INNEHÅLL. Inledning 3. Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7
|
|
- Jan-Olof Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Liv & hälsa 2004 rapport nr Liv & hälsa 2004 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro län
2 INNEHÅLL Inledning 3 Livsvillkor 4 Ekonomi 4 Trygghet i vardagen 4 Framtidstro 5 Sociala relationer 5 Arbetsliv och arbetsmiljö 6 Hem och hushåll 7 Levnadsvanor 8 Fysisk aktivitet 8 Övervikt 8 Matvanor 9 Alkoholvanor 10 Tobaksbruk 10 Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län har utvecklat samarbetet inom det samhällsmedicinska kompetensområdet för att ta fram bra underlag för planering, resursfördelning och styrning. Samarbetet bedrivs i nätverksform mellan landstingen och kallas för CDUST. Arbetet samordnas och leds av cheferna vid de samhällsmedicinska enheterna/folkhälsoenheterna, den så kallade chefsgruppen. Chefsgruppen fungerar även som redaktionsgrupp för de rapporter som produceras gemensamt inom CDUST. För faktaunderlag och innehåll ansvarar författarna till respektive rapport. Författarna till denna rapport är medarbetare från hela CDUST-regionen som representerar ett brett kompetensområde. Hälsa 12 Allmänt hälsotillstånd 12 Psykisk hälsa 13 Långvarig sjukdom 13 Värk 15 Sjukskrivning 15 Kontakter med vården 16 Besökt vårdgivare 16 Tillgänglighet 17 Mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 18 Är patienterna nöjda? 18 Förtroende för hälso- och sjukvården 19 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 20 Sammanfattning 21 Rapportlista 22 Kommunfakta Karta Kontakt omslagets insida omslagets utvik omslagets baksida Detta är en del i rapportserien Liv & hälsa 2004 Text: CDUST, Bild/illustration: CDUST och Arto Pajuvirta, Landstinget i Västmanland, 2005 Tryck: Danagårds grafiska, Ödeshög, mars 2005 ISSN:
3 INLEDNING En god och jämlik hälsa på lika villkor är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta väl underbyggda hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det viktigt att veta hur befolkningen mår och lever. Undersökningen Liv & hälsa 2004 Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av hälso- och sjukvård och kommunal service. Ett sätt att få denna kunskap är genom enkätundersökningar, då upplevelsen av den egna hälsan har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. På detta sätt inhämtas också kunskap om dold eller okänd ohälsa. Enkätundersökningen Liv & hälsa har nu genomförts för andra gången. Denna rapport redovisar de första resultaten från undersökningen 2004 och gör jämförelser med den undersökning som gjordes år Undersökningen 2004 ger information om befolkningens hälsa, levnadsvanor, livsvillkor och kontakter med vården. -A RV N A NADSVAN LEV LKOHOL - NA OR KÖ ÅLD ER - AR LIVSVILLKOR R RE - I OT M ON -A R/SYMTO UT SO BI CI PÅ V Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen) samarbetar kring undersökningarna. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Det innefattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare i åldern år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om personer gjorts. Svarsfrekvensen är 64 procent. RKO TI KA O RE R AKT OPÅVE RKB TO AF ÄLFÄRD LL V AR R IE S - OCH V TE A ARBET RD A KB RMA GS ER NG - IONE LI T V I LA N RE LD LA A AK OB -T Livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vård FA K Viktigt med bra underlag UK D SK A FYSI SJ I KT R VÄ ES ONELLA KO ST M/ MA Sysselsättning, ekonomi O MENTALA - FUN B och sociala relationer är exempel på livsvillkor. SJÄLVSKATTAD Levnadsvanor är bland HÄLSA annat kost-, motions-, alkohol- och tobaksvanor. Den som upplever sig må dåligt har oftare sämre livsvillkor och levnadsvanor än den som mår bra. För den enskilda individen är levnadsvanorna vanligtvis lättare att påverka än livsvillkoren. För att kartlägga om Tolka resultaten rätt landstingen lever upp till målet med en god hälsa på lika villkor är det viktigt att bland annat mäta och följa upp befolkningens upplevelse av tillgänglighet Det är främst de övergripande resultaten i undersökningoch behandling. en som läsaren ska ta fasta på. Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av enskilda olikheter mellan Som framgår av denna rapport är sambanden mellan kommuner eller grupper i befolkningen, vilka kan bero på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa komplexa. En grundskillnader i köns- och ålderssammansättning eller olikheläggande förståelse för dessa samband är viktig för att ter i utbildningsnivå. kunna påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. 3
