Studieteknik några tips och råd

Transkript

1 Studieteknik några tips och råd Pär Leijonhufvud 1 6 november CC $\ BY: 2010, par@leijonhufvud.org C

2 Innehåll Inlärningsstilar 3 Lektionen 3 Minnet och minnestekniker 4 Association och visualisation Sömn och minne Tid och pauser Anteckna 6 Strukturerade anteckningar Mindmapping Renskriv och komplettera dina anteckningar Anteckna på dator? Lästeknik att repetera på bästa vis 10 Planering Läs boken i god tid Repetition Blandade småtips 11 Registerkort Skriv om materialet Plugga i grupp Egna knep och förutsättningar Prov 12 Hur prov blir till, rättas och bedöms Gamla prov, exempel- och instuderingsfrågor Förbered dig Planera

3 Kör inte fast Avgränsa och begränsa Var tydlig Olika typer av prov, inlämningar och examinationsuppgifter

4 Inlärningsstilar Det finns ett antal olika inlärningsstilar, och beroende på vilken eller vilka som fungerar bäst för en själv får man ut mer eller mindre om man studerar enligt en viss stil. Man kan kortfattat sammanfatta dem som auditativ, visuell och kinestetisk (se tabell 1). Efter grundskolan blir det svårare för kinestetikerna att lära i skolan, först på de teoretiska gymnasielinjerna, men även i ännu större utsträckning på universitet och högskola. Om du känner att du är en kinestetiker finns det dock möjligheter att lära på alla nivåer, men du måst nog räkna med att lägga en hel del egen ansträngning på att "omvandla" materialet på ett sätt som passar din stil; arbeta så långt som möjligt i grupparbeten, laborationer, studiebesök och projektarbeten. Stil Visuell Auditativ Kinestetisk Beskrivning Dessa personer vill knyta materialet till synintryck, de vill se eller läsa. Behöver se bilder, titta på föremål eller läsa en text för att minnas. Om du tror att din inlärningsstil är visuell bör du anteckna och rita på lektionerna. Mindmapping är en anteckningsstil som ofta fungerar bra för dessa personer. De auditativa personerna upplever saker genom hörselintryck; de vill höra vad läraren säger, och är ofta mycket noggranna med de exakta ordalydelserna. Nya termer och ord kan leda till problem, och bör förklaras omedelbart. Om du är auditativ bör du fråga mycket på lektionerna och repetera muntligt när du studerar. Du kan spela in materialet på band och lyssna på dem för att lära. Kinestetikerna vill involvera kroppen, vill uppleva saker fysiskt. Läsning är oftast för passivt för dessa, utan de bör lära genom att själva göra praktiska övningar. Tabell 1: Olika inlärningsstilar. Lektionen Under en fungerande lektion pågår i princip alltid en dialog. Kanske inte i den bemärkelsen att alla pratar lika mycket 1, men däremot i det att både läraren och eleverna i klassen är delaktiga i att det blir en bra lektion. Om eleverna inte ger feedback till läraren både när de förstår och när de inte förstår får läraren svårt 1 Vilket för övrigt är en feltolkning av begreppet dialog; så länge alla parter är delaktiga i konversationen är det en dialog. 3

5 att avgöra om han eller hon kan gå vidare, behöver förtydliga något eller behöver förklara materialet på ett annat sätt. Nästan alla lärare har en repertoar på mer än ett sätt att presentera och förklara materialet, och om du som elev känner att du behöver få något på ett annat sätt måste du själv ta ansvaret för att ge läraren signalen att du behöver något mer. Det är enkelt att ge feedback. Nicka när du förstår, fråga när du inte förstår, och ge "kontrollfrågor" när du är osäker på att du förstått något 2. På så sätt vet läraren att du är med, och både klassen och läraren får ut mer av lektionstiden. Minnet och minnestekniker Det finns olika typer av minne (se figur 1), och för att lära in bör du vara medveten om skillnaden mellan dem. Kortfattat kan man säga att all information som når hjärnan först kommer till det sensoriska minnet, med andra ord våra fem sinnen. Informationen stannar en mycket kort tid i det sensoriska minnet (tusendelar av en sekund till maximalt någon sekund). Därefter når det korttidsminnet. Där finns det kvar i några minuter, i undantagsfall upp till ett dygn, och omvandlas till signalsubstans som skickas till långtidsminnet. Sensoriska minnet Korttidsminnet Långtidsminnet Figur 1: Olika minnestyper. Långtidsminnet finns i hjärnbarken, och har en i det närmaste obegränsad kapacitet (man kan alltså inte få ett "fullt" minne). Däremot behövs det normalt repetition för att vi skall kunna komma åt minnet och återhämta informationen. Man bör därför börja redan vid det sensoriska minnet och på den vägen skapa upprepningar av information man vill hålla kvar i minnet. Desto fler repetitioner, med hjälp av så många olika sinnen som möjligt, desto bättre möjligheter har vi att återhämta det vi lärt oss. När vi lär oss finns det några faktorer som gör att vissa saker bättre sitter fast i minnet. 1. Vi minns bäst det som kommer först och sist. Om du t.ex. skall lära in ett antal glosor kommer de första och sista normalt att sitta bättre. 2 Till exempel "Stämmer det alltså att metangas som avges från risfält och kors fisar och rapningar bidrar till växthuseffekten?" 4

