PATENT OCH VARUMÄRKEN

Transkript

1 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PATENT OCH VARUMÄRKEN * antal patent i kraft i Sverige 2005 DIN GUIDE TILL DE IMMATERIALLA RÄTTIGHETERNA 23% av ansökta patent 2006 avser fordon 11,3 år är medellivslängden för patent under 2005 Piratkopiering 5740 inlämnade varumärkesanansökningar from jan-juli % av alla sökta patent under 2006 kom från Stockholm 2006 OKTOBER 774 patentansökningar under 2005 i jmf med 2519 st under 1998 * Källa: PRV FORMSKYDD Piratkopiering förknippas traditionellt med att köpa dåliga Ray Bankopior i Grekland, eller en Gucci-väska med felstavat märkesnamn. Det har länge varit förknippat med småskalig gatuverksamhet och ett bedrägeri som köparen varit väl införstådd med. Men de senaste åren har tonläget skärpts och piratkopiering börjat ses som ett stort problem inte bara av producenter, men även av lagstiftare, myndigheter och, till viss del, konsumenter. Läs mer på sid Att skydda designade produkter från kopiering blir allt svårare. Tvister kring upphovsrätt ökar men kan också vara kostsamma för formgivarna. Läs mer på sid 5 SKYDDSOMFÅNG MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI OKTOBER 2006 ANNONS FOTO: AMELIE WESTERBERG LÄS MER OM VÄRDERING AV IMMATERIELLA TILLGÅNGAR SE SID 6 Med stor erfarenhet inom det immaterialrättsliga området sedan 1957 Patent - Varumärken - Mönster - Domännamn PREMIÄR! Ett misstag ett företag inte bör göra är att tro att deras varumärke är tillräckligt skyddat i och med att det blivit registrerat. Registrering är den första och enklaste delen. En större utmaning är att ge sitt varumärke ett stort skyddsomfång. Läs mer på sid 11 Unik konferens om Patent och IP för Life Science nov Förmånligt erbjudande till DI:s läsare! Läs mer på sid 17 8 ANNONS Noréns Patentbyrå AB, Besöksadress: Narvavägen 12, Box , Stockholm, Tel: , Fax: , info@norens.se

2 2 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PRV ska vara det självklara centret för IPR i Sverige! Lika naturligt som att söka rätt lokaler och att se över sin maskinella utrustning, lika naturligt ska det vara för en företagare att se över sitt patentoch varumärkesskydd, slår Gun Hellsvik, generaldirektör för Patent- och registreringsverket, fast. Sverige behöver kontinuerlig tillväxt och ökad sysselsättning via fler och växande företag. Att tillhandahålla effektiva immateriella skyddsrätter är en viktig hörnsten för att främja tillväxt och ökad sysselsättning. Vi är det organ i Sverige som har en samlad kompetens kring patent-, varumärkes- och designskydd. Vårt uppdrag är att ge svenska företag och innovatörer service, inte bara genom hantering av ansökningar utan också som rådgivare. PRV erbjuder en unik service via våra databaser och våra duktiga medarbetare i konsultverksamheten PRV InterPat. Det handlar inte bara om att söka skydd för varumärke eller patent. Först och främst ska företagaren kunna identifiera behovet av ett skydd och här ska PRV vara den självklara partnern! Många av PRV:s kunder representerar små och medelstora företag som söker patent-, varumärkes- och designskydd vid ett fåtal tillfällen. Detta ökar behoven av närhet och kvalitet. Vi är glada att kunna säga att PRV tillhandahåller anpassade tjänster med hög kvalitet och korta leveranstider. Vi märker också att vår närhet till kund är en stor fördel, det underlättar direkta och ofta obyråkratiska kontakter. Hos många kunder är det också uppskattat att vi kan kommunicera på det egna språket, säger Gun Hellsvik. Större företag har oftast en egen kompetens inom immateriella skyddsrätter (IPR). Våra patentingenjörer får en gedigen internutbildning av oss och blir på sikt attraktiva på den privata arbetsmarknaden. Vi är glada att konstatera att PRV försörjer den övriga IPR-strukturen i Sverige med kompetens. Detta är ett viktigt stöd för näringslivet. Ett kompentent och väl fungerande nationellt Patent- och registreringsverk bidrar också till svensk industris konkurrenskraft inom EU och övriga världen. Kravet på ett gemensamt pantentspråk och enklare ansökningsprocedurer för skydd i flera länder har funnits med i diskussionerna ett tag. Gun Hellsvik har själv varit en av de drivande bakom att använda engelskan som gemensamt språk. Via EPO kan företagen idag söka patentskydd på franska, engelska eller tyska. Dock måste sökanden därefter översätta sin ansökan till respektive lands språk för att få giltighet i designerade länder, en omständlig och dyr procedur. Via Office of Harmonization for the Internal Market (OHIM) kan skydd för varumärke och design erhållas för hela EU. Det pågår ständiga diskussioner kring hur de nationella patentmyndigheterna i respektive EU-land kan samarbeta ännu bättre. Även här har Gun Hellsvik en vision. - Jag tror mycket på tanken att bättre nyttiggöra den stora kompetens som finns spridd på de nationella patentverken runt om i Europa. PRV i Sverige är erkänt för sin goda kvalitet och bredd. Detta tror jag kommer att vara en fördel för oss i framtiden. Vi har idag inlett diskussioner om ett pilotprojekt för att hjälpa den amerikanska patentmyndigheten. USA har ett någon annorlunda system än vi och många fler ansökningar. Man närmar sig en miljon ansökningar som ännu ej är granskade. Gun Hellsvik fortsätter: Arbetet mot ett gemenskapspatent går vidare. Dock finns det fortfarande en tveksamhet till ett enda språk inom EU. Jag tror att det är en generationsfråga, förändringen måste få ske långsamt. Min vision är att de nationella patentverken visserligen på sikt kommer att förändra sina roller men att närhet och hög service aldrig helt kommer att mista sin betydelse. Däremot tror jag att denna roll kommer att kombineras med ett ännu tätare Europeiskt samarbete. På sikt hoppas jag att PRV kommer att vara en väl fungerande filial till EPO. FOTO: PRV INNEHÅLL Immaterialrätt - ett skydd för innovation och tillväxt sid 4 Svårt för formgivare att skydda sina verk sid 5 IFR:s ger ny fokus på de immateriella tillgångarna sid 6 Upphovsrätt och nedladdning sid 6-7 Piratkopiering - ett problem som till slut börjar tas på allvar sid 10 Vikten av strategisk patentering sid 12 Immateriella tillgångar - ett komplicerat förvärv sid 16 Outsouring till andra länder innebär en risk sid 17 Vårda varumärket och dess goda rykte sid 18 Vi finns på plats i Peking för att medverka vid företagsetableringar i den växande kinesiska marknaden. Vi är specialister inom internationella varumärkes- och patentfrågor. Genom vår samarbetspartner i Peking Lars Ellström och SkyEast International Consulting Ltd. är vi väl förankrade i kinesiskt affärsliv och finansväsende. MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDD OCH FACKTIDNINGENS FOKUS PATENT OCH VARUMÄRKE - EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Elin Lundqvist, Mediaplanet, Layout: Henrica Dieden, Mediaplanet Produktionsansvarig: Amelie Westerberg, Mediaplanet, Repro: Ordbild Tryck: Svenska Tryckcentralen Mediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags-och kvällspress. För information, kontakta: Rickard Wilton, Mediaplanet: Distribueras med Dagens Industri Box 6107, Stockholm Besöksadress: Birger Jarlsgatan 57 B, Stockholm Tel , Fax info@groth.se Stockholm Malmö Jönköping Uppsala Västerås Kista Motala München Alicante Peking

