitta nyckelpersoner för att starta upp en ny kommun, att ni ska verka för att klubbar och kommuner ska öka i medlemstal eller göra fler aktiviteter. Diskutera i distriktsstyrelsen: Hur vill vi organisera stödet till klubbar och kommuner? Vad blir respektive distriktsstyrelseledamots ansvar? Vilka ideella kan vi involvera? Vad vill vi delegera till eventuella anställda? DIN ROLL För att kunna ge ett bra stöd till klubbar och kommuner krävs en särskild typ av ledarskap. Som ledare i SSU är du kanske själv van vid att driva dina egna frågor, projekt och verksamheter. När stöd ges till klubbar och kommuner är det viktigaste inte att du når resultat eller får stå i centrum, utan att de som är aktiva i klubben känner att de utvecklas och får syssla med sådant som de tycker är kul och viktigt. I del två kan du läsa mer om vilka metoder du kan använda för att bedriva ett ledarskap som uppmuntrar det. 6 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

7 Nyckelpersoner När man tittar på vad som har gjort SSU framgångsrikt i en kommun eller i ett bostadsområde, så beror det nästan alltid på att det har funnits en eller några personer som har haft en enastående förmåga att få med sig andra på tåget. Dessa personer kan vi kalla för nyckelpersoner. SSU är i behov av nyckelpersoner för att fungera som organisation och fullfölja vårt uppdrag om att samla, skola och påverka. En stor del i att stödja klubbar och kommuner handlar om att hitta nyckelpersoner, inspirera dem till engagemang och ge dem det stöd och den utbildning de är i behov av. EGENSKAPER HOS NYCKELPERSONER När du ska spana efter en nyckelperson, vad är det då du letar efter? En nyckelpersons huvudsakliga verktyg är det egna ledarskapet. Det innebär att en nyckelperson behöver vara social, förtroendeingivande och ha en vilja att få saker att hända. Det sociala kanske är det som är enklast att se. Personer som är utåtriktade har ofta stora nätverk och många vänner i sociala medier. Det är också en person som många känner till eller har en ytlig relation till och som många på orten eller i skolan kan identifiera sig med. Att vara förtroendeingivande handlar om att kunna få med sig andra på en idé, till exempel en viss fråga att driva eller aktivitet att genomföra. Det innebär också att folk uppfattar personen som reko och schyst. Sist, men inte minst, krävs att personen själv vill att samhället i stort eller orten där hen bor ska förändras till det bättre. Det ultimata är om personen har erfarenhet från att driva egna projekt sedan tidigare, men eftersom många är väldigt unga när de aktiverar sig i SSU är det inget att räkna med. gäller att hitta nyckelpersoner men också vad gäller dessa nyckelpersoners egenskaper. Man ska heller inte underskatta människors förmåga att växa in i en nyckelpersonsroll. HITTA NYCKELPERSONER Börja leta efter nyckelpersoner i SSU:s befintliga nätverk. Kolla medlemsregistret, skolornas fotokataloger, facebookgrupper och dina egna vänner och följare i sociala medier. Det är såklart mycket enklare att börja ge stöd till och inspirera någon som redan har tagit steget att gå med i SSU, men om det saknas lämpliga personer kan du behöva titta även utanför organisationen. På mindre orter brukar det vara enklare att hitta rätt person. Om du hör runt med några personer i samma åldersgrupp som den du eftersöker, kan de nog peka dig rätt. På större orter där nätverken är lösare kan det vara lite svårare. Ett annat sätt att hitta lämpliga nyckelpersoner är att ta kontakt med personer som gjort sig synliga genom andra föreningar eller sociala rörelser och fråga om de är intresserade av att engagera sig i SSU. Uppenbarligen har de ett driv och genom SSU kan de få en plattform för att engagera sig och påverka. Om du och den person du hittar är bekanta eller har gemensamma vänner så kan det vara odramatiskt att ta en fika och prata om allt roligt och viktigt man kan göra i SSU. Om ni inte känner varandra kan du innan ert samtal bjuda in personen till en aktivitet i grannklubben eller som SSUdistriktet anordnar så att hen får en bild av vad SSU är. Diskutera i distriktsstyrelsen: I vilka av distriktets klubbar och kommuner saknar vi nyckelpersoner? Hur kan vi gå tillväga för att hitta nyckel Uppräkningen ovan kan ses som en drömbild av en nyckelperson. I en ideell organisation som SSU får man jobba med de resurser som finns, både vad SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 7