6 2. Det som är avvikande. Om du i en rad glosor över frukter också får de franska orden för järnhandel, tidelag 3 och segelbåt kommer du att minnas dessa bättre än frukterna. 3. Om en viss information upprepas (t.ex. om samma glosa återkommer i listan) så är det lättare att komma ihåg den. 4. Om du kan associera till bilder eller tidigare kunskap är det lättare att komma ihåg något. Att du vet hur en ananas ser ut, smakar och luktar, samt att det är samma ord på svenska som franska gör det lättare att komma ihåg just det ordet. Association och visualisation Om du kan associera ny information till något du redan kan, och sedan visualisera det som en bild blir det lättare att komma ihåg. Ju mer överdriven, våldsam, absurd, sexuell och löjlig som bilden blir desto bättre kommer man ihåg den. Eftersom sådana bilder avviker från det normala blir de lättare att komma ihåg. Sömn och minne Om du tar tid att sova ordentligt kommer du att minnas bättre. Även om det inte är utrett helt varför man sover, så är det helt klart att det finns starka positiva effekter på minnet av sömn (Börsch-Haubold, 2006; Mignot, 2008). Det är därför inte bortkastad tid att sova istället för att plugga. Man brukar sägs att en människa behöver minst 5,5 h sömn per natt, helst minst 7 h, för att må bra. Tid och pauser För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om minuter och ta en paus mellan dessa. För praktiska saker (som laborationer, matematikuppgifter, osv) bör du däremot ha längre pass, för att ge hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Då det kan ta upp till 20 minuter att komma in i ett tankemönster är det där helt förkastligt att dela in tiden i små korta bitar; jobba istället minuter åt gången med denna typ av övningar, och ta en lite längre paus mellan. Undvik avbrott och distraktioner! 3 Sexuellt umgänge med djur. 5

7 Anteckna Ta anteckningar på alla lektioner! Det fyller fyra huvudsakliga funktioner: 1. Det är på lektionerna du får reda på vad som är viktigt och centralt. Allt som står i boken är inte lika viktigt. 2. De är ett ovärderligt verktyg för att repetera inför provet; här finns ju allt det som är viktigt ordentligt nedtecknat! 3. Det är normalt att en andel av det som ingår i kursen inte står i boken, utan bara kommer på lektionen. En del saker i boken är fel! Lyssna när läraren berättar, jämför med det som står i boken, fråga om du är osäker på vilket som stämmer. 4. Det tvingar dig att hänga med även om ämnet är trist, vädret ute är intressant eller bänkkompisen snygg... Ett förslag är att ta anteckningar i kollegieblock, och sedan sätta in i en pärm (skriv datum och sidnummer på sidorna). Då får du allt på en plats, inklusive alla stenciler som delats ut. En del lärare delar ut mycket extramaterial, och det är då extra värdefullt att kunna ha dessa till nära till hands när du läser din anteckningar. Strukturerade anteckningar När du antecknar skall du se till att få med allt det viktiga. Beroende på hur snabbt du skriver kan dina anteckningar vara allt från stödord till nästan ordagrant vad läraren sagt inklusive alla bilder från tavlan, OH och PowerPoint. Om läraren hänvisar till en sida i boken skriv ned den! Rita bilder, det är inte bara ett sätt att visualisera informationen utan också ett sätt "bryta upp" anteckningarna så att inte alla sidor ser likadana ut. Använd gärna färgpennor. Om du antecknar enbart på e.g. höger sida har du alltid plats att i närheten lägga till och komplettera. 6