3

4 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Immaterialrätt ett skydd för innovation och tillväxt En allt större del av världens samlade tillgångar utgörs idag av så kallade immateriella tillgångar. Under de senaste seklerna har vi rört oss allt mer från en ekonomi som baserades på naturtillgångar till en där idéer och innovationer skapat nytt välstånd. Till skillnad från till exempel skog, jordbruksmark, malm och olja är dessa väldigt flyktiga till sin natur och svåra att behålla i sin ägo. En innovation kan spridas, mönster kan plagieras och även teknologi som kostat miljardbelopp att ta fram kan kopieras för relativt lite pengar. Och de immateriella tillgångarnas flyktighet blir allt större i och med framkomsten av ständigt nya innovationer och teknikområden, något framväxten av Internet tydligt visat på. Det allra flesta anser dock att det är viktigt att skydda immateriella tillgångar från att spridas, många påstår till och med att det är en nödvändighet för världsekonomins fortsatta tillväxt. För att människor och företag ska lägga ned mycket möda och pengar på att utveckla nya uppfinningar, tankar och idéer krävs det att få äganderätten till dessa och att denna skyddas, påstår de. Utan det skyddet försvinner människors innovationskraft- och vilja och därmed all ekonomisk tillväxt. Att det finns någon slags immaterial- och patenträtt i alla utvecklade ekonomier visar att detta argument både tas på allvar och förmodligen även stämmer. Men även om de flesta är överens om att äganderätten till immateriella tillgångar bör skyddas är det en annan fråga hur detta skydd ska vara utformat och hur man kan se till att det respekteras. Sedan är det också viktigt att veta hur man använder sig av det, och vad man ska skydda sig emot. De många aspekterna av immateriella tillgångar och immaterialrätt. Just eftersom immateriella tillgångar och immaterialrätt spelar en så viktig roll i dagens globala ekonomi sträcker sig infallsvinklarna över många områden. Piratbyrån och Antipiratbyrån har kommit att bli hushållsnamn och upphovsrätten har helt plötsligt börjat diskuteras i dagstidningar och rikssända tv-program. Internet och den nya digitala tekniken sätter upphovsrättslagstiftningen på nya prov, och en del börjar ställa frågan om den är tillämpbar längre. Ett annat ämne som varit väldigt aktuellt de senaste åren är hur man återupprättar ett skamfilat varumärke. Enron-skandalen i USA och Skandia-härvan här hemma har definitivt satt detta ämne i ny fokus. En allt mer kritiskt granskande media och allmänhet gör det oerhört viktigt för företag att vårda sitt varumärke. Piratkopiering och globalisering. De nationella gränserna blir suddigare i den globala ekonomin och företag har hela världen som arena. Vad blir effekterna för multinationella företag som vill skydda sina patent och varumärken? Piratkopiering blir en allt större bransch som omfattar ett växande antal olika produkter. Allt från bildelar till läkemedel piratkopieras och intäkterna går till organiserad brottslighet såväl som till internationell terrorverksamhet. Hur kan man motverka detta när allt fler företag förlägger produktion till länder med bristande lagstiftning och myndighetskontroll? Betydelsen av en stark patentoch varumärkesportfölj. Företag kan lägga decennier och miljardtals kronor på att ta fram en innovation och ännu mer tid och pengar på att förankra ett varumärke. Därför blir det en hel vetenskap att skydda dessa värden. Enorma resurser läggs på att säkra patent från telekomföretag och läkemedelsföretag genom avancerade patentstrategier. Men hur går det för företag som är lika beroende av sina patent som jättarna, men inte har samma resurser? Patent och varumärken är väldigt värdefulla för företaget som utvecklat dem, men hur mycket är de värda för andra företag? Nya redovisningsregler har satt den ofta svåra värderingen av dessa tillgångar i ny fokus. Nya lagar och förordningar som kommer och inte kommer. En ny svensk varumärkeslag tycks till slut vara på väg, men hur blir det med en enhetlig europeisk patentlagstiftning? Läs mer om allt detta i denna tidning. Mycket nöje. Piratkopiering länge bagatelliserat i Sverige Så sent som i början av 90-talet var piratkopiering ett fenomen som inte togs på allvar i Sverige, enligt Ann-Charlotte Söderlund som är ordförande för Svenska föreningen mot piratkopiering. Till exempel så uppmanade själva Konsumentombudsmannen svenska bilägare att använda piratkpierade bildelar. Sverige har lågt maxstraff för kommersiell piratkopiering Maxstraffet för kommersiell piratkopiering ligger på två år i Sverige. Enligt Henrik Pontén på Antipiratbyrån är det betydligt lägre än genomsnittet i Europa. Det ligger på strax under fem år, säger han, och är så högt som tio år i vissa länder.

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Vikten av starka patent och varumärken Att registrera nya varumärken och söka patent på nya uppfinningar blir en allt viktigare del av många företags verksamhet. Enorma värden kan gå förlorade om en immateriell tillgång inte kan skyddas på grund av ett otillräckligt utformat patent. Därför krävs det en stor noggrannhet och professionalitet i utformande av nya patent, vilket många företag blivit allt mer medvetna om. De potentiella förlusterna är helt enkelt för stora för att inte vara det. Framförallt läkemedels- och telekomföretag lägger ned enormt mycket pengar och arbete på att utforma sina patent, berättar Omar Baki på Brann Patentbyrå. Han uppskattar att dessa företag ofta lägger upp emot tio procent av sin omsättning på att skydda sin teknik och sina innovationer. Utan patent har de ingen möjlighet att göra verksamheten lönsam, säger han. Ett nytt läkemedel tar ofta runt ett dussintal år att utveckla och när det kommer ut på marknaden är konkurrenterna ofta snabba på att utnyttja eventuella brister i patentskyddet. Ett dåligt utformat patent kan då innebära att företaget som utvecklat produkten inte får någon avkastning på sin dyrbara investering. Enligt Mats Lundberg, chef för Juridik & Varumärkesavdelningen på patent- och juristbyrån Groth & Co, är formulerandet av ett patent en avgörande faktor för att det ska ge ett tillräckligt skydd. Groth & Co samarbetar med sina klienter redan från ett tidigt stadium i den kreativa processen. Den kreativa processen är också mycket viktig vid framtagande av nya varumärken. Deras dotterbolag Skriptor är som namnskapare djupt involverat i den processen, berättar han. De anställda på Skriptor är i huvudsak språkvetare och bidrar med den språkliga aspekten, medan Groth & Co står för den juridiska. På detta sätt blir det slutgiltiga varumärket både kreativt och språkligt starkt, såväl som juridiskt hållbart. Att ha ett korrekt formulerat patent och/eller varumärke som erbjuder ett fullgott skydd är en oerhört stor tillgång. Omar Baki berättar om ett fall där en klient, ett företag som producerar kosttillskott, lyckats skydda sitt varumärke. Klienten har ett varumärke som utgör 40 procent av dess totala omsättning, och vände sig till Brann när en konkurrent lanserade ett liknande varumärke. Eftersom klienten i det här fallet har ett gediget varumärkesskydd som omfattade ett flertal varor kunde konkurrenten snabbt beslås med vite om en miljon kronor om produkten inte drogs tillbaka. Hade klienten inte på grund av sitt starka varumärkesskydd kunnat handla så snabbt och kraftfullt mot intrånget hade den förmodligen blivit tvungen att lägga ned sin verksamhet. Svårt för formgivare att skydda sina verk Att ta upphovsrättsliga fall till domstol är dyrt, men samtidigt blir det allt svårare för formgivare att skydda sina verk. Många söker hjälp hos Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd, där man ser en ökning av ärenden. TEXT AV: JOHANNA LAGERKRANSER Det har blivit vanligare med intrång på andras formskydd, säger Peter Adamsson, advokat och ordförande i Opinionsnämnden. Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd har varit verksam i tvister kring upphovsrätt sedan 1920-talet och tar idag emot omkring sex till tolv ärenden varje år. Ett krav som ställs för att ett ärende ska tas upp av nämnden är att det är fråga om ett alster av brukskonst, det vill säga som har en nyttofunktion bredvid det rent estetiska. Ofta rör det sig om föremål framställda vid industriell design och avsedda att tillverkas i serie, exempelvis möbler. Men främst bestäms föremålen för tvisterna av vad som är kommersiellt gångbart i samhället för tillfället, säger Peter Adamsson. Föreningen Svensk Forms Opinionsnämnd har hittills endast tagit ställning till upphovsrätten, men överväger nu att ändra stadgarna så att även EG-förordningens skydd för gemenskapsformgivning innefattas. Till skillnad från upphovsrätten finns enligt EGförordningen inte samma krav på skydd. Det finns också ett intresse på marknaden för att Opinionsnämnden skulle kunna yttra sig i ärenden som rör gemenskapsformskyddet, enligt Adamsson. Men det är svårt att säga om ärendena skulle öka, säger han. I takt med att globaliseringen bidragit till att det blivit lättare att kopiera andras skyddade design har också omfånget av kopiering ökat. Men även om designlagstiftningen globalt hamnar på en bra nivå handlar det till syvende och sist om att ha råd att ta fallen till rätten. Det är helt klart ett dilemma, säger Peter Adamsson. Advokatfi rman Cederquist Immaterialrätt upphovsrätt mönster varumärken marknadsrätt patent företagshemligheter yttrande- och tryckfrihet Kontaktperson: Gabriel Lidman tel: , gabriel.lidman@cederquist.se

