hur du studerar mera på mindre tid

Transkript

1

2

3

4

5 hur du studerar mera på mindre tid

6

7

8

9

10

11

12 inledning Alla som går i skolan har en chans att bli precis vad de vill. Du kanske inte ser det nu men du har fått en fantastisk möjlighet som många bara drömmer om att få. Du har fått förutsättningarna för att nå dina högsta mål och göra drömmar till verklighet. Att gå i skolan kan verka tråkigt, jobbigt och ibland önskar du till och med att du skulle få slippa. Men tro mig skolan är det bästa som hänt dig. Med den här boken vill jag att du ska få upp ögonen för vilken otrolig möjlighet du har. Och jag vill ge dig verktygen för att utnyttja den möjligheten till max. Det är egentligen bara två saker som står mellan dig och dem betyg du vill ha: Det första är motivation! Det som många har glömt bort är att skolan ska vara rolig. Du läste rätt. 12

13 Den ska vara rolig. Det ska ge dig en glädje att lära dig någonting nytt. Du ska vilja studera mera! Idag har många blivit så otroligt resultatinriktade, både elever och skolor, att de helt missar poängen. Själva resan till målet. Utan glädjen i det du gör, vad är då meningen? Du går inte i skolan för att få bra betyg. Du går i skolan för att du vill någonting. Du vill någonstans. Du vill lära dig. Betygen är bara ett verktyg för att ta dig dit. Jag tror inte att idrottsstjärnor hade blivit så bra på det de gör om de inte samtidigt älskat det. Visst. Det kan vara kämpigt ibland och det ligger mycket blod, svett och tårar bakom framgångarna. Men allt arbete har hela tiden gett en viss tillfredställelse. En motivation att nå lite längre, bli lite bättre. Det är den motivationen du måste hitta. Och det är den motivationen jag ska hjälpa dig att hitta. Det andra är studieteknik! När du har motivationen så behöver du studietekniken. Du kan komma långt på bara ren vilja men det går betydligt mycket lättare med rätt teknik. Tyvärr är det sällan någonting du får lära dig i skolan. Det är rätt konstigt om du tänker på det. Det är ingen som förväntar sig att du helt plötsligt på egen hand ska lista ut hur man löser en andragradsekvation. Det finns ett sätt att göra det på och någon måste visa dig hur du ska göra. Men just när det kommer till kanske den viktigaste kunskapen av alla i skolan. Grunden till hur du ska lära dig allt annat. Då förväntas du bara lista ut det på egen hand. Studieteknik är, precis som vilket annat ämne som helst, någonting du måste lära dig. Som tur är finns jag här. Och jag ska lära dig allt jag kan. hur du läser boken Innan vi börjar tänkte jag ge dig några råd om hur du läser den här boken och vad du ska tänka på när du använder metoderna som presenteras. För det första. Börja gärna med att läsa hela boken från början till slut. Då får du en överblick och kan lättare hitta det du vill använda dig av senare. När du gjort det kan du gå tillbaka till de olika kapitlen och fördjupa dig mer i teknikerna innan du använder dem. Kom ihåg att det här inte är en bok du läser en gång och sen är du klar. Ha den med dig och 13

14 inledning använd teknikerna när du ska plugga. För det andra. Tänk på att alla lär vi oss på olika sätt och det gäller att hitta det sättet som passar just dig. Allt i boken kommer därför inte att fungera för dig. Prova dig fram och använd det som du tycker ger resultat. Är det något du tycker saknas eller vill lägga till gör det. Anpassa teknikerna så att de passar dig. Huvudsaken är att du lär dig det du ska. För det tredje. Om du vill bli riktigt skicklig på att plugga och det här med studieteknik är väldigt nytt för dig. Försök då inte ändra allt på en och samma gång. Börja försiktigt göra någon detalj lite annorlunda. När du ser att det fungerar, gå vidare och lär dig något nytt. Då kommer det gå mycket lättare. GRATTIS! Du har nu tagit det första steget mot att bli en mästare på att studera mera på mindre tid. 14

15

16 motivation Det här är enligt mig det viktigaste kapitlet i hela boken men paradoxalt nog också det där jag kan hjälpa dig minst. Jag kan inte säga vad som ska motivera dig. Det är något du måste hitta själv. Men jag kan guida dig på vägen mot att hitta motivationen och framförallt hjälpa dig med hur du behåller den hela skoltiden. varför ska du plugga? Den vanligaste orsaken till att man inte presterar så bra som man skulle kunna i skolan är att man helt enkelt inte förstår vad man gör där. Det kanske låter konstigt men det är ganska logiskt. Vi kan ta ett exempel: Om jag säger åt dig att hoppa skulle du hoppa? Antagligen inte. Du skulle istället fråga mig varför och hade jag inte ett väldigt bra svar så skulle dina fötter stanna på marken. På samma sätt är det i skolan. Om jag säger åt dig att du ska plugga, så kommer du antagligen att vilja veta varför. Du kommer inte att göra det bara för att jag säger att du ska. Du är inte mo- 16

17 tiverad. Vi tar exemplet med hoppet igen men den här gången vet jag vad din högsta dröm är och nu säger jag att om du hoppar så kommer den att bli verklighet. Då kommer du att hoppa så mycket du bara kan. Förutsatt såklart att du litar på att det verkligen hjälper. Och det gör det. (Då menar jag såklart teknikerna i boken. Inte att du ska hoppa.) Säger jag istället att du ska plugga så kommer du inte bara att göra det, du kommer att vilja göra det. Du är motiverad. Det är det här som många saknar. Skolan säger åt dem att plugga men säger inte varför, därför kommer inte resultaten. Grunden för att lyckas i skolan bygger på motivation. Motivationen är drivkraften. Det är den som kommer ta dig till dem resultat du vill nå. Att plugga för att få bra betyg ger ingen motivation om man inte vet vad man ska göra med betygen. Du måste se på dem på ett nytt sätt. Att få bra betyg är inte ett mål i sig. Det räcker en bit men det kommer inte att ta dig till några nya nivåer. Och det antar jag att du vill eftersom du trots allt läser det här. Se istället på betygen som ett verktyg för att ta dig närmare ditt mål. Du måste också lära dig att se på dina studier ur ett större perspektiv. Du kommer att få många uppgifter som du inte kommer förstå varför du ska göra. Helt ärlig har inte jag sett poängen med alla uppgifter jag har gjort under min skoltid heller. Många har kännts totalt meningslösa och jag har undrat varför jag över huvud taget behöver veta den kemiska beteckningen för natriumklorid. När kommer jag någonsin att ha användning för den kunskapen igen? Ändå vet jag den är NaCl. Och ändå har jag alltid gjort uppgifterna oavsett hur onödiga jag tycker att de är. Och jag har alltid gjort mitt absolut bästa. Varför? Även om uppgifterna i sig inte kommer ge mig något så kommer de bra betygen jag får om jag gör dem hjälpa mig att nå mitt mål. Vi ska snart gå igenom hur du hittar ditt mål men först tänkte jag gå in lite djupare i motivationen. motivation eller motivation? Bara för att krångla till det ytterligare så finns det skillnader mellan motivation och motivation. Det räcker inte att bara vara motiverad du måste 17

18 motivation vara motiverad av rätt anledningar för att lyckas. Motivation ska komma inifrån och bygga på ett mål du själv satt upp. Någonting du själv vill uppnå. För din egen skull. Ingen annans. Jag har alltid förespråkat morot istället för piska. Att du kommer betydligt mycket längre med belöningar och uppmuntran än med straff och tillrättavisningar. Det är jag långt ifrån ensam om och det finns mycket forskning som visar på samma resultat. Att använda straff som motivation kan säkert fungerar på kort sikt men det finns väldigt mycket nackdelar med den. Skrämselretorik framkallar negativa bilder hos oss och skapar bara negativa följdargument. Klarar du en uppgift så ger det dig ingenting du kommer bara tillbaka till ruta ett. Den här sortens motivation leder oftast bara till massa negativ stress och gör att man blir handlingsförlamad istället. Det ska alltså vara ett mål som ger dig någonting när du lyckas, inte som tar någonting om du misslyckas. Det finns också en skillnad på inre och yttre motivation. Vem gör du egentligen allt jobb för? För vems skull är det du kämpar? Svaret ska självklart vara för din egen skull. Är det inte det så är det dags att tänka om. Gör aldrig någonting för att vara duktig, gör det för att du själv vill! Det är då det blir ett bra resultat. Så för att sammanfatta det här lite. Rätt sorts motivation är det som kommer få dig att lyckas i skolan och motivation får du genom att ha ett mål. Om du ger dig själv någonting att kämpa för, ett mål som du verkligen vill uppnå så kommer du att klara det. Nu ska vi gå igenom hur du hittar ditt mål. vad är ditt mål? Vi tar det från början. Det första du måste komma på är vad du vill med dina studier. Vad är det du vill med ditt liv som kräver att du får bra betyg? Helt enkelt: Varför går du i skolan? Vad tjänar du på att gå i skolan, att gå på lektionerna, göra uppgifterna och prestera på en hög nivå? Det blev många frågor på en gång. Ta en stund och fundera på dem innan du läser vidare. När du vet svaret på dem frågorna då har du ett mål. Det kan vara allt från att du vill ha ett speciellt jobb till att du vill få en chans att resa eller att du vill tjäna så mycket pengar att du inte behöver jobba. Ditt mål 18

19 kan vara precis vad som helst. Men tänk på att ju mer konkret ditt mål är desto lättare är det att motivera dig själv att nå det. För då har du ett slut att arbeta mot. Det är lätt att göra jämförelsen med träning. Det är mycket lättare att hitta krafterna om du vet att du ska springa en mil. För då kan du hela tiden tänka bara en meter till. Har du istället som mål att springa så långt du orkar blir det mycket jobbigare. Testa så får du se. Det är inte säkert att du kommer komma på svaret bara sådär. Det kan ta lite tid men för att vi ska kunna gå vidare i kapitlet så är det bra om du i alla fall har en idé om vad du skulle vilja göra. Därför tänkte jag att du ska göra en övning som kan hjälpa dig att svara på frågorna och hitta ditt mål. För har du inte ett mål så är det också svårt att nå det. Den här övningen går ut på att du skriver ner saker du gillar att göra. Det kan vara resa, spela gitarr, springa. Det är bara du som vet. När du har gjort en lista så börja fundera kring det du skrivit ner. Vad är det du gillar så mycket med just det här? Vad är det de här sakerna ger dig som du inte kan få någon annanstans? Det kan till exempel vara så att du gillar att resa för då får du chansen att träffa nya människor, uppleva nya kulturer och platser. Eller det kanske är tvärtom. Du gillar att resa för då får du komma bort och vara ensam. Vad vet jag. Försök hitta kärnan i det du gillar, det vill säga varför du reser. När du vet varför då kan du börja fundera på vilka sätt som du skulle kunna leva och försörja dig på det du gillar. Det behöver i det här fallet inte vara att du ska ha som jobb att resa utan det är kärnan som är det viktiga. Om du reser för att du gillar mötet med nya människor så kanske ett jobb som journalist eller läkare ger dig samma sak. Börja fundera i de här banorna och försök hitta saker som intresserar dig och som du gillar att göra. Vad är det du vill med ditt liv? Det är inte den lättaste frågan att svara på men det gör den tyvärr inte mindre nödvändig. När du har hittat ditt mål då är det dags att hitta motivationen i målet. varför är det ditt mål? Målet är din motivation eller rättare sagt att nå målet. Men för att hitta din motivation så räcker det inte att bara ha ett mål, du måste även veta varför det är ditt mål. Det är som vi var inne på innan. Det gäller att hitta 19

20 motivation kärnan. Varför vill du hellre bli läkare än advokat? För vet du bara målet men inte varför det är ditt mål då är det lätt hänt att du börjar ifrågasätta varför du kämpar när det börjar bli tungt. Det här hänger ihop med det jag berättade innan om inre och yttre motivation. Du kanske vill bli läkare för att dina föräldrar tycker det. Visst, då har du ett mål men du har inte den inre motivationen. Det är därför det är så viktigt att du vet varför du har det mål du har. För då vet du att du har målet av rätt anledningar. Du har målet för att du vill. Det är också den slutsatsen du vill komma fram till att du helt enkelt vill göra någonting. Att du tycker det är roligt. Att det är utmanande. Att det ger dig energi. Då har du hittat din motivation. För om målet ger dig de sakerna då kommer också resan dit att ge dig det. Det här kanske låter lite löjligt men tro mig det gör en enorm skillnad. Vet du inte varför du gör eller vill någonting så blir det precis som med hoppet, att du inte gör det. Men när du vet vad du vill bli och varför du vill det då är du motiverad. Och när du är motiverad och har ett mål så kommer du också att kämpa för att nå det. Eftersom ditt mål antagligen ligger en bit fram i tiden och för att det inte ska kännas så stort och ouppnåeligt så måste du dela upp det i delmål och skapa en plan för hur du ska nå det. Det ska vi göra nu. hur du når ditt mål! För att nå ditt mål måste du lägga upp en plan. Det första steget är att fråga dig själv hur mycket tid du är beredd på att lägga ner. Kommer du ge allt för att lyckas? När du bestämt dig för det kan vi börja lägga upp en plan. Som med allt så rekommenderar jag dig att skriva ner den. Då har du den svart på vitt och det gör det också lättare att fokusera på en del i taget. Sätt upp de stora målen När du gör en plan är det enklast att börja från slutet och fortsätta tillbaka tills där du är idag. Sätt upp de stora delmålen. Slutmålet har du redan. Vad är steget innan det? Det kan till exempel vara att du behöver komma in på ett speciellt universitet eller få jobb på ett speciellt företag. Vad behöver du för att komma in eller få ett jobb där? Osv. 20

21 Bryt ner dem i delmål Vi bryter ner de stora målen i mindre delmål. Vi säger för enkelhetens skull att ett mål är att du får betyget A i alla ämnen på gymnasiet. Då bryter du ner det i mindre delmål. Sen kan du bryta ner det målet i ännu mindre bitar. För att få A i ett ämne så behöver du få A på delmomenten i kursen, det vill säga uppgifterna. För att få A på uppgifterna behöver du uppnå alla kriterier för det betyget. Och så vidare. Du kan göra delmålen hur små du vill. När du lägger upp en plan kan du tänka på samma sätt som om du tränar. För att träningen ska bli så effektiv som möjligt så har du ett schema du tränar efter. Du vet vilka dagar och tider du ska träna på. Och du vet vad du ska göra på de tiderna. Vilka övningar, hur många eller hur länge och så vidare. På så sätt blir det enkelt att följa din plan. När du bryter ner saker i mindre delar så blir de inte längre så jobbiga att genomföra. Och du vet att om du genomför delarna en i taget och följer planen kommer du att nå ditt mål. Din plan får vara precis så exakt som du vill men ju mer noggrann den är desto enklare blir den att följa och desto tydligare blir vägen till ditt mål. Nu är det här ett väldigt högt satt mål. Du kanske inte alls behöver ha A i alla ämnen. Då blir också delmålen enklare. Men låt dig inte avskräckas eller stoppas av att du tycker att ditt mål är för stort eller ouppnåeligt. För det är det aldrig. Det finns ett känt citat som lyder: Även den längsta resa börjar med ett litet steg. Det handlar bara om att bryta ner det i tillräckligt små steg och sen börja med det första. behålla motivationen Att hitta din motivation är en sak. Att behålla den under alla åren i skolan är en helt annan. Du kommer att märka att när det blir tufft och mycket på en gång så kommer den inte alltid räcka till och då är det lätt att du funderar på att ge upp. Då är det dags att påminna dig själv om varför du kämpat så länge från första början. Vad är ditt må? Och varför du kämpar för att nå dit? Det viktigaste av allt för att behålla motivationen och orka med är att du tror på dig själv. Det kanske låter lite kliché men det finns en 21

22 motivation anledning till det och det är att det också är väldigt sant. Tror du inte själv på att du kommer att lyckas så kommer du inte heller att göra det men tror du på det själv så kan jag lova dig att du aldrig kommer misslyckas. Det finns faktiskt studier och experiment som visar att de som tror på sig själva presterar mycket bättre än de som inte gör det. Enbart på grund av att de har ett bra självförtroende. Det finns några enkla tips som du kan tänka på för att göra det lättare att behålla motivationen under hela skoltiden: Arbeta med det du tycker är intressant. Det första är att när du får chansen i skolan att välja vad du vill arbeta med arbeta med något du tycker är roligt. Det är oftast de gånger som arbetet blir bäst i alla fall. För då vill du själv lära dig mer och förstå. Du lägger ner mer tid eftersom du tycker att det är roligt och inte bara för att du är tvungen. Allt är intressant Alla andra gånger när du känner att det här måste vara den tråkigaste uppgiften någonsin då är det dags att övertyga dig själv om motsatsen. Att skriva en uppsats om Sveriges statsskick är kanske inte världen mest intressanta eller roligaste sätt att spendera sin tid. Men försök övertyga dig själv om att du är intresserad av det du ska studera eftersom hjärnan har mycket lättare att ta till sig det som är intressant. Försök hitta en intressant vinkel på det du ska plugga. Jag kommer ge några exempel på hur du gör det i kapitlet om Studieteknik. Projektarbetet Sista året på gymnasiet kommer du att få göra ett projektarbete på 100 poäng. Det är en JÄTTE CHANS att verkligen få göra något du själv gillar och en möjlighet att testa på det du vill bli. Det är också ett väldigt bra tillfälle för att påminna dig själv om varför du kämpar och ge dig själv den där sista knuffen. Själv var mitt projektarbete något av det bästa jag gjort i hela mitt liv. Jag startade en insamling till förmån för ett barnhem i Ghana. Under två veckor besökte jag även barnhemmet och fick träffa alla underbara 22

