% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män
|
|
- Karin Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan i södra Dalarna.
2 INNEHÅLL Inledning 3 Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Ej råd med vård 5 Trygg i vardagen 5 Socialt stöd 5 Arbetsmiljö 6 Levnadsvanor 7 Behov av rörelse 7 Vi ökar i vikt 8 Rökning 9 Tobaksbruk 10 Ett glas till maten eller Hälsa 12 Allmänt hälsotillstånd 12 Långvarig sjukdom 13 Värk 14 Psykisk hälsa 15 Framtidstro 16 Livets villkor, vanor och hälsa 17 Vardagens villkor styr våra vanor 17 Vardag, vanor och hälsa 18 Karta 20 Kommunöversikt 21 Kontakt 22 2
3 INLEDNING Livsvillkoren viktiga! Varför genomför vi undersökningen Liv & hälsa? Vardagens villkor har stor betydelse för vilka vanor vi har. Dessa påverkar i sin tur vårt hälsotillstånd. Under många år har arbetet för folkhälsan uppehållit sig vid levnadsvanornas betydelse. Resultaten i den här undersökningen visar bland annat tydliga samband mellan dåliga livsvillkor och upplevd dålig hälsa. Den som upplever sig må dåligt, har dessutom mycket oftare sämre levnadsvanor än den som mår bra. Ett praktiskt exempel kan vara att det har mycket större betydelse för den upplevda hälsan om man har svårt att betala sina löpande hushållsutgifter än om man är rökare eller överviktig. Hur man upplever att man mår har visat sig vara ett mycket bra mått på människors faktiska hälsa. Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. Om människors hälsa och livskvalitet ska påverkas i positiv riktning måste såväl livsvillkor som levnadsvanor förändras. En unik undersökning Enkätundersökningen Liv & hälsa, där vi här presenterar de första resultaten, ger unik information om befolkningens livsvillkor, livsstil och hälsa år En jämlikare fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med folkhälsofrågor måste vi veta hur befolkningen mår och lever. Bra underlag behövs också för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård och kommunal service. Ett sätt att skaffa denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med sådana uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar kan vi också få kunskap om dold eller okänd ohälsa. Tolka resultaten rätt Det är främst de övergripande resultaten i undersökningen som du som läsare ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan till exempel olika kommuner eller grupper i befolkningen. De kan bero på skillnader i kön- och ålderssammansättning eller olikheter i utbildningsnivå. Landstingen i Sörmlands län, Uppsala län, Värmlands län, Västmanlands län och Örebro län samt fyra hälso- och sjukvårdsområden i södra Dalarna har samarbetat kring undersökningen, som genomfördes under våren Undersökningsområdet sträcker sig över hela Mellansverige och innefattar 58 kommuner med drygt 1 miljon invånare. Urvalet för undersökningen är knappt människor i åldrarna år och svarsfrekvensen är 65 procent. 3
4 LIVSVILLKOR Vardagslivet präglas av en mängd livsvillkor. Det kan vara allt från ålder och kön till etnisk tillhörighet. Andra faktorer som också påverkar vardagens villkor är utbildning, ekonomi, vänner och vad du jobbar med. De villkor du lever under har ett avgörande inflytande på både dina levnadsvanor och din hälsa. Ekonomi De kraftiga försämringarna av den offentliga ekonomin och arbetsmarknaden under 1990-talet har påverkat hushållens ekonomi. De flesta grupper i samhället har fått en sämre ekonomisk standard, framförallt ungdomar och barnfamiljer. Ekonomisk otrygghet kan påverka hälsan negativt. Var femte person uppger att de under de tre senaste månaderna har haft svårigheter att klara sina löpande utgifter. Svårast att klara utgifterna har man i Bergslagsområdet och i nordvästra Värmland, bäst betalningsförmåga har man i några av de mindre kommunerna. nämnvärt åt mellan könen. Däremot är det tydligt att yngre personer, år, har svårast att betala sina räkningar. I de åldrarna finns många som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. I hela regionen uppger 28 procent att de inte har någon buffert för oväntade utgifter. Andelen som inte kan skaffa fram kronor på en vecka (ett halvt basbelopp) är högst i Bergslagsregionen, där mer än var tredje person inte har denna ekonomiska trygghet. Förmågan att klara sina löpande utgifter skiljer sig inte Andel som har haft svårt att klara sina löpande utgifter under de tre senaste månaderna 4