6 6 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nya redovisningsregler ger ny fokus på de immateriella tillgångarna De nya internationella redovisningsreglerna IFRS, som började gälla i Sverige i början av 2005 för börsnoterade företag, har gjort att värdering av immateriella tillgångar blivit ett mycket viktigt område inom redovisning. Europeiska företag blickar nu mot USA där liknande regler gällt sedan cirka fem år tillbaka och där praxis börjat utvecklas. Men det handlar fortfarande mycket om att pröva sig fram på ett än så länge ganska outvecklat område. En viktig sak som förändrades när redovisningsstandarden IRFS 3, Business Combinations infördes är hur så kallad goodwill (beloppet för hur mycket man betalat för ett företags tillgångar överstiger deras uppskattade värde) skulle redovisas, berättar Thomas Jansson på revisions- och konsultföretaget KPMG. I och med införandet av IRFS 3 får identifierbara immateriella tillgångar som man förvärvat i princip inte längre redovisas som ingående i goodwill utan ska redovisas separat. Det innebär att ett företag måste kunna beräkna ett värde för var och en av sina identifierbara immateriella tillgångar. Men att värdera immateriella tillgångar är svårt, säger Thomas Jansson. Till att börja med kan det vara svårt att tydligt avgränsa vad en viss identifierbar immateriell tillgång består av. Är det till exempel fråga om humankapital eller en teknologi. Förvärvad teknologi skall värderas och separatredovisas, medan värdet av humankapital normalt skall ingå i redovisad goodwill. Det är framförallt värderingsspecialister på de allra största revisorsbyråerna i USA som sedan några år utvecklat praxis för värdering av immateriella tillgångar. De europeiska revisions- och konsultföretagen som har värderingsverksamhet i USA har där ett försprång gentemot sina kollegor, då utvecklingen på detta område för IFRS tillämpning i det närmaste helt bygger på den praxis som utarbetats i USA. En metod som används för att värdera vissa typer av förvärvade immateriella tillgångar kallas för Relief of Royalty, berättar Thomas Jansson. Den går ut på att göra en uppskattning av värdet av en immateriell tillgång utifrån vad man skulle ha betalat i licensavgifter för att få använda tillgången om den varit i någon annans ägo. Värdet beräknas i princip som det diskonterade nuvärdet av de licensavgifter som man skulle ha betalat. Thomas Jansson tror att de nya redovisningsreglerna för immateriella tillgångar kommer att leda till ökat fokus på immateriella tillgångar ur flera aspekter. Han tror att företagen både kommer att kontrollera sitt ägande av dem noggrannare och vårda dem ännu bättre. Nu utgör de ju trots allt betydande separat redovisade värden i företagens redovisning och kommunikation med marknaden och andra finansiärer. Olaglig nedladdning är ingenting annat än stöld T610 som varumärke? Lena Frånstedt Lofalk, Cederquist. Olaglig nedladdning av upphovsrättskyddat material på Internet är egentligen samma sak som att stjäla en bok från bokhandeln. Stöld är stöld, pratet om hindrande av kunskapsspridning är bara dimridåer. Det säger Lena Frånstedt Lofalk som jobbar med upphovsrättsliga frågor på Advokatfirman Cederquist. Hon är förvånad över att upphovsrätten påstås vara ett hinder för kunskapsspridning. Kopieringspärrar på mjukvara hindrar stöld, inte spridningen av kunskap, menar hon. Hon liknar kopieringspärrar vid vanliga dörrlås: båda hjälper till att upprätthålla lagen. Det är ingen som försöker undanhålla kunskap som mänskligheten behöver, säger hon. Den finns att köpa, precis som så mycket annan kunskap. Hon tror att anledningen till att många är beredda att olagligt ladda ned upphovsrättsskyddat material på Internet är att det fortfarande är relativt nytt jämfört med andra distributionsformer. I och med att fler lagliga nedladdningsalternativ kommer, och vi blir vanare vid Internet tror hon att det blir naturligt att respektera upphovsrätten även där. Telekomföretag är ofta tvungna att inge patentansökningar väldigt snabbt, enligt Mats Lundberg på patent- och juristbyrån Groth & Co. Produkterna har många gånger korta livscykler och man arbetar ofta med projektnamn istället för traditionella varumärken, och ger därför mobiltelefoner namn som T610. Tillverkaren litar på att varumärket bakom, som till exempel Sony Ericsson, räcker. Vi lär dig att Bygga säljande varumärken Specialkurser för dig som vill lyckas med mer än att bara köpa er.

7 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Pirater med digitala sablar Det är inte särskilt ofta upphovsrättsliga frågor dominerar samhällsdebatten, men i och med Internets snabba spridning har de getts en helt ny prioritet i både nyhetsrapportering och lagstiftning. Fildelning började först uppmärksammas i slutet av 1990-talet när Napster blev föremål för rättsliga åtgärder från hårdrocksgruppen Metallica, och blev världsnyheter igen nyligen då svenska myndigheter stängde ned Pirate Bay s hemsida. Trots att fildelning varit ett omdiskuterat fenomen i flera år har tongångarna från svenska politiker aldrig gått högre än nu, mycket tack vare Pirate Bay och dess grundare. Pirate Bay är en sökmotor och indexeringstjänst som underlättar för användarna att hitta och dela filer med varandra. Sajten bildades i slutet av 2003 av Piratbyrån, en organisation som enligt sin hemsida stödjer alla de som i strid mot rådande uppfattningar om upphovsrätt kopierar information och kultur fritt. Gottfrid Svartholm Warg, en av Pirate Bay s grundare, säger att grundtanken med sajten är att utöva organiserad civil olydnad och att ändra upphovsrätten genom att göra den omöjlig i sin nuvarande form. Rasmus Fleischer, som är skribent och omvärldsbevakare på Piratbyrån, anser dock inte att själva Pirate Bay har något syfte utöver att underlätta fildelning. Tekniken är ett självändamål, påstår han. Han anser dock, precis som Gottfrid, att upphovsrätten som den ser ut idag inte längre är tillämpbar på digitala medier, och han är medveten om att Pirate Bay s verksamhet hjälper till att urholka den. De säger sig båda rent principiellt respektera att artisters verk skyddas, men menar att den skärpta lagstiftningen på området inte har någon möjlighet att göra detta utan istället hindrar viktig utveckling som den digitala tekniken bidrar till. Enligt Rasmus Fleischer innebär förbuden mot att sprida mjukvara som kan kringgå tekniska kopieringsspärrar ett hinder för kunskapsspridning i allmänhet. Han ser denna typ av mjukvara som infrastruktur som sprider kultur och kunskap, och lagstiftningen som ett försök att stoppa denna spridning. Kryptografisk forskning är ett exempel på forskning som hämmas av dessa förbud, menar han. Men han tror att förbuden i längden är meningslösa. Mjukvaran kommer att spridas ändå. Utvecklingen har inte skapats av någon, säger han. Den ligger i den digitala teknikens väsen. Piratjägare i upphovsrättens tjänst Som ett svar på det växande nedladdandet av spel och filmer på Internet bildade en rad organisationer från film- och videobranschen Antipiratbyrån (APB) Antipiratbyråns uppdrag är att värna och främja medlemsbolagens upphovsrätt, både genom att driva rättsprocesser och genom att bilda opinion för upphovsrättens betydelse. Henrik Pontén är APB:s juridiska expert och dess ansikte utåt. När jag berättar för honom om Rasmus Fleischers påstående om att upphovsrätten inte är tillämpbar på digitala medier blir han en smula förbryllad. Han anser snarare att motsatsen är sann; att en fungerade upphovsrätt är nödvändig för att utveckla Internet eftersom den garanterar ett bra och eftertraktat innehåll. Henrik Pontén betonar att de inte på något vis är ute efter att begränsa tekniken som sådan, utan endast hindra den från att användas till att bryta mot upphovsrätten. Det är upphovsrättens utformning och hur den efterlevs som är deras område, och han blir glad av att höra att Rasmus Fleischer på Piratbyrån säger sig principiellt respektera artistens rätt till sitt verk. Det har Piratbyrån inte gjort förut, säger han. Henrik Pontén ser det inte som tekniskt omöjligt att komma åt alla som ägnar sig åt olaglig fildelning, men menar att det kräver oerhört mycket resurser. Därför hoppas APB på att de lagliga alternativ som börjar tas fram och den växande förståelsen för vikten av upphovsrätten ska minska det olagliga nedladdandet. Men han anser också att den avskräckande effekten av domar mot fildelare har en viktig roll att spela. Pontén skulle gärna vilja att man liksom i Danmark även i Sverige kunde få tillgång till enskilda fildelares IP-nummer, för att kunna inleda civilrättsliga prövningar mot dem. Nya EU-direktiv på området har öppnat för den möjligheten, men den svenska regeringen har ännu inte nappat. Han tycker dock att justitiedepartementet har blivit tydligare om att upphovsrätten gäller även på Internet, och att debatten överlag har blivit mognare. Lindskog Malmström Advokatbyrå grundad 1942 Vi har kompetens inom: Svensk och internationell affärsjuridik Fastighetsrätt, entreprenadrätt, expropriationsrätt, bostads- och hyresrätt, arrenderätt samt miljörätt Obeståndsrätt Patenträtt och annan immaterialrätt Bolagsrätt och annan associationsrätt Processrätt och skiljeförfaranden Försäkringsrätt och skadeståndsrätt Arbetsrätt Boutredningar Lindskog Malmström Advokatbyrå är den svenska medlemmen i European Law Firm. Magnus Ullman Gunnar Lindskog Örjan Jarvin Tomas K Nordberg Thomas Olrog Johan Norman Magnus Odin Göran Grundén Mikael Klerbro Lars Borgsten Ulf Andersen Björn Yrlid Jenny Grundén Jan Gerdén Ronny Nilsson- Sandström Mattias Carlquist Mia Johansson Jenny Hildén Carolina Åkerlind Christian Persson Advokat Örjan Grundén Advokat Giovanni Gozzo Advokat Ragnar Lundgren Advokat Peter von Heidenstam Advokat Hans Nicander Advokat Ann-Charlotte Söderlund Advokat Erik Woodcock Advokat Gabriella Nordwall Advokat Lars-Göran Nilsson Jur kand Anna Maria Lagerqvist Jur kand Sara Ulfsdotter FIRM OF THE YEAR SWEDEN (MIP Awards) Stockholm Göteborg ADVOKATBYRÅ Box 27707, Stockholm, Besöksadress: Östermalmsgatan 87 E Tel: , Fax: , @lmlaw.se,