4 LIVSVILLKOR Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Exempelvis påverkar goda sociala relationer i form av släkt, vänner och arbetskamrater hälsan positivt. Hushållens ekonomiska situation har under de senaste årtiondena försämrats för flera grupper i samhället. Den ekonomiska standarden har sjunkit framförallt för unga och barnfamiljer. En ekonomiskt otrygg tillvaro kan påverka individens hälsa negativt. En stor del av vårt vuxna liv tillbringar vi på en arbetsplats. Möjligheten att påverka arbetssituationen vad gäller exempelvis inflytande, kontroll och arbetsbörda har betydelse för hälsan. Att ha ett arbete är en viktig del av vardagstryggheten. Oro över att förlora arbetet kan ha negativ inverkan på hälsan. Ekonomi Ungefär var sjätte person i åldern år uppger att de någon gång under de senaste tolv månaderna haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Att inte klara av löpande utgifter är vanligare i yngre åldrar. Mest svårigheter har både män och kvinnor i åldersgruppen år (se figur 1). I regionen har sju procent av kvinnorna och sex procent av männen haft problem med löpande utgifter minst tre månader av tolv. I likhet med år 2000 har omkring fem procent avstått från att lösa ut läkemedel av ekonomiska skäl. Bland kvinnor i åldern år är andelen dubbelt så stor. Variationen bland kommunerna är stor, från 2 upp till 19 procent. Trygghet i vardagen Var fjärde kvinna och var tionde man anger att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad på annat sätt (se figur 2). Andelen ökar något med åldern bland både kvinnor och män. Det är stora variationer bland kommunerna, mellan 10 och 37 procent av kvinnorna samt mellan 4 och 16 procent av männen. Andelen som anger att de avstår från att gå ut på grund av rädsla har ökat med fem procentenheter mellan åren 2000 och De flesta känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot i sitt bostadsområde. Dock med undantag för vissa områden i städer där man upplever en lägre säkerhet och trygghet. Figur 1: Andel personer som under de senaste tolv månaderna någon gång haft svårt att klara löpande utgifter, exempelvis hyra, avbetalningar och liknande. 4
5 Figur 2: Andel personer som svarat att det händer att de avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Framtidstro Sociala relationer Framtidstron varierar både beroende på ålder och bostadsort (se figur 3). Bland de allra äldsta ser var tredje mycket eller ganska optimistiskt på sin framtid, vilket kan jämföras med de yngsta där motsvarande siffra är tre av fyra. För unga kvinnor respektive unga män är variationen stor beroende på var man bor. Totalt har 80 procent upplevt att någon fått dem att känna sig stolta under de senaste tre månaderna. Denna känsla minskar med stigande ålder hos både kvinnor och män. Figur 3: Andel personer år som ser ganska eller mycket optimistiskt på sin framtid. 5
6 Att bli behandlad nedlåtande har ett starkt samband med den självupplevda hälsan. Var fjärde person upplever att de blivit nedlåtande behandlade en eller flera gånger de senaste tre månaderna. Det gäller nästan var tredje kvinna och var femte man. De flesta, 95 procent, uppger sig ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser. Arbetsliv och arbetsmiljö Var fjärde anställd uppger att de kan bestämma över sina arbetstider. Män har generellt större inflytande över sin arbetstid än kvinnor. Lägst inflytande har unga kvinnor. Fyra av fem uppger att de trivs med sitt arbete, vilket är ungefär detsamma som år Andelen anställda i åldern år som uppger att de utför upprepade och ensidiga arbetsrörelser varierar kraftigt mellan olika kommuner i regionen (se figur 4). Mönstret för män och kvinnor är dessutom olika. Gruppen år ligger några procentenheter högre än äldre personer. Det är vanligast bland yngre, år, att vara orolig för att förlora jobbet, framförallt bland kvinnorna. Det förekommer stora skillnader mellan kommunerna (se figur 5), särskilt uttalat bland unga kvinnor och män. Högre andel är oroliga idag, jämfört med undersökningen år KVINNOR MÄN Figur 4: Andel personer år som har ett arbete där de utför upprepade och ensidiga rörelser varje dag. 6
7 Figur 5: Andel förvärvsarbetande år som är ganska eller mycket oroliga för att förlora arbetet under det närmaste året. Hem och hushåll Var tredje kvinna och var sjunde man lägger i genomsnitt ner mer än 20 timmar i veckan på arbete i hemmet. Bland kvinnor år arbetar 40 procent mer än 20 timmar per vecka i hemmet (se figur 6). Figur 6: Andel personer som lägger ner mer än 20 timmar i veckan på hemarbete. 7