5 Ej råd med vård Ur ett jämlikhetsperspektiv är det viktigt att undersöka om det finns ekonomiska hinder för att söka vård. I Sverige har hälso- och sjukvårdspolitiken hittills varit inriktad på att erbjuda vård på lika villkor. På senare år har patientens kostnadsansvar för främst tandvård och läkemedel ökat, vilket kan ge upphov till ökade skillnader i vårdnyttjande. Detta kan i sin tur leda till ytterligare skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper. % Undersökningen visar att det framförallt är unga människor som avstår från tandläkarbesök på grund av brist på pengar. Yngre avstår från vård och läkemedel i större utsträckning än äldre. Det är ingen större skillnad mellan könen, kommunerna eller länen. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel Andel som avstått från vård på grund av höga vårdkostnader Män Kvinnor Ålder Trygg i vardagen Att vara trygg i sin vardagsmiljö och kunna gå ut utan att vara rädd är viktigt för varje människa. En otrygg miljö påverkar i sig hälsan negativt. Det hindrar också individen från att upprätthålla och etablera sociala kontakter på ett naturligt sätt och på sikt ökar det segregationen i samhället. Var tionde person har någon gång under de tre senaste månaderna avstått från att gå ut av rädsla för att bli utsatt för våld/ofredande. Tryggast känner man sig i mindre kommuner, där som lägst tre procent uppger att de känner sig otrygga. Det finns avsevärda skillnader mellan könen i fråga om trygghet. Kvinnor känner sig i betydligt högre grad otrygga (ca 19 procent) jämfört med män (ca 7 procent). Speciellt unga och äldre kvinnor avstår från att gå ut. Socialt stöd Socialt stöd har stor inverkan på hälsan. Tillgång till socialt stöd kan gälla ett känslomässigt stöd vid personliga svårigheter eller ett mer fysiskt stöd, det vill säga tillgång till hjälp med praktiska göromål. Tillgång till socialt stöd kan på sätt och vis sägas var en aspekt av trygghet i vardagen. Det är mycket stora skillnader i psykiskt välbefinnande mellan grupper av personer som känner svagt socialt stöd och grupper med starkt socialt stöd. I grupper med starkt socialt stöd förekommer nedstämdhet och sömnproblem hos procent. I grupper med svagt socialt stöd upplever 40 procent av kvinnorna och procent av männen ofta nedstämdhet och sömnproblem. 5
6 Arbetsmiljö Arbetet upptar mycket tid av en vuxen persons liv. Det påverkar och styr våra livsvillkor samt har inverkan på vår hälsa. Ett engagerande arbete kan bland annat innefatta att ha kontroll och inflytande över sin arbetssituation, arbetsbörda och framtid. Även stöd från kollegor och chef är viktigt för såväl trivsel som vår psykiska hälsa. Den psykosociala arbetsmiljön har försämrats de senare åren och lett till ökade sjukskrivningar på grund av stressrelaterade symtom och sjukdomar. Tunga lyft, buller och monotona arbetsställningar kan, om det blir ett återkommande inslag i arbetsmiljön, påverka hälsan negativt. Hälften av de tillfrågade upplever att de får starkt stöd från kollegor och chef medan nästan var tredje upplever det motsatta. Ingen skillnad finns mellan kvinnor och män eller mellan länen. En svag tendens finns att ju högre upp i åldrarna man kommer, desto mindre stöd upplever man sig ha av chefer och kollegor. Varannan person i undersökningen anser sig