8 BEHÅLLA OCH UTVECKLA NYCKEL PERSONER Att behålla nyckelpersoner handlar om att hålla uppe intresset för de politiska frågorna, engagemanget i SSU och känslan av att verksamheten utvecklas. Som mentor, fadder eller kontakt till en nyckelperson har du en avgörande roll i hur dennes bana för engagemang i SSU ser ut och utvecklas. Det handlar om att hitta rätt balans mellan att utmana, stödja, uppmuntra och credda. Utbilda och handleda I SSU är skolning sedan länge ett beprövat och framgångsrikt sätt att utveckla våra medlemmar. Se till att de personer du är kontaktperson till får såväl lokala verktygsutbildningar för sig och sina vänner som spetsiga nationella utbildningar inom områden som intresserar dem. Utbildningar är ett bra sätt att utmana en person att nå högre och uträtta mer. Senare i det här häftet kan du läsa mer om förslag på sådana utbildningar. Utbildningar brukar ofta vara generella och är ofta inte nog när en person har fastnat vid ett särskilt problem. Där kan du som fadder snarare behöva gå in och coacha och stödja för att personen ska komma vidare. I SSU brukar vi kalla det guidesamtal. Läs mer om guidesamtal och hur du kan ge konkret stöd och positiv uppmuntran längre fram i häftet. Dela med dig Nyckelpersonen är ofta väldigt social. Sådana människor uppskattar förmodligen och drivs i sitt engagemang av att träffa fler som är likasinnade. Du som har varit aktiv i SSU ett tag känner förmodligen många människor inom såväl SSU som övriga arbetarrörelsen. Ge din nyckelperson ett större socialt sammanhang genom att bjussa på ditt eget nätverk. Om du och SSUdistriktet har tillgång till värdefulla resurser som kan komma väl till pass i en klubb eller kommun, se till att dela dessa med era lokalt aktiva nyckelpersoner. Det kan handla om pengar för att bedriva verksamhet, arbetarrörelseägda lokaler eller mediekontakter. Allt som gör det enklare att bedriva lokal verksamhet kommer att uppskattas. Uppmärksamma och uppmuntra Alla människor, särskilt de som tar stort ideellt ansvar, behöver uppmärksammas för den tid och det arbete de lägger ner. Så fort du ser minsta tecken på framgång, se till att uppmärksamma det. Dels kan du själv ta kontakt med personen och berätta hur stolt eller glad du är att saker går bra, dels kan du se till att andra i distriktet och SSU får höra om vad personen och dess SSUklubb eller SSUkommun har åstadkommit. Du och den du är mentor för kommer förmodligen att prata en hel del om vad som är på gång i SSUklubben eller SSUdistriktet just nu. Det är ju fullt rimligt att fokusera på det som händer på kort sikt, men kom också ihåg att prata om de större frågorna, vad som driver er rent politiskt och varför det är värt och viktigt för er personligen att engagera sig. Fundera själv: Hur kan jag bidra till att vi i distriktet behåller och utvecklar nyckelpersoner? 8 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

9 del 2 Det finns fyra metoder för att ge stöd till klubbar och kommuner: Utbildningar, guidesamtal, att göra med klubben och att göra åt klubben. Det som främst skiljer dessa metoder åt är deras effektivitet, det vill säga hur mycket tid eller energi det tar för SSUdistriktet att se resultat på klubb och kommunnivå. Smartast är därför att börja med utbildningar. Om det inte ger önskat resultat kan man gå vidare och erbjuda guidesamtal. Om klubben trots guidesamtal inte lyfter kan man behöva gå in och skapa aktiviteter och bygga upp klubben tillsammans med dess aktiva. I sista hand, när inget annat fungerar, kan SSUdistriktet gå in och göra saker