8 LEVNADSVANOR Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan. Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i många andra länder i västvärlden. Alkoholkonsumtionen har under senare år ökat i befolkningen. Det ökade drickandet befaras på sikt leda till högre alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet. Redan idag beräknas de alkoholrelaterade dödsfallen vara minst per år i Sverige. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras till följd av tobaksrökning. Omkring personer dör årligen i Sverige till följd av rökning. Fysisk aktivitet Motionsvanorna har förbättrats sedan undersökningen år 2000 (se figur 7). I de flesta kommuner har andelen fysiskt inaktiva på fritiden minskat. Det är skillnader i fysisk aktivitet i olika grupper, exempelvis beroende på ålder och utbildning. Den högsta andelen fysiskt inaktiva finns i grupperna medelålders män och äldre kvinnor samt i åldersgruppen år. I grupper med högre utbildning är det en högre andel som motionerar. Bland yrkesverksamma är det en större andel män som både har ett stillasittande arbete och som rör sig lite på fritiden, cirka tio procent, jämfört med cirka sex procent av kvinnorna. Övervikt Andelen överviktiga i åldern år har ökat med två procentenheter i regionen sedan år Andelen med kraftig övervikt (fetma) har likaså ökat med två procentenheter. Detta innebär att det finns drygt flera kraftigt överviktiga personer i regionen i dag jämfört med år Totalt är 57 procent av männen och 43 procent av kvinnorna i befolkningen överviktiga eller kraftigt överviktiga (feta). Det är 13 procent som har fetma. Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, oavsett ålder, medan fetma är ungefär lika vanligt oavsett kön. Hos kvinnor ökar andelen överviktiga med stigande ålder. Hos männen ökar andelen överviktiga mest mellan ÅR 2000 ÅR 2004 Figur 7: Andel personer som motionerar lite, det vill säga promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt på fritiden, mindre än två timmar per vecka. 8
9 Figur 8a: Andel överviktiga kvinnor. % 100 Övervikt Fetma Figur 8b: Andel överviktiga män. År Ålder Matvanor åldersgrupperna och år och ligger därefter ungefär på samma nivå (se figur 8a och 8b). Personer med endast förgymnasial utbildning är i högre grad överviktiga än personer med eftergymnasial utbildning, oavsett ålder. Det är 83 procent av kvinnorna och 62 procent av männen som tycker att det är viktigt att undvika fet mat. Minst måna om att undvika fet mat är de yngre männen år, där endast varannan undviker fet mat. Andelen som är måna om att undvika fet mat har ökat med tre procentenheter både bland män och kvinnor mellan åren 2000 och BMI (Body Mass Index) beräknas med följande formel: BMI = vikt (kg)/längd (m) x längd (m) Övervikt = BMI över 25 Kraftig övervikt (fetma) = BMI över 30 9
10 Alkoholvanor Alkoholkonsumtionen är tydligt köns- och åldersrelaterad. Yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Omvänt gäller att andelen som inte druckit alkohol under de senaste tolv månaderna är störst bland äldre och bland kvinnor. Bland kvinnor är det cirka 14 procent som inte dricker alkohol och bland män cirka nio procent. Över hälften av de åriga kvinnorna och en tredjedel av männen i samma åldersgrupp dricker aldrig alkohol. Nästan en tredjedel av männen i åldersgruppen år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Mönstret är likartat för kvinnorna även om andelen som berusningsdricker håller sig på en lägre nivå. Bland de yngre kvinnorna är det 17 procent som berusar sig minst två gånger per månad, jämfört med endast någon procent i gruppen över 50 år (se figur 9). Tobaksbruk I regionen röker cirka personer dagligen. Lägst andel dagligrökare, motsvarande 13 procent, återfinns i Uppsala län. Den högsta andelen har Sörmland med 17 procent. Det är stora variationer bland kommunerna i regionen (se figur 10). Det är fler kvinnor än män som röker. Jämfört med år 2000 har andelen dagligrökare minskat bland män medan andelen är oförändrad bland kvinnor. År 2004 är andelen dagligrökare i åldern år 18 procent bland kvinnor och 13 procent bland män. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är stor. De flesta som röker dagligen återfinns i gruppen kvinnor i åldrarna år där andelen uppgår till 21 procent. Bland män finns störst andel rökare i åldersgruppen år, 18 procent. Figur 9: Andel personer som berusar sig minst två gånger per månad. 10
11 Figur 10: Andel personer som röker dagligen. Andelen rökare varierar med utbildningsnivå; ju högre utbildning, desto lägre andel rökare. I regionen vistas cirka ickerökare dagligen i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt. Att snusa blir allt vanligare. I hela regionen använder 22 procent av männen och tre procent av kvinnorna snus. Jämfört med undersökningen år 2000 har det skett en ökning bland såväl män som kvinnor. Det är framför allt män mellan 18 och 49 år som snusar. 11