ha en låg fysisk belastning i arbetet medan var femte har en hög fysisk belastning med inslag av buller, tunga lyft eller ensidig arbete. Hög fysisk arbetsbelastning förekommer betydligt oftare bland män. Skillnaderna mellan kvinnor och män är lägre i Uppsala län än i regionen som helhet. Inflytande över det egna arbetet, psykologiska krav och socialt stöd har stor betydelse för hur hälsofrämjande en arbetsplats är. Dessa faktorer, var och en för sig eller i kombination, är mått på den psykosociala arbetsmiljön. Ett arbete med höga krav kan, om det samtidigt finns hög grad av inflytande, lindra stressens verkan. I genomsnitt trivs majoriteten (75-80 procent) ganska bra eller mycket bra på sitt arbete. Det är inga större regionala skillnader i inflytande över arbetet, men däremot finns stora skillnader mellan könen. Män har i större utsträckning än kvinnor inflytande över sitt arbete; de kan oftare påverka hur arbetet ska genomföras, kan avbryta arbetet eller själv bestämma arbetstakt. Inte oväntat finns de största andelarna med hög kontroll bland egna företagare. Därefter kommer privata arbetsgivare och staten. De lägsta nivåerna av kontroll finns inom de två sektorer som utgör merparten av kvinnors arbetsmarknad, kommuner och landsting. Även män som arbetar inom kommun och landsting upplever i större utsträckning att de har lågt inflytande över arbetet. 26 procent av kvinnorna och 20 procent av männen med lågt inflytande över sitt arbete har varit sjukskrivna en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna. För kvinnor och män med högt inflytande över arbetet är motsvarande andelar 12 respektive 9 procent. % Kvinnor Män Andel med hög kontroll i arbetet fördelat på kön och arbetsgivare Privat Egen företagare Kommun Landsting Staten 6
7 LEVNADSVANOR Under senare år har det visat sig att vardagslivets villkor har mycket stor betydelse för vilka levnadsvanor man har. Personer med låg utbildning och dålig ekonomi röker mer, motionerar mindre och dricker mer alkohol än de som har hög utbildning och god ekonomi. Behov av rörelse Människokroppen är byggd för rörelse. Brist på fysisk aktivitet har stor inverkan på människors hälsa. Stillasittande personer löper dubbelt så hög risk att dö i hjärtoch kärlsjukdom som sina fysiskt mer aktiva jämnåriga. Mycket tyder på att bristen på fysisk aktivitet i det moderna samhället kommer att leda till förändringar i utvecklingen av våra folksjukdomar. Det finns en risk för att den idag nedåtgående trenden för insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar planar ut. Det finns även risk för en ökning av antalet personer med kroniska sjukdomar, såsom belastningssjukdomar, psykiska besvär, åldersdiabetes, benskörhet sjukdomar som leder till långa sjukskrivningsperioder, stort personligt lidande och höga samhällskostnader. Var femte person i regionen motionerar mindre än två timmar per vecka. I de största kommunerna har man bättre motionsvanor än i de små kommunerna. I Sörmlandskommunerna finns den största andelen invånare som motionerar två timmar eller mer per vecka. Bland kvinnorna finns fler motionärer än bland männen. I gengäld motionerar mänen regelbundet i större utsträckning än kvinnorna. Regelbunden motion och träning avtar med ökande ålder. Välutbildade har bättre motionsvanor än personer med lägre utbildning oavsett kön och ålder. De sämsta motionsvanorna finns hos män och kvinnor i åldern år med enbart grundskoleutbildning. Andelen som motionerar lite, dvs promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar per vecka. 7