åt klubben. Utbildning Syftet med utbildningar är i första hand att sprida nödvändig kunskap till de som är aktiva i klubbar och kommuner. Utbildningar blir i det här avsnittet ett samlingsnamn för flera utbildningsformer: Workshops, helgkurser, rollspel etcetera. Här nedan presenteras ett antal grundläggande utbildningar i den prioritetsordning det är rekommenderat att hålla dem. VARFÖR UTBILDNING ÄR EFFEKTIVT Utbildning är tids och energieffektivt för SSUdistriktet av flera skäl. Det mest uppenbara är att en utbildning, till skillnad från guidesamtal eller handledning, kan ges till en större grupp personer samtidigt. Utbildningar, till exempel en klubbstyrelseutbildning, kräver också kortare förberedelsetid för utbildaren ju fler gånger den hålls. Utbildningar då flera personer med samma uppdrag, till exempel en studieledarutbildning, samlas är också ett grymt sätt för aktiva i distriktet att skapa nätverk och utbyta erfarenheter med varandra. Utbildningar fungerar även som ett effektivt sätt att sätta agendan för klubbar och kommuner. Om ni har ett beslut från distriktsårskonferensen på att öka ert medlemstal når ni det lättare om ni erbjuder medlemsvärvningsutbildningar. Om ni vill att klubbar och kommuner fokuserar på påverkansarbete kan det uppnås genom att sprida mer kunskap om opinionsbildning och lobbying. Nackdelen med utbildning som metod för att ge stöd till klubbar och kommuner är att utbildningar riskerar att bli för generella. Bara för att en person deltagit på en utbildning om hur man bäst sköter klubbens ekonomi betyder det inte nödvändigtvis att personen vet hur hen ska gå tillväga. Det kan alltså vara svårt för den enskilda att på egen hand förstå hur den ska tillämpa kunskapen. Detta kan i SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 9

10 viss mån avhjälpas genom mycket övningar och tid för reflektion under utbildningens gång, men faktum kvarstår att man oftast är en eller två handledare och desto fler deltagare. Alla distriktsombudsmän har genom SSUförbundets intranät tillgång till något som kallas Insatspaketet som tillhandahålls av SSUförbundets distriktsutvecklare. Där kan du läsa mer om hur du sätter ihop och håller bra utbildningar och workshops. GRUNDKURSER SSU:s grundkurser riktar sig till alla medlemmar och inte bara till dem som är aktiva i sin klubb eller kommun. Däremot kan de vara till stor hjälp för klubboch kommunaktiva som vill väcka intresse för SSU hos sina medlemmar och få in fler i sin verksamhet. SSU har ett material som särskilt vänder sig till de som ska arrangera grundkurser och till de handledare som ska hålla i en etta, tvåa eller trea. Till materialet hör också en schyst deltagarbok. Vänd dig till SSUförbundets studieombudsman eller för att få tag på materialet. KLUBBSTYRELSEUTBILDNING Syftet med klubbstyrelseutbildningar är att hjälpa varje klubb eller kommunstyrelse att förstå vad det innebär för just dem att leda en klubb. För att ge klubbstyrelsen en rejäl chans att lyckas med sin verksamhet är en klubbstyrelseutbildning det minsta SSUdistriktet bör erbjuda. Inför utbildningen analyserar workshophållaren var klubben har sina styrkor och svagheter för att kunna inrikta utbildningen på klubbens behov. Just på grund av utbildningens karaktär, med fokus på den enskilda klubbens styrkor och svagheter, passar det ofta bäst om utbildningen hålls för en eller två klubbar i taget. Som stöd i genomförandet av klubbstyrelseutbildningarna finns SSU:s fem klubbmaterial. Utbildningen kan ses som en interaktiv genomgång av klubbmaterialet där styrelsen får en helhetsbild av hur de ska gå tillväga för att hantera aktiviteter, demokrati och ekonomi, aktiva, förtroendevalda samt medlemmar (som även är namnen på materialen). I Insatspaketet som tidigare nämnts finns förslag på ett flertal övningar kring varje område i klubbens verksamhet som är möjliga att anpassa efter klubbens utvecklingsnivå. FUNKTIONSSPECIFIKA UTBILDNINGAR När klubbstyrelsen som grupp har fått chans att utbildas