12 HÄLSA Livsvillkoren och levnadsvanorna påverkar människors hälsa. Livsvillkoren indirekt genom de vardagliga förhållanden en människa lever under och levnadsvanorna mer direkt genom de vanor och ovanor en människa har. Det är nödvändigt att se människors livsvillkor och levnadsvanor i ett sammanhang då de är viktiga förutsättningar för vår hälsa. Det övergripande nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsan är idag inte jämlikt fördelad utan klyftan mellan olika grupper i samhället har ökat de senaste åren. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och kön. Exempelvis har kvinnor i större utsträckning än män besvär från rörelseorganen, långvarig sjukdom och nedsatt psykiskt välbefinnande. Allmänt hälsotillstånd Andel personer som anger sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är oförändrat sedan undersökningen år Majoriteten, 71 procent, av befolkningen mår bra (se figur 11). Männen upplever sig må bra i något högre grad än kvinnorna. Som väntat bedömer en större andel av de yngre sitt hälsotillstånd som bra, jämfört med äldre. För kvinnor sjunker andelen som anser sin hälsa som bra eller mycket bra successivt från 81 procent hos åringarna till 44 procent hos åringarna. Motsvarande förändring för männen är 83 till 49 procent. Figur 11: Andel personer år med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd. 12
13 Psykisk hälsa I undersökningen har en välkänd metod, General Health Questionnaire (GHQ-12), använts för att mäta det psykiska välbefinnandet i befolkningen. Deltagarna har besvarat tolv frågor som ger ett samlat mått på psykiskt välbefinnande. I befolkningen bedöms 18 procent ha nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt högre bland kvinnor (22 procent) än bland män (14 procent). Skillnaden mellan könen är särskilt stor i den yngsta åldersgruppen år, där 34 procent av kvinnorna anger nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med 18 procent av männen (se figur 12). Det psykiska välbefinnandet är sämst i de större tätorterna. Mellan åren 2000 och 2004 har det inte skett någon förändring i andelen med nedsatt psykisk hälsa, varken för män eller kvinnor. Däremot har andelen som uppger sig ha känt ängslan och oro vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna, minskat med tre procentenheter för båda könen, jämfört med år Det finns en samvariation mellan depression, utmattningssyndrom och psykiska funktionshinder. Dessa åkommor är också betydelsefulla för upplevelsen av ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Långvarig sjukdom Begreppet långvarig sjukdom (längre än sex månader) innefattar här också besvär efter olycksfall, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem (se figur 13). Andelen personer som anger att de har någon långvarig sjukdom har minskat med två procentenheter till 30 procent jämfört med undersökningen år Figur 12: Andel personer som bedöms ha nedsatt psykiskt välbefinnande. 13
14 Figur 13: Andel personer år som har någon långvarig sjukdom (längre än sex månader), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Kvinnorna anger långvarig sjukdom i något högre utsträckning än männen. Som förväntat ökar förekomsten av långvarig sjukdom med stigande ålder. Allergiska ögon- eller näsbesvär är den vanligast rapporterade långvariga sjukdomen hos kvinnor (23 procent). Hos män är den näst vanligast (20 procent) efter hörselnedsättning (25 procent). Någon form av allergiska besvär eller överkänslighet förekommer hos var tredje kvinna och var fjärde man. Andelen som säger sig ha sådana besvär minskar med ökande ålder. Ungefär åtta procent av den vuxna befolkningen uppger sig ha astma, oavsett ålder. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), som uppstår till följd av långvarig rökning, drabbar cirka fyra procent av befolkningen över 65 års ålder. Sjukdomen är något vanligare bland män. Högt blodtryck, som är en av de vanligaste långvariga sjukdomarna ökar markant efter femtioårsåldern. En fjärdedel av alla i åldern år och mer än en tredjedel bland dem som är 65 år eller äldre har högt blodtryck. Det finns dessutom ett starkt samband mellan högt blodtryck och kraftig övervikt. Värt att notera är att det redan i åldersgruppen år finns en ökad andel med diabetes. Det finns ett tydligt samband mellan långvarig sjukdom och ekonomiska problem. Det är dubbelt så vanligt att personer med långvarig sjukdom haft svårigheter med betalningar minst tre månader det senaste året, jämfört med friska personer. 14
15 Värk Drygt hälften av befolkningen anger att de ofta eller alltid haft värk i rörelseorganen under de senaste tre månaderna, kvinnorna mer än männen (58 respektive 44 procent). Andelen personer som anger värk ökar fram till pensionsåldern, varefter den minskar. Detta är särskilt tydligt för värk som sitter i nack- och skulderpartiet (se figur 14). Efter pensioneringen är skillnaderna mellan könen betydligt mindre. Det är stora variationer mellan kommunerna (tio procentenheter) när det gäller andelen som uppger värk i rörelseorganen Sjukskrivning I åldersgruppen år har var sjunde kvinna och var tolfte man varit sjukskriven minst 90 dagar under de senaste tolv månaderna. Den vanligaste anledningen till sammanhängande sjukskrivning mer än en månad är besvär från rörelseapparaten, därefter kommer stressrelaterade sjukdomar, andra psykiska problem, olycksfall och skador. Figur 14: Andel personer med värk i axlar, nacke och skuldror. 15