8 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Ägandet av immaterialtillgångar i samarbetsavtal ofta en svår fråga I läkemedelsbranschen är det ofta tydligt vid vilket stadium som investeraren tar över rättigheterna från uppfinnaren. Ett problem som kan uppstå i affärssamarbeten mellan två eller flera parter är oenighet om fördelningen av immateriella tillgångar, vilket ofta resulterar i rättslig tvist. Eftersom immateriella tillgångar många gånger är abstrakta till sin natur och svåra att avgränsa kan det bli svårt att avgöra vad som tillhör vem. Att dessa svårdefinierade tillgångar dessutom ofta är väldigt värdefulla gör frågan än mer brännande. Det är viktigt när ett samarbete inleds att ägandet av de immateriella rättigheterna är tydligt definierat i samarbetsavtalet, säger Håkan Borgenhäll och Jonas Westerberg på advokatfirman Rydin & Carlsten. Det måste finnas tydligt angett både vad parterna för med sig in i samarbetet och vad de kan förvänta sig att ta med sig från det. Tillgångarna ska vara så distinkt fördelade som möjligt mellan parterna. Att lägga alla rättigheter i ett bolag med tydlig licensiering till parterna är att föredra framför ett samägande eftersom det lätt kan uppstå skilda åsikter om vem som får eller är skyldig att göra vad när samarbetet upphör. Peter Sande på Sandart & Partners Advokatbyrå pekar på de särskilda problem som kan uppstå när två forskningsintensiva företag samverkar i ett FoU-projekt. I dessa fall bidrar typiskt sett bägge parter till projektet med forskningsinsatser. Samtidigt för bägge parter ofta med sig mängder av företagsinterna förkunskaper (s.k. background) in i projektet. Det är då viktigt att dessa förkunskaper identifieras och att man i förväg avtalar hur de skall få användas inom och utanför projektet. En bransch där samarbeten mellan företag och enskilda uppfinnare är vanligt förekommande är läkemedelsbranschen. Där är det ofta tydligt vid vilket stadium som investeraren tar över rättigheterna från uppfinnaren, berättar Håkan Borgenhäll. Om en uppfinnare till exempel hittar en kemisk substans som innehar en viss effekt kan ett läkemedelsföretag komma in och köpa rättigheterna till upptäckten på ett tidigt stadium. Avtalet mellan parterna kan sedan utformas så att uppfinnaren får betalt för varje steg som företaget vidareutvecklar substansen. Ett exempel som Jonas Westerberg tar upp på när gränsdragningen i praktiken kan bli problematisk är vid så kallade sole license -avtal. Enligt sådana licensavtal får utöver licenstagaren endast patenthavaren (licensgivaren) själv använda den aktuella rättigheten, men det kan vara svårt att avgöra vad som bör anses som att någon tredje part tillåts utnyttjas rättigheten. Huruvida till exempel dotterbolag med externa minoritetsägare eller ett företag som sköter försäljningen åt licenstagaren är en tredje part eller inte kan ofta vara svåra avväganden som lätt leder till motsättningar. Peter Sande. FOTO: LARS HALL Framgångsrika företag bevakar sin omvärld Box 5055, Stockholm, Telefon , fax ,

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Svår uppgift för företag att föra internationella patentprocesser Att föra processer internationellt om patent är ofta väldigt komplicerat. Ett patent måste nämligen registreras i varje enskilt land där det ska användas. Det innebär att patentprocesser avgörs på nationell nivå enligt den berörda nationella lagstiftningen, ett förfarande som blir väldigt tids- och resurskrävande för företag med verksamhet i många olika länder. Att föra processer internationellt om patent är ofta väldigt komplicerat. Ett patent måste registreras i varje enskilt land där det ska användas. Patentprocesser avgörs på nationell nivå enligt den berörda nationella lagstiftningen, ett förfarande som blir väldigt tids- och resurskrävande för företag med verksamhet i många olika länder. Om man ska söka patent i flera europeiska länder så kan man dock vända sig till EPO (The European Patent Office), berättar Håkan Borgenhäll och Jonas Westerberg på advokatfirman Rydin & Carlsten. EPO utverkar patent för medlemsländer inom EPC (European Patent Convention), det vill säga så gott som hela Europa. När ett patent registrerats hos EPO behöver det bara valideras, vilket för Sverige även innebär att det översätts, i de länder som är designerade i ansökan för att det ska gälla även i dessa. Men eventuella processer som rör patentet avgörs dock på nationell nivå även i Europa, berättar de. Om ett företag vill försvara ett eget patent från intrång eller ogiltigförklara någon annans patent måste processen föras på nationell nivå. Eftersom praxis i patentprocesser fortfarande skiljer sig ganska mycket åt mellan en del europeiska länder kan en process om ett patent få olika utgång i olika länder. Enligt Håkan Borgenhäll och Jonas Westerberg gör skillnaden mellan de olika ländernas rättssystem upphov till att företag ofta väljer att inledningsvis försvara sina patent från intrång i de länder där man förväntar sig ett positivt utfall. Tanken är att en initial framgång ska göra det lättare att lyckas även i andra länder. För företagen är det självklart väldigt resurskrävande att driva kostsamma patentprocesser i flera olika länder och därför efterfrågas också centrala europeiska instanser för att avgöra patenttvister. Peter Sande på Sandart & Partners Advokatbyrå tror dock inte att det kommer hända något på området inom den närmaste framtiden. EPLA (European Patent Litigation Agreement) som skapades Kontroll över varumärken på Internet inom ramen för EPC (European Patent Convention) var det första egentliga initiativet till ett gemensamt europeiskt rättssystem för patenträtt, berättar han. Men eftersom det utformades utanför EU som ett mellanstatligt avtal accelererade EU sitt arbete med att skapa ett gemenskapspatent. Idag ligger dock båda initiativen ganska stilla. Arbetet med EPLA försvåras av att EU numera styr över frågor som rör var domstolstvister inom EU-området skall lösas, och ett svårlöst problem när det gäller både EPLA och EPC är frågan om vilket språk som ska användas. Det tycks därför som om det omständliga patentprocessandet i Europa kommer att fortsätta ytterligare ett tag. Tack vare nytt samarbete med en amerikansk systemleverantör för bevakning av användandet av text och bilder på websidor erbjuder nu Melbourne IT CBS en helhetslösning ägnad att ge företag ökad kontroll över sina varumärken på Internet. Internet innebär goda exponerings- och kommunikationsmöjligheter för varumärkesinnehavare. Det är också ett medium som En helhetslösning ägnad att ge företag ökad kontroll över sina varumärken. underlättar för tredje part att otillåtet utnyttja det värde som investerats i varumärken. Melbourne IT CBS:s helhetslösning ger företag en möjlighet att stärka och skydda sina varumärken. Tjänsten erbjuder allt från rådataträffar till förslag på åtgärder efter utvärdering och analys av erfaren jurist. För mer information se