och prata om sin framtid på en klubbstyrelseutbildning är nästa steg att utbilda klubbens eller kommunens olika ledamöter i sina respektive uppdrag. Genom att samla alla som innehar en viss post i distriktet får de också möjlighet att träffas och utbyta erfarenheter kring sitt uppdrag. Stadgereglerade poster I SSU:s klubbmaterial rekommenderas att en klubb har vissa poster eller uppdrag i sin styrelse. Först kommer de stadgereglerade posterna ordförande, kassör och studieledare. Eftersom alla klubbar har personer på dessa poster rekommenderas att enskilda utbildningar hålls för dessa. Ny post som aktivitetsgruppsansvarig I klubbmaterialet finns en ny post som aktivitetsgruppsansvarig. Uppdraget bygger på att klubben har eller vill starta aktivitetsgrupper, alltså grupper av medlemmar som driver egen verksamhet utanför styrelsen. Samma typ av ledarskap som behövs när man ger stöd till klubbar och kommuner kan vara aktuellt när en aktivitetsgruppsansvarig ska stödja aktiva i klubben. Kombinationsposter I en liten styrelse är det orealistiskt att tänka sig att alla poster eller ansvar innehas av olika personer. Det vanligaste är nog att en person till exempel är både kassör och kampanjledare. För de poster som ofta innehas i kombination med andra poster, exempelvis sekreterare, kampanjledare, medlemsansvarig, facklig ledare och internationell ledare, bör ni i distriktsstyrelsen utifrån distriktets resurser och målsättningar bestämma vilka utbildningar som är värda att hålla. 10 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

11 EXEMPEL PÅ ÅRSPLAN FÖR UTBILDNINGSINSATSER Januari Årsmötesutbildning Mars Medlemsvärvningsutbildning, Klubbstyrelseutbildning April Funktionsutbildning Maj Aktivitetskickoff September Medlemsvärvningsutbildning Oktober Aktivitetskickoff November Valberedningsutbildning Spritt över hela året Grundkurser Valberedning Sist, men inte minst, kan klubbars och kommuners valberedningar behöva utbildning och vägledning i sitt uppdrag. Ju bättre valberedningsarbete som sker, desto skickligare klubbstyrelseledamöter har ni att se fram emot under nästa år. När det gäller funktionsspecifika utbildningar för klubb och kommunaktiva finns det tyvärr inga färdiga mallar från SSUförbundet. Däremot kan du läsa mer om varje post i SSU:s klubbmaterial Förtroendevalda. FÖRDJUPNINGSKURSER OM ORGANISATION I SSUdistriktet kan ni hålla fördjupningskurser inom vilket område ni än önskar, men just för att stödja klubbar och kommuner är några särskilda fördjupningskurser om organisation rekommenderade. Årsmötesutbildning När årsmötesperioden närmar sig lönar det sig ofta att samla ihop klubbar och kommuner till en årsmötesutbildning. Alternativet är att ringa eller träffa alla och lära ut hur ett årsmöte går till. En utbildning blir både roligare och mer tidseffektiv. På utbildningen kan ni prata om vad som behöver förberedas inför mötet, öva på hur ett möte går till och lära ut vilka dokument som behöver sparas, till exempel till klubbverksamhetsstödet. Medlemsvärvningsutbildning Inför distriktets egna kampanjperioder eller de nationella kampanjerna är det smart att utbilda klubbar och kommuner i hur de kan medlemsvärva och göra kampanjen på sitt sätt. Då kan kampanjen pågå på flera platser samtidigt och distriktsorganisationen få avlastning i genomförandet av kampanjen. Under utbildningen kan ni sätta lokala mål för kampanjen, skapa en kampanjplan och öva på samtalsteknik. SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 11