16 KONTAKTER MED VÅRDEN Hur har vården klarat att tillgodose befolkningens behov? Invånarnas förtroende och åsikter är väsentliga för legitimiteten och den framtida planeringen. För att kartlägga om landstingen lever upp till målet med en god hälsa på lika villkor är det viktigt att mäta och följa upp bland annat befolkningens upplevelse av tillgänglighet och behandling. Hälso- och sjukvården har också en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som ska vara genomgående i alla faser av hälsa och sjukdom. Besökt vårdgivare Cirka 60 procent av invånarna i regionen har besökt någon vårdgivare under en tremånadersperiod. Generellt sett nyttjar kvinnor mer vård än män, vilket är tydligast när det gäller besök hos läkare på vårdcentral (se figur 15). Som väntat är det en större andel äldre som nyttjar vård. Drygt 20 procent av befolkningen anser sig ha varit i behov av vård, men ändå inte sökt. Det gäller främst yngre kvinnor. Den vanligaste orsaken till att inte söka vård är negativa erfarenheter från tidigare besök följt av besvären gick över och svårt att komma fram på telefon/för långa väntetider. Andelen som säger sig ha sökt vård har minskat de senaste fyra åren. Minskningen kan avspegla pågående strukturförändringar i vårdkedjan. Den kan också bero på säsongsvariation, eftersom undersökningen år 2000 genomfördes på våren och 2004 års undersökning genomfördes på hösten. Detta innebär att i 2000 års undersökning hänvisades till månaderna januari mars, medan det i 2004 års undersökning hänvisades till juni augusti. Under sommaren är det en naturlig nergång i besöksfrekvens på grund av semesterstängningar. Figur 15: Andel personer år som besökt respektive vårdgivare under en tremånadersperiod. 16
17 Tillgänglighet En aspekt på tillgänglighet är att komma fram via telefon till någon som kan svara på frågor. Det är stor spridning mellan kommunerna när det gäller telefontillgänglighet till vårdcentraler (se figur 16). I den kommun där tillgängligheten upplevs som bäst anser tio procent att det är svårt eller mycket svårt att komma fram per telefon. I den kommun där tillgängligheten upplevs som sämst är motsvarande andel 76 procent. Det är främst yngre personer som anser att det är svårt att komma fram på telefon. Det är även stora skillnader mellan länen. Telefontillgängligheten uppfattas som sämst i Värmland och bäst i Sörmland. När det gäller väntetiden för att få komma till vårdcentral är bilden annorlunda. Värmland ligger bäst till med 15 procent som anser att väntetiden varit för lång. Uppsala och Sörmland har störst andel som anser att väntetiden varit för lång, 24 respektive 21 procent. Fyra av tio i regionen anser att det är svårt att komma fram till sjukhus via telefon. Även här är det de yngre som är mest missnöjda. Av dem som fått en tid till sjukhus anser en tredjedel att väntetiden varit för lång. Figur 16: Andel personer som tycker det är ganska eller mycket svårt att komma fram per telefon till någon på vårdcentral som kan besvara frågor. 17
18 Mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård I de nationella folkhälsomålen är målområde sex: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det hälsofrämjande perspektivet ska genomsyra all hälso- och sjukvård. Som en viktig del av detta ska vårdgivare, i mötet med patienten, informera om vikten av goda levnadsvanor. På vårdcentraler har 30 procent av patienterna tillfrågats om sina levnadsvanor, motsvarande andel för sjukhus är 26 procent. Fysisk aktivitet på recept (FAR) är en hälsofrämjande metod som kommit senaste åren. Ännu har denna inte implementerats i någon större utsträckning. Cirka fyra procent av dem som varit i kontakt med vården under en tremånadersperiod, har ordinerats fysisk aktivitet på recept. Andel i procent av dem som sökt vård som tillfrågats om levnadsvanor samt som fått råd att förändra sina levnadsvanor Vårdcentral Sjukhus Tillfrågad Fått råd Tillfrågad Fått råd Kost Rökning Snusning Motion Alkohol Är patienterna nöjda? Överlag är patienterna nöjda med den vård de fått. Sjukhusvård får något högre betyg än den vård som givits på vårdcentral, 80 procent respektive 75 procent av patienterna är nöjda. Äldre anser sig ha fått bra vård i större utsträckning än yngre (se figur 17a och 17b). Det kan bero på att de yngre har högre utbildning, är mer välinformerade och därför ställer högre krav. Figur 17a: Andel kvinnor som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått. Figur 17b: Andel män som är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått. 18