10 10 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Piratkopiering ett problem som till slut börjar Piratkopiering förknippas traditionellt med att köpa dåliga Ray Ban-kopior i Grekland, eller en Gucci-väska med felstavat märkesnamn. Det har länge varit förknippat med småskalig gatuverksamhet och ett bedrägeri som köparen varit väl införstådd med; kort och gott något ganska harmlöst. Men de senaste åren har tonläget skärpts och piratkopiering börjat ses som ett stort problem inte bara av producenter, men även av lagstiftare, myndigheter och, till viss del, konsumenter. Piratkopiering är idag en mycket mer utbredd företeelse än bara gatuförsäljare i Tredje Världen länder som säljer dåliga plagiat av märkesvaror. Det är en industri som sträcker sig över i stort sett alla branscher och som omsätter många miljarder kronor årligen. För företag är det ett stort problem eftersom de inte kan räkna med att få beräknad avkastning för produkter som de utvecklat för avsevärda kostnader, vilket gör att de blir mer tveksamma till att göra stora investeringar. Och även för konsumenter kan det innebära en stor risk, eftersom också sådant som matvaror och läkemedel piratkopieras. Ann-Charlotte Söderlund, ordförande för Svenska föreningen mot piratkopiering, berättar i ett föredrag på Världshandelsdagen 2006 att piratkopiering länge inte togs på allvar i Sverige. Så sent som i början 90-talet sågs det som en Robin Hood-verksamhet som tog från de stora företagens överskott, säger hon. Det var en svår uppgift att få poliser och åklagare att agera mot piratkopierare, och när ämnet förekom i media togs de ofta i försvar. Men under de senaste tio åren har situationen gradvis förändrats, menar hon. Immaterialrättslagstiftningen har skärpts i Sverige och i övriga EU, och tullen kan nu stoppa piratkopior redan vid gränsen. Dessutom kommer genomförandet av det senaste så kallade Enforcementdirektivet göra att man får möjlighet att söka längre bak i distributionsleden och även kunna beslagta misstänkta piratkopietillverkares banktillgodohavanden, berättar hon. Och hon anser att även bilden i media har förändrats till att oftare börja försvara rättighetsinnehavarna. Men trots detta har marknaden för piratkopierade varor ökat väldigt kraftigt på många områden de senaste åren. Därför vill Ann- Charlotte Söderlund att alla företag ska ta piratkopierandet på fullaste allvar och inte bara konstatera att det händer. Hon anser att frågan ska hanteras på managementnivå och att företagen bör ha en strategi för att bevaka sina rättigheter och övervaka marknaden. Dessutom bör de alltid vidta åtgärder när kopior påträffas. För finns det några få kopior på ett ställe, så finns det fler någon annanstans, säger hon. Ann-Charlotte Söderlund. Ett av många problem inom piratkopiering. E N E S T E D T & C O Har du en bättre idé? Bra idéer kan alltid bli bättre. Har du en idé som är så bra, att du vill skydda den? Då ska du hävda din immateriella rättighet genom att göra en offentlig registrering på lämpliga marknader. Men det räcker inte för att du ska känna dig trygg. Att hålla på sin rätt är det allra viktigaste med att ha ett patent, ett designskydd eller ett registrerat varumärke. Om någon struntar i att du äger idén och utnyttjar den som sin, måste du kunna försvara din egendom. Hur gör man? Vad säger lagen? Vem kan hjälpa till? För att väva ett starkt skyddsnät kring en idé, behöver du Brann. Vi är med dig hela vägen, oavsett vilka problem du möter. Ring idag så berättar vi mer om dina möjligheter, exempelvis hur du skyddar dina varumärken. K O N S U LT E R I I M M AT E R I A L R Ä T T O C H A F F Ä R S J U R I D I K DR LUDWIG BRANN PATENTBYRÅ AB. STOCKHOLM UPPSALA GÄVLE BRANN@BRANN.SE

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 11 tas på allvar Skyddandet av varumärken är en ständig process Ett misstag ett företag inte bör göra är att tro att deras varumärke är tillräckligt skyddat i och med att det blivit registrerat. Registrering är den första och enklaste delen. En större utmaning är att ge sitt varumärke ett stort skyddsomfång. Enligt generella beräkningar utgör handeln med piratkopierade varor mellan 5-8 procent av den totala världshandeln, berättar Ann-Charlotte Söderlund beslagtogs piratkopierade varor till ett värde av två miljarder euro i EU, enligt siffror från EG-kommissionen, och sedan dess har beslagen ökat ytterligare. Produktionen av dessa varor beräknas orsaka förlorade arbetstillfällen enbart i Europa. Och enligt Interpol misstänks många av producenterna ha kopplingar till organiserad brottslighet och även terrorverksamhet. Varor som kopieras är allt ifrån märkesvaror och CD-skivor till vardagsvaror som hygienartiklar och hushållsmaskiner. Även sådant som matvaror och bildelar har börjat piratkopieras i ökande utsträckning de senaste åren. Ann-Charlotte Söderlund tar även upp exempel på flygplanshaverier där piratkopierade komponenter misstänks ha spelat en avgörande roll. Men allvarligast är förmodligen försäljningen av piratkopierade läkemedel. Omar Baki på Brann Patentbyrå berättar att dessa ofta säljs på Internetapotek, som är svåra att spåra, och till Tredje Världenländer med bristande myndighetskontroll. Enligt uppskattningar från läkemedelsindustrin inbringar piratkopior av läkemedel en förtjänst på runt tolv miljarder konor årligen. För konsumenten är det väldigt svårt att avgöra om ett läkemedel är äkta eller en kopia, och konsekvenserna kan därför bli ödesdigra. Till exempel har kvinnor i Sydamerika blivit gravida efter att ha använt piratkopierade preventivmedel, och i Nigeria dog över 100 barn efter att ha använt giftigt paracetamol. Har man det i åtanke är det en smula svårare att skratta åt piratkopiering och lättsamt avfärda piratkopiering som någon slags Robin Hood-verksamhet. Registreringen av ett varumärke är tillräcklig för att skydda det mot direkta piratkopieringar, men att kunna hävda ett tillräckligt skyddsomfång kräver mycket mer, berättar Anders Kylhammar som jobbar med immaterialrätt på Sandart & Partners Advokatbyrå. Med skyddsomfång menar han omfånget på det skydd varumärket har i förhållande från märken som är liknande, men inte är direkta plagiat. Ju större varumärkets skyddsomfång är desto mindre snarlika behöver andra märken vara för att det ska vara otillåtet. Det räcker att de bara är liknande för att ens eget varumärke ska skyddas från dem. För att ge sitt varumärke ett tillräckligt skyddsomfång måste man i regel kunna visa att det har en stark inarbetning. För att avgöra detta bedöms varumärket utifrån vissa specifika kriterier som EG-domstolen fastställt. Till exempel bedöms hur stor varumärkets marknadsandel är och hur länge det använts. Det bedöms också hur mycket pengar som har satsats på reklam och marknadsföring, och hur välkänt varumärket är i den målgrupp som det riktar sig till. För att övertygande kunna visa på varumärkets inarbetning krävs ett bra underlag, menar Anders Kylhammar. Ett företags marknadsavdelning ska genom siffror och exempel som sträcker sig flera decennier bakåt i tiden tydligt kunna visa på vad som lagts ned på varumärkets etablering. Därför är det viktigt att man även har en juridisk framförhållning när man bygger ett varumärke, säger han, och inte bara en marknadsföringsmässig. Innehavare Hans G. Eriksson Auktoriserad av Europapatentverket 1980 BRANDKÅRSUTRYCKNING P A T E N T När det kniper och när Du inte förstår Kontakta: Ing. Hans Eriksson Katrineholms Patentbyrå AB Tel info@katpat.se