23 barn. Den upplevelsen motiverade mig mer än någonting annat. Jag fick chansen att på riktigt se att det går att göra skillnad. Och idag är jag mer säker än någonsin på att jag vill bli läkare. Det projektet har även gjort att jag fortsatt att arbeta med barnhemmet. Något som ger mig otroligt mycket glädje och motivation tillbaka. Ditt projektarbete blir vad du gör det till. Så ta chansen och gör det du verkligen vill. Bry dig inte om betyg och vad du tror är det bästa att göra. Gör det du själv vill och resultatet kommer komma av sig själv. Fy fan vad bra du är! Ta pauser. Du presterar i alla fall inte bra om du bara känner press och stress. Tänk på att bara njuta ibland. Var stolt och glad för att du klarat en uppgift. Ta chansen att emellanåt bara tänka: Fy fan vad bra jag är! Annars kommer snart alla uppgifter som kommer packade efter varandra under en termin att knäcka dig. Låt inte betygen bli måsten Låt aldrig betygen bli måsten. Tvinga inte dig själv genom jobbiga studier, hitta istället sätt som gör det roligt att plugga. Så länge du känner att det både ger utmaning och är roligt, då är du på rätt spår. 23

24 motivation sammanfattning Du måste våga fortsätta fråga dig själv om det verkligen är det här du vill. Du utvecklas hela tiden och får konstant nya erfarenheter och intryck. Var inte rädd för att byta mål. Men du får inte heller ge upp för lätt. Du kommer att börja tvivla när det känns tufft och du stöter på motgångar. När du gör det vill jag att du ska komma ihåg det här orden: Sätt upp tydliga mål och delmål Tro på dig själv och vad du kan Gör det för din egen skull Påminn dig själv om varför du kämpar Hitta en balans. Det ska vara roligt att plugga. 24

25

26 planering Det handlar inte om att prioritera utan att planera. Det första du måste lära dig om du vill lyckas med dina studier är att planera. Oavsett vad det är du ska göra så måste du ha en plan. Det är betydligt mycket lättare att plugga in ett ämne på fem timmar om de timmarna är utspridda över två veckor än om du läser allt sista kvällen. För då ger du hjärnan en chans att bearbeta informationen. Många säger att anledningen till att de inte lyckas så bra som de vill i skolan är att de saknar tid att plugga på. Det är inte sant. Det finns säkert dem som har otroligt mycket att göra men det finns alltid tid! Du kan få bra betyg och samtidigt hinna ha roligt under den tid du går i skolan. Jag har under hela min tid på gymnasiet haft en resväg på två och en halv timme varje dag. Det har gjort att jag varit tvungen att åka hemifrån halv sju på morgonen och oftast har jag inte varit hemma igen före fem på kvällen. Trots det har jag ändå fått toppbetyg. Då kanske du 26

27 tror att det enda jag gjort om dagarna har varit att plugga. Fel. Eftersom jag vet betydelsen av att planera och jag har använt mig av den så är det väldigt sällan jag har behövt prioritera bort någonting på grund av skolan. Jag har till exempel både hunnit med att träna 4 dagar i veckan, haft ett socialt liv och gjort saker jag gillar. Så ännu en gång. Det handlar inte om att prioritera utan att planera. det finns alltid tid! Har du någon gång funderat på hur mycket tid du lägger ner på att göra ingenting? Hur mycket av din dyrbara tid försvinner i onödan? Det ska du ta reda på nu. Ta ett papper och en penna och skriv under en vanlig vecka ner allt du gör varje dag. Varenda minut ska finnas med på det där pappret när du är klar. 27

28 planering Du får gärna dela upp ditt schema i mindre delar. Ju mer exakt du skriver desto lättare är det att se var tiden tar vägen. Först och främst ska du se över schemat du skrivit över din vecka. Är du nöjd med hur det ser ut? Hur mycket pluggar du egentligen varje vecka? Tycker du att du lägger för mycket eller för lite tid på någonting? Nu har du chansen att ta tag i det och göra förändringar. Sen är det dags att kolla igenom och se var all din tid försvinner. Hur mycket tid i veckan går åt till att göra massa onödiga saker och hur mycket tid går åt till ingenting? Räkna ihop alla timmar du sitter framför datorn och tv:n varje vecka. Alla timmar du spenderar i kollektivtrafiken. Alla håltimmar i skolan och så vidare. Det finns egentligen betydligt mycket mer tid än vad du tror men den försvinner iväg för att du inte har koll på den. Det är den här tiden som du ska lära dig att utnyttja. Håltimmar Allt det du gör på den tid som du ändå är tvungen att vara i skolan på slipper du göra hemma. Utnyttja håltimmarna till att plugga på. Det brukar alltid finnas något ledigt klassrum eller ett rum där du kan få plugga ifred. Fördelen är att du fortfarande är i skolan så behöver du hjälp eller vill fråga om något är det bara att leta upp läraren. Resvägar Plugga när du sitter på bussen eller tunnelbanan. För mig har det sparat otroligt mycket tid. Mitt tips är att du gör uppgifter där du behöver läsa någonting och mest memorera fakta. En fördel för att slippa bli störd är att använda hörlurar, med eller utan musik, eller öronproppar när du läser. Reklampauser Plugga i reklampauserna på TV. Perfekt att plugga till exempel glosor på. Du hinner igenom ett tiotal på de 5 minuter som en reklampaus brukar vara på. Ytterligare en fördel är att det blir många repetitioner med kort mellanrum. Samma sak här, använd öronproppar eller sätt tv:n på ljudlöst. När du äter Jag äter nästan alltid frukost själv på morgonen och istället för att läsa en 28

29 tidning så brukar jag läsa någon text jag i alla fall har i uppgift. På morgonen är du oftast som piggast, även om det inte alltid känns så och det är skönt att ha en uppgift avklarad den dagen. Då behöver du inte tänka på den något mer. Du kan säkert komma på mängder med sådana här små tillfällen som du kan utnyttja till att plugga på om du kollar ditt schema. Kom ihåg att det är tider som du i alla fall inte gör något på så allt plugg du hinner med då är bara en bonus. uppskjutarsyndromet Förutom att hitta tiden att plugga på så gäller det också att du verkligen pluggar på dem tiderna. Det gäller att vara disciplinerad. Vi har en tendens att gå omkring och känna oss stressade för att vi har så mycket att göra samtidigt som vi hela tiden hittar på ursäkter för att slippa ta tag i problemet. Vi gör vad som helst förutom att plugga. Helt plötsligt så är vi bara tvungna att kolla mejlen, gå in på Facebook eller ringa ett samtal. Stressen gör att vi tappar motivationen för att plugga. Det blir helt enkelt för mycket för att vi ska veta var vi ska börja och det gör oss ännu mer stressade. Så fortsätter den onda cirkeln tills vi står där kvällen före provet eller inlämningen utan att ha öppnat boken eller skrivit ett enda ord. Har du upplevt det problemet någon gång? Du är långt ifrån ensam. Det här beteendet kallas för Prokastinering och betyder att man skjuter upp saker för att de känns för jobbiga att ta tag i just nu. Hur ska du då göra för att inte fastna i den här studiefällan? Lösningen är att dela upp sakerna i mindre delmål som till en början inte tar så lång tid och är lätta att genomföra. Stäng av alla belöningar och distraktioner tills målet är uppnått. Ska du exempelvis plugga matte. Börja med att göra några enkla tal som du snabbt kan lösa. När du klarat det målet då får du belöna dig med något, exempelvis vara på Facebook i 5 minuter. Sen fortsätter du att göra några fler tal som är lite svårare. När du klarat det målet så får du belöna dig med något. Sen tar du ändå lite svårare tal och så vidare tills du har pluggat all matte du behöver den gången. Nästa gång du ska plugga matte gör du istället alla lätta tal och hälften av de lite svårare innan du får belöna dig. Gången efter det alla 29

30 planering lätta och alla lite svårare och så fortsätter du att successivt öka mängden du pluggar innan du får belöna dig. Ja, du förstår principen. Det är viktigt att du har disciplin och inte belönar dig själv utan att du har gjort något för då tappar det hela poängen. Känner du att du brukar skjuta upp saker testa att använda den här metoden så kommer du märka att du vänjer dig vid att göra de svåra sakerna som stressar dig. Det kommer inte bara göra att du blir mindre stressad du kommer också att njuta mer av belöningen eftersom du har arbetat för den. kalender Har du en kalender? Om inte, skaffa en. Det kommer vara den bästa investeringen du gjort för dina betyg någonsin. En kalender är det allra viktigaste hjälpmedlet du har när du studerar. Det finns många varianter att köpa men se till att du har en tillräckligt stor så att du kan skriva ner allt du har att göra i den men inte så stor att den blir jobbig att bära med sig. För från och med nu är kalendern din bästa vän och den ska följa dig överallt. Vill du inte ha en i traditionellt bokformat så finns det även idag många bra studiekalender-appar som fungerar perfekt. När du har en kalender då kan du börja plugga på riktigt. Varje gång du får en läxa, prov eller något annat som du måste komma ihåg, skriv ner det i kalendern. På så sätt slipper du gå omkring och lägga energi på att försöka minnas om det var matteprov, svenska inlämning eller ett studiebesök du hade nästa vecka. Du får också en mycket bättre överblick på vad du verkligen har att göra den veckan. studiedagbok Det här är ett tips som jag läste om i boken Plugga smart och lär dig mer av Björn Liljeqvist och som jag tyckte var så smart att jag bara måste dela det med dig. Det går ut på att du tar en bok eller ett Word dokument som du ska använda som din studiedagbok. Varje dag skriver du dagens datum i den och sen några rader om vad du lärt dig den dagen. Du kan skriva det i punkter och det räcker med att du refererar till sidor i böcker eller skriver 30

31 korta sammanfattningar. När du gjort det bläddrar du till gårdagen och så läser du igenom och förhör dig själv på vad du lärde dig då. Sen tar du en vecka tillbaka och gör likadant och sist en månad tillbaka. Att du ska plugga på exakt de intervallerna beror på att det är i vid de tiderna som du glömmer saker du lärt dig. Påminner du dig själv då precis innan du glömmer så fortsätter du att komma ihåg det. Bästa tiderna att repetera innan du glömmer: minuter timmar 3. 1 vecka 4. 1 månad månader Det kommer kanske ta 15 minuter varje dag men du kommer efter ett tag att märka vad otroligt mycket mer du kommer ihåg och i det långa loppet kommer du tjäna på det. Vill du inte göra det med alla ämnen ta bara några stycken där det är bra att komma ihåg allt du gjort under en termin, som i till exempel matte. Det kommer spara mycket tid inför nationella provet. hur du planerar Det är en sak du måste tänka på när du planerar. Att vara självkritisk. Planeringen ska vara realistisk och genomförbar annars är det ingen mening att planera. Det är lätt att göra upp fantastiska planer för när och hur mycket du ska plugga men följer du den inte så hjälper det inte dig. Det är bättre att lägga in mindre tid för plugg i början och känna dig för. Behöver du mer tid senare så är det bara att steg för steg öka den. Det är precis samma princip som när du tränar. Du går inte direkt på 100 kg i bänkpress eller springer ett maratonlopp första träningspasset. Det gäller att gå ut lite försiktigt annars tappar du lätt motivationen och det blir bara jobbigt att plugga. Och det är inte meningen. 31

32 planering Så här planerar du: (Förslagsvis gör du den här planeringen i ett Word dokument som du sedan kan printa. Det förenklar när du ska skriva så du slipper skriva om allt flera gånger förhand.) 1. Bestäm en dag i veckan exempelvis söndagen då du sätter dig ner och går igenom kalendern och skriver ner en lista med punkter på vad du ska göra nästa vecka och till vilka dagar de ska vara klara. Du kan göra en planering över längre tid men kom ihåg att du måste uppdatera den ganska ofta eftersom det hela tiden dyker upp nya saker. Glöm inte bort att du kan ha saker som ska vara klara längre fram men som du ändå behöver lägga tid på nästa vecka till exempel att läsa sidor inför ett prov, annars finns risken att allt kommer på en gång tillslut. 2. Ta en annan lista och punkta upp allt annat som du ska göra nästa vecka, sådant som inte har med skolan att göra till exempel träning, möten, jobb. Du behöver inte skriva självklara saker som du gör varje dag såsom att äta. Vi återkommer till den listan i punkt Skriv ner vilka dagar som du ska göra vad på. Det finns några punkter du måste ta hänsyn till när du planerar detta och det är: 32 När den ska vara klar. Hur mycket du behöver plugga. Det vill säga hur lång tid du tror det kommer ta för dig att göra uppgiften. Det beror lite på hur svår den är och hur mycket du redan kan. Prioritera de ämnen som ska vara klara tidigast först. Det är viktigare att du hinner skriva en uppsats tills imorgon än att du pluggar inför ett prov om två veckor. Sen kommer de ämnen som är svårast och kräver mycket tid. Ett tips är dock att du försöker göra alla små uppgifter som inte tar så lång tid så snabbt som möjligt eller uppgifter som du har

33 enkelt för och som du kan bli klar med. Det vill säga exempelvis mindre inlämningar, läsläxor eller glosor. Det ger en psykologisk fördel för du känner att du är klar med något och listan med punkter blir mindre. Men det betyder inte att du ska prioritera dem före utan att du ska göra dem också. 4. Planera in ungefär vilka tider du ska göra vad på. Det behöver inte vara exakta klockslag men ungefär så du ser att du hinner med allt du tänkt. Tänk på att utnyttja håltimmar, resvägar och annan tid du har över. Att plugga på eget-arbete-tiden på lektioner räknas också som plugg. Du behöver inte göra allt hemma. Fördelarna med att planera in en tid när du ska plugga är att det blir mer effektivt. Du får lättare att koncentrera och motivera dig om du vet när du ska sluta. Tänk på att inte bara planera tidsmässigt utan se till att du verkligen hinner lära dig det du ska kunna, annars kanske du behöver lägga ner mer tid. Eller tvärtom, du kanske känner att du redan kan allt efter halva tiden och då är det bättre att lägga resterande tid på något annat du behöver plugga mer på. För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om minuter och ta en paus mellan dessa. För praktiska saker som till exempel matte bör du däremot ha längre pass, för att ge hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Det kan ta upp till 20 minuter att komma in i ett tankemönster så då är det värdelöst att dela in tiden i små korta bitar. Plugga istället minuter åt gången och ta en lite längre paus mellan. Plugga på morgonen Det är oftast en fördel att plugga på morgonen Du är piggare och har mer energi Du har redan gjort fått gjort en del eller allt det du behöver plugga den dagen Rent psykologiskt så sätter första timmen du är vaken standarden för hela dagen. Gör du något som du känner dig duktig av så kommer du få mer energi den dagen. 33

34 planering 5. Tillbaka till listan med alla punkter som inte har med skolan att göra. Nu ska du göra samma sak med den listan. Skriv in vilka dagar och tider du ska träna, jobb och så vidare. Se också till att göra plats för ditt sociala liv. Ta dig tid att träffa vänner och träna. Gör saker som du tycker om och mår bra av. Det gör att studierna går lättare. 6. Kolla igenom och se till att du har fått med alla punkter och att ditt schema fungerar annars får du ändra tills det passar. Tänk på att vissa veckor kan du ha jätte mycket och då kanske du får prioritera bort något just den veckan. Även om målet är att du inte ska behöva göra det så är det inte alltid som det går. 7. Se till att du håller planeringen! Hamnar du efter försök arbeta ikapp så fort som möjligt. Märker du att planeringen inte håller eller att du inte kan följa den planera om. Sist av allt tänk på att din planering måste uppdateras när du får en ny uppgift som ska göras. 34