19 Förtroende för hälso- och sjukvården Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården är högt jämfört med förtroendet för många andra samhällsinstitutioner. Andelen av befolkningen som har stort förtroende för hälso- och sjukvården har dock sjunkit, från 76 procent år 2000 till 71 procent år Minskningen kan ses i samtliga län utom Örebro, där nivån ligger kvar på 77 procent. Förtroendet är lägst i Västmanland följt av Värmland. Tänkbara orsaker är de omorganisationer som gjorts, med bland annat nedläggningar av akutsjukhus och debatten som hängt samman med dessa. Störst förtroende för hälso- och sjukvården har befolkningen i Örebro och Uppsala län. Något som kan förklaras av att båda dessa län har universitetssjukhus med högspecialiserad vård, vilket skulle kunna uppfattas som en trygghet av befolkningen (se figur 18). Figur 18: Andel personer år som har ganska eller mycket stort förtroende för hälso- och sjukvården. 19
20 LIVSVILLKOR, LEVNADSVANOR OCH HÄLSA Hur vi har det och hur vi mår påverkas av våra livsvillkor och levnadsvanor. En rad sociala och ekonomiska förhållanden samvarierar med god hälsa. Levnadsvanorna är dock de som vanligtvis får störst uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet och är oftast lättare för individen att påverka än livsvillkoren. I undersökningen fanns en fråga om hur de tillfrågade bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Av kvinnorna är det 69 procent och av männen 73 procent som har bra hälsa. Som framgår av figur 20 varierar den goda hälsan. Andelen med god hälsa är högst bland dem som har ett förvärvsarbete och bland dem som inte är oroliga att förlora jobbet. Lägst andel med god hälsa finns hos dem som inte har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga kriser. Normalviktiga mår bra i större utsträckning än underviktiga och de med fetma. De som motionerar minst två timmar i veckan mår bättre än de som är fysiskt inaktiva. Även rökvanor har samband med hälsan. De som aldrig har vanerökt uppger bättre hälsa än de som röker dagligen. De som sällan eller aldrig druckit alkohol i sådan mängd att de varit berusade mår bättre än de som druckit så mycket att de varit berusade två gånger i månaden eller oftare, de senaste tolv månaderna. Figur 19: Andel med god eller mycket god hälsa. 20
21 SAMMANFATTNING Livsvillkor Ungefär var sjätte person i åldern år uppger att de under de senaste tolv månaderna någon gång haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Var fjärde kvinna och var tionde man avstår från att gå ut på grund av rädsla. Andelen har ökat de senaste fyra åren. De flesta, 95 procent, uppger sig ha tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser. Levnadsvanor Motionsvanorna har förbättrats sedan undersökningen år Omkring hälften av befolkningen är överviktiga och andelen med fetma har ökat de senaste fyra åren. Bland män år är det 30 procent som berusar sig minst två gånger per månad. Motsvarande andel för kvinnorna i samma åldersgrupp är 17 procent. I regionen röker cirka personer dagligen och ickerökare vistas dagligen i lokaler där andra personer röker eller nyss har rökt. Hälsa Det allmänna hälsotillståndet försämras med stigande ålder, men det omvända gäller för psykiskt välbefinnande. Det psykiska välbefinnandet har inte förändrats under den senaste fyraårsperioden. Drygt 50 procent rapporterade värk från rörelseorganen, vilket också var den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Kontakter med vården De flesta patienterna är nöjda med den vård som de fått. Tillgängligheten uppvisar stora geografiska skillnader. Hälso- och sjukvården är den samhällsinstitution som befolkningen har störst förtroende för. 21
22 RAPPORTLISTA Inom ramen för folkhälsoundersökningen Liv & hälsa år 2004 har följande rapport givits ut: 1. Liv & hälsa Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter. (2005) Inom ramen för folk häl sound ers ök ning en Liv & hälsa år 2000 har föl jan de rapporter givits ut: 1. Liv & hälsa år Resultat från en undersökning om hälsa, lev nads - va nor och livsvillkor. (2000) 2. Carlsson P, Lambe M. Liv & hälsa år 2000 i Uppsala län och dess kommuner. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Lands ting et i Uppsala län. (2000) 3. Ydreborg B. Den pigga pensionären. Om äldres hälsa i Öre bro län år Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns lands ting. (2001) 4. Eriksson C, Lindén-Boström M, Persson C, Skarped G, Wallin A-M, Ydreborg B. Den odemokratiska hälsan! En rap port från un der sök ning en om hälsa, lev nads va nor och livs vill kor, Liv & hälsa år Sam hälls med - i cin ska enheten, Örebro läns lands ting. (2001) 5. Jansson S, Molarius A, Starrin B, Svensson N, Eriksson U-B. Folk häl san i Värmland Del 2. Resultat från enkätstudien Liv & hälsa år Arbetsrapport nr Institutionen för sam hälls ve ten skap folkhälsovetenskap, Karlstads Universitet. (2002) 6. Hälsan i Sörmland en kommunbeskrivning. Lands ting et Sörmland. ( 2002) 7. Wallin, A-M, Carlberg M. Hälsan ur ett etniskt per spek tiv. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livs vill kor, Liv & hälsa år Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns lands ting. (2003) 8. Berglund K, Eriksson C, Eriksson H, Feldman I, Lambe M, Molarius A, Nordström E. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En rapport från enkätundersökningen Liv & hälsa år (2003) 9. Lindén-Boström M (red). Föräldrars livsvillkor och barns hälsa. En rapport från undersökningen om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor, Liv & hälsa år (2003) 22
23 KOMMUNÖVERSIKT Befolkningsutveckling 2003/1999, % Folkmängd 2003 Andel med eftergymnasial utbildning, % Medellivslängd, män Befolkningsutveckling 2003/1999, % Folkmängd 2003 Andel med eftergymnasial utbildning, % Medellivslängd, män Medellivslängd, kvinnor Medellivslängd, kvinnor Andel 75 år, % Andel 75 år, % Torsby ,7 74,3 15 Eda ,6 76,2 12 Arvika ,5 76,8 20 Sunne ,9 76,5 18 Hagfors ,5 75,7 14 Filipstad ,4 75,9 13 Årjäng ,2 76,2 13 Säffle ,8 77,3 18 Grums ,1 77,9 14 Kil ,4 77,3 21 Munkfors ,2 74,7 13 Forshaga ,4 78,0 19 Karlstad ,4 77,4 34 Storfors ,1 78,0 15 Hammarö ,5 77,7 31 Kristinehamn ,0 76,4 20 Värmlands län ,5 76,8 23 Hällefors ,9 77,5 13 Ljusnarsberg ,0 73,3 12 Lindesberg ,7 77,5 19 Karlskoga ,9 77,5 20 Nora ,6 77,4 23 Örebro ,8 77,9 32 Degerfors ,9 77,8 14 Lekeberg ,1 79,7 20 Kumla ,7 76,6 19 Laxå ,3 77,1 13 Askersund ,4 77,5 16 Hallsberg ,2 77,0 16 Örebro län ,5 77,5 24 Norberg ,6 78,3 16 Sala ,6 77,4 20 Heby ,0 77,8 13 Fagersta ,8 76,6 16 Skinnskatteberg ,6 78,8 16 Surahammar ,0 77,4 14 Västerås ,4 77,5 31 Köping ,1 77,8 18 Hallstahammar ,8 76,9 16 Arboga ,3 78,7 19 Kungsör ,3 78,2 17 Västmanlands län ,8 77,6 24 Eskilstuna ,5 76,3 24 Strängnäs ,0 77,5 26 Vingåker ,2 77,4 15 Katrineholm ,3 76,7 20 Flen ,9 77,2 17 Gnesta ,5 78,1 21 Nyköping ,1 78,0 24 Trosa ,8 77,8 22 Oxelösund ,8 76,0 16 Södermanlands län ,8 77,0 22 Älvkarleby ,3 77,1 16 Tierp ,2 78,5 15 Östhammar ,3 78,3 17 Uppsala * 7 82,9 78,6 45 Knivsta * 5 83,5 80,5 33 Enköping ,0 78,8 21 Håbo ,0 77,9 21 Uppsala län ,8 78,6 35 Riket ,1 77,5 28 Källa: SCB * Värden saknas då Knivsta, som tidigare tillhörde Uppsala kommun, blev egen kommun
24 Värmlands län Örebro län Västmanlands län Södermanlands län Uppsala län Torsby Eda Arvika Sunne Hagfors Filipstad Årjäng Säffle Grums Kil Munkfors Forshaga Karlstad Storfors Hammarö Kristinehamn Hällefors Ljusnarsberg Lindesberg Karlskoga Nora Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Laxå Askersund Hallsberg Norberg Sala Heby Fagersta Skinnskatteberg Surahammar Västerås Köping Hallstahammar Arboga Kungsör Eskilstuna Strängnäs Vingåker Katrineholm Flen Gnesta Nyköping Trosa Oxelösund Älvkarleby Tierp Östhammar Uppsala Knivsta Enköping Håbo
25 VILL DU VETA MER? Kontakta respektive landsting: fou dll.se samhallsmedicin orebroll.se
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs mer% 30. Avstått tandläkarbesök Avstått läkarbesök Avstått ta ut läkemedel. Ålder. Kvinnor. Män
Liv & hälsa år 2000 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län samt Bergslagssamverkan
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merLiv & hälsa i Mellansverige 2012
Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida
Läs merI länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.
Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merSörmlänningar tycker om vården
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och
Läs merDemografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merLiv & hälsa ung i Mellansverige
Liv & hälsa ung i Mellansverige Resultat från ungdomsundersökningarna Liv & hälsa ung bland elever i skolår 9 år 2013/2014 Ett samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro län
Läs merAvdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa
Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merHälsan i Västmanlands kommuner och områden 2018
Hälsan i Västmanlands kommuner och områden 2018 2018-06-18 Innehåll Bakgrund... 3 Material och metod... 3 Demografi... 3 Livsvillkor... 5 Utbildningsnivå och ekonomi... 5 Arbetslöshet och arbetsmiljö...
Läs merLÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004
LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &
Läs merOvanåkers kommun. Rättviks kommun. Ockelbo kommun Mora kommun. Borlänge kommun. Karta 7. Säters. kommun. Karta 6. Smedjebackens.