8 Vi ökar i vikt Andelen överviktiga ökar stadigt i Sverige. I slutet av 80- talet var drygt en tredjedel av männen och kvinnorna i Sverige överviktiga var nästan hälften av männen och kvinnorna överviktiga. Övervikt är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. I Sörmland, Västmanland och Örebro, där motsvarande enkätundersökningar tidigare genomförts, visar det sig att andelen överviktiga ökar över tid. Männen är de som är mest överviktiga. Övervikt ökar risken för diabetes, högt blodtryck, sjukdomar i cirkulationsorganen, sömnapné (andningsstillestånd vid snarkning) och vissa cancerformer. Kraftigt överviktiga har betydligt oftare symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga. Nästan två tredjedelar av kommunerna i undersökningsområdet har en befolkning där mer än 50 procent är överviktiga. I de stora kommunerna samt i Sörmlandskommunerna är andelen överviktiga mindre än i övriga kommuner. Männen är, oavsett ålder, överviktiga i större utsträckning än kvinnorna. Andelen överviktiga tenderar att öka med stigande ålder. Personer med förgymnasial utbildning är i högre grad överviktiga än personer med eftergymnasial utbildning. Dessa skillnader blir större med ökande ålder. Män och kvinnor i Uppsala län är överviktiga i mindre utsträckning än män och kvinnor i de övriga länen. Högst andel överviktiga finns bland männen i Värmland (57%) och den lägsta andelen överviktiga finns bland kvinnorna i Uppsala län (36%). Störst andel kraftigt överviktiga män och kvinnor finns i de delar av Dalarna som var med i undersökningen. BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg)/längd (m) 2. Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt = BMI över 30. % Överviktiga Kraftigt överviktiga Andel män och kvinnor i regionen som är överviktiga och kraftigt överviktiga Delar av Dalarna män Södermanland män Uppsala män Värmland män Västmanland män Örebro män Södermanland kvinnor Delar av Dalarna kvinnor Uppsala kvinnor Värmland kvinnor Västmanland kvinnor Örebro kvinnor 8
9 Andel som röker dagligen. Rökning Rökning är en av de största hälsoriskerna i västvärlden. Varannan rökare dör i förtid och förlorar i genomsnitt 13 år av sitt liv. Hälften av dem som dör i förtid, det vill säga var fjärde rökare, dör i åldern år och förlorar i genomsnitt år av sitt liv. Mer än dödsfall 1995 i Sverige orsakades av rökning. Rökning ökar risken att insjukna i cirka 40 olika sjukdomar, i vissa fall med gånger. Passiv rökning ökar risken för både lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Andelen rökare minskar stadigt i Sverige, speciellt bland män. Rökningen är en allt viktigare förklaring till skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Ett rökstopp ger en viss riskminskning omedelbart. Denna effekt ökar ju längre rökstoppet varar. Även små förändringar i en befolknings rökvanor ger stora effekter på folkhälsan. I undersökningsområdet varierar andelen dagligrökare mellan 14 och 17 procent. Högst andel dagligrökare finns i sydöstra Värmland, norra delen av Örebro län, västra delen av Västmanland och mellersta delen av Sörmland. Fler kvinnor än män (18 procent respektive 14 procent) röker dagligen. Den högsta andelen dagligrökare, 22 procent, finns bland kvinnor i åldern år. Av de som har eftergymnasial utbildning är 8 procent dagligrökare jämfört med 23 procent av de med enbart förgymnasial utbildning. 9
10 Tobaksbruk Snusning ökar risken för tandlossning och högt blodtryck. Dessutom skapar snusning ett starkare nikotinberoende än rökning. Andelen kvinnor som snusar varje dag är cirka 2 procent. Drygt 20 procent av männen snusar dagligen. Dagligsnusandet är mest utbrett bland yngre män och avtar med stigande ålder. De högsta andelarna finns i Dalakommunerna, norra Västmanland samt i norra och västra Värmland. Snusbruket är mindre utbrett i de stora kommunerna jämfört med de små. Tobaksbruket är mest utbrett bland män, främst beroende på deras snusbruk. De flesta dagligbrukarna av tobak finns bland män och kvinnor i åldern år. Kvinnor är dock så gott som uteslutande rökare. Unga och medelålders kvinnor röker betydligt mer än män i samma ålder. Detta kan få konsekvenser för hälsan bland kvinnor. Andelen män och kvinnor som röker eller snusar dagligen minskar med högre utbildningsnivå. % Röker dagligen Röker och snusar dagligen Snusar dagligen Dagligt tobaksbruk fördelat på kön och ålder Ålder Män Kvinnor 10