12 12 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Vikten av strategisk patentering Ett strategiskt tillvägagångssätt behövs när ett företag vill säkra till exempel en ny sorts teknologi som det har utvecklat. I dessa fall gäller det att skydda ett helt teknikområde, vilket kräver en särskild sorts infallsvinkel. Ett patent, oavsett hur skickligt formulerat det är, räcker ofta inte. Företaget måste istället använda ett relativt stort antal patent för att säkra ensamrätten till sin innovation. Omar Baki på Brann Patentbyrå jämför tillvägagångssättet med att täppa igen en flaska. Teknikområdet som man vill skydda är i det här fallet innehållet i flaskan, och för att det ska rinna ut krävs det att flaskan har en tät kork. Korken på flaskan motsvarar de strategiska patent som man använder för att skydda kärnpatentet. För att kunna använda de strategiska patenten på ett effektivt sätt krävs ett nära samarbete mellan patenthandläggare och innovatör, påstår Omar Baki. Innovatören är den som sitter på kunskapen om det aktuella tekniklandskapet, och denna kunskap är en förutsättning för att kunna formulera en effektiv patentstrategi. Patenthandläggarens roll är att använda innovatörens kunskap för att identifiera de strategiska punkter där man kan spärra av teknikområdet, så att konkurrenter hindras från att göra intrång. Framförallt för mindre företag krävs det att de strategiska patenten utformas på ett precist vis. Stora företag har resurserna att registrera en mängd patent för att skydda en viss kärnteknologi, och behöver inte vara särskilt noggranna med antalet. Men för mindre företag är det nödvändigt att göra en bedömning av hur många patent man har råd att registrera för att skydda en viss innovation. Det gör att betydelsen av en väl utformad patentstrategi blir mycket stor för dessa företag. Patenteringsstrategier med krigiska namn Det finns ett antal olika sätt att gå till väga på när man använder sig av strategisk patentering. Vilket man väljer beror självklart på hur det specifika tekniklandskapet ser ut och vilka patent som redan tagits på området, men även på hur stora det aktuella företagets resurser är. Har man tur och är skicklig kan det räcka med ett enda strategiskt patent för att skydda en uppfinning, men det är inte ovanligt att företag söker många fler patent än så, ibland till och med många hundratals. Staket, minfält, spärrpatent och bombmattor är uttryck som används för några av de vanligaste strategierna. Namnen kan kanske tyckas lite väl krigiska för att handla om något som patent, men tar man hänsyn till de enorma belopp som ofta är involverade känns de förmodligen något mer passande. Ett minfält innebär, enligt Omar Baki, att man lägger ett antal patent runt själva kärnpatentet. Ofta är det applikationer till kärnuppfinningen till exempel hörlurar, mikrofoner, laddare som man tar patent på och lägger runt själva huvudprodukten. På det viset kan man avgränsa teknikområdet, även om det ofta krävs ganska många patent. Strategier som staket och spärrpatent innebär att patenten tas inom ett mer avgränsat och noggrant definierat område. Detta gör att antalet patent, och därmed även kostnaderna för att registrera dem, blir mindre. Ett staket är, precis som ordet antyder, ett antal nära sammanhängande patent som skyd-dar kärnuppfinningen, medan spärrpatent är när ett enda patent spärrar hela området, som en flaskkork. Dessa strategier är, som sagt, kostnadseffektivare än en minfältsstrategi, men också svårare att tillämpa på ett sätt som ger fullständigt skydd. En bombmatta innefattar precis som ett minfält ofta väldigt många patent. Tanken med en bombmatta är att flera patent söks och där de ytterligare patenten har huvudkrav som skulle kunna ha utgjort underkrav om endast ett patent sökts, berättar Bertil Örtenblad på Noréns Patentbyrå. Varje patent har ett antal hierarkiskt ordnade patentkrav, var av huvudkravet är det översta och det som måste uppfyllas för att innovationen ska falla under patentskyddet. Men även underpatentkraven kan ha tillräckligt självständig uppfinningshöjd för att kunna utgöra huvudkrav för andra, närliggande patent. På det viset kan kraven i ett patent istället utgöra grunden för ytterligare ett antal patent och helt spärra av ett teknikområde. Till exempel har de japanska företag som tillverkar videokameror på så vis kunnat ta patent på samtliga delar av det aktuella teknikområdet. Patent och varumärken; måste även förvaltas, inte bara registreras Pirater ynglar av sig Lika viktigt som att utforma patent som ger ett bra skydd är förvaltningen av patenterna. Patent som lämnas utan översyn blir snabbt föråldrade och kan inte längre erbjuda det skydd som de är menade att göra. Därför är det viktigt att med hjälp av en patentbyrå regelbundet genomlysa sin patent- och varumärkesportfölj för varje land som man har registrerat varumärken i, enligt Omar Baki på Brann Patentbyrå. Om man inte uppdaterar sina varumärken och patent när att företagets verksamhet utvecklas och nya produkter tillkommer kan man helt förlora skyddet för dem, berättar han. Det kan bli så att de ursprungliga patenten inte längre stämmer överens med produktsortimentet som det kommit att se ut och de förlorar sin giltighet. Ett annat problem som kan uppstå om ett varumärke förvaltas bristfälligt är att det degenereras. Det berättar Mats Lundberg på patent- och juristbyrån Groth & Co. Med degenerering menar han att ett utbrett varumärke efter ett tag kan börja användas som ett generellt begrepp. Jeep och Termos är exempel på varumärken som har råkat ut för det. För att undvika detta bör företaget försöka se till att varumärket används på ett enhetligt och juridiskt korrekt vis, menar han. Regler för god varumärkesvård kan till exempel vara att aldrig tillåta att varumärket böjs ( termosar ) eller att varumärket alltid ska skrivas med versaler och/eller förses med symbolen för ett registrerat varumärke:, alternativt TM. Ett exempel på ett varumärke som räddats från att bli ett allmänt begrepp är Rollerblades. När varumärket Rollerblades höll på att bli den allmänna generiska benämningen på rullskridskor lanserades Inlines som alternativ, vilket till slut också fick genomslag. Den svenska fildelningsrörelsen som leds av Piratbyrån och Piratpartiet börjar nu sprida sig till övriga Europa. Piratpartiet, som kandiderade till Riksdagsvalet, har nu fått lillasysterpartier i Belgien, Frankrike, Italien, Tyskland och Österrike. Och Piratbyrån har tillsammans med andra skandinaviska piratorganisationer skapat The Pro Piracy Lobby som ska hjälpa till att starta upp piratorganisationer i andra Europeiska länder. (Källa:

13 Creating value from Intellectual Property Zacco is one of Europe s leading Intellectual Property consultancies with 130 years of proven track record. With profound technical, legal and business expertise, Zacco can mobilise the right people and skills to help clients improve the value of their intellectual property. Patents, Trademarks and Designs IPR Administration Legal consultation Licensing Domain Names IP Due Diligence IP Management Zacco Net web service Denmark Hans Bekkevolds Allé 7 DK-2900 Hellerup Denmark Tel: Fax: Norway Haakon VII s gate 2 P.O. Box 2003 Vika NO-0125 Oslo Norway Tel: Fax: Sweden Sveavägen 151 P.O. Box SE Stockholm Sweden Tel: Fax: info@zacco.com or visit:

14 14 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Nike måste betala 4,2 Mkr till Londonstadsdel Betydelsen av en tydlig IP-strategi Nike betalar motsvarande 4,2 miljoner kronor till Londonstadsdelen Hackney för att de använt Hackneys namn och symbol utan tillåtelse. Nike sökte inför sommarens fotbolls-vm ett passande ställe för att använda för en ny kollektion. Hackney valdes för sin urbana gräsrotskänsla, men utan att stadsdelen själv blev tillfrågad. Efter hot om stämning betalde därför Nike 4,2 miljoner kronor till Hackney i en förlikning. (Källa: FOTO: ISTOCKPHOTO Det svenska ekonomiska miraklet under 1900-talet byggde till väldigt stor del på svenskarnas stora innovationskraft. Utan personer som Alfred Nobel och L M Ericsson skulle Sverige knappast vara den starka exportnation den är än idag. Men även om Sverige fortfarande är ett av de länder där det söks flest patent sett till invånarantal har antalet börjat minska på senare år. Peter Friedrichsen på IP-konsultfirman Bergenstråhle & Lindvall tror att en av förklaringarna till detta är att många små- och medelstora teknikföretag fortfarande inte har en väl formulerad och utvecklad strategi för att till fullo utnyttja sina immateriella tillgångar. Peter Friedrichsen har själv ett förflutet som vd för ett teknikföretag och har därför personlig erfarenhet av det han pratar om. Han säger att stora teknikföretag som till exempel Ericsson och Volvo Lastvagnar oftast har en väl utvecklad IP-strategi (strategi för förvaltandet av immateriella tillgångar) och är duktiga på att optimera värdet av sina immateriella tillgångar. I de allra flesta fall har de egna IP-avdelningar som har hand om att förvalta företagets patent och varumärken. För små- och medelstora företag är dock situationen en annan, berättar han. De har oftast varken den kunskap eller de resurser som behövs för att utforma IP-strategier på egen hand. Därför behöver de använda sig av IP-konsulter för att få ut så mycket som möjligt av sin patent- och varumärkesportfölj. Men det är inte alltid dessa samarbeten fungerar så bra som de kunde göra, säger Peter Friedrichsen. Ofta talar inte teknikföretagen och IP-konsulterna samma språk. Det krävs därför en stor lyhördhet från konsultens sida och förmåga att utnyttja klientens kunskap om sitt område till att formulera en bärkraftig IP-strategi. En outnyttjad resurs som många företag sitter på är patent som de inte kommersialiserar eftersom de inte passar in i den övriga verksamheten. Många nya möjligheter skulle därför kunna uppkomma om företagen i högre utsträckning bytte patent med varandra och patenten därmed hamnade där de bäst kan utnyttjas. Men oftast saknas en tillräcklig medvetenhet om detta, enligt Peter Friedrichsen, och värdefulla innovationer kommer därför aldrig ut på marknaden. Det är i sådana situationer som en väl genomtänkt IP-strategi som utformats i ett bra samarbete mellan teknikföretag och IP-konsult kommer till sin rätt, säger han. För att ta tillvara den kreativitet och innovationskraft som finns i företagen krävs en stor medvetenhet i förvaltandet av de immateriella tillgångarna. En större tonvikt på IP-strategier i många mindre teknikföretag skulle förmodligen betyda mycket för Sverige som innovationsland, tror han. Peter Friedrichsen. FOTO: BÖRJE SVENSSON, AKTIV XL STUDIO Experter på immaterialrätt PATENT VARUMÄRKEN DESIGN UPPHOVSRÄTT FIRMARÄTT MARKNADSRÄTT LICENSAVTAL EG-RÄTT PROCESSER BEVAKNINGAR IP-STRATEGIER IP DUE DILIGENCE DOMÄNNAMN ALBIHNS MALMÖ AB Tel: +46-(0) info.malmo@albihns.se ALBIHNS STOCKHOLM AB Tel: +46-(0) info.stockholm@albihns.se ALBIHNS GÖTEBORG AB Tel: +46-(0) info.goteborg@albihns.se ALBIHNS A/S Tel: info.copenhagen@albihns.dk ALBIHNS GmbH Tel: +49-(0) info.munich@albihns.de