8 Exempel på hur en sida anteckningar kan se ut Ozonlagret Ozonlagret skyddar mot UV-strålning. Ozon är O 3. Ozon: O 3 90% i stratosfären (15 50 km) Utan ozon inget högre liv på land! Ögon, hudcancer. I de lägre delarna av atmosfären (troposfären) orsakar samma molekyl skador på växter och djur. Hur ozon kom till atmosfären Inget syre när liv först uppstod. Fotosyntesen bildade O 2. Energirik UV delar upp O 2 i två radikaler. Mycket reaktiva. Reagerar med andra O 2 till O 3 : O 2 (g) UV 2O (g) O (g) + O 2 (g) O 3 (g) Mindre energirik UV-strålning sönderdelar ozon till syrgas och fritt syre: O 3 (g) UV O 2(g) + O (g) Till slut en jämvikt; lika mycket bildades som bröts ned. Den mesta UV-strålningen nådde inte markytan. Liv på land nu möjligt. Mindmapping En teknik som hjälper mycket är mindmapping. Det går ut på att man på pappret skapar en visuell bild av hur materialet hänger ihop. När man använder mindmapping gäller några andra regler än för vanliga anteckningar: 1. Börja i mitten av pappret. 7

9 CFC Klor, fluor, kol Klor frigörs radikal Starr UV Blockerar Ozonlagret Samma Cl Klor delar O 3 Hudcancer Figur 2: Påbörjad mindmap för ozonlagret. 2. Koppla ihop informationen med hjälp av linjer. 3. På linjerna skriver man nyckelord. Använd korta och få ord. Ett exempel på en mindmap för ozonlagret (bild 2) finns med som stöd när du själv testar metoden. Tillsammans med traditionella anteckningar kan mindmapping vara ett utmärkt verktyg för att få ut det mesta av en lektion, lära in informationen och återkalla den från minne vid behov. Fundera på vilket typ av material som lektionen eller avsnittet handlar om, och välj det so lämpar sig bäst; mindmap passar t.ex. oftast bättre för sammanhang och kopplingar än för e.g. matematik. Renskriv och komplettera dina anteckningar Dina anteckningar är en råtext som behöver kompletteras/renskrivas för att vara ett bra verktyg. Att renskriva är också ett bra verktyg för att repetera! Det enklaste sättet att renskriva är att lägga till i marginaler och mellan rader, men en del skriver om sina anteckningar fullständigt (t.ex. på datorn hemma). 8

10 Exempel efter renskrivning Ozonlagret Ozonlagret skyddar mot UV-strålning (ultraviolett). Ozon är O 3. Ozon: O 3 90% av ozonet i stratosfären (15 50 km) över markytan. Utan ozon inget högre liv på land! Skadar ögon (grå starr) och ger hudcancer, osv. I de lägre delarna av atmosfären (troposfären) orsakar samma molekyl skador på växter och djur. Marknära ozon, stör fotosyntesen, skador på lungor/slemhinnor. Hur ozonet kom till atmosfären Inget syre i atmosfären när liv först uppstod (i havet). Fotosyntesen bildade O 2 som kom upp i atmosfären. Energirik UV-strålning delar upp O 2 i två radikaler. Radikaler: fria atomer med oparade e. Mycket reaktiva. Reagerar med andra O 2 till O 3 : O 2 (g) UV 2O (g) (1) O (g) + O 2 (g) O 3 (g) (2) Mindre energirik UV-strålning sönderdelar ozon till syrgas och fritt syre och absorberar därmed UV-strålningen: O 3 (g) UV O 2(g) + O (g) (3) Till slut uppstod en jämvikt; lika mycket O 3 bildades som bröts ned (se formel 1-2 och 3). Den mesta UV-strålningen nådde inte markytan. Liv på land nu möjligt p.g.a. den minskade UV-strålningen. Anteckna på dator? Det finns både för och nackdelar med att anteckna på dator. Fördelarna är t.ex. att du får en sökbar text som lätt kan utökas och ändras. Nackdelarna är att du har 9