35 sammanfattning Grunden för att lyckas med att hålla sig till planeringen är att skapa rutiner. Det går enklare att plugga om det är en vana. Samma sak gäller med träning, kost och sömn. Har du regelbundna tider som du pluggar, tränar, äter och sover på så kommer kroppen att anpassa sig efter dem och det kommer gå mycket lättare. Men bara för att du har rutiner och vanor i vardagen betyder inte det att du inte kan eller ska vara spontan ibland. Det är bra med lite avbrott och variationer då och då. För det är viktigt att du mår bra och gör sådant som är roligt och släpper plugget helt ibland så att du inte tröttnar. Bara du inte bryter rutinerna för ofta. Att planera kanske verkar som ett slöseri med tid men tro mig det tar knappt min och du kommer att spara timmar på att göra det. Du kommer slippa mycket av stressen eftersom du vet att du har koll på när du ska plugga och vet att du har en plan för hur du ska hinna med allt. Du kommer också känna att du har mer tid eftersom du använder den här tiden som du annars bara går omkring och tänker att du borde plugga men egentligen inte gör något på. Och efter ett tag kommer du att märka att det faktiskt inte är så mycket att plugga som det ibland känns, när du får allt svart på vitt framför dig. Det är det som jag tycker är den största fördelen med att planera. Sen handlar det såklart inte bara om mängden timmar du pluggar, utan om hur du använder dem. Så det ska vi gå igenom nu! Skaffa en kalender! Utnyttja all tid som bara försvinner. Gör en plan för varje vecka. Planera realistiskt - börja lätt och öka tiden allteftersom. Studiedagbok - lägg 15 minuter om dagen på repetition 35

36

37 Som jag skrev i inledningen av boken så är det två saker du behöver för att lyckas med studierna. Den första är motivation och det har vi gått igenom. Den andra är studieteknik. (Även planering och resten av boken räknar jag in i studieteknik.) Upplägget av kapitlet Jag har valt att dela in det här kapitlet efter hur uppgiften ser ut. Till exempel: Plugga fakta inför ett prov, Räkna inför ett prov, Skriva en uppsatts och så vidare. Det är alltså inte specifika guider för varje ämne men du kan använda de här guiderna för praktiskt taget alla kurser du kommer läsa. I varje del kommer vi steg för steg gå igenom hur du pluggar den sortens uppgift. Att ha bra studieteknik handlar inte bara om att du gör rätt när du ska plugga inför något. Det handlar lika mycket om repetitionen efter att 37

38 studieteknik du är klar med en uppgift. För varför ska du lära dig något om du i alla fall inte kommer komma ihåg det. lektionstid Allt börjar på lektionen. Du kan ha bra och dåliga lärare men i slutändan är det de som sätter betygen. Det är därför viktigt att du lyssnar på vad de säger på lektionerna. Om du gör det får du veta vad de tycker är viktigt i kursen. Det är en stor fördel för det är oftast de sakerna som kommer på proven. anteckna Det är på lektionerna du får reda på vad som är viktigt. Det gör att du vet vad du ska fokusera på att lära dig. Då behöver du inte lägga ner lika mycket tid på all fakta som står i boken när du ska plugga inför provet. Det är också vanligt att en del av det som du ska lära dig inte står i boken, utan bara tas upp på lektionen. Och en del fakta i böckerna är ibland fel eller har blivit uppdaterade. Lyssna när läraren berättar, jämför med det som står i boken, fråga om du är osäker på vilket som är rätt. Om du antecknar så tvingar det dig att hänga med även om lektionen och ämnet är tråkigt. Sitt framåtlutad med en penna i handen och ett anteckningsblock uppslaget. Det gör att du automatiskt kommer att bli mer koncentrerad. Du kommer också att se mycket mer intresserad ut! Ibland är det dock bättre att inte anteckna alls och bara försöka förstå. Exempelvis om antecknandet hindrar dig från att tänka och hänga med på lektionen. Då är det bättre att bara lyssna och försöka förstå. Ta istället 5 minuter efter lektionen eller genomgången och skriv ner vad ni gick igenom så att du kommer ihåg. Det finns till och med forskning som visar att vi lär oss bäst när vi aktivt inte försöker lära oss. Det vill säga om du bara lyssnar, är koncentrerad och hänger med utan pressen på att du ska förstå. Då aktiveras en annan del av hjärnan som lagrar minnen i det undermedvetna. Du lär dig utan att veta om det. Jag vet inte om det fungerar men det är en teknik som används inom Zenbuddismen i alla fall. Och den kanske kan vara värd att testa om du känner att du har svårt att hinna med att skriva och aktivt lyssna på samma gång. 38

39 Hur du antecknar Ska du anteckna på lektionen så rekommenderar jag dig att använd papper och penna och inte en dator. Fördelarna är att du får lättare att rita och skriva av det som läraren skriver. Det minskar distraktioner. Och det är bättre för minnet. Du kommer ihåg mer när du använder fler sinnen. Anteckna så att du förstår! Det är för din skull som du antecknar så det är inte alltid bra att bara skriva av läraren. Försök skapa kopplingar och associationer till andra saker som du själv förstår. Vad tycker du att det liknar? Hur hänger de olika delarna ihop? Måla upp en bild i huvudet. Ska du till exempel försöka förstå hur hjärnan och våra minnen fungerar kan du tänka dig den som en dator. Där mapparna är våra olika centra och filerna minnen. Det är bara att fantisera på. De bästa anteckningarna är oftast de där du själv beskrivit ämnet med dina egna ord och kommentarer. När du skriver tänk på att det är du som ska förstå det senare. Anteckningarna ska du kunna använda för att spela upp hela lektionen för dig själv när du ska repetera. Om du läser anteckningarna efter en lektion och de hjälper dig att komma ihåg och förstå då har du gjort rätt och det är ett bra hjälpmedel. Om du inte känner att de hjälper dig eller att du aldrig kollar på dem så är det bättre att inte anteckna alls. Eller hitta ett nytt sätt att anteckna på där du fortfarande kan hänga med på lektionen. Ett grundläggande fel som många gör är att skriva ner allt som läraren säger. Gör inte det! Då hinner du inte tänka, resonera och reflektera. Vilket är det viktigaste för att du ska förstå och komma ihåg. Försök istället först förstå vad ni går igenom och sen hitta egna stödord och kopplingar som beskriver det. Rita gärna bilder som komplement till anteckningarna. Det gör det lättare att komma ihåg och förstå. Du vet uttrycket: en bild säger mer än tusen ord. Eftersom hjärnan tänker i bilder kan det vara en stor fördel. Och det är inte bara ett sätt att visualisera informationen utan också ett sätt bryta upp anteckningarna så att inte alla sidor ser likadana ut. Det gör det lite roligare och lättare att plugga med anteckningarna. Du kan även rita tankekartor. De är bra för att snabbt kunna få en överblick och se sammanhang. Och sist men inte minst. Om läraren hänvisar till en sida i boken, en hemsida eller någonting annat skriv ned den. Ritar du till exempel av 39

40 studieteknik en bild som läraren gjort och du vet till vilken sida/sidor i boken den hör till, skriv det bredvid. Det gör det lättare att koppla ihop allting när du ska repetera senare. fråga 40 Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli det. Fråga om du inte förstår. Det är det bästa tipset jag någonsin kommer kunna ge dig. Hade du redan kunnat allt varför skulle du då gå i skolan?! En liten varning bara. Fråga inte om sådant som läraren precis förklarat eller någon annan frågade om två sekunder innan. Då verkar det som om du inte lyssnar. Förstår du i alla fall inte så ska du självklart fråga igen. Men formulera frågan så att läraren förstår att du lyssnar. Istället för att bara fråga: Vad gör klorofyllet i växterna för något? Så kan du istället försöka komma med ett eget förslag: Är det klorofyllet som gör att växterna kan ta upp energin i solljuset? Har du absolut ingen aning om vad det kan vara eller att du helt enkelt bara inte hörde vad läraren svarade så kan du istället fråga: Vad sa du precis att klorofyllet gjorde?. Det här kan verka som överkurs men det gör skillnad för hur intresserad du uppfattas. Är det något som du tycker är väldigt svårt och du verkligen inte förstår. Skriv ner frågan och se om läraren kan stanna kvar och förklara enskilt för dig efter lektionen. Det visar att du verkligen vill förstå och att du bryr dig om hur det går i ämnet. Har du tur kanske det klarnar när genomgången fortsätter. I annat fall så slipper det ta på lektionstid om andra redan förstår. Emellanåt får du lärare som inte ens vet vad ordet pedagogik betyder och då kan det vara bättre att fråga kompisar. Många gånger kan de förklara bättre, för de ligger på samma nivå som du till skillnad från läraren. Har du en annan åsikt än läraren eller en klasskompis eller bara vill tillägga något säg det. Det är bara ett plus att du ställer följdfrågor och argumenterar för din åsikt även om den går emot det läraren säger. Det visar att du är intresserad och påläst och kommer ge dig betydligt mer cred än om du bara håller med. Men vet när du blivit överbevisad. Då är

41 det bara att ge upp och var glad för att du lärt dig något nytt. utnyttja tiden Under lektionstiden är du i alla fall tvungen att vara i skolan så se till att utnyttja tiden maximalt. Behöver du övertygas så har jag tre grymma argument här: Ju mer du gör då desto mindre behöver du göra på din fritid Om det är något du inte förstår så kan du fråga läraren eller en kompis direkt Gör du alla uppgifter då så har du ett facit när du ska plugga hemma. Det finns några saker du ska tänka på när du är på en lektion. 1. Ha alltid böckerna med dig till lektionerna! Om nu inte läraren uttryckligen sagt att du inte ska ha det. De är dina verktyg och utan dem kan du inte utnyttja lektionen optimalt. Skulle du glömma dem förklara det för läraren direkt och fråga om det finns en bok att låna. Annars sätt dig bredvid någon du kan dela med. 2. Sitt bredvid någon som du inte kommer att prata med konstant och som har samma mål som dig med lektionen. Jag vet hur svårt det kan vara så ibland kan det vara bäst att sitta själv om du verkligen behöver koncentrera dig. 3. Har du svårt att koncentrera dig under eget-arbetes-tiden? Använd hörlurar med eller utan musik eller öronproppar. 4. Ska du arbeta med uppgifter som på exempelvis mattelektionen. Börja med de enklare uppgifterna och fortsätt till de svåra efteråt. Det blir lättare att komma in i tänket och förstå grunderna. Börja direkt efter genomgången när du har fått allt förklarat. Då är minnet fortfarande färskt och det är lättare att förstå och komma ihåg det senare. Du tror att du kommer ihåg det du lärt dig under en lektion. Men jag kan 41

42 studieteknik lova dig att det gör du inte. Tror du mig inte. Pröva att låta det gå några timmar eller en dag efter en lektion och försök komma ihåg allt det du lärde dig då. Det är inte så lätt som du tror. Därför ska jag ge dig ett väldigt bra tips. Ta fem minuter direkt efter och tänk igenom lektionen du precis haft. Det är tid som du får igen mångdubbelt. För det har en enorm inverkan på hur mycket du minns senare. hemma Du ska inte plugga länge. Du ska plugga ofta! Många korta studiepass är det som ger resultat. Då blir det också många repetitioner. För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om minuter och ta en kort paus mellan, cirka fem minuter. När du tar pauser är det bästa att röra på dig och ta frisk luft. För direkt efter ett träningspass eller en rask promenad så ökar syresättningen till hjärnan. Det gör att arbetsminnet och uppmärksamheten förbättras tillfälligt. För praktiska saker som laborationer och matematikuppgifter bör du däremot ha längre pass. Det ger hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Plugga istället minuter åt gången och ta lite längre pauser mellan. Det är här som många gör fel. De sitter och läser i två timmar i sträck varje kväll men de känner att de i alla fall inte lär sig någonting. Det är för att du hinner glömma det du läst medan du läser vidare. Korta pass med många repetitioner är det bästa och mest effektiva. Pauser är viktiga. Det pågår inlärningsprocesser i hjärnan även när vi inte är upptagna med att plugga. Det går faktiskt att plugga för mycket. Du måste lämna hjärnan ifred ibland för att kunskapen ska sätta sig. När du känner att du har pluggat flera små pass och din koncentration börjar ta slut, då har du pluggat tillräckligt. Fortsätter du plugga då så kommer det inte ge dig någonting i alla fall. När du ska plugga. Sitt någonstans där du kan vara ifred. Helst vid ett bord. Sätt dig bekvämt men inte för bekvämt. Det är inte meningen att du ska slappna av. Är det stökigt hemma, stanna kvar och plugga i skolan istället. Brukar alltid finnas något ledigt klassrum att låna. Det positiva med att plugga i skolan är att lärarna ser det. De ser att du kämpar för att lära dig och vill att du ska lyckas. Går det inte att sitta i skola kan du alltid sitta på ett bibliotek om det finns ett i närheten. Se till att använd en bra 42

43 belysning. Är det för mörkt så blir du lätt trött och okoncentrerad. Stäng av alla distraktioner. Använd öronproppar eller lugn musik på låg volym. Det är inte meningen att du ska lyssna på den. Den ska bara hjälpa dig att skärma av och fokusera. Fördelen med att använda musik är att den är motiverande och gör att du orkar plugga längre. Det vill säga om du tycker om och kan koncentrera dig med musik på. Annars ska du inte använda det. Var fokuserad på en sak i taget. Ska du plugga matte så fokusera på matten. Sitt inte och tänk på vad du har för andra saker du ska göra sen. Det är därför du har en planering och skriver ner allt så att du kan släppa det och vara hundra procent koncentrerad på det du gör just nu. räkna Matte är ett ämne som många har svårt för i skolan. Det är typiskt ett sådant ämne som man antingen älskar eller hatar. Själv tycker jag att det är rätt roligt. Men jag har också haft väldigt lätt för det. Främst beror det på att jag haft väldigt bra lärare som kunnat förklara på ett lätt sätt och gjort det intressant. Du kanske inte har turen att ha så bra lärare. Eller har så lätt för matte. Därför tänkte jag lära dig några tekniker och tips som kan hjälpa dig att bli bättre. Allt det jag går igenom kan du såklart även använda dig av i alla andra ämnen där du ska räkna och använda formler, såsom fysik eller kemi. börja från slutet När du ska lösa tal är det en fördel att börja från slutet. Dela upp problemet. Ta reda på vad de vill få svar på och vad som saknas för att få fram svaret. 43

44 44 studieteknik

45 Det här talet är bara ett exempel och det viktiga är inte att du förstår uträkningen. Det viktiga är de olika stegen, att du försöker bryta ner talet i mindre delar och tar en del i taget. Som jag sa tidigare: När du räknar och pluggar inför prov, börja med de enklare uppgifterna och fortsätt till de svåra. Det gör det lättare att komma in i rätt tankesätt och förstå grunderna. lär dig formlerna Finns det bestämda formler. Lär dig dem och hur du kan kombinera dem. När du sitter med ett tal, ta reda på vilken bokstav som är svaret och vilka andra bokstäver du redan fått. Gå sen igenom formlerna du ska kunna och försök hitta en formel, eller flera kombinerade, där alla bokstäver finns med. Den här tekniken är väldigt användbar i speciellt fysik. Det har hänt att jag inte ens förstått vad de frågat om på ett prov men ändå kunnat lösa uppgiften tack vare den här tekniken. Målet är självklart att du ska förstå uppgiften men det här är bättre än att inte lösa den alls. 45

46 studieteknik 46

47 anteckna Jag har sagt det innan och jag säger det igen. Du tror att du kommer ihåg men det gör du inte. Anteckna på genomgångarna och skriv ner alla exempeluppgifter som läraren går igenom på tavlan. Du kommer ha användning för dem senare eftersom de visar hur du löser en viss typ av uppgifter i det kapitlet du jobbar med. Förstår du sen inte ett tal du ska räkna då kan du titta på exempeluppgiften och se vilken teknik du ska använda dig av. Du lär dig genom att studera lösningarna på talen och sen göra om dem själv. På samma sätt är det när du räknar själv. Skriv ner utförliga svar på frågorna så att du lätt kan följa hela din uträckning och lösa talet igen senare. Det är till en stor hjälp när du ska plugga inför provet och kanske inte längre kommer ihåg hur du gjorde. Var det något tal som var extra svårt att komma på hur du skulle lösa? Skriv en liten kommentar om hur du gjorde eller tänkte. Då blir det lättare att komma ihåg och förstå näst gång du ska göra talet. se mönster Tänk på att det är principen för hur du löser ett visst tal som du ska lära dig, inte den exakta lösningen för varje tal i boken. Mitt bästa tips är att du lär dig känna igen vad de frågar efter i uppgiften och vilken annan information du får. Då kan du koppla samman det med ett visst sätt att räkna. Samma teknik som med formlerna. ge inte upp! Ge inte upp för snabbt tänk på att det tar tid att förstå. Kan du inte lösa 47