460000 480000 500000 520000 540000 560000 580000 600000 620000 640000 Nordanstigs Härjedalens Karta 1 6750000 6740000 Karta 3 6710000 Karta 13 Karta 7 Hedemora Säters Tierps Karta 10 Smedjebackens Karta
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFolkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län
Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merFolkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket
Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940
Läs merKompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01
Kompetenscentrum för hälsa Hälsan i Västmanlands kommuner och områden Version 2013-10-01 Anu Molarius, Bo Simonsson, Fredrik Söderqvist, Madelen Lindquist Innehåll Bakgrund... 2 Material och metod... 2
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merNORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Läs merFokus på utländsk bakgrund
Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merOhälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Läs merLiv & hälsa 2008 rapport nr Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter
Liv & hälsa 08 rapport nr 1 08 Sara Asplund-08 Liv & hälsa 08 Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter CDUST. Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merPsykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merAvropsberättigade parter - Beläggningsarbeten 2015 OMGÅNG 3
Avropsberättigade parter - Beläggningsarbeten 2015 OMGÅNG 3 Statusorsak Organisation Org.nr Stad Kommun Kommunnr. Avropsberättigad Eskilstuna Energi och Miljö AB 556458-1907 ESKILSTUNA Eskilstuna 0484
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merHälsa på lika villkor?
Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid
Läs merLiv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011
Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor
Läs merOM VÄRMLÄNNINGARNA PLANERINGSUNDERLAG FÖR REGION VÄRMLAND 2019
OM VÄRMLÄNNINGARNA PLANERINGSUNDERLAG FÖR REGION VÄRMLAND 219 OM VÄRMLÄNNINGARNA PLANERINGSUNDERLAG FÖR REGION VÄRMLAND 219 Kontaktpersoner Anu Molarius anu.molarius@regionvarmland.se Cecilia Nyberg cecilia.nyberg@regionvarmland.se
Läs merHälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län en befolkningsundersökning med EQ-5D
Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala
Läs merFöretagsamheten 2018 Värmlands län
Företagsamheten 2018 Värmlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merBEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott
BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015
Läs merLiv & hälsa i Mellansverige
Liv & hälsa i Mellansverige 2017 Liv & hälsa CDUST Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen/regionerna i Uppsala, Sörmlands,
Läs merPresentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Läs merHälsan i Södermanland
Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 september 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län augusti 2014 10 958 (8,5 %) 4 799 kvinnor (7,8 %) 6 159 män
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merOm vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor
Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden
Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013
2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merBortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?
Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll? Rapport: Artikel: Margareta Lindén-Boström and Carina Persson A selective follow-up study on a public health survey Eur J Public Health ckr193 first published
Läs merÄldres liv & hälsa i Mellansverige 2017
Äldres liv & hälsa i Mellansverige 21 Resultat från en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland personer år eller äldre Rapportserie utgiven i samverkan mellan regionerna i Uppsala, Sörmland,
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merVästmanlänningarnas hälsa Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik
Västmanlänningarnas hälsa 2014 Sammanställning av resultat från enkätstudier och befintlig statistik Innehåll sida Inledning 2 1. Befolkning 4 2. Hälsan i livscykelperspektiv 5 Barn 5 Ungdomar 6 Arbetsför
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merTabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Läs merHälso- och sjukvårdsbarometern 2016
PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merKommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)
Länstabeller Stockholms län elevenkäter, åk 5 elevenkäter, åk 8 1. Danderyd (1) 1. Södertälje (70) 1. Norrtälje (91) 2. Täby (2) 2. Danderyd (71) 2. Danderyd (101) 3. Lidingö (4) 3. Nacka (117) 3. Södertälje
Läs mer10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel
Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs merPlaneringsunderlag för Landstinget i Värmland 2015 Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Hälso- och sjukvårdsstaben
Planeringsunderlag för Landstinget i Värmland 215 Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Hälso- och sjukvårdsstaben Om Värmlänningarna... 215 Planeringsunderlag för Landstinget i Värmland 1 2 Kontaktpersoner
Läs merSeminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre
Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre 215-1-2 I denna bilaga finns ett antal bakgrundsfakta om antal och andel äldre i länets kommuner. Diagram och tabeller redovisar även
Läs merVÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007
VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merKommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa
Kommunteam För idrottens bästa För vårt bästa Syfte Att utveckla formerna för samverkan mellan våra tre enheter Att nyttja och samordna våra resurser och kompetenser på ett smartare sätt Att uppnå förbättrad
Läs merStatistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)
April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0
Läs merHur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa
Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012
2012-05-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012 Antalet lediga platser på ungefär samma nivå som i april 2011 Efterfrågan på arbetskraft var i april ungefär lika
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merResultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04
Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019-04-03/04 Innehåll 1. Om undersökningen 2. Tillgänglighet 3. Förtroende 4. Jämlikhet Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merHälsan i Sala kommun 2014
Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag
Läs mer