11 Ett glas till maten eller... Antalet alkoholrelaterade dödsfall i Sverige beräknas vara 5000 per år. Det innebär att ungefär vart 20:e dödsfall är alkoholrelaterat. Manliga, ej yrkesutbildade arbetare har tre gånger så hög dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar som manliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Kvinnor utan yrkesutbildning har dubbelt så hög dödlighet som kvinnliga tjänstemän på mellannivå eller högre. Alkoholdödligheten följer i stort utvecklingen av Systembolagets försäljning. Ungefär tio procent av de vuxna männen i Sverige är högkonsumenter av alkohol och dubbelt så många kommer under sin livstid att få skador eller problem relaterade till alkoholkonsumtion. Kvinnorna är i betydligt mindre utsträckning högkonsumenter. Hög alkoholkonsumtion kan leda till olycksfall, skador, våld och alkoholrelaterade sjukdomar som till exempel skrumplever. Dessutom orsakar hög alkoholkonsumtion ofta sociala problem. Alkoholskador drabbar inte bara de som är högkonsumenter. Personer som uppger sig dricka alkohol motsvarande en halv flaska starksprit eller två flaskor vin eller sex burkar starköl eller tolv burkar folköl vid ett och samma tillfälle kan anses berusa sig. Var tredje man och var nionde kvinna i den yngsta åldersgruppen (18-34 år) dricker ovanstående mängd alkohol minst två gånger i månaden. Yngre berusar sig oftare än äldre. Högutbildade personer berusar sig betydligt mer sällan än personer med lägre utbildning. Berusningsbenägenheten är mest utbredd i Bergslagskommunerna och i norra Värmland. % Män Kvinnor Andel som berusar sig minst två gånger per månad Ålder Män Kvinnor 11
12 HÄLSA Sambanden mellan levnadsvanor och hälsa är än mer komplicerade än man tidigare trott. Att ha sämre vardagliga villkor ökar benägenheten för sämre levnadsvanor. Detta förklarar delvis skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper, bostadsområden och kommuner. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang. De är båda viktiga förutsättningar för vår hälsa. Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har dock visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan dålig självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. I hela regionen uppger 70 procent att de mår mycket bra eller bra. Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. Som väntat minskar andelen som anger sin hälsa som mycket bra eller bra med ökande ålder. Cirka 8 procent uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt och det är vanligast förekommande i Bergslagsregionen. Länen skiljer sig inte nämnvärt från varandra, men det finns däremot stora skillnader mellan de olika kommunerna. Andelen som uppger sitt hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt. 12
13 Andel som har någon långvarig sjukdom (längre än 6 månader), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Långvarig sjukdom Antalet fall av långvarig sjukdom i befolkningen är ett mått på behovet av vård. Begreppet långvarig sjukdom (längre än 6 månader) innefattar här också bestående besvär efter olycksfall, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Var tredje person uppger att de lider av långvarig sjukdom. Detta förekommer oftare bland kvinnor än män. långvarig sjukdom om man har låg utbildning än om man är högutbildad. Bland dem som är över 65 år ser man dock inget sådant samband. Långvarig sjukdom är något vanligare i Sörmland. Bland sörmlänningarna hade 36 procent något av dessa problem jämfört med 32 procent i de övriga länen. Det finns ett klart samband mellan låg utbildningsnivå och långvarig sjukdom. Upp till 65 års ålder är det vanligare med 13