12 Aktivitetskickoff När en grupp personer startat eller just gått med i en klubb är de som mest sugna på att aktivera sig. Problemet är bara att de inte riktigt vet vad som finns eller går att göra. Då passar det bra att arrangera en aktivitetskickoff. Där kan workshophållaren inspirera till aktiviteter genom att visa exempel på vad andra SSUklubbar gör. Därefter ges deltagarna chansen att spåna kring vad de själva vill göra och påbörja planeringen. För dessa fördjupningskurser om organisation finns mallar och presentationer att få från SSUförbundet. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka utbildningar vill vi erbjuda klubboch kommunaktiva? När under året ska dessa utbildningar äga rum? Vem tar ansvar för att utbildningarna genomförs? Guidesamtal Syftet med guidesamtal är att ge individuellt och anpassat stöd till en eller några få personer som är i behov av det, kopplat till en aktivitet eller uppgift de ska genomföra. Det kan handla om en klubbstyrelse som vill göra en idrottsturnering, en kassör som ska styra upp ekonomiska rutiner eller en grupp som vill påverka i en lokal fråga. VARFÖR GUIDESAMTAL ÄR EFFEKTIVT Det främsta skälet till att guidesamtal är effektivt är att du och personen eller gruppen du leder kan gå på djupet med just deras frågor och funderingar. När du jobbar så nära en grupp är det också stor sannolikhet att de lyckas med sitt uppdrag och att klubben därmed utvecklas. Nackdelen med guidesamtal är att de tar mer tid än utbildningar. Detta för att man ägnar sig åt en mindre grupp i taget, men om det är det som krävs för att klubben ska blomstra så kan det i många fall vara värt det. HUR DU GENOMFÖR ETT GUIDESAMTAL Ett guidesamtal är ett strukturerat samtal där målet är att du och klubben efter mötet har utvecklat klubben och dess verksamhet i en positiv riktning. Ett guidesamtal kan ske live eller på telefon och vara allt från en halvtimme upp till två timmar beroende på vad ni behöver prata om. Nedan sammanfattas guidesamtalets byggstenar kort. En komplett guide hittar du i det tidigare nämnda Insatspaketet. Boka in ett möte eller en fika Ett samtal kan ske på klubbens initiativ, utifrån att de inser att de behöver råd om något, eller på distriktets initiativ. Om det sker på distriktets initiativ bör du vid samtalets inbokande vara tydlig med syftet och formerna för mötet. Många klubb och kommunaktiva kanske tycker att det är nervöst, konstigt eller till och med lite skrämmande när SSUdistriktet vill boka in ett möte, särskilt om det är första gången. Ambition och riktning I början av ert samtal bör ni komma fram till vad du och de i klubben har för ambition för klubbens utveckling. Många kan ha slagit fast det här under en klubbstyrelseutbildning, men om en tydlig ambition saknas är det nödvändigt att ni fastslår en sådan. Tillsammans kan ni också sätta upp ett mål för vad just det här samtalet ska leda till. Allt detta underlättas om du i förväg har funderat över vad du tror om klubbens utvecklingsmöjligheter och vad du vill att gruppen tar med sig från guidesamtalet. Lyssna och ställ frågor De allra flesta personer känner mer motivation att göra något om de själva känner att de har kommit på eller tänkt ut det, så även i det här fallet. Därför blir din viktigaste uppgift under samtalet att lyssna på de klubbaktivas tankar och ställa öppna frågor om hur de tänker ta sig framåt. Först när det är uppenbart att de har kört fast kan du flika in egna tips och råd. Dokumentation och återkoppling För att verkligen se till att det ni har pratat om under mötet händer är det viktigt att det som sägs dokumenteras. Det kan vara så enkelt som att en person skickar ett gruppsms eller ett mejl till de andra där det står hur klubben ska gå vidare. En 12 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER

13 kort tid efter mötet bör du återkoppla till gruppen för att se hur det går för dem och bolla eventuella ytterligare frågetecken som har dykt upp under arbetets gång. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka klubbar och kommuner är i behov av guidesamtal för att utvecklas? Vad skulle de guidesamtalen i så fall handla om? Vem tar ansvar för att guidesamtalen genomförs? Att göra aktiviteter tillsammans med klubben eller kommunen Ju mer självständig en klubb eller kommun är, desto bättre. Ibland krävs det dock extra stöd och hjälp för att verkligen se till att ett projekt eller en aktivitet kommer i hamn. Syftet med att göra aktivteter tillsammans med klubben eller kommunen kan antingen vara att visa de klubbaktiva att något går att göra och visa på konkreta resultat och exempel. Det kan också handla om att SSU har lovat att få något att hända och att det är viktigt att inte misslyckas. Det säger sig självt att det tar mycket tid och energi att genomföra en aktivitet sida vid sida med en SSUklubb. Fundera därför både en och två gånger SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER 13