11 svårare att få med bilder som e.g. ritas på tavlan. Om du får ut kopior av bilderna från läraren så kan du i texten referera till dem. Om du inte har bilderna skriv in en kort förklaraing, och komplettera så fort du hinner. Lästeknik att repetera på bästa vis Planering Det första du bör göra är att planera. Om du har fått en kursplan använd den, annars kan du använda innehållsförteckningen i boken som ett stöd. Planera vad som kommer efter vartannat, lägg upp en rimlig plan för när du skall arbeta. Läs boken i god tid Försök att läsa avsnittet i boken innan lektionen. Dels har det fördelen att du vet vad som läraren skall gå igenom, men också och kanske viktigare att du redan innan läraren börjar prata vet vad du inte riktigt förstod. Repetition Man kan säga att du bör läsa materialet fyra gånger: 1. Snabbläsning Gå igenom materialet snabbt för att få en överblick. Om det är en längre text behöver du inte läsa varje ord, bara se vad varje avsnitt/stycke handlar om. 2. Fördjupad läsning Läs igen, denna gång ordentligt och lägg märke till vad som är viktigt. Du kan markera i marginalen eller skriva på ett separat papper, men se till att du vid denna genomläsning hittar allt det som är viktigt och centralt i materialet. 3. Frågeställningar Här jobbar du med gamla prov, instuderingsfrågor, osv och arbetar på att ta fram materialet i den form du behöver det på provet. 10

12 4. Repetition Repetera kontinuerligt för att förstärka minnesbilden. Tänk på hur minnet fungerar, repetitioner inom 24 timmar ger mycket mer än med flera veckors mellanrum. Blandade småtips Registerkort Om du har en massa fakta (molekyler, ord, franska glosor, verbformer på Quenya) att plugga in är ett knep som fungerar för många att skriva upp dem på en bunt registerkort (eller mindre papperslappar). På ena sidan skriver du "frågan", på den andra "svaret". 6CO 2 + 6H 2 O C 6 H 12 O 6 + 6O 2, sker i gröna växter Exempel: fotosyntesen kloroplaster är ursprungligen cyanobakterier Skriv om materialet För en del är det bra att reducera materialet till några sidor komprimerade fakta, och sedan plugga med hjälp av det. Plugga i grupp Gå ihop några stycken och plugga tillsammans. Är man flera är chansen stor att åtminstone någon fick med en viss sak från lektionen, och kan förklara för de andra. Om man har instuderingsfrågor kan man turas om att svara på frågorna för hela gruppen: man lär sig aldrig bättre än när man förklarar något! Egna knep och förutsättningar Om du lär dig bättre genom att höra något kan du t.ex. läsa upp texten för dig själv, eller t.o.m. läsa in den på band/mp3 och spela upp för dig själv. 11

13 Prov Hur prov blir till, rättas och bedöms Det finns en ganska enkel bakgrund till de flesta provfrågor du kommer att se under din skoltid. Det är en kedja av händelser: 1. Läraren vill testa djupet på elevens kunskaper om ett visst begrepp. 2. Läraren skapar en fråga som (förhoppningsvis) testar om eleven förstått eller känner till begreppet i fråga Eleven besvarar frågan. 4. Läraren läser svaret för att avgöra om eleven förstått (och förklarat!) begreppet. Nyckeln till framgång som elev ligger i punkt 3. Om du tar en minut och först tänker på vad läraren vill veta spara du inte bara tid, utan ökar också drastiskt dina möjligheter att få ett högre betyg. Du kanske till och med skall göra en kort lista på vad som skall med i ditt svara innan du börjar besvara frågan? Tänk på att i betygskriterierna finns det fraser som beskriver vad som efterfrågas, och det ka vara bra att hålla dessa i minnet när du svarar. Gamla prov, exempel- och instuderingsfrågor Många lärare delar ut instuderingsfrågor eller t.o.m. kopior av gamla prov till sina klasser. Utnyttja detta, arbeta med dessa tills du känner att du kan besvara alla dessa frågor ordentligt. Om du studerar i grupp kan ni jämföra varandras svar med varandra. Om det finns instuderingsfrågor i boken se till att arbeta med dessa, men kom ihåg att läraren kan välja att lägga tonvikten på helt andra saker än bokens författare. Förbered dig Kontrollera enkla saker som vilka hjälpmateriel som är tillåtna (ordbok, miniräknare, formelsamling, etc). Se till att du är bekant med dessa, och att du inte är beroende av något annat. 4 Vare sig det är "Hur fortplantar sig mossor?", "Vilka kasus finns i finno-ugriska språk?" eller "Vilka behov har lett evolutionen från fiskar till däggdjur?", "Vilka faktorer ledde till Harolds förlust vid Stamford Bridge år 1066?". 12