15

16 16 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Italien propp för processande om patent Immateriella tillgångar ett komplicerat förvärv FOTO: ISTOCKPHOTO Håkan Borgenhäll och Jonas Westerberg på advokatfirman Rydin & Carlsten berättar att en populär processtrategi tidigare var att stämma för fastställande att patentintrång inte föreligger (s.k. negativ fastställelsetalan) i länder som Italien och Belgien. Förhoppningen var att patent-processer i andra europeiska länder skulle vilandeförklaras under tiden processen pågick i länder med långsamma rättsystem. Traditionellt sett har företag värderats utifrån konkreta tillgångar som mark, råvaror och fabriker, men i dagens kunskaps- och informationssamhälle läggs allt större fokus på en mer abstrakt typ av tillgångar: de immateriella. Det är dessa som i en allt högre utsträckning har kommit att utgöra själva grundstommen i många av dagens största multinationella företag. Vad skulle till exempel finnas kvar av företag som Nike och Coca-Cola utan deras varumärken, eller av läkemedelsföretag som AstraZeneca och Microsoft utan deras patent och upphovsrätter? Immateriella tillgångar byggs ofta stegvis upp under lång tid för att sedan vårdas omsorgsfullt. Ett väl inarbetat varumärke kan innebära att företaget både kan sätta högre pris på sina produkter och locka till sig kompetent arbetskraft till relativt låga löner. Ett värdefullt patent kan, som till exempel Losec för AstraZenecas räkning, öka ett företags börsvärde flera gånger om. Sammantaget är ett företags immateriella tillgångar ofta deras viktigaste, men det innebär inte automatiskt att de utgör ett lönsamt förvärv för ett annat företag. Anledningen är att det kan vara mycket svårt att uppskatta värdet av immateriella tillgångar säger, CREDIT: COCA-COLA COMPANY Filip Thorsén som jobbar med värdering av immateriella tillgångar för konsultfirman Cordial Business Advisers. Han menar att värdet på en immateriell tillgång ofta hänger samman med företaget som utvecklat den, och att värdet snabbt kan erodera om den förvärvas av ett annat företag. Problemet är att värdet på varumärken och även patent ofta är nära förknippat med den kultur och organisation som finns på företaget där det utvecklats. När tillgången sedan ska inkorporeras i ett annat företag finns risken att det tappar den dynamik som gjorde det värdefullt från början. Därför är det ofta svårt att veta hur lönsam den immateriella tillgången är för det nya företaget om man inte känner båda företagen väl, menar Thorsén. En förutsättning för att korrekt bedöma tillgångens överlevnads- och utvecklingsförmåga och därmed finansiella värde för köparen är att förstå korrelationen mellan de två företagens mål, kultur och organisation. Är korrelationen hög är också sannolikheten större att tillgången kommer att vara vinstgivande för företaget som vill köpa den. Hittills görs inte denna typ av grundanalys i den utsträckning den borde i samband med värdering av immateriella tillgångar, anser Thorsén. Men han tror att medvetenheten både angående vikten av och svårigheterna med att värdera immateriella tillgångar gradvis kommer att öka i och med att deras betydelse för många företag blir allt större. Domännamn till salu Det är bättre att investera i ett bra domännamn, än att lägga en massa pengar på att försöka marknadsföra ett dåligt domännamn. Att köpa ett högt värderat domännamn påverkar heller inte företagets resultaträkning. Vi har fler än 1000 BRA domännamn i lager, ofta även som.com &.EU. Förfrågningar hanteras av info@bolama.com advokater.se aktier.se arkitekter.se auktioner.se badrum.se bandy.se banken.se barn.se barnmat.se bensin.se & olja.se besiktning.se bilar.se &.com bio.se blanketter.se blommor.se bussresor.se byggmaterial.se byggvaror.se casino.se & kasino.se chips.se choklad.se cigaretter.se cyklar.se datorer.se facket.se fartyg.se fastigheter.se film.se fonder.se handboll.se hissar.se hus.se husbilar.se husvagnar.se hyrbilar.se idrott.se ishockey.se jurister.se kaffe.se klockor.se konferenser.se konkurser.se konst.se kontorsmaterial.se korv.se kosmetik.se kosmetika.se kreditupplysning.se kyrkan.se larm.se lastbilar.se leksaker.se lokaler.se mamma.se & pappa.se mobiltelefoner.se mode.se motorcyklar.se musik.se & music.se ost.se pappersvaror.se pension.se personal.se personbilar.se presenter.se presentreklam.se programvara.se resor.se &.com restauranger.se restresor.se revisor.se ringar.se riskkapital.se segling.se semester.se sjuk.se sjukdomar.se skidor.se skidresor.se skolresor.se skor.se smink.se smycken.se sport.se sprit.se & vin.se telefonnummer.se tidningar.se tidskrifter.se tolkar.se tomter.se tryckeri.se vandrarhem.se vapen.se villor.se vindkraft.se vitvaror.se &.com

17 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET 17 Piratkopiering ett växande problem i globaliseringens tidsålder Så kallad outsourcing har varit en växande företeelse de senaste decennierna. Allt fler multinationella företag förlägger delar av sin produktion till låglöneländer i Östeuropa och Asien för att kunna producera sina varor till lägre priser. FOTO: ISTOCKPHOTO Men ett problem som uppstår i och med detta är den stora förekomsten av piratkopiering i flera av dessa länder. Viktiga immateriella tillgångar läcker ut ur företagens interna produktion vilket resulterar i att billiga plagiat på dyrt och mödosamt framställde produkter kommer ut på marknaden. Piratkopiering har blivit ett reellt problem för många företag som outsourcar delar av sin produktion, säger Ann-Charlotte Söderlund som jobbar på advokatbyrån Gozzo Advokater och är ordförande för Svenska föreningen mot piratkopiering. I länder som Kina och Thailand är lagstiftningen mot piratkopiering fortfarande ny och ovan, och tillämpningen ofta mycket bristfällig. Det beror både på en relativt utbredd korruption och på att lagstiftningen innebär ett tankesätt som ännu inte riktigt fått fäste. Därför är det viktigt med direkta kontakter och avtal med väl utvecklade kontrollsystem, samt möjligheter till sanktioner, menar hon. Att använda stora handelshus som mellanhand, vilket många företag gör, innebär en betydligt ökat risk för piratkopiering. Det går förvisso även att skydda produkten genom att förse den med märkning som är svår och dyrbar att kopiera. Mats Lundberg på patent- och juristbyrån Groth & Co säger att det är viktigt att företag som har produktion förlagd till länder som Kina även registrerar sitt varumärke där. Det är dessutom viktigt att ha kännedom om marknaden och en lokal förankring, menar han, och berättar att Groth & co just av den anledningen har representation i Peking av partners som talar såväl svenska som mandarin och är väl insatta i kinesisk kultur. Risken för piratkopiering och de stora kostnader det kräver för att förebygga den gör många företag tveksamma till att förlägga sin produktion till länder där detta är ett problem. De väljer därför ofta att outsourca till Östeuropa eller Baltikum istället, eftersom länderna där känns närmare och dessutom är medlemmar i EU. Men även där är piratkopiering vanligt förekommande, enligt Ann-Charlotte Söderlund. Framförallt i Litauen är det ett stort problem. Trycket att ta itu med piratkopiering har dock ökat på flera länder under de senaste åren. Det, sammantaget med att företag avskräcks från att investera i länder med mycket piratkopiering, kan komma att tvinga fram ett strängare förhållningssätt på många håll inom en nära framtid. Mats Lundberg. FOTO: JOHAN SJÖBECK Premiär! 2000 kr i rabatt till alla DI:s läsare när du uppger koden DI:1. Ring eller bokning@iir.se Unik konferens Patent och IP för Life Science november Salénhuset Stockholm Patent, licensiering och marknad så skapar du en kostnadseffektiv IP-strategi för ditt företag Lyssna till praktiska erfarenheter från företag inom bioteknik, pharma, medicinsk teknik och tools Lär av experterna hur du bäst förvaltar din IP internationellt Keynotes: Sally Shorthose, Bird & Bird Bo Heiden, CIP Bo Möllstam, Synergon Praktikfall från Biovitrum, Biolipox, Prostalund, Ellen AB, Gripping Heart och Samba Sensors Ring före den 30 oktober för extra kampanjpris! Dessutom får du boken Immaterialrätt för innovatörer och entreprenörer av Bo-Göran Wallin. För fullständiga program besök eller ring De första 10 som anmäler sig får en årsprenumeration av det nya livstilsmagasinet M. Högaktuell konferens Marknadsföring mot kr i rabatt till alla DI:s läsare när du uppger koden DI:2. Ring eller bokning@iir.se Par över 50 har i genomsnitt en förmögenhet på om 1,5 miljoner kronor vill du vara med och slåss om dessa pengar? 5-7 december Näringslivets Hus Stockholm alla talar om dem men ingen talar till dem varför? Planera, välj och upphandla media mot 50+ Så segmenterar du seniorgruppen bortom åldrar Attityder, motivationsfaktorer, drömmar och köpbeteende Använd dig av språk och budskap som tilltalar seniormålgruppen Erfarenheter från Unilever, Svensk Hypotekspension, Hjärt-Lungfonden, M Magasin, Skandiabanken, Health Focus Europé, Levom.nu, Tema-Resor Ring före den 30 oktober för extra kampanjpris! I samarbete med SeniorAgency