14 Värk Rörelseorganens sjukdomar är den dominerade sjukdomsgruppen bland personer med långvariga sjukdomar och besvär. De kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. I undersökningen har invånarna fått besvara frågor om besvär eller symtom från tre olika delar av kroppen: skuldror, axlar eller nacke, rygg eller höfter samt händer, armar, ben, knän eller fötter. De som svarat att de haft värk i en del av kroppen Vid ett flertal tillfällen eller I stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna, redovisas här som ett symtom. På så vis kan en person högst ha tre symtom. Kvinnor har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. De högsta andelarna med värk finns i Dalakommunerna och Sörmland medan den lägsta andelen finns i Uppsala län. % symtom 2 symtom 1 symtom Andel med värk i rörelseorganen fördelat på kön och ålder Ålder Män Kvinnor 14
15 Psykisk hälsa Den psykiska hälsan har kommit att uppmärksammas alltmer. I undersökningen har en välkänd metod (GHQ 12) använts för att mäta allmänt psykiskt välbefinnande. Deltagarna har besvarat tolv frågor som ger ett samlat mått på psykiskt välbefinnande. Kvinnor har oftare sämre psykisk hälsa än män. Det är även vanligare med psykisk ohälsa bland yngre personer än bland äldre. I hela regionen uppger 14 procent av kvinnorna och 8 procent av männen att de har ett dåligt psykiskt välbefinnande. Diagrammet visar förekomsten av dåligt psykiskt välbefinnande i förhållande till familjesituation, kön och ålder. Ensamboende har ett sämre psykiskt välbefinnande än samboende. Unga och medelålders kvinnor är de som mår sämst. Bland männen är det ensamboende i övre medelåldern med barn under 18 år som mår sämst. % år Andelen personer med dåligt psykiskt välbefinnande, fördelat på kön, ålder och familjesituation Ensam utan barn Ensam med barn 20 8 Män Sambo utan barn Sambo med barn Ensam utan barn Ensam med barn Kvinnor Sambo utan barn år år 16 Sambo med barn 15
16 Andel som ser optimistiskt på framtiden. Framtidstro En människas tro på framtiden utgår från nutiden. På frågan om man ser optimistiskt eller pessimistiskt på sin egen framtid svarar två tredjedelar att de är optimistiska. Optimismen sjunker med stigande ålder. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. Däremot finns intressanta geografiska skillnader. I och i närheten av de befolkningsmässigt största kommunerna finner man en högre andel optimistiska personer. En förklaring till detta är att det finns fler högutbildade personer i de större kommunerna vilka också ser mer optimistiskt på framtiden. Detta samband gäller alla åldrar. 16
17 LIVETS VILLKOR, VANOR OCH HÄLSA Vardagens villkor styr våra vanor Ekonomisk stress och brist på socialt stöd eller annan trygghet påverkar vilka vanor vi har. Riskfyllda levnadsvanor som att röka varje dag, vara kraftigt överviktig, inte motionera eller dricka sig berusad flera gånger i månaden är mer vanligt bland personer som är utsatta för till exempel ekonomisk stress eller svagt socialt stöd. Den som är trygg och mår bra har lättare att ha goda levnadsvanor. Bland kvinnor som är utsatta för ekonomisk stress är det mer än dubbelt så vanligt att man har minst två riskfyllda vanor jämfört med kvinnor som inte är utsatta för ekonomisk stress. Ensamstående män med försörjningsansvar uppvisar ett liknande mönster % Ekonomisk stress Ej ekonomisk stress Svagt socialt stöd Starkt socialt stöd Arbetslös Förvärvsarbetande Andel som har två eller fler riskfyllda vanor mot bakgrund av livsvillkor. Ensam med barn Samboende med barn Ej född i Norden Född i Norden