48 studieteknik uppgiften direkt gå tillbaka och försök senare. Testa olika delar av det du lärt dig. Lyckas du lösa talet så lovar jag dig att den kommer sitta sen. Och du kommer få en extra kick självförtroende. För då vet du att du kan lösa även svåra uppgifter, bara du tänker till. Så här pluggar du: Eftersom du antagligen kommer att ha någon form av utvärdering, vanligtvis prov, så tänkte jag gå igenom steg för steg hur du ska plugga inför det. 1. Ta reda på vad du ska kunna till provet och att du har allt material. Stenciler, anteckningar och sidor i boken med mera. 2. Planera. Hur många dagar är det till provet? Och hur många tal måste du göra varje dag för att hinna göra alla tal en gång helst en vecka före provet? 3. Börja med att kolla igenom alla sidor och materialet för att få en överblick. Läs exempeluppgifter och försök komma ihåg vad ni pratat om på lektionerna. Här har du en stor fördel om du redan repeterat kort vad ni gått igenom efter varje lektion. 4. Gör alla talen. Börja med de enklare och fortsätt med de svårare. Ta ett kapitel i taget. Och skriv ner alla uträkningar. Märker du att vissa tal är väldigt lätta och du redan känner dig helt säker på dem hoppa över och gå direkt på de lite svårare talen. Det sparar tid men då ska du också vara hundra procent säker. 5. Är det tal som är svåra eller som du fastnar på markera dem och gå vidare. Här har du en fördel om du gjort alla tal tidigare under lektionen, då kan du kolla din uträkning och se om du förstår. Om du inte har det be läraren förklara nästa lektion. Går inte det, se om en kompis eller någon annan kan. Du kan även testa att googla frågan. 48

49 6. När du gjort alla talen går du tillbaka till dem som vara svåra och gör om dem igen. 7. Gör extra uppgifter eller tal du inte gjort tidigare. Kan du dem, då vet du att du förstår principen och kan lösa alla liknande uppgifter. Annars är det lätt att du bara memorerar lösningarna till uppgifterna i boken eftersom du gjort dem flera gånger. Och då kanske du faktiskt inte förstår. Det är ett vanligt fel att man förväxlar att känna igen med att kunna. Det är viktigt att skilja på nu tror jag att jag kan, för jag fattar när läraren förklarar eller när jag kollar på uträkningen och nu vet jag att jag kan, för jag kan lösa uppgiften själv. 8. Bläddra igenom boken och titta lite på talen och se om du kommer ihåg principen för hur de räknas ut. Kan du det är du redo inför provet. Är det något du fastnar på kolla upp det och gör några tal extra av den sorten. 9. Upprepa punkt 8 tills du inte är osäker på någonting längre. Då är du redo. När det kommer till att räkna så är grunden för att lyckas repetition. Ju mer tal du gör desto lättare bli det. Men tänk på att börja i rätt ände. Lär dig grunderna och se till att du förstår vad det är du räknar ut innan du börjar räkna. Då kommer det gå mycket enklare. 49

50 studieteknik fakta och förståelse Den kanske vanligaste utvärderingsformen i skolan är att ha prov. Då gäller det att du har koll på all fakta och verkligen förstå det du har pluggat. Det finns många bra minnestekniker för att komma ihåg ren fakta som årtal, namn med mera. Jag tänkte tipsa dig om några. minnestekniker En tumregel när du ska komma ihåg något är att ju fler sinnen du använder dig av för att lära dig något, desto bättre minns du det. Det är därför du inte bara ska läsa texterna utan även skriva ner sammanfattningar på det du vill lära dig. Och helst också göra uppgifter så du även använder kunskapen praktiskt. När du ska lära dig något nytt är det en fördel om du kan associera informationen till något du redan kan, och sedan visualisera det som en bild. Då blir det lättare att komma ihåg. Ju mer överdriven bilden är desto bättre kommer du ihåg den, eftersom den avviker från det normala. Vi säger att du ska lära dig att solen går upp i öst och ner i väst. Då kan du föreställa dig att solen försvinner bakom en enorm väst. Klädesplagget väst. Eftersom det blir en absurd bild så kommer du ihåg det. Samma sak gäller när du till exempel ska plugga kemi och lära dig om atomer. Eftersom det är något du inte kan se så måste du på något sätt visualisera atomerna och deras kopplingar. Det vanligaste är att man ritar de som kulor med stavar emellan. Då blir det mycket lättare att kunna visa hur de beter sig och reagerar med varandra. Så försök koppla svårgreppade kunskaper till något konkret så minns du och förstår bättre. När det kommer till årtal, namn, glosor och liknande. Då är det perfekt att skapa associationer. Det gör att hjärnan mycket enklare sparar informationen. Om du exempelvis vill komma ihåg att Tetanus på latin betyder stelkramp. Kan du tänka på att Tetanus låter lite som Titan och det är en väldigt hård metall som inte går att böja så lätt. Den är alltså stel. På det här sättet kan du komma ihåg korta fakta lättare. Mycket av det här låter oerhört löjligt men tro mig det fungerar. 50

51 Så här pluggar du: Nu när du vet hur du ska komma ihåg fakta kunskaperna så tänkte jag gå igenom steg för steg hur du pluggar inför ett fakta- och förståelse prov. Det vill säga ett vanligt prov i till exempel historia. 1. Ta reda på vad du ska kunna till provet och att du har allt material. Stenciler, anteckningar och sidor i boken med mera. 2. Planera. Hur många dagar är det till provet? Och hur många sidor måste du läsa varje dag för att hinna läsa alla sidor en gång helst en vecka före provet? 3. Börja med att kolla igenom alla sidor och materialet för att få en överblick. Läs rubriker och bildtexter, titta på bilderna och försök komma ihåg vad ni pratat om på lektionerna. Här har du som jag nämnt tidigare en stor fördel om du redan repeterat kort vad ni gått igenom efter varje lektion. 4. Läs igenom ALLT! en gång. Behöver inte vara vid ett och samma tillfälle. Följ planeringen i punkt 2, men ett tips är att inte följa antalet sidor blint utan att försöka dela in i delar där det bryts mer naturligt till exempel i kapitel eller en del av ett kapitel. 5. Stanna upp då och då och sammanfatta för dig själv vad det är du läser, så att det blir tydligt vad det är du lär dig. Gör samma sak om det är ett filmklipp eller ljudinspelning etc. Exempelvis: har du precis läst tre sidor som fotosyntesen kan du stanna upp ett tag och sammanfatta Fotosyntesen kallas den process där växter omvandlar koldioxid och vatten till syre och socker. Det sker med hjälp av energin från solen. Det är alltid lättare att komma ihåg vad du läser om du sammanfattar det med dina egna ord. 6. Är det något du inte förstår? Markera det i boken eller skriv ner sidan och det du vill ha hjälpa med. Fråga läraren nästa gång och 51

52 studieteknik 52 skriv ner svaret så att du förstår det senare. Gör det till en regel att alltid skriva ner svaret på en fråga du inte kunde eller något du inte förstod, annars är det lätt att du glömmer det lika fort igen. Får du ingen chans att fråga läraren. Fråga en kompis eller någon annan som kanske vet. Testa att googla det. Du kanske kan hitta en bättre förklaring. 7. Läs igenom allt en gång till men sammanfatta det viktigaste på varje sida på ett papper eller flera medan du läser. Det kan vara i punktform. Glöm inte att läsa igenom dina anteckningar, så att du inte missar någon information. Har du följt mina anteckningsråd på lektionerna har du även en bra sammanfattning där. Ska du kunna rita bilder, strukturer, formler eller liknande ta med dem också. 8. Ta din sammanfattning och gå igenom en punkt i taget. Redogör för det som står på sidan istället för att läsa den. Kommer du inte ihåg vad det står kolla upp det och skriv till någon extra kommentar om du känner att det behövs. 9. Finns det några frågor eller instuderingsuppgifter. Gör dem. Skriv ner svaren på uppgifterna du löser. Är det någon uppgift du inte kan läs på de sidorna en gång till och förstår du fortfarande inte fråga läraren nästa gång. 10. Bläddra igenom boken en sista gång och kolla att du kan det som står. Du behöver inte läsa den bara redogöra kort i huvudet vad varje sida handlar om. Är det något som du är osäker på läs vad det står. Kan också vara bra att kolla igenom de uppgifter du var osäker på och se att du förstår dem nu. Är du fortfarande osäker kolla igenom svaret du skrev ner. 11. Gör om punkt 10 tills du inte är osäker på någonting längre. Det ska inte behöva ta så lång tid annars har du gått för fort fram i tidigare punkter. Tänk på att ett vanligt fel är att man förväxlar att känna igen med att kunna. Det är viktigt att du skiljer på nu tror jag att

53 jag kan, för jag fattar när läraren förklarar eller när jag läser i boken och nu vet jag att jag kan, för jag kan lösa uppgiften själv. 12. Nu är du redo inför provet! prov En lista med saker att tänka på före och under ett prov. Före: Ta luft och rör på dig. Det gör att arbetsminnet och uppmärksamheten förbättras tillfälligt eftersom syresättningen till hjärnan ökar. Var utvilad. För lite sömn gör dig okoncentrerad och du får svårare att minnas. Ät och drick ordentligt innan. Kom ihåg att kaffe gör dig pigg men stör din koncentrationsförmåga. Ha med dig alla hjälpmedel du får ha och se till att du inte är beroende av något annat Känner du dig nervös inför prov och har tankarna på annat? Testa att skriva av dig fem minuter innan provet. Det mildrar nervositeten och frigör arbetsminne i hjärnan. Då kan du lugnt ägna dig åt själva provuppgifterna under provet istället för paniken inför provet. Är det något du är lite osäker på precis innan provet kolla upp det snabbt. Det är riktigt jobbig att gå in på ett prov och veta att man är osäker på något. Det är inte bara bra om just den frågan kommer utan det gör dig säkrare i allmänhet och ger en känsla av att du har koll när du ska börja provet. Under: När du ska svara på en fråga börja med att ta reda på vad läraren frågar efter. Hur är frågan formulerad? Är frågan: ge två exempel, alla exempel, skriv en redogörelse eller något annat. Och hur långt ska svaret vara? Om det finns utrymme på provet för svaret är det en indikation på hur långt ditt svar 53

54 studieteknik 54 ska vara, annars kan du fråga läraren. Det är ingen mening att skriva mer. Kvalité före kvantitet. Innan du svarar tänk igenom vad du vill ha med och hur du bäst skriver det. Gör det lätt för läraren att se vad du svarat på frågan. För de högre betygen är det ofta ett kriterium att kunna använd relevanta begrepp. Så siktar du högt tänk på att använda rätt språk. Vill du ha högre betyg än E? Börja med de svåraste uppgifterna annars finns risken att du inte hinner. Ofta täcker de in kunskaperna i de lättare frågorna i alla fall. Är du osäker, fråga din lärare. Hoppa över frågor du inte kan svaret på och kom tillbaka till de senare annars tröttar du ut hjärnan och koncentrationen blir sämre. Sitt hela provtiden. Gå aldrig före det att provtiden är slut, även om du har svarat på allt. Du kan komma på många nya saker när du bara sitter och bläddrar bland frågorna. Regel 1A. Kolla igenom provet innan du lämnar in det! Vet inte hur många gånger det har räddat mig. skriftliga arbeten I nästan alla ämnen du har i skolan så kommer du någon gång få i uppgift att skriva en text som ska lämnas in. Det kan vara en uppsats om franska revolutionen, en debattartikel eller en analys av det australiska näbbdjurets utseende och dess påverkan på det finanspolitiska läget på världsmarknaden. Det är större än vad du tror. Men det där sista kanske inte är så vanligt. I vilket fall. Oavsett vad det är för inlämningsarbete du ska skriva så kan det vara bra att veta hur du ska göra det. Därför har jag satt ihop en guide hur du steg för steg går från idé till färdigt arbete. Så här pluggar du: 1. Läs igenom uppgiften och betygskriterierna. Se till att du verkligen förstår vad uppgiften går ut på och vad som krävs av dig för att du ska få det betyg du vill ha.

55 2. Börja med att ta reda på vad du ska ha en presentation om. Får du välja ämne, välj något som du själv tycker är intressant och skulle vilja veta mer om inte vad du tror läraren vill att du arbetar med. Är du intresserad så kommer det att bli roligare att arbeta med uppgiften. Och är det roligare kommer resultatet automatiskt bli bättre. Får du inte välja ämne så fråga om du kan hitta en egen vinkel att berätta om. Till exempel: Ska du göra en presentation om andra världskriget och du tycker det är extremt tråkigt men du tycker flygplan är intressant. Då kanske du kan få skriva om flyplanens roll under kriget. Eller om du inte kan ändra ämnet så kan du kanske ändra sättet att presentera det på. Istället för att bara berätta fakta kan du göra det till en debatt eller en skönlitterär historia sett ur en soldats ögon. Använd din fantasi! 3. Innan du bestämmer dig för vad du ska ta med så läs på om ditt ämne. Då får du en överblick om vad det handlar om och vet vad som är intressant att ta med. Det bli också enklare att skapa en bra disposition. 4. Punkta upp en lista med de underrubriker du vill ha med och några ord om vad som ska stå där samt ungefär hur lång varje del ska bli. Lägg underrubrikerna i ungefär den ordning du tänkt. Behöver inte vara exakt. Du kommer antagligen flytta om dem innan arbetet är färdigt i alla fall. 5. Ska det vara fakta med, börja leta och spara alla länkar under rätt underrubrik eller skriv bok och sidnummer. Kan vara en fördel att markera sidorna i boken med post-it lappar också för att det ska gå lättare att hitta dem senare. Du kommer behöva allt det här senare i alla fall för att kunna skriva källförteckningar och fotnoter så gör det till en vana att alltid spara alla källor där du hittat fakta. Glöm inte att söka på alla språk du kan. Oftast finns det mer info att hitta på engelska än svenska 55

56 studieteknik 6. Ska du ha med egna åsikter och reflektioner, vilket du för det mesta ska för högre betyg. Börja med att kolla vad andra tycker och har skrivit. Det handlar inte om att ta någon annans åsikter utan om att hitta inspiration och se på saken ur nya vinklar. Det hjälper dig att hitta och komma på argument och motargument. (Se Genvägar Inspiration för exempel på några sidor) 7. Kopiera den fakta eller annat material som du hittar och tycker är relevant och klistra in under rätt länk i planeringen. Nu när du har en färdig arbetsplanering blir det mycket lättare att skriva. 56

57 8. BÖRJA SKRIVA! Jag brukar skriva lite här och där när jag kommer på något och sedan sätta ihop det till en sammanhängande text. Fördelarna med att göra så är att du kommer igång med skrivandet och inte fastnar bara för att du inte vet hur du ska börja. När du har skrivit av dig brukar det också bli lättare att komma på nya saker och vinklar. Andra tycker bättre om att skriva hela texten från början till slut. Gör det som du själv tycker fungerar bäst. När du skriver det första utkastet bry dig inte om formuleringar, stavfel eller upprepningar. Det fixar du till senare. Det är viktigare att du hittar ett flyt och skriver ner det grundläggande som du vill ha med. 9. När utkastet är klart är det dags att läsa igenom och börja flytta om stycken och meningar så att texten får en klar röd tråd genom hela arbetet. Sen ska du kolla: Styckindelningar. Skriv inte för långa texter utan indelningar för det blir svårt att läsa. De två vanligaste är att lämna en blank rad eller att gör ett indrag i texten. Båda är okej så länge du är konsekvent och inte blandar. Stavfel och talspråk. Upprepningar. Texten blir mer nyanserad och får ett bättre flyt om du använder synonymer. Vanligtvis har man ett ord som man väldigt gärna använder och då kan det ge texten ett staplande intryck. Finns en bra synonymordbok inbyggd i Microsoft Office Word. Högerklicka på ordet så får du upp en meny där en av valen heter synonymer. Kontrollera meningsbyggnader, skiljetecken, bisatser m.m. (Vill du ha några fler tips kolla Genvägar Svenska språket) 57

58 studieteknik 10. Att skriva en bra början och ett bra avslut är A och O. Början: Något som fångar läsarens intresse och gör att man vill läsa vidare och veta mer. Svara på frågan: Vad tjänar jag (läsaren) på att läsa vidare? Slutet: Det sista man som läsare kommer ihåg. Är bra att sammanfatta det viktigaste och ha en uppmaning, poäng eller slutsats. 58

59 11. Sätt en rubrik. Får du välja så tänk på att ju mer originell (utstickande) desto mer fångar du läsaren som automatiskt undrar vad texten handlar om och börjar läsa. Använda gärna humor eller något som är provocerande. Kvällstidningar är ofta väldigt bra på det. (Att ha en bra inledning och avslutning samt en rubrik är inte lika viktigt när du ska skriva en uppgift med bara fakta, som exempelvis en uppsats om Franska revolutionen. Det är främst när du skriver arbeten med egna åsikter, exempelvis en debattartikel som det har betydelse.) 12. Kolla igenom uppgiften igen och checka av att du har med alla betygskriterier. 13. Låt någon annan korrekturläsa. Det lätt hänt att du missar felen själv eftersom du egentligen inte läser din egen text. Du vet redan vad som ska stå där så hjärnan fyller automatiskt i luckor och fel. 59

60 studieteknik layout Något som många glömmer när de gör ett inlämningsarbete är layouten. Det vill säga hur arbetet ser ut. Gör inte det! Att få texten att se proffsig ut är kanske inte det första du tänker på om du vill få ett bra betyg. Men det har större betydelse än du tror. Och eftersom jag vill att du ska få bra betyg och nå ditt mål så tänker jag hjälpa dig. Exakt hur en layout ska se ut finns det inga regler för. Men ett tips är att leta efter liknande arbeten. Ska du exempelvis skriva en akademisk uppsats, kolla hur de brukar se ut och försök efterlikna dem. Tänk på att när det kommer till layouter, i de flesta ämnen, så gäller uttrycket Less is more. Skippa konstiga typsnitt, skrikiga färger och bilder som inte bidrar till innehållet. Det är ofta en fördel att ha en lite tråkig layout för det ser professionellare ut. Några saker som alltid ska finnas med på ett inlämningsarbete är i alla fall: 60 Fotnoter. Har du använt källor för att hitta fakta så ska de skrivas i fotnoter. Man brukar placera de efter det stycket där informationen från källan är med. Det finns två olika sätt att skriva fotnoter. Antingen i en parentes löpande i texten eller längst ner på sidan och markerad i texten med en liten siffra. De två sätten kallas för Oxford och Harvard. Källförteckning. Alla källor ska även finnas med i en källförteckning på slutet. Sidhuvud. Skriv gärna ditt namn och din klass samt ämne i sidhuvudet. Innehållsförteckning. Om det är ett stort arbete eller om det står med i instruktionerna så ska du ha med en innehållsförteckning. Text. Skriv texten i Times new roman, storlek 12, om inget annat anges i uppgiften. Rubrik. Är det ett kort arbete och du inte ska ha ett försättsblad (framsida) så skriv en rubrik. Den ska helst också vara i Times new roman, storlek 14, och fet.