14 om det är värt SSUdistriktets tid och energi och vad som kan behöva prioriteras ner för att just det här ska kunna hända. ABFMETODEN ABFmetoden kallas en metod som kan användas för att leda en eller flera klubbaktiva från start till mål med en aktivitet eller ett projekt de vill genomföra. Namnet har egentligen inget med studieförbundet ABF att göra men syftar på den betryggande tanken att ABF aldrig skulle lämna dig i sticket. Det du gör när du använder metoden kan också kallas för handledning. Tydliggör vad, varför och hur ABFmetoden utgår från en tanke om att det enda sättet att garantera att klubbaktiva gör det som de själva har i siktet är att de fullt ut förstår hur de ska gå tillväga för att nå målet. Det handlar om att de förstår vad de ska göra, varför de ska göra det och hur det rent praktiskt ska gå till. Ett av de vanligaste skälen till att ideellt aktiva inte gör det de har lovat är att det brister på någon av dessa punkter. Bryt ner varje steg Metoden handlar sedan om att bryta ner varje steg i processen mot att till exempel arrangera en konsert. Om du jämför processen med en resa så handlar det om att stanna upp vid varje hållplats och i tanken gå igenom vad som kommer att hända vid de olika stationerna. Stationerna kan i det här fallet vara bandbokning, fixande av lokal, hitta finansiering etcetera. Kontrollfrågor Under samtalets gång behöver du försäkra dig om att de klubbaktiva du pratar med verkligen har förstått vad de ska göra när ni skiljs åt, annars har hela mötet varit förgäves. Det kan kännas lite olustigt att ställa kontrollfrågor, men om du formulerar dem väl kommer det nog ändå att gå bra. Vid varje hållplats kan det till exempel vara värt att fråga Var du med på hur vi kom hit? eller Känner du nu att du vet hur du ska ta det vidare? När ni är klara kan du även be gruppen att med egna ord beskriva vad det är de ska göra. Sitt bredvid om det behövs Det du tycker verkar enkelt eller självklart kan för någon som gör det för första gången verka supersvårt. Därför kan det också vara bra att vara med vid de avgörande tillfällena och kanske sitta bredvid när ett telefonsamtal rings eller när en budget tas fram. Diskutera i distriktsstyrelsen: Vilka klubbar och kommuner är i behov av handledning? Vilka klubbar och kommuner vill vi prioritera att erbjuda handledning? Vem tar ansvar för att handledning genomförs? Att göra aktiviteter åt klubben eller kommunen Att göra aktiviteter åt en SSUklubb är den sista utvägen när alla andra alternativ har fallerat. Det kan handla om att en klubb behöver startas upp och att SSUdistriktet då gör en aktivitetsvärvning för att hitta människor som vill vara med i den nystartade verksamheten. I SSU:s klubbmaterial Aktiviteter kan du läsa mer om hur du går tillväga för att starta en klubb eller kommun. I sällsynta fall kan det också handla om att bevisa att det minsann visst går att göra en välbesökt filmkväll med feministiskt tema på en mindre ort. Det tråkiga med att göra aktiviteter åt en klubb är att det inte ger chans för någon i klubben att lära sig hur man går tillväga för att bedriva klubbverksamhet. SSUdistriktet bör noga fundera över vid vilka tillfällen det är angeläget att gå in och göra en praktisk insats och när det är bäst att ta sina händer från ett visst projekt. Några saker att ta i beaktande kan då vara hur många personer aktiviteten vänder sig till, hur viktig aktiviteten är för klubben på sikt och hur det påverkar relationer till eventuella samarbetspartner. 14 SSU:S DISTRIKTSMATERIAL 2015 STÖD TILL KLUBBAR & KOMMUNER