18 Vardag, vanor och hälsa Uppskattningen av det egna hälsotillståndet (hur man mår) orsakas av en rad samverkande faktorer. Både livsvillkor och levnadsvanor är viktiga förutsättningar för hälsan. Levnadsvanorna är de som vanligtvis fått störst uppmärksamhet i folkhälsoarbete. Av de faktorer som vi valt att visa har dåligt hälsotillstånd starkast samband med ekonomisk stress och svagt socialt stöd. Dessa faktorer tycks ha större betydelse för hur man mår än till exempel för lite motion eller kraftig övervikt. Av personer som känner ekonomisk stress har 22 procent uppgett sitt hälsotillstånd som dåligt medan sju procent av dem som inte känner någon ekonomisk stress uppger att de mår dåligt. Den hälsa vi får som gamla påverkas av det liv vi lever idag. Livsvillkor, som till exempel ekonomi eller socialt stöd, påverkar tillsammans med de traditionella riskfaktorerna vårt välbefinnande. De är grundförutsättningarna för hur vi ska må, både idag och längre fram i livet % Ekonomisk stress Ingen ekonomisk stress 7 22 Svagt socialt stöd 20 Starkt socialt stöd 6 Lite motion 15 Regelbunden motion 4 Kraftig övervikt Undervikt Normalvikt Riskfyllda alkoholvanor Ej riskfyllda alkoholvanor 9 13 Röker dagligen Röker ej 6 12 Andel som anger ett dåligt hälsotillstånd. Lågt inflytande över arbetet Högt inflytande över arbetet 3 11 Det här är en första övergripande redovisning av resultaten. Nästa steg blir att göra fördjupade analyser. För ytterligare information, kontakta ditt landsting, se sista sidan. 18
19 19
20 Karta över regionen Värmland 1 Torsby 2 Eda 3 Arvika 4 Sunne 5 Hagfors 6 Filipstad 7 Årjäng 8 Säffle 9 Grums 10 Kil 11 Munkfors 12 Forshaga 13 Karlstad 14 Storfors 15 Hammarö 16 Kristinehamn Örebro län 17 Hällefors 18 Ljusnarsberg 19 Lindesberg 20 Karlskoga 21 Nora 22 Örebro 23 Degerfors 24 Lekeberg 25 Kumla 26 Laxå 27 Askersund 28 Hallsberg Södra Dalarna 29 Ludvika 30 Smedjebacken 31 Hedemora 32 Avesta Västmanland 33 Norberg 34 Sala 35 Heby 36 Fagersta 37 Skinnskatteberg 38 Surahammar 39 Västerås 40 Köping 41 Hallstahammar 42 Arboga 43 Kungsör Södermanlands län 44 Eskilstuna 45 Strängnäs 46 Vingåker 47 Katrineholm 48 Flen 49 Gnesta 50 Nyköping 51 Trosa 52 Oxelösund Uppsala län 53 Älvkarleby 54 Tierp 55 Enköping 56 Håbo 57 Uppsala 58 Östhammar 20
21 KOMMUNÖVERSIKT Befolkning Befolkning Disponibel Medellivs- Medellivs- Befolkning Befolkning Disponibel Medellivs- Medellivs /1980 inkomst längd, kv längd, m /1980 inkomst längd, kv längd, m Håbo ,77 77,04 Lekeberg ,90 76,63 Älvkarleby ,08 75,78 Laxå ,41 76,14 Tierp ,99 76,56 Hallsberg ,48 77,32 Uppsala ,71 77,12 Degerfors ,20 75,56 Enköping ,77 76,90 Hällefors ,78 74,36 Östhammar ,62 77,32 Ljusnarsberg ,33 75,09 Örebro ,86 76,31 Vingåker ,80 76,51 Kumla ,25 76,01 Gnesta ,78 75,82 Askersund ,24 76,54 Nyköping ,97 76,19 Karlskoga ,01 75,08 Oxelösund ,14 75,05 Nora ,65 76,31 Flen ,35 75,90 Lindesberg ,28 76,64 Katrineholm ,12 76,22 Eskilstuna ,40 74,50 Skinnskatteberg ,67 75,25 Strängnäs ,82 75,75 Surahammar ,14 75,17 Trosa ,95 76,98 Heby ,32 76,66 Kungsör ,78 74,65 Kil ,90 77,86 Hallstahammar ,74 75,52 Eda ,83 72,73 Norberg ,17 77,97 Torsby ,60 75,41 Västerås ,79 76,09 Storfors ,30 77,67 Sala ,53 75,76 Hammarö ,47 75,71 Fagersta ,18 73,29 Munkfors ,92 73,77 Köping ,76 74,93 Forshaga ,52 76,37 Arboga ,09 76,62 Grums ,51 74,03 Årjäng ,47 75,94 Smedjebacken ,67 75,18 Sunne ,67 75,48 Hedemora ,23 75,57 Karlstad ,79 75,80 Avesta ,88 74,69 Kristinehamn ,73 75,90 Ludvika ,15 74,86 Filipstad ,20 73,89 Hagfors ,27 74,07 Sverige ,80 75,84 Arvika ,97 74,79 Säffle ,85 75,29 21
22 Vill du veta mer? Kontakta landstinget:
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merINNEHÅLL. Inledning 3. Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7
Liv & hälsa 2004 rapport nr 1 2005 Liv & hälsa 2004 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands,
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merOvanåkers kommun. Rättviks kommun. Ockelbo kommun Mora kommun. Borlänge kommun. Karta 7. Säters. kommun. Karta 6. Smedjebackens.