61 Är du osäker på något av det jag gått igenom? Hur, var eller när vissa saker ska vara med i en layout. Fråga din svenskalärare. De brukar ha koll. Allt det här med fotnoter och liknande är något som du säkert också kommer höra talas om på svenskan. Det brukar ofta vara en del av kursen. muntliga arbeten Eftersom det finns så mycket att ta upp om muntliga arbeten så har det fått ett helt eget kapitel: Framträdanden. Där går jag igenom allt från hur du skriver ett bra tal eller föredrag till hur du ska vara på scen och hur du gör en fantastisk PowerPoint. idrott och estetiska ämnen Idrott och estetiska ämnen har inte så mycket gemensamt men sättet du ska tackla dem är rätt lika. Därför valde jag att slå ihop dem till en del. Idrott är ju inte ett valfritt ämne så där kan du inte välja vad du vill göra. Men när det kommer till dem estetiska har du vanligtvis det. Mitt råd till dig är att välj det ämne som du tycker är roligast eller det du helst skulle vilja lära dig. Det är ju ändå därför som du går i skolan! Har du dock ett mål där du måste få A i kursen kan det vara bra att tänka lite mer taktiskt och välja det du tror att du är bäst på. Men det där är något du kan fundera på själv. Hur du ska göra för att lyckas i kurserna ser i alla fall lika ut för alla. Det viktigaste är engagemang och att du visar att du verkligen gör ditt bästa. Vilket betyg du får i bild har inte att göra med om du kan måla som Leonardo da Vinci. Det beror på hur mycket du försöker och använder dig av de tekniker som ni går igenom. Samma sak i idrott. Du får inte betyg efter hur snabb du är på hundra meter eller hur många gånger du kan kicka en fotboll. Du får betyg efter ditt engagemang och ledaregenskaper. Det vill säga hur du beter dig mot dina klasskompisar. Pushar du dem eller blir du förbannad när de gör fel? Är du lagspelare eller kör du egostilen? Allt sådant har betydelse. Oavsett hur bra du är på det praktiska kan du åtminstone alltid visa vad du går för på de teoretiska delarna. Så se till att göra bra ifrån dig på de teoretiska uppgifterna. Det kan ge dig den där lilla extra knuffen 61

62 studieteknik så du får det betyg du vill ha. Hur du lyckas med teorin hittar du under någon av de andra delarna i det här kapitlet. Har du inte så lätt för praktiska ämnen. Även om du har det. Ta tillvara de nya sakerna du lär dig i kurserna. Ju mer du övar desto bättre kommer du hela tiden att bli. Ingen föds världsbäst och du har alla förutsättningar för att lyckas om du vill det. Vill du ha bevis. När höjdhopparen Stefan Holm började träna sa de åt honom att han var för kort för att någonsin bli bäst. Sedan dess har han tagit 1 OS-guld och 4 VMguld. Vill du ha fler bevis. Stings musiklärare sa åt honom att inte kunde sjunga. Idag har han sålt över 45 miljoner album. Det finns hundratals med fler exempel på personer som blivit utdömda på förhand och sen blivit bäst. Så ge inte upp bara för att du tror att du inte har en chans. Sen finns det dem som är grymma på idrott. Är du en av dem se till att de som inte är det också tycker att det är roligt. Försök inte vara bäst hela tiden och se allt som en tävling. Det är bättre att vara en lagspelare och ta det som en lek. Uppmuntra, motivera och gör andra delaktiga. Hur bra du är på att vara en ledare och agera i ett lag är någonting som läraren ofta tar med i sin bedömning. språk Språk är ett speciellt ämne. Några har lätt för det och andra inte. Under din skoltid kommer du läsa minst tre språk. Svenska, Engelska och ditt egna val. Hur du pluggar de olika språken är väldigt olika eftersom du har olika kunskaper i dem. Du kan antagligen betydligt mycket mer svenska än spanska till exempel. Jag har inte tänkt gå så djupt in i hur du ska plugga språk. Däremot har jag tänkt ge dig ett tips för hur du blir bättre på ett språk rent allmänt, oavsett vilket det är. Är du med? Här kommer det: Använd språket till vardags. Vill du bli bättre på att läsa och skriva? Läs böcker och tidningar. Vill du bli bättre på att prata och förstå når någon pratar? Se på filmer och serier. De kan vara med eller utan text. Självklart på det språk du vill lära dig. Försök även prata och tänka så mycket som möjligt på språket. Förutom att det är roligare än att bara plugga glosor och grammatik så lär du dig hur modersmålstalare använder språket i olika sammanhang. Du lär dig hur man bygger meningar. Skriver olika typer av texter. Skapar ett 62

63 flyt i berättandet. Och nya uttryck som inte går att översätta. Allt det här gäller såklart även om du vill bli bättre på svenska. grupparbeten Att arbeta i grupp har både sina fördelar och nackdelar. Vissa tycker om det och andra inte. I vilket fall så kommer du någon gång att göra ett grupparbete och då är det bra att veta hur du ska agera. Först och främst så måste du skapa en grupp. Det är inte alltid du får möjlighet att välja själv men får du det så arbeta med personer som har samma mål som du. Och helst också några som du kommer bra överens med. Det första ni ska göra i gruppen är att dela upp arbetet mellan er. Gör fördelningen så att så många som möjligt får arbeta med det som de tycker är roligt. Utnyttja varandras kunskaper. Skriv ner vem som ska göra vad och till när de olika delarna ska vara klara. När ni har gjort en plan som alla är överens om så blir det mycket enklare att arbeta i grupp. Planen blir lite som ett avtal mellan er. Alla har sitt område att ta hand om och får ta eget ansvar för att det blir klart. skriftliga (Vill du veta hur du skriver din egen del? Läs delen Inlämningsarbeten.) Korrekturläs och ge varandra konstruktiv feedback. Försök skriva ihop texterna så att det blir en snygg övergång mellan de olika delarna och inte flera separata texter. Håll koll på vad alla har skrivit så att ni inte säger emot varandra eller upprepar det någon annan redan sagt. muntliga (Vill du veta hur du gör din egen del? Läs kapitlet Framträdanden.) Börja med att göra samma sak som för skriftliga. Är det en längre presentation, ungefär 15 minuter eller mer använd PowerPoint eller liknande. Det blir roligare att lyssna på. Gör en tillsammans och se till att alla kan den. (Vill du veta mer om hur du gör en snygg PowerPoint? Läs Power- 63

64 studieteknik 64 Point delen i kapitlet Framträdanden) Öva tillsammans. För att det ska bli en snygg presentation så måste ni vara samspelta. Planera hur hela upplägget ska se ut. Vem som ska göra vad och när. En bra presentation i helhet kommer också att dra upp ditt personliga omdöme för helhetsintrycket blir bättre. Blir det frågor i slutet se till att alla får svara och hjälp varandra med att fylla i. När du är med i en grupp och gör ett grupparbete finns det några saker att tänka på för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. Kompromissa! Eftersom ni är flera kommer du inte kunna göra allt på ditt sätt. Även om du tycker att något är fel så får du ibland göra så ändå. Du har sagt vad du tycker sen kan du inte göra så mycket mer. Ni är en grupp så det är majoritetsbeslut som gäller. Och ditt sätt behöver ju faktiskt inte alltid vara det bästa. Se till att alla känner sig delaktiga. Alla måste få ta plats i gruppen och ha en del som de känner är viktiga. Det är som jag skrev innan. Ni behöver inte vara bästa vänner men lyssna och respektera varandra och varandras åsikter. Var glad och positiv. Gör ditt bästa och gör det du ska i tid. Stötta och hjälp de andra i gruppen. Bättre stämning är lika med bättre resultat. Var raka och ärliga mot varandra. Är det något som du inte gillar eller vill ta upp - gör det! hur du tar och ger kritik Rikta inte kritiken mot personen utan mot problemet. Var väldigt noga med att inte kritisera någon annan som person. Ett bra sätt att göra det på är att undvik att säga Du när du kan. Till exempel: istället för att säga Du har skrivit för lite. kan du säga Det här arbetet är för kort. och komma med något förslag på vad som kan skrivas till. Det gäller för all kritik. Den ska vara konstruktiv. Tycker du att någonting i arbetet kan förbättras så

65 kom med förslag och säg dem på ett positivt sätt. Har du både positiv och negativ kritik, säg det negativa först och avsluta med det positiva. Annars är det negativa det enda man kommer höra. Till exempel: Texten är lite slarvigt skriven men din analys är väldigt bra. När du själv får kritik kom ihåg att det är chansen att bli bättre så ta emot den och tacka. Den hjälper dig att utvecklas. Och tänk på att den inte är riktad mot dig som person utan mot något du gjort. Att någon ger dig konstruktiv kritik är någonting positivt. Det betyder att de bryr sig om dig och vill att du ska bli bättre. Det är mycket värre om du inte får någon kritik alls. För det betyder att de redan har gett upp hoppet om dig. studiegrupp En studieteknik som är vanlig på högskolan är att gå ihop några stycken och plugga tillsammans. Det finns många fördelar med det. Är man flera är chansen stor att åtminstone någon förstår och kan förklara för de andra. Om ni har instuderingsfrågor kan ni hjälpa varandra att svara på frågorna. Ni kan också turas om att svara på frågorna inför varandra. Då får du ett riktigt test på om du kan eller inte. Även om det alltid är du som förstår och kan frågorna ger det dig ändå något tillbaka att plugga i grupp. För du lär dig som bäst när du förklarar någonting för någon annan! Har ni en uppgift där ni ska dra egna slutsatser eller ha med egna åsikter kan ni istället sitta och diskutera med varandra. Det bästa är om ni har olika åsikter om något för då lär du dig att argumentera för din sak och att se problem och brister i ditt eget resonemang. Det ger dig chansen att bemöta dem direkt i arbetet. Ett kriterium för de högre betygen är ofta att man ska visa på förståelse om den egna slutsatsens svagheter. Har du tänkt plugga i grupp kan ni starta en liten tävling mot varandra. Kan till exempel vara att den som får bäst resultat blir bjuden på fika av de andra. Det ger en liten extra motivation. Men ta den inte på för stort allvar. Det är inte meningen att den ska skapa mer press eller göra så att ni undanhåller information från varandra. 65

66 studieteknik Om du har satt ihop en studiegrupp och vill testa den metoden så kan jag ge dig några tips för hur ni får ut så mycket som möjligt av den. Bestäm tider i förväg så att alla vet när och hur länge ni ska plugga. Dels underlättar det planeringen, dels blir det lättare att motivera sig när man vet hur lång tid man har kvar att plugga. Boka ett grupprum på biblioteket, hitta ett ledigt klassrum eller liknande. Arbetspasset blir tydligare och ni blir inte störda. Håll er till ämnet, men prata om något annat när ni tar paus. Ha en öppen stämning där alla känner att de trivs och vågar säga att de inte förstår. Ni måste också känna att alla verkligen är redo att hjälpa varandra och är beredda att lägga ner tid på det. Tänk också på att peppa varandra och var generösa med schyssta kommentarer. Skulle ni få tidsbrist kan ni dela upp materialet och redovisa det för varandra. Då kan ni tjäna in viktig tid. Var bara noga med att alla förstår. Tänk på att ni kan sitta tysta och läsa själva och ändå tjäna på att plugga tillsammans. När som helst kan ni ju be varandra om hjälp. Och det är lättare att motivera dig själv att plugga när du sitter i ett rum med andra som gör det. Har ni inte tid att träffas eller inte kan hitta en plats använd Skype eller liknande tjänst. Det fungerar väldigt bra om ni ska sitta några stycken och plugga tillsammans. 66

67 67

68 framträdanden Att tala inför en grupp. Alla har vi olika erfarenheter och alla tycker vi olika mycket om det. Tycker du om att hålla presentationer och tal, eller åtminstone inte har några problem med det. Grattis! Då har du en stor fördel. För dig som inte tycker att det är lika kul, jag förstår hur du känner. För mig var det hemskt. Jag hatade att hålla redovisningar och tal ända fram tills det att jag började andra året på gymnasiet. Jag skulle gladeligen ha valt att skriva en tio sidor lång uppsatts före att hålla en presentation på fem minuter. Att jag tyckte att det var så jobbigt berodde på att jag inte kände mig bekväm med det. Jag gillade inte att prata när alla blickar var riktade mot mig. Det gjorde mig osäker. Det är oftast det som är problemet, bristen på självsäkerhet. Jag vet att det är väldigt vanligt och att jag är långt ifrån ensam om att ha känt så. I skolan bli det dock ett problem. Där är det svårt att undvika att prata inför en grupp och det är ofta en del av betygskriterierna att kunna göra det. Och göra det bra. 68

69 Lösningen för mig låg i att bara fortsätta oavsett hur jobbigt jag tyckte att det var. Det jag märkte var att ju mer jag lärde mig om hur jag skulle agera och ju mer presentationer jag höll desto säkrare kände jag mig. Idag skulle jag tio gånger av tio välja presentationen. Varför? För att jag har lärt mig konsten att hålla ett framträdande. Och nu vill jag lära dig den konsten! Det första du behöver veta är att retorik, precis som retorikkonsulten Elaine Eksvärd (Bergqvist) skriver i sin bok Snacka Snyggt, inte handlar om att kunna tala. Det handlar om konsten att få andra att vilja lyssna. Det är den detaljen som kommer få dig att gå från att kunna hålla ett okej framträdande till att kunna hålla ett fantastiskt. Boken kan jag förövrigt varmt rekommendera om du vill fördjupa dig mer i retorikens värld. Nu tycker jag vi börjar! hur du skriver Skillnaden mellan en uppsatts och en presentation eller ett tal är stor. Du använder inte bara ett annat språk, även innehållet och upplägget blir annorlunda. Därför kommer du också att skriva den på ett annat sätt. Det bästa tips jag kan ge dig när du skriver en presentation eller ett tal är att när du skriver föreställ dig att du står på en scen och pratar till publiken. Om du gör det så märker du vilka ord och meningsbyggnader som känns naturliga och det skapar ett bättre flyt i texten. Så gär skriver du: 1. Läs igenom uppgiften och betygskriterierna. Se till att du verkligen förstår vad uppgiften går ut på och vad som krävs av dig för att du ska få det betyg du vill ha. 2. Börja med att ta reda på vad du ska ha en presentation om. Får du välja ämne, välj något som du själv tycker är intressant och skulle vilja veta mer om inte vad du tror läraren vill att du arbetar med. Är du intresserad så kommer det att bli roligare att arbeta med uppgiften. Och är det roligare kommer resultatet automatiskt bli bättre. Får du inte välja ämne så fråga om du kan hitta en egen vinkel att berätta om. Till exempel: Ska du göra en presentation om andra 69

70 framträdanden 70 världskriget och du tycker det är extremt tråkigt men du tycker flygplan är intressant. Då kanske du kan få skriva om flyplanens roll under kriget. Eller om du inte kan ändra ämnet så kan du kanske ändra sättet att presentera det på. Istället för att bara berätta fakta kan du göra det till en debatt eller en skönlitterär historia sett ur en soldats ögon. Använd din fantasi! 3. Innan du bestämmer dig för vad du ska ta med så läs på om ditt ämne. Då får du en överblick om vad det handlar om och vet vad som är intressant att ta med. Det bli också enklare att skapa en bra disposition. 4. Börja med att skriva ner vad syftet med presentationen är och tänk på vilka det är som ska lyssna på dig. Innehållet ska vara anpassat till publiken. Oftast är det de i din klass och då är det bästa sättet att helt enkelt utgå från dig själv. Vad skulle du tycka vara intressant att få reda på om ditt ämne och på vilket sätt skulle du vilja att någon presenterade det för dig. Det vanligaste misstaget man gör när man ska hålla en presentation är att man tar med alldeles för mycket fakta. Hoppa över alla onödiga namn, årtal och annat som inte behövs för att förklara sammanhanget och fokusera på att ge en överblick och förståelse för ämnet. Ta med lite rolig eller udda fakta som lättar upp och skapar nyfikenhet och intresse. Det kommer ge en mycket bättre presentation. 5. Punkta upp en lista med de underrubriker du vill ha med och några ord om vad som ska stå där samt ungefär hur lång varje del ska bli. Lägg underrubrikerna i ungefär den ordning du tänkt. Behöver inte vara exakt. Du kommer antagligen flytta om dem innan arbetet är färdigt i alla fall. 6. Ska det vara fakta med, börja leta och spara alla länkar under rätt underrubrik eller skriv bok och sidnummer. Kan vara en fördel att markera sidorna i boken med post-it lappar också för att det ska gå lättare att hitta dem senare.