14 Planera För att hinna med allt på ett prov bör man planera. Börja med att titta igenom provet, se vilka förutsättningar som gäller. Dela sedan upp tiden på ett rimligt sätt. Ofta kan du göra mycket av detta redan innan provtillfället. Räkna på hur mycket tid du har på varje fråga, se till att du har allt du behöver färdigt (extra pennor, sudd, linjal, miniräknare, tabellhäfte, osv). Kör inte fast Om du kör fast på en fråga; gå vidare och kom tillbaka. Du kan t.ex. anteckna vilka frågor du skall återvända till på ett löst papper, överst på provet, eller på bänken (men sudda efteråt). Håll ett öga på klockan, slösa inte bort tid på en fråga om du bättre kan använda tiden på att besvara flera andra frågor. Avgränsa och begränsa Fundera kort på vilket svar läraren vill ha innan du börjar skriva. Vill denne ha två exempel på symbios, alla reaktionsformlerna i citronsyracykeln eller en kort uppsats där du beskriver hur lejon jagar i flock? Om det finns utrymme på provet för svaret på en fråga är det en indikation på hur långt ditt svar bör vara, annars bör du fråga läraren. Om denne säger "ett stycke, max en sida" innebär detta att det inte finns något värde i att skriva mer; det som efterfrågas får plats på det utrymmet, och mer information ger inte mer poäng/högre betyg. Tänk även på vilket betygs- eller poängvärde frågan har. Om det är en fråga med lågt värde är det troligtvis inte en fråga där du har nytta av att skriva långa djupgående utredningar, vilket du däremot troligtvis har om frågan är "värd" mer. Var tydlig Gör det lätt för läraren att se vad du svarat på frågan. Det är mycket sällan som det är den absoluta mängden skriven text som är avgörande för hur läraren bedömmer ditt svar. Fundera ett ögonblick över vad du vill säga och hur du tydligast säger det. 13

15 Olika typer av prov, inlämningar och examinationsuppgifter Under din studietid kommer du att träffa på många olika former av examinationer, inte bara klassiska salskrivningar. Vissa av dessa kräver lite medvetenhet om vad som krävs, och inte alla former lämpar sig på alla nivåer. Till exempel vore en det svårt att skapa en hemtenta på orgelbundna franska verb, medan en statistiskt analys över miljöfaktorers påverkan på människors fruktsamhet kanske bäst genomförs som en hemskrivning. Hemskrivning eller inlämningsuppgift Här har du möjlighet att arbeta i din egen takt utan akut tidspress. Å andra sidan har du oftast ett krav på dig att gå bortom enkla fakta, utan du behöver normalt resonera och arbeta vidare med utgångspunkt från materialet. Se till att du är klar över vad som förväntas och över vad som krävs av dig. Får du kommunicera med klasskamrater? Skall du referera till boken eller andra källor? Hur skall formatet se ut 5 Skrivning med boken Här har du under skrivningens möjlighet att referera till boken (eller annan referensmateriel). Detta innebär inte att du kan låta bli att läsa på, utan skall snarare ses som ett stöd för att att kontrollera enstaka fakta. Det finns studier som visar att elever oftast lägger ned för mycket tid på att leta i boken under den här typen av prov och inte i allmänhet presterar bättre (Davis, 1993, sidan 245f) än på vanliga prov (även om många uppfattar det som mindre stressande att ha tillgång till boken). Grupparbeten Et grupparbete fyller flera olika funktioner; till exempel kan det vara ett tillfälle att öva samarbete eller att genomföra en uppgift som vore orimlig för en ensam elev. Se till att ni i gruppen arbetar strukturerat och med ett mål som ni alla gemensamt är klara över. Ni skall alla både vara nöjda med er produkt och gemensamt vara ansvariga för den. 5 Särskilt på högskolan är det oftast viktigt att formatet stämmer med kraven, men det skadar inte heller på lägre nivåer, och kan ofta vara ett krav för full poäng. 14

16 Presentationer Om du (ensam eller i grupp) skall presentera något inför gruppen är det viktigt att du noggrant förberett presentationen. Är du klar över vad du vill ha sagt? Kan du svara på frågor? Vilka hjälpmedel (OH, dator, tavlan, stenciler, etc) skall du använda? Använd de saker som hjälper dig, låt bli de saker som inte förbättrar din presentation. Referenser Angelica Börsch-Haubold. Sleep and learning. Science in School, 3:63 66, Barabara Gross Davis. Tools for Teaching. Jossey-Bass, San Fransisco, ISBN Mattias Kellquist and Mats Eneroth. Studieteknik för universitet och högskola. Svenska Studieteknikförlaget, Stockholm, ISBN Emmanuel Mignot. Why we sleep: The temporal organization of recovery. PLos Biology, 6(4):e106, doi: /journal.pbio