460000 480000 500000 520000 540000 560000 580000 600000 620000 640000 Nordanstigs Härjedalens Karta 1 6750000 6740000 Karta 3 6710000 Karta 13 Karta 7 Hedemora Säters Tierps Karta 10 Smedjebackens Karta
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merLiv & hälsa i Mellansverige 2012
Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida
Läs merLiv & hälsa ung i Mellansverige
Liv & hälsa ung i Mellansverige Resultat från ungdomsundersökningarna Liv & hälsa ung bland elever i skolår 9 år 2013/2014 Ett samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro län
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merHälsan i Västmanlands kommuner och områden 2018
Hälsan i Västmanlands kommuner och områden 2018 2018-06-18 Innehåll Bakgrund... 3 Material och metod... 3 Demografi... 3 Livsvillkor... 5 Utbildningsnivå och ekonomi... 5 Arbetslöshet och arbetsmiljö...
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merKompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01
Kompetenscentrum för hälsa Hälsan i Västmanlands kommuner och områden Version 2013-10-01 Anu Molarius, Bo Simonsson, Fredrik Söderqvist, Madelen Lindquist Innehåll Bakgrund... 2 Material och metod... 2
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merFolkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket
Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merOhälsans trappa 2004
Har långvarig sjukdom. Procent av arbetare i olika åldersgrupper. Alla 16 64 år 16 29 år 30 44 år 45 64 år Har sådan sjukdom 49 35 42 62 svår sjukdom (svåra eller mycket svåra besvär) 22 14 16 30 sjukdom
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merFöretagsamheten 2018 Värmlands län
Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merAvropsberättigade parter - Beläggningsarbeten 2015 OMGÅNG 3
Avropsberättigade parter - Beläggningsarbeten 2015 OMGÅNG 3 Statusorsak Organisation Org.nr Stad Kommun Kommunnr. Avropsberättigad Eskilstuna Energi och Miljö AB 556458-1907 ESKILSTUNA Eskilstuna 0484
Läs mer10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män
Läs merKorrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015
2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna
Läs merFolkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län
Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten
Läs mer2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)
Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid
Läs merFöräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual
alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund
Läs merResultat 02 Fordonsgas
Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merSörmlänningar tycker om vården
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merStatistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merKommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Läs merFöretagsamheten 2017 Värmlands län
Företagsamheten 2017 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFolkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Läs merFokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Läs merKommunranking 2011 per län
Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60
Läs merSkillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun
Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar
Läs merKommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag
Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den
Läs merAndel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking
Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merKommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.
Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Läs merLevande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del
Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets
Läs merSTATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET
KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första
Läs merPlacering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010
* Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merHälsa / vård på lika villkor
Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska
Läs merStatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715
Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merKommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2
Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare
VK300S v1.0 040416, Flik 6.4 Folkhälsopolicy Vingåkers kommun FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK 6.4 1 (9) Folkhälsopolicy Dokumentnamn Folkhälsopolicy Fastställd KF 2016-11-28, 120. Gäller från och med 2017-01-01.
Läs merFöretagsamheten 2018 Örebro län
Företagsamheten 2018 Örebro län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merStatistik över rutavdraget per län och kommun
Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första
Läs merHälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011 vgregion.se/folkhalsoenkaten Hälsa på lika villkor Nationell årlig enkätundersökning, 75 frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män
Läs merMotion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Läs merOmvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös
Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merLän Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar
Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816
Läs merom hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun
Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;
Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merGotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%
Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr
Läs merPresentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006
Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror
Läs merHälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D
Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala
Läs merVästmanlänningarnas hälsa Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik
Västmanlänningarnas hälsa 2014 Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik Innehåll sida Inledning 2 1. Befolkning 4 2. Hälsan i livscykelperspektiv 5 Barn 5 Ungdomar 6 Arbetsför
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om smittförklaring med anledning
Läs merLivsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning
Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna
Läs merMånga arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland
Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna
Läs merResultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet
Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs mer