71 7. Ska du ha med egna åsikter och reflektioner, vilket du för det mesta ska för högre betyg. Börja med att kolla vad andra tycker och har skrivit. Det handlar inte om att ta någon annans åsikter utan om att hitta inspiration och se på saken ur nya vinklar. Det hjälper dig att hitta och komma på argument och motargument. (Se Genvägar Inspiration för exempel på några sidor) 8. Kopiera den fakta eller annat material som du hittar och tycker är relevant och klistra in under rätt länk i planeringen. Nu när du har en färdig arbetsplanering blir det mycket lättare att skriva. 71

72 framträdanden 9. BÖRJA SKRIVA! Jag brukar skriva lite här och där när jag kommer på något och sedan sätta ihop det till en sammanhängande text. Fördelarna med att göra så är att du kommer igång med skrivandet och inte fastnar bara för att du inte vet hur du ska börja. När du har skrivit av dig brukar det också bli lättare att komma på nya saker och vinklar. Andra tycker bättre om att skriva hela texten från början till slut. Gör det som du själv tycker fungerar bäst. När du skriver det första utkastet bry dig inte om formuleringar, meningsbyggnader eller upprepningar. Det fixar du till senare. Det är viktigare att du hittar ett flyt och skriver ner det grundläggande som du vill ha med. 10. När utkastet är klart är det dags att läsa igenom och börja flytta om stycken och meningar så att texten får en klar röd tråd genom hela arbetet. Disponera så att du får en struktur som fungerar. Det vanligaste sättet är att dela in det i tre delar: Inledning: Berätta vad presentationen kommer handla om. 2. Mitten: Innehållet i din presentation. Själva informationen du vill att publiken ska ta till sig. Den här delen består såklart av flera kategorier beroende på hur lång din presentation är och vad du vill få sagt. 3. Avslutning: Sammanfatta det viktigaste du har tagit upp och avsluta med att knyta ihop med inledningen. Nu mer om hur du skriver en bra inledning och avslutning! 11. Inledning & Avslutning Det tål att upprepas: en bra inledning och avslutning är det viktigaste i hela arbetet. En inledning kan vara uppbygg så att du börjar med bakgrunden till presentationen. Det kan exempelvis vara en kort berättelse som är kopplad till poängen med presentationen Berättelsen får gärna vara humoristisk. Sen tar du upp poängen med varför de

73 ska lyssna på dig. Den ska vara kortfattad. Poängen ska svara på frågan: Vad vinner lyssnaren på att lyssna på dig? Berätta vad de kommer att lära sig genom att säga max tre punkter om vad presentationen handlar om. Men börja inte med det klassiska Jag ska prata om. Gå istället direkt på punkterna. Du kan ta du upp fler än tre punkter men då måste du också berätta det innan du säger punkterna, annars kommer publiken vid den fjärde punkten att börja fundera på hur många punkter du egentligen tänkt ta upp istället för att lyssna på dig. Punkterna ska skapa intresse så att publiken vill höra mer. Genom att börja såhär gör du inte bara publiken intresserad du ger dem även en översikt av presentationen och en känsla av kontroll. Det gör att de har lättare för att följa med och koncentrera sig. På samma sätt som det är lättare att koncentrera dig på plugget när du vet hur lång tid det är kvar. Eftersom du berättar vad de kommer att lära sig skapar du också nyfikenhet och trovärdighet till det du kommer säga. 73

74 framträdanden Avslutningen ska vara en sammanfattning i korta drag av vad du har tagit upp. Den ska knyta ihop med inledningen. Ett bra knep är också att avsluta med att ställa en retorisk fråga. Det är här du har chansen att göra ett avtryck. För det som sägs i avslutningen är det lyssnaren kommer ihåg mest. 12. Språket Regel nummer ett när du skriver en presentation eller ett tal: Använd formuleringar och ord som alla förstår och framförallt som du själv förstår. En bra retoriker gör sig inte smart en bra retoriker gör sig förstådd. Ibland är det så att du ska visa att du vet vad olika begrepp betyder för ett högre betyg, att det är en del av kursen. I så fall ska du självklart ta med dem men tänk på att om det är ett ord eller uttryck som ni inte gått igenom gemensamt i klassen, förklara vad det betyder. Annars får publiken svårt att hänga med och då blir de okoncentrerade. Det är också en skillnad i meningsbyggnad när du talar och skriver. I ett tal ska du använda korta meningar och talspråk. Helt enkelt som du pratar. Det är därför väldigt lätt att se när någon står och läser av en text de hittat på nätet. Språket blir väldigt onaturligt. 74 Stilfigurer Stilfigurer är små retoriska knep för att få budskapet att fastna. Tänk på att inte överanvända dem och rada upp dem efter varandra för det blir bara stelt. (Stilfigurerna kan även användas när du skriver en uppsats.) Här kommer en väldigt kort sammanfattning över några av de vanligaste:

75 Anaforer. Meningar som börjar på samma ord eller fras. Martin Luther Kings kända tal där han upprepar I have a dream är ett typexempel. Allusion. Anspela på en känd fras eller ett känt citat. Att byta ut vara i Shakespeares Att vara eller att icke vara är en vanlig användning. Klimax. Stegring av rösten. Snabbare tempo. Större rörelser i kroppsspråket. Och så når du hela upplösningen i ditt framträdande, det vill säga budskapet. Metafor. Bildligt uttryck. Till exempel Sjösätta en idé. Väldigt effektivt eftersom hjärnan tänker i bilder. Liknelser. Envis som en åsna. Om någon säger det så ser vi verkligen en åsna framför oss. Det är ett bra knep för att förknippa vissa personer eller saker med en positiv eller negativ känsla. Allegorier. Du beskriver någonting utan att egentligen berätta om det. Om du ska beskriva någon som är vacker så kan du säga att hon är vacker. Det blir rätt tråkigt. Eller så kan du måla upp en bild istället. Hennes läppar är röda som rosor, håret svart som ebenholts och hyn vit som snö. Det här var för övrigt beskrivningen av snövit. Undvik vissa ord och begrepp Faktiskt. Är allt annat du säger ofaktiskt? Om jag ska vara ärlig. Ljuger du annars? Jag ska bara/jag ska prata lite. Ursäkta dig inte. Det gör lyssnaren ointresserad. Jag har en liten fråga. Värdera inte dina ord. 13. Kolla igenom uppgiften igen och checka av att du har med alla betygskriterier. 14. Låt någon annan korrekturläsa. Det är alltid bra att få någon annans synpunkt innan du ska presentera. 75

76 framträdanden 15. Sist men inte minst så kanske du ska ha något hjälpmedel på presentationen som du måste förbereda. Det finns väldigt många bra hjälpmedel att använda sig av när man har en presentation såsom whiteboard, block, oh, utskrivna bilder m.m. men den överlägset mest använda är PowerPoint. Så nu kommer jag gå igenom hur du gör en fantastisk PP som passar till din fantastiska presentation. powerpoint Det är svårt att se en enda presentation i skolan där det inte används en PowerPoint. Som hjälpmedel är den väldigt bra om du vet hur du ska använda den men det kan också förstöra en hel del om den används på fel sätt. Tyvärr är det sällan någonting man får lära sig i skolan. Därför tänkte jag att vi skulle gå igenom vad du ska tänka på när du gör en presentation och vill använda PowerPoint. Att tänka på: 76 PowerPoint ska inte vara ditt manus. Ditt manus skriver du, som jag snart kommer gå igenom, på kort som du kan hålla i handen. Den ska inte innehålla långa meningar eller massa text. Försök inte trycka in för mycket information, skriv bara nyckelorden. Tanken är inte att du ska använda PP för att sammanfatta din presentation utan för att förstärka den. Fokus ska vara på dig! Använd PP för att visa saker som är svåra att föreställa sig till exempel statistik, citat, siffror med mera. Blanda gärna bilder, filmer, ljud och text för en så varierad presentation som möjligt. Det gör lyssnaren mer fokuserad och nyfiken på vad du kommer visa härnäst. Använd ett typsnitt och färg som alla kan se. I det här fallet så gäller regeln att Less is more. Det fungerar inte att ha en chockrosa bakgrund och limegrön text för det är bara otroligt jobbigt att titta på. Se till att allt material du behöver finns i PP och att det fungerar. Använd inte Youtube eller externa länkar. Det värsta som

77 finns är när talaren mitt i presentationen ska gå in på internet och starta ett videoklipp. Det bryter hela flytet i berättandet och får bara publiken att skruva på sig i stolarna av rastlöshet. Börja inte prata direkt när du visar nästa slide. Publiken kommer då läsa texten eller titta på bilden istället för att lyssna på dig. Vänta ett tag och låt de få en chans att ta in vad det är du visar först innan du börjar prata igen. Då är hela fokuset är på dig igen när du börjar prata. Stäng av PowerPointen när den inte behövs. Det finns en knapp för att bara mörklägga bilden blank som du kan använda dig av. För att ytterligare förstärka att fokuset ska vara på dig så kan du också ställa dig framför den släckta skärmen. förberedelser Innan du kan göra ditt framträdande så finns det en del förberedelser du måste göra. Lär dig vad du ska säga För det första så behöver du lära dig din presentation eller ditt tal utantill. Det betyder inte att du behöver kunna det ordagrant men du måste ha koll på vad du ska säga och när du ska säga det. Det finns många olika minnestekniker du kan använda dig av för att det ska gå lättare. Jag kommer bara gå igenom min egen strategi här. Men skulle du vilja veta mer kan jag rekommendera boken jag tipsade om i Planeringskapitlet: Björn Liljeqvists Plugga smart och lär dig mer! Där går han igenom mycket mer om minnestekniker och lästekniker med mera. Här kommer min teknik i alla fall. För att du lättast ska lära dig hela din presentation så ta det i små steg. Börja med att läsa hela presentationen en gång. Därefter stryker du några meningar. Ta ungefär var fjärde och byt ut de mot varsitt stödord. Stödordet behöver inte bara med i meningen. Det kan vara precis vad som helst bara det hjälper dig att komma ihåg. Sen läser du igenom texten igen och vid varje stödord försöker du komma ihåg vad det stod. Det är inte säkert att du kommer ihåg vad stödorden stod för första gången och då får du kolla på meningen igen och försöka en gång till. Märker du att stödordet inte hjälper dig så kom 77

78 framträdanden på ett nytt. När du kan alla, vänta en 10 minuter och sen gör du om processen igen. När du gjort det fyra gånger kommer du bara ha stödorden kvar. För att du ska komma ihåg dem ta med dig listan med stödorden och försök spela upp hela presentationen med hjälp av dem i huvudet minst en gång varje dag fram till det att du ska hålla framträdandet. Det är en perfekt sak att syssla med på bussen eller tunnelbanan. Alla kommer vi ihåg saker olika snabbt och enkelt. Du kanske lär dig hela texten på 20 minuter eller så tar det några dagar. Men som med allt så är det bara att öva, öva, öva! Tillslut lovar jag dig att den kommer sitta. Har du en PowerPoint eller något annat hjälpmedel se till att du känner dig bekväm med det också, och att du vet när du ska använda det. Lär dig i vilken ordning PowerPoint bilderna kommer så att du har full koll på vad som visas och när du ska byta. Stödord Behöver du stödorden du skrev ner eller hela texten för att komma ihåg vad du ska säga skriv ner dem. Även om du känner dig säker så kan det vara en trygghet att ha det nerskrivet. Det är bättre att kunna läsa delar från texten än att inte komma ihåg alls vad du skulle säga. Skriv eller klistra fast texten du behöver på små kort, inte större än A5, som du kan ha i handen. Anledningen till att du inte ska ha stora papper i handen är för att de distraherar publiken och gör att du använder mindre kroppsspråk. Det blir som att du gömmer dig bakom pappret. Var påläst Det är viktigt att du är påläst även om sådant som du inte tar upp i din presentation. Det är inte bara bra för att kunna svara på frågor utan också om du känner att du skulle vilja improvisera lite. Var inte rädd för att improvisera ibland. Då menar jag inte att du ska improvisera hela framträdandet men märker du att något du sa var väldigt intressant så fördjupa dig lite extra i det. Det är ofta då som de fantastiska presentationerna uppstår. Men undvik det om du inte gillar att prata inför andra eller om du är nervös de första gångerna. Har du följt punkt.3 i Hur du skriver så behöver du inte tänka på det här för då är du redan påläst. 78

79 Kläder Alla blickar kommer vara på dig så klä dig så att du känner dig bekväm. Det gör större skillnad än du tror för vilken sorts signaler du kommer sända ut. Känner du dig bekväm så kommer du också att visa på ett större självförtroende och säkerhet när du pratar. Det gör framträdandet bättre. Nervositet Innan föredraget så kommer du antagligen att vara nervös. Hur mycket beror på dig som person men alla brukar vara lite nervösa. Det är bara naturligt. Det bästa tipset för att minska nervositeten är att du förbereder dig väl, så att du är trygg med vad du ska säga. Kom ihåg att de tre första minuterna är som mest nervösa, sen släpper nervositeten ganska snabbt. Därför kan det kännas tryggt om du är extra säker på vad du ska säga i inledningen. Framför allt kan det vara lugnande att veta att nervositeten inte syns lika mycket som det känns. Ingen kan till exempel se eller höra att du får en högre puls eller darrar på handen. Om du missar någon del eller säger fel så kör bara vidare som om ingenting hade hänt. Det är ingen annan som vet vad du egentligen skulle sagt i alla fall. Är det någon viktig del så försök få in det senare på en lämplig plats. Var dig själv! Hemligheten för att du ska lyckas med en presentation eller ett tal är att du är dig själv. Du har säkert hört det tidigare och det är rätt uttjatat men det gör en stor skillnad. Du kommer inte bara att känna dig mycket mer bekväm inför andra. Det du säger kommer också kännas mer äkta. Slutligen tänk också på att inte lägga för stor vikt vid presentationen. Ditt liv hänger inte på om du lyckas eller inte. Försök bara att vara avslappnad och ta det lugnt. Du kommer vara grym! scenteknik När du väl står där framför publiken och ska hålla ditt föredrag, som kommer att vara helt fantastiskt eftersom du följt alla steg i kapitlet, så är det bra om du har koll på hur du ska kommunicera med publiken på bästa sätt. Det finns två kategorier av kommunikation du behöver behärska. 79

80 framträdanden Det första är språket, hur du talar. Alltifrån röstläge och tempo till pauser. Det andra är kroppsspråket, hur du ser ut och vad du signalerar till publiken. Man brukar säga att språket utgör 10 % och kroppsspråket 90 % av budskapet som lyssnaren tar till sig. Jag tror inte riktigt de siffrorna stämmer men de exakta procenten spelar heller ingen roll. Det viktiga är att du vet att båda behövs. Det är därför viktigt att tänka på att de ska visa samma sak. Publiken blir annars lätt förvirrad och undrar vad det egentligen är du menar, eftersom du signalerar två saker samtidigt. Ett med vad du säger och ett annat med vad du visar. Rösten Innan du börjar din presentation vänta tills alla är tysta och uppmärksamma på dig. Det är viktigt att du har publiken med dig från början. När du berättar om ditt ämne, berätta och använd inlevelse! Läs inte innantill för då är det ingen som kommer att orka lyssna på dig eftersom du inte ens själv verkar vara så intresserad. Prata högt och tydligt men skrik inte för det blir bara jobbigt att lyssna på. Med tydligt menar jag att du ska artikulera, som det så fint heter. Det betyder att du ska uttala orden tydligt. Försök att inte använda onödiga ord som: och, öh, eh m.m. Jag har lyssnat på en presentation där varje mening började med ett och, och tillslut är de det enda man hör. Måste du tänka lite innan du säger nästa mening försök att bara vara tyst istället. Det kan vara svårt att avvänja sig men det går om du övar. Anpassa tonläget efter vad du vill förmedla. Ditt tonläge ska vara i harmoni med budskapet. Det vill säga att ska du prata om något ledsamt så är det bra att du har en mörkare ton. Annars kan det bli lite lätt psykopatvarning om du berättar om människor som dött och samtidigt låter glad. Vill du höra vad jag menar kolla på nyheterna någon dag. Då kan du höra att de anpassar sitt tonläge efter vilken sorts nyhet de ska berätta om. 80