18 18 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET Lagförslaget till ny varumärkeslag börjar till slut bli klart Tuffare konsumenter sätter press på företag Dagens växande utbud av produkter gör det allt viktigare för företagen att vårda sitt varumärke. Samtidigt har konsumenternas krav på marknaden blivit betydligt tuffare. TEXT AV: JOHANNA LAGERKRANSER Sedan flera år tillbaka pågår arbetet med att utarbeta en ny varumärkeslag. Den nuvarande har varit gällande sedan 1960, och med tanke på dess ålder och på behovet av att anpassa den till EG-direktiven på området är behovet av uppdatering stort. Utredningsarbetet bakom lagförslaget har dragit ut på tiden på grund av att vissa delar som innebär en relativt stor förändring stött på motstånd från vissa remissinstanser. Den delen av utredningens förslag som mötts av mest kritik är förslaget om att avskaffa Patent- och registreringsverkets (PRV) officialprövning. Det berättar Mats Lundberg på patent- och juristbyrån Groth & Co. Officialprövning innebär att PRV kontrollerar att ett varumärke som söker registrering inte kan förväxlas med tidigare registrerade varumärken. Tas denna granskning bort läggs ansvaret istället över på företagen att själva kontrollera att det inte finns äldre rättigheter som deras eget varumärke kan förväxlas med. Detta skulle öka behovet av förundersökningar inför registrering och lansering av ett nytt varumärke och även bevakningen av sitt eget redan registrerade varumärke. Anders Kylhammar på Sandart & Partners Advokatbyrå bekräftar att slopningen av PRV:s officialprövning är den del av utredningens förslag som stött på störst motstånd. Han var med som expert i den så kallade Varumärkeskommittén, som för några år sedan lade fram sitt slutbetänkande. Framförallt har kritiken från Svensk Näringsliv, som är en av de tyngsta remissinstanserna, inneburit att man behövt ompröva den delen, berättar han. Det kan innebära att delar av förslaget remitteras på nytt innan regeringens proposition om en ny varumärkeslag är färdig. Men förhoppningen är att ett lagförslag ska kunna läggas fram för omröstning i riksdagen någon gång strax efter årsskiftet, säger han. Svensken har blivit mycket mer sydländsk i sitt förhållande till företagen, säger Carl Fredrik Sammeli som är vd på pr-företaget Prime. Dagens konsument är alltså betydligt mer kritisk. Samtidigt har den tuffa mediebevakningen bidragit till en ökad medvetenhet. Konsumenten kan med hjälp av tester och betygsättningar själv värdera produkter och företag, säger han. Men det nya klimatet ställer helt nya krav på kommunikation. Det räcker inte längre med köpt reklam utan det krävs också arbete kring vad det egna varumärket kommunicerar. Fokus har på så vis flyttats från uppsminkad reklam till andra kanaler. Det kan röra sig om allt från mötet i butiken till vad företagets vd utstrålar. Det som slår i magen, i hjärtat, är i allmänhet stort. Oftast är de bästa branscherna de som varit påpassade längst, menar Carl Fredrik Sammeli. Generellt sett är frågor om under vilka omständigheter varorna är producerade viktiga, främst för stabila och påpassade varumärken som H&M och Ikea. Men det finns alltid vissa samhällstrender. Jämställdhet är 2000-talets miljöfråga, säger han. Existentiella frågor kring mat och hälsa är också viktiga. Speciellt tydlig är föräldrars oro för vad deras barn får i sig, säger han. För företagen innebär det att självsanera sig, att göra sina hemläxor. Samtidigt menar Carl Fredrik Sammeli att det blivit inflation i larm. Allt har blivit farligt. Och även om konsumtionen sjunker någon dag är den snart återställd igen. Konsumenter har blivit mer kräsna av skandaler men har samtidigt också vant sig vid dem. Men det finns många typer av kriser, säger Carl Fredrik Sammeli. Spännvidden mellan dem är mycket stor. Att återupprätta ett varumärke efter en kris kan därför se mycket olika ut beroende på om det rör sig om en kommunikationskris eller en de facto kris. I en kommunikationskris kan exempelvis ett matlarm återställas genom att en expert bekräftar att produkten är ofarlig. I fall som med Skandia, där det gjorts uppenbara fel, är det svårare, säger han. I de fallen måste man under en lång tid arbeta på att bygga upp förtroendet igen. Och när skandalen berör spararnas egna pengar är det givetvis extra svårt. Då finns bara en utväg. Det enda som hjälper är att göra bot och bättring, kräla i stoftet och visa att man som företag tar sitt ansvar på riktigt. Carl Fredrik Sammeli, VD Prime. Trade Mark & Domain Name Management, Hosting Services Dipcon AB. William Gibsons väg 1. SE Jonsered. Sweden. Tel:+46 (0) dipcon.com A House of Por ts Company

19 Happy NEW Client Happy New Client Hour är vår inbjudan till nya klienter. Testa oss på marknadsjuridik varumärkesrätt konkurrensrätt. Sänd oss ett mail och begär en Happy Client Hour så bestämmer vi en tid med dig för ett möte eller telefonsamtal. Kontaktperson: Advokat Lars-Erik Ström Tel: ADVOKATFIRMAN KONSULTBYRÅN FÖR MARKNADSRÄTT MALMÖ AB MALMÖ BÖRSHUS, MALMÖ Många äger något av Stig Lindberg. Men vem äger Stig Lindberg? Utställningen presenterar formgivaren, varumärkesstrategen och personen Stig Lindberg samt diskuterar varumärken och konstnärlig upphovsrätt. Stig Lindberg Först när vi hade köpt varumärket, för dyra pengar, upptäckte vi att det hade negativt värde på marknaden. Vi vet att många företag ständigt oroar sig för att deras varumärken inte har fullgott juridiskt skydd. Vi tycker att fler företag också borde oroa sig för vad deras varumärken egentligen står för. Eller vad de varumärken man står i begrepp att förvärva representerar för värde på marknaden. Ett juridiskt skydd innebär ju inte på något sätt att varumärket blir starkare, utan endast att det värde eller renommé man faktiskt byggt upp inte kan utnyttjas av någon annan. Att lägga resurser på juridiskt skydd, utan att samtidigt lägga resurser på att förstå och vårda innehållet i varumärket, blir därför tämligen meningslöst. Vi har sedan mer än femton år specialiserat oss på att mäta styrkan i varumärken. Med vår Brand Audit får du reda på hur ditt (eller någon annans) varumärke uppfattas av såväl köpare som ickeköpare: Hur skiljer det sig från konkurrerande varumärken? Var ligger de största hoten? I vilken grad är dina köpare lojala? Varför är köparna köpare och icke-köparna icke-köpare? Hur bör varumärket utvecklas för att vinna fler trogna kunder? Citatet i rubriken illustrerar vad som (alltför ofta) händer när marknadens, kundernas uppfattning inte beaktas vid en värdering. I just detta fall var det juridiska skyddet kassaskåpssäkert, men kassaskåpet visade sig dessvärre vara tomt. Vill du veta mer om hur vi arbetar? Beställ presentationsbroschyr via info@brandclinic.se eller läs mer på Defining & Refining Brands BRanD CliniC. Box 1371, HelsingBoRg, Tel

20 valea T E C H N O L O G Y & L A W Intellectual property rights a business opportunity llectual Intellectual operty ights Rights Your preferred partner in Sweden and Europe Patents Trademarks Design Domain names Legal Counselling Post grant/enforcement Strategic Counselling Annuities & Renewals Since 1894