81 - Mörk är lika med ledsen - Ljus är lika med glad Du påverkar lyssnarens puls genom tempot du håller. Pratar du väldigt snabbt så kommer lyssnaren att börja känna sig stressad av att du låter som du har väldigt bråttom att bli klar. Pratar du däremot för långsamt så blir det istället sövande eller så blir lyssnaren istället stressad av att hen vet vad du ska säga redan innan du säger det. Så tänk på att prata i ett normalt tempo. Men det här är också någonting du kan använda dig av när du pratar för att styra lyssnaren. Vill du till exempel bygga upp lite spänning så kan du testa att stegra tempot hela tiden fram till upplösningen. Det är den teknik författare använder när de skriver böcker. Inför upplösningen i berättelsen så brukar det hända väldigt mycket saker samtidigt och tempot i berättandet blir väldigt snabbt. (Det kallas för klimax som jag nämnde tidigare.) Betona nyckelord och ha en mikropaus före och efter ordet. - Går du upp i ton när du betonar ger det ett positivt intryck. - Går du ner i ton när du betonar ger det ett negativt intryck. Konstpauser ger dig själv och publiken en chans att andas. Det är då som lyssnaren får en chans att reflektera över vad du sagt och ta till sig ditt budskap genom att koppla det till sitt eget liv. Samtidigt får du en egen chans att tänka igenom vad du ska säga härnäst. Det ger dig dessutom större trovärdighet för det visar publiken att du inte bara pratar utan även tänker emellanåt. Se till att de inte blir för långa bara för då övergår de istället till en pinsam tystnad. 81

82 framträdanden Kroppen Stå med benen axelbrett och stadigt om du vill signalera självförtroende. Tyngden ska ligga på båda benen och fötterna ska vara riktade mot dem du pratar med. Sträck på ryggen. Det ger inte bara en bättre hållning utan även ett bättre röstläge. Du får in mer luft i lungorna och din röst kommer från magen istället för halsen vilket gör att du kan prata högre utan att behöva skrika. Titta lika mycket på alla delar av publiken. Du ska absolut INTE bara titta på läraren! Läraren ska vara som en i mängden. Du ska inte fokusera på en punkt längts bak i rummet som många brukar säga att man ska göra om man är nervös för då kommer ingen att känna sig sedd. Om det är en liten publik titta på var och en. Vill du inte titta i ögonen kolla på näsan eller precis ovanför på pannan. Det går inte att se skillnad på var du kollar i alla fall. Är det en större publik dela upp personerna i sektioner och fokusera på den längts bak i varje sektion, då kommer alla att känna sig sedda. Kan du röra dig fritt på scenen gör det. Det hjälper publiken att koncentrera sig om de slipper stirra på bara en punkt. Det är en av anledningarna till varför en PowerPoint som står på hela tiden är sövande. Överanalysera inte publikens kroppsspråk. När man verkligen lyssnar så stänger man av kroppsspråket och kan se ut på vilket sätt som helst. Ögonkontakten är det viktigaste om du vill se om någon lyssnar. Det klassiska med att sitta med armarna i kors behöver absolut inte betyda att man är skeptisk. Det är helt enkelt bara en bekväm ställning. 82

83 sammanfattning Att bli en bra talare är ingenting som sker över en natt. Det krävs övning. Det jag kan rekommendera är att titta på klipp på andra bra talare och se vad det är som gör dem så bra. Ett exempel på en väldigt bra retoriker är USA:s president Barack Obama. En annan är U2 sångaren Bono. Du kan säkert hitta betydligt fler om du letar lite. Det kan också vara bra att kolla på några dåliga talare och se vad de gör för fel. Då kan du lära dig av deras misstag och slipper göra dem själv. En bra sida om du vill kolla in både bra och några mindre bra, mest bra, föreläsare är sidan TED. Jag kommer gå igenom den sidan lite närmare i kapitlet Genvägar - Inspiration. Föreställ dig att du står på scenen och pratar när du skriver. Gör en plan innan du börjar skriva. Hjälpmedel ska förstärka din presentation inte sammanfatta den. Läs inte innantill. Berätta! Ta det lugnt. Har du följt alla stegen är du väl förberedd. Det kommer gå bra! 83

84

85 För att du ska lyckas i skolan är det inte bara viktigt att du pluggar rätt och håller hjärnan i trim. Du måste också se till att resten av kroppen är i form. Att träna, äta rätt och sova tillräckligt är tre väldigt centrala delar för att du ska orka prestera i skolan. Om du lär dig att behärska de här tre delarna kommer du inte bara att må bättre. Du kommer dessutom kunna utnyttja den tid du pluggar mycket mer effektivt. Det säger sig självt att en utvilad hjärna full med energi arbetar bättre än en trött utan energi. hur ser dina vanor ut? Alla har vi dagar då vi känner oss trötta och har svårt att koncentrera oss på lektionerna. Det är inget ovanligt. Känner du däremot så ofta. Då är det dags att börja tänka över dina vanor och vad du gör med din kropp. Även om du redan mår fantastiskt, och inte har några problem alls med trötthet, koncentration eller något annat, kan det ändå vara bra att se över 85

86 träning, kost & sömn dina vanor. Du kanske inte tror det men du skulle antagligen kunna må ännu bättre. Så det första jag tänkte vi skulle gå igenom är hur dina vanor ser ut idag. Du vet schemat du skrev i Planeringskapitlet. Där du skulle skriva ner vad du gjorde varje dag under en vecka. Titta igenom det igen. Hur mycket tid lägger du ner varje vecka på fysisk träning? Hur mycket tid sover du varje dygn? Det är också bra om du börjar fundera på vad du äter om dagarna, hur mycket och vilka tider. För allt det här påverkar hur du mår och presterar. När du gjort det då kan vi börja gå igenom hur ditt schema egentligen ska se ut. träning Att du håller igång och är fysiskt aktiv är framförallt väldigt viktigt för inlärningen. Men det kommer också att få dig att må bättre rent allmänt. Det finns otroligt många bra effekter av fysisk träning och jag ska snart gå igenom några av dem med dig. Men först tänkte jag säga att den här delen inte handlar så mycket om hur du ska träna. För det är väldigt individuellt och beror helt på vad du vill uppnå. Dessutom så är en väldigt avgörande faktor för att det ska ge resultat att du är motiverad. Och precis som vi gick igenom i Motivationskapitlet så måste motivationen komma från dig. Dessutom finns det betydligt mer kvalificerade personer än mig att rådfråga om träning. Jag kommer tipsa om några i slutet av träningsdelen. Det jag däremot kommer ta upp är varför du ska träna och lite allmänt hur du ska träna. Allt självklart ur synvinkeln att det ska ge bäst resultat på ditt plugg. Varför ska du träna? Träning har stor inverkan på hjärnans funktion och det har visats flera gånger att regelbunden träning förbättrar minnet och ökar koncentrationsförmågan. Det beror på att när du tränar så ökar blodflödet till hjärnan och den får då mer syre. Det är lite som när du suttit instängd i ett klassrum ett tag och så öppnar du fönstret och tar ett djupt andetag. Man kan nästan direkt känna att man blir piggare. Träning minskar också stress. Det är positivt eftersom stress inverkar 86

87 negativt på hjärnans prestationsförmåga. (Jag kommer gå igenom stress mer senare.) Det är därför bra att träna även om du känner att du har mycket att plugga. Om du gör det kommer resultaten i skolan bli bättre än om du struntar i att träna och istället pluggar på den tiden. Den tid du lägger på träning kommer du få igen i form av ökad koncentration och mindre stress. Däremot behöver du inte träna lika mycket de veckorna, och fokusera på konditionsträningen. Det finns många väldigt tydliga psykologiska effekterna av träning. Exempelvis blir du nöjdare med dig själv och får ett bättre självförtroende. Du känner inte lika mycket komplex för hur du ser ut, vilket är väldigt vanligt att man gör. När du tränar så ökar produktionen av endorfiner i kroppen. Kroppens glädjeämne. Därför kan träning också motverka depressioner och ångest. Kort sagt - Du blir helt enkelt gladare och lyckligare av att träna! Hur? Det är främst konditionsträning som ger de här positiva effekterna på hjärnan. Men det betyder inte att du ska strunta i all annan träning. Det viktigaste är att den är allsidig och att du tränar alla delar av kroppen regelbundet. Utan starka muskler kommer du inte orka springa så långt. Och utan konditionsträning så kommer du inte orka bygga mycket muskler eller för den delen syresätta dem. För att du ska komma i gång med träningen så behöver du vara motiverad. Motivationen är oftast det som hindrar träning. Om du aldrig har tränat förut eller väldigt sällan är det viktigt att du i början får in vanan. Ställ därför inte för stora krav på dig själv som du inte kan nå upp till. Det är bättre att träna lugnt och få in vanan än att försöka träna hårt men att det ofta inte blir av. Även om det bara är en promenad, tre dagar i veckan. Mycket forskning visar också på att det är viktigt att det är kul att träna. Alla gillar inte att gå på gym, alla vill inte spela fotboll eller jogga. Träningen ska ske i en trygg miljö där du trivs och framför allt har roligt. Då ger den mest effekt. När jag pratar om träning så kan det egentligen vara vilken sorts aktivitet som helst. Enda kravet är att den ska höja pulsen i minst 30 mi- 87

88 träning, kost & sömn nuter utan uppehåll. Så all slags uthållighetsträning fungerar. Det finns dock några som visat sig ge större effekt såsom lagbollsporter, aerobics och orientering. Det beror på att ju mer hjärnan stimuleras samtidigt som du tränar desto bättre. Styrketräning fungerar inte på samma sätt. Det beror främst på att du inte höjer pulsen tillräckligt. Men den är fortfarande som jag sa innan en viktig del. Ju mer regelbundet du tränar kondition varvat med utmaningar för hjärnan desto större effekt ger det. Nya stamceller bildas när man tränar kondition men det är först när de används, det vill säga när hjärnan utmanas, som de utvecklas till nervceller och behålls. Den här effekten försvinner emellertid om träningen blir för kravfylld och ger upphov till stress. Så kom ihåg att träningen ska vara rolig annars är det dags att hitta en ny träningsform. Du blir heller inte smartare ju mer du tränar. Så tränar du bara för pluggets skull så räcker det att du rör på dig 30 min tre gånger i veckan. Det tar några veckor innan du börjar märka ett tydligt resultat så ge inte upp. En lagom träningsdos om du bara vill träna för att hålla igång och prestera bättre i skolan är: 30 min löpning 3 ggr/vecka och 20 min styrka 3 ggr/vecka. Träningspassen behöver inte vara längre. Så det finns inga ursäkter för att du inte har tid. När det kommer till styrkan så räcker det absolut att träna hemma med bara kroppen som vikt. Några tips när du tränar Träna till musik, för musik ökar uthålligheten och motivationen. Det gör att du lättare tränar hela planerade tiden och inte ger upp. Det gör att du även tar i lite mer under träningen. Och det i sin tur gör att du känner dig nöjdare efteråt och då blir du mer motiverad att träna igen. Skaffa en träningskompis som du kan träna med. Då kan ni motivera och pusha varandra. Det gör det också svårare att hoppa över ett träningspass. Tänk bara på att träna med någon som ligger på ungefär samma nivå som du. Gärna någon som är lite bättre för då pressar du dig själv mer. Träningsprogram Det finns mängder med böcker och hemsidor med enstaka övningar och 88

89 hela träningsprogram. Leta runt ett tag tills du hittar något som du tycker passar dig. Har du tänkt träna på ett gym? Fråga dem som jobbar där om de kan hjälpa dig. De är oftast kunniga och villiga att ge några råd och tips. Är du med i någon idrottsklubb? Även om du inte tränar eller har tänkt träna regelbundet med dem så kan du alltid fråga om några övningar eller råd. Sist men inte minst. Fråga din idrottslärare. Har du turen att ha en bra lärare som kan mycket om träning är det perfekt att fråga om hjälp med att sätta ihop ett träningsprogram. Du får inte bara hjälp utan visar också att du är intresserad av ämnet. Plus i kanten om du siktar på ett högre betyg där. kost Vi vet alla att skolmaten oftast inte är av högsta kvalitet. Det är jag den första att hålla med om. Men det betyder inte att du kan strunta i att äta den. Tvärtom. För att du ska orka en hel skoldag så måste du äta lunch. Har du några andra lunchalternativ så kan du såklart använda dig av dem. Men jag kan säga på en gång att snabbmat sällan är bättre, dessutom blir det rätt snabbt dyrt. Oftast finns det en matsedel för hela veckan. Kolla igenom den och vet du om att det någon dag verkligen är oätligt, ta med något eget att äta. Precis lika viktigt som det är att alltid äta lunch är det att alltid äta frukost. Och med frukost menar jag inte en kopp kaffe på vägen till skolan. Hoppar du över frukosten kommer du inte kunna hålla dig koncentrerad på lektionerna fram till lunch. När du vaknar på morgonen så har din kropp varit utan mat i runt tolv timmar. Den skriker efter energi. Får den inte det så kommer den börja dra ner på processer i kroppen. Eftersom hjärnan står för ungefär 20 % av din energiförbrukning under en dag så kommer den också få ta det lugnare. Jag kan lova dig att du kommer inte bara prestera bättre utan även må bättre om du äter frukost. För att hålla blodsockernivån så konstant som möjligt under en hel skoldag kan det vara en fördel att äta något mellanmål. En smörgås eller en frukt brukar vara lagom. Det gör att du orkar vara på topp även den där sista lektionen innan lunch eller innan dagen slutar. 89

90 träning, kost & sömn Din kropp behöver energi för att fungera. Och den energin får du från maten du äter. Det tror jag vi alla är överens om nu. Men det betyder inte att du kan äta vad som helst. Det är viktigt att du tänker på vad du äter. För att må bra ska du äta varierat så du får i dig de näringsämnen du behöver. Vad olika kost har för påverkan på dig, som jag snart ska berätta om, är mer om du är intresserad av att veta annars är det en överkurs. Så du behöver inte bli stressad och få panik för att du måste lägga om hela din kost. Jag vill bara att du ska tänka på vad du äter och veta att det faktiskt påverkar hjärnan och hur du mår och presterar. 90 Fisk minst en gång i veckan gör dig smartare! Det är ingen myt. Mycket forskning visar på det. Forskarna vet inte riktigt varför men det har troligen att göra med de långkedjade fettsyrorna där omega-3 är en beståndsdel. Undvik socker det gör dig trött och okoncentrerad. Du känner dig pigg en kort stund och sen blir du ännu tröttare än innan. Det bästa är att försöka hålla ett stabilt blodsockervärde. Det bästa är att äta en allmänt hälsosam kost som ger hjärnan tillräckligt av alla näringsämnen den behöver. Det finns däremot studier som pekar på att vissa näringsämnen har mer tydligt positiv eller negativ påverkan. En kost med mycket frukt och grönsaker men med så lite mättat fett, tomma kalorier och salt som möjligt är det bästa. Hjärnan behöver fett, men det ska vara rätt sorts fett. Hjärnan presterar dåligt om den tvingas använda för mycket mättat fett som ofta finns i bland annat snabbmat. Istället vill den ha fleromättade fetter. Bra källor till fett är bland annat fet fisk, avokado och fröer eller nötter. Men kom ihåg att även om något är nyttigt så är för mycket är inte heller bra. Undvik alkohol i stora mängder eller flera gånger i veckan. Tänk på att kaffe gör dig pigg men stör din koncentrationsförmåga och kan i vissa fall försämra inlärningen. Speciellt när det kommer till motorisk inlärning. Det vill säga när du ska använda kroppen. Man tror att det beror på att koffeinet blockerar Hippocampus, den del av hjärnan som registrerar

91 minnen. Det är bättre att sova en kort stund (Se Sömn) istället för att maximera inlärningsprocessen. Nu vet du förhoppningsvis att kosten har betydelse för vad du presterar. Tumregeln du ska ha med dig i bakhuvudet är att du kan äta nästan vad du vill bara du äter regelbundet, varierat och i lagom mängd. sömn Du har nog upplevt att för lite sömn innan en dag i skolan gör att du inte kan koncentrera dig. Allt blir helt plötsligt mycket svårare att förstå och lära sig. Det är rätt självklart och har och göra med energin, som jag berättade om tidigare. Det lika många inte har koll på är att sömn efter du har lärt dig något är lika viktigt för förmågan att komma ihåg det. Det har gjorts ett antal studier i ämnet och alla pekar på samma sak. Att sömn hjälper oss att minnas. Det är därför väldigt dumt att sitta och råplugga sista dagen innan provet och skippa sömnen. Eller att inte sova tillräckligt i veckorna. Resultaten vad du får på ett prov kan variera väldigt mycket beroende på hur mycket du sovit natten innan. Ibland så mycket att det till och med kan handla om nästan en fördubbling av ditt resultat. Och det vill du ju inte gärna gå miste om. Varför har sömnen en så stor påverkan på vad vi lär oss och kommer ihåg? Man kan säga att det beror på att den delen av hjärnan, Hippocampus, som registrerar minnen blir full efter ett tag och behöver rensas för att nya minnen ska kunna registreras. Det gör den under sömnen då de lagras på andra ställen i hjärnan. Sover man då inte så blir det som när sms minnet på telefonen är fullt, inga nya sms kan tas emot. Så att sova på saken är mer än bara ett uttryck. Det finns mycket forskning som tyder på att vi borde sova två gånger per dygn i stället för bara en gång. Genom att styra hur lång din tupplur får bli, kan du faktiskt påverka vad hjärnan ska bli bättre på. Jag kan inte lova att det fungerar men det finns ändå tester som visar på det. Och det verkar väldigt intressant. Om du sover upp till en halvtimme får du framför allt stegtvåsömn, mitt emellan djupsömn och drömsömn. Det är bra 91

92 träning, kost & sömn 92 för motorisk inlärning, till exempel om du ska lära dig att spela piano. Sover du mellan en halvtimme och en timme kommer du fram till djupsömn. Det är bra för den sortens minne som handlar om att komma ihåg fakta, till exempel människor eller platser eller saker. Om du sover mellan sextio och nittio minuter kommer du fram till REM-sömnen. Det är då du drömmer, och den här fasen är bra för kreativiteten. Då flyter minnena fritt omkring i hjärnan och skapar nya förbindelser. Precis som med träningen och maten så är regelbundenhet ett nyckelord. Om du går och lägger dig och går upp på ungefär samma tider varje dag så lär sig kroppen det. Du kommer somna och vakna lättare och känna dig piggare på dagarna. Ställ inte om dygnsrytmen för mycket på helgerna. Självklart kan du göra undantag men kan du så försök hålla samma tider. Speciellt om du har svårt att komma upp till skolan på morgonen. Eftersom du ska försöka hålla samma tider så ska du även gå upp tidigt de dagar som du har sovmorgon! När du hämtat dig från chocken och känner för att läsa igen ska jag ge dig några argument varför. 1. Du blir piggare. Som jag skrev innan så blir du piggare om du går upp samma tid varje dag. 2. Det är den bästa tiden att plugga på för du har som mest energi. Minnet är rensat och redo för att fyllas med massa intressant fakta från skolan. 3. Du har redan gjort det du behöver den dagen. Du behöver inte tänka på plugg något mer utan kan bara ta det lugnt och göra något roligt istället. 4. Första timmen sätter standarden för hela dagen. Gör du något som du känner dig duktig av så kommer du få mer energi den dagen. Det är ren psykologi. stress Stress. Det har du med all säkerhet upplevt någon gång. När det blir lite

93 för mycket som ska hinnas med och tiden inte verkar räcka till. Stressen i skolan kan vara svår att undvika. Det är mycket som ska göras i alla olika ämnen. Och alla lärare tycker att sitt ämne är viktigast. Du måste helt enkelt lära dig att hantera den. Att känna sig lite stressad kan faktiskt vara en fördel. Vissa pluggar bättre med en tidpress för då känner de att de måste ta tag i uppgiften. Lagom mycket stress skärper också arbetsminnet och problemlösningsförmågan. Men för mycket försämrar det kraftigt. Är du väldigt stressad kan din förmåga att ta fram något ur långtidsminnet helt blockeras. Du har kanske varit med om att du fått en total blackout på ett prov någon gång. För att minska stressen är det vikigt att planera. Då vet du att du har koll på vad du ska göra och att du hinner med det. Läs Planeringskapitlet om du vill veta mer. Du måste också lita till vad du kan och tro på dig själv. Det kan kännas som att du har väldigt mycket till ett prov och att du inte förstår någonting. Men då gäller det att ta det lugnt och metodiskt gå igenom allt. Följ bara guiderna i Studieteknikkapitlet. Oftast kan du och kommer ihåg betydligt mycket mer än vad du tror. Det gäller bara att ge det lite tid och inte ge upp. När du ska göra en uppgift, vare sig det är ett prov eller ett framträdande, så ha självförtroende och lita på att det kommer gå bra. Annars är det lätt hänt att det kan uppstå en självuppfyllande profetia: Du tror att det ska gå dåligt på uppgiften > Du blir stressad av det > Din förmåga att ta fram minnen försämras eller blockeras, det vill säga du får en blackout > Du presterar därför sämre än du egentligen kan. Känner du dig ofta stressad? Då är det kanske dags att se över dina vanor. Nu är jag inte någon livscoach så jag kan inte säga dig exakt hur. Men eftersom jag själv upplevt det så kan jag i alla fall ge dig några tips. För att lösa ett problem så är det en fördel att veta vad som är grunden till problemet. Alltså: Vad gör dig stressad? När du vet det så måste du hitta ett sätt att hantera det och lära dig att släppa det helt emellanåt. Hur du ska hantera det kan jag inte hjälpa dig med. För det första så vet jag inte vad det är som stressar dig och sen är jag som sagt inget proffs. Men jag 93

94 träning, kost & sömn kan säga dig att det är otroligt viktigt att du ibland helt släpper vad det nu än är som gör dig stressad. Du måste lära dig att koppla av. Alla tar vi det lugnt på olika sätt. Vissa gillar att vara själva andra tycker bättre om att ladda batterierna omgiven av andra. Oavsett vad som gör att du slappnar av och rensar hjärnan gör det emellanåt. Även om det är mycket som ska göras och du känner att du inte har tid. Speciellt när du känner så. Du kommer tjäna på det i långa loppet eftersom du i alla fall inte presterar bra när du känner för mycket stress. 94

95 sammanfattning Poängen här är inte att du ska lägga om hela ditt liv och börja träna 7 dagar i veckan och bara äta nyttig mat och aldrig gå och lägga dig efter tio på kvällen. För då kommer du istället att börja må psykiskt dåligt av den pressen. Det är inte meningen att du ska leva något perfekt liv. Jag vill bara att du ska veta om att hur du behandlar din kropp har en stor betydelse för du mår och presterar i skolan. Och jag vill ge dig möjligheten att må bättre och prestera mer. Tror du inte på mig testa! Prova att vara hälsomedveten i några veckor. Sov på bra tider och tillräckligt länge. Ät nyttig mat i lagom portioner och på regelbundna tider. Och träna ett antal dagar i veckan. Jag kan lova dig att du kommer märka en enorm skillnad. Det kommer inte bara få dig att må fysiskt bättre du kommer dessutom känna av många psykologiska förbättringar. Du kommer få mer energi, bli gladare och få ett bättre självförtroende. Och det är bara några av alla de fördelar du kommer känna av. Låter det inte som något värt att prova? I så fall. Vad väntar du på? Fysisk träning förbättrar din kapacitet att minnas och förstå. Det räcker att träna 30 minuter om dagen Sov på regelbundna tider Ät alltid frukost och lunch. Lär dig att slappna av och släppa plugget helt ibland. 95

96

97 Du hoppade direkt till det här kapitlet eller hur? Det är inget fel med det, det visar bara att du är driven och vill hitta den kortaste vägen till ditt mål. Om du trodde att det var här alla fusk finns om hur du får bra betyg utan att plugga så kommer du däremot bli besviken. För de finns inte. Istället har jag här samlat alla tips som inte riktigt passar in under något annat kapitel i boken. Alla tips om hur du får bättre betyg men inte genom att plugga mer eller plugga rätt utan genom att du kan knepen. första intrycket Alla människor sätter omedvetet ett omdöme på en person första gången man ses. Under de första tre minuterna skapar man en sorts filter. Det vill säga att allt du säger och gör då påverkar hur den personen kommer att uppfatta dig även i framtiden. Tycker personen exempelvis att du verkar vara en trevlig person första gången ni ses så kommer hon/han se på 97

98 genvägar dig och det du gör på ett positivt sätt. Vi anpassar automatiskt våra intryck för att de ska passa vår egen bild av personer och verkligheten. Så här sätter du ett A i första intrycket: Handslaget ska vara fast och inge förtroende. Försök använda samma styrka som den andre. Men ingen död fisk eller försök till att krossa händer. Ögonkontakt! Ha alltid ögonkontakt med den du pratar med eller hälsar på. Det visar att du ser dem och bryr dig om vad de säger. Minns namnet. Minns du namnet minns de dig. Jag har haft klasskompisar som inte kunnat namnet på läraren efter en hel termin och det är inte okej. Le! Ett leende smittar och det visar att du är glad att träffa personen. Vi är mycket mer benägna att tycka om någon som verkar tycka om oss. Öppet kroppsspråk. Stå inte med armarna i kors eller med knutna nävar. Det signalerar avståndstagande från den andra personen. Ha öppna handflator när du pratar och var inbjudande. Rapport. Det betyder att du efterliknar den du pratar med både i kroppsspråk och vad du säger. Då menar jag inte att du ska byta åsikter utan i hur du pratar, röstläge, tempo och så vidare. Om du är som en spegelbild av den du pratar med så ser du ut som den andra personen känner sig och den du pratar med kommer känna att ni är lika. Eftersom man gillar sig själv gillar man någon som är som sig själv. Respektera den personliga rymden. Stå inte för nära den du pratar med och märker du att personen backar eller står lite vänd ifrån dig ta ett steg tillbaka för då är du för nära. Ska du prata med någon använd samma språk som den du pratar med. Ska du prata med någon som pratar väldigt korrekt gör det du också. Pratar personen mer slang gör det du med. Men försök inte låtsas vara någon du inte är. 98

99 Försök tänka på det här och upprätthålla känslan även de efterföljande gångerna ni ses. Även när det kommer till själva skolarbetet så är det första intrycket väldigt viktigt. Sätt standarden på första uppgiften du får. Det är då som läraren för första gången skapar en uppfattning om vad du är för person betygsmässigt och det är väldigt mycket svårare att ändra på senare. Lägg ner extra mycket tid på att se till att du får ett A. Det är ändå bättre om du kan lyckas få ett A på den andra uppgiften också för då bekräftar du den uppfattningen. lärarna Du kommer att stöta på både bra, mindre bra och enstaka riktigt dåliga lärare. Men det finns en sak som alla dina lärare har gemensamt - de sätter ditt betyg. Alltså kan de både hjälpa och hindra dig från att nå ditt mål. Glöm aldrig det! Även om du verkligen avskyr en lärare och du tycker att hon/han är en riktig idiot så rekommenderar jag dig, för din egen skull, att du inte visar det. Självklart finns det gränser och jag har också kritiserat lärare rätt hårt när jag tycker att det varit berättigat. Det gäller bara att välja sina fighter. Med det sagt så kan vi fokusera på det väsentliga. För att du ska slippa hamna i jobbiga situationer med dina lärare och istället få de att hjälpa dig nå ditt mål så ska du få en snabbkurs i lärarhantering. Det första du behöver lära dig är hur de olika lärarna fungerar och vad de tycker är viktigt. Du kommer rätt snabbt att märka att alla lärare har sina egna sätt. Vissa lärare tycker att en kurs går ut på att de själva står längts fram och håller långa föreläsningar medan eleverna ska anteckna och sen är det prov. Andra föredrar att bygga kursen på diskussioner och samspel mellan eleverna. Vissa vill bara att du gör som de säger och andra uppskattar när du tar egna initiativ och argumenterar för din sak. Oavsett vilket så gäller det att du anpassar dig efter den läraren. Det är en fördel att vara lite schizofren i skolan om du vill hålla dig väl med alla. När du har turen att ha en bra lärare visa att du uppskattar det arbete hon/han gör. Om du tycker att en lärare gör något bra, är en schysst person eller har haft en bra lektion säg det! Alla gillar vi att få uppskattning för det vi gör och det ger oss energi att vilja bli ändå bättre. Det är 99

100 genvägar inte att smöra som några tycker. Skillnaden är att när man smörar då ljuger man och ställer sig in. Du visar bara uppskattning precis som du skulle göra för vem som helst annars som du tycker gör någonting bra. Lärare är också människor. Det är inget fel i att prata om annat med en lärare än just ämnet. Problemet som jag ser det idag är att lärare tenderar att bli lite alienerade. Det vill säga att trots att ni träffar varandra nästan varje dag under tre års tid så lär ni aldrig känna varandra. På vilken annan arbetsplats som helst hade de verkat väldigt konstigt. Ni behöver inte bli bästa vänner men vet du till exempel att en lärare är väldigt fotbollsintresserad och du också är det prata om det. Kanske inte under lektionstid men om ni stöter på varandra i korridoren. Behandla de på samma sätt som du skulle behandla vem som helst av dina bekanta utanför skolan. Sist av allt det viktigaste. Visa respekt och du kommer att få respekt. Du behöver inte ha samma åsikter som dina lärare och det är okej att tycka att de är idioter men behandla dem med respekt. Det är det klassiska uttrycket: var mot dem precis som du vill att de ska vara mot dig. visa att du bryr dig Visa att du bryr dig om hur det går för dig i skolan. Visa att du verkligen vill ha bra betyg och att du tänker kämpa för att få dem. Ge aldrig upp bara för att du tror att det är kört att få ett högre betyg. Till den dagen då betygen är satta ska du hela tiden sträva efter att få A och visa att du gör det. Det spelar ingen roll vilket betyg du siktar mot eller behöver. Utåt sett ska du alltid vilja ha det högsta. Många gånger så ligger du och väger mellan två betyg och då kan det vara avgörande hur din inställning ser ut. Om läraren tror att du inte siktar så högt och nöjer dig med det lägre så kommer du antagligen att få det också. Om läraren istället ser en elev som siktar högt och verkligen vill prestera bra men inte riktigt har nått dit på alla uppgifter så blir det helt plötsligt mycket större chans att du får det högre betyget. Anledningen till det är att man är betydligt mycket mer villig att ge ett högre betyg till någon som anstränger sig och vill bevisa vad de går för. Man vill belöna den ansträngningen. 100

101 Det finns några bra sätt att visa att du bryr dig: 1. Vet du om att du ligger på gränsen be om någon extra uppgift så att du kan visa vad du verkligen kan. Även om du kanske inte siktade mot det högre betyget från början så är det väldigt onödigt att slänga bort det bara för att du inte orkar göra en sista uppgift. 2. Går det inte riktigt som du tänkt dig på en uppgift, se till att göra riktigt bra ifrån dig på den nästa. Lägg ner lite mer tid än vanligt på att den ska bli extra bra. Det visar läraren att du bara hade en dålig dag och att det är på den här nivån du ligger. 3. Prata med läraren om ditt betyg. Var tydlig med vad du vill och fråga vad du måste göra för att nå dit. Se till att du förstår betygskriterierna och hur du ska visa att du uppnår dem. svenska språket (Vi kommer bara att gå igenom svenska språket eftersom det mesta av uppgifterna är på svenska men att behärska språket är såklart lika viktigt även om du läser engelska eller något annat språk.) Hur du kommunicerar har stor betydelse för vilket betyg du kommer få. Att kunna uttrycka sig korrekt och anpassa språket efter situationen gör en stor skillnad på hur någon uppfattar dig som person och vad du vill berätta. Även om språket egentligen inte ska spela in på vilket betyg du får på en uppgift så gör det ofta det ändå. Två arbeten kan vara nästan identiska innehållsmässigt men vara skrivna på olika sätt och då brukar betygen bli olika. 101

102 genvägar Vilket hade du gett högst betyg? 102

103 hur du kommunicerar bättre på svenska Regel nummer ett är att anpassa språket efter uppgiften. Det vill säga, ska du skriva en akademisk uppsats läs några andra akademiska uppsatser och försök efterlikna språket. Ska du istället göra en muntlig presentation försök använda samma språk som de som lyssnar. Det kommer inte bara göra det enklare för dem att hänga med, de kommer också att lättare ta till sig det du säger. Ordförråd Utöka ditt ordförråd. Lär dig några lite ovanligare ord som du kan använda dig av emellanåt. Då menar jag inte att du ska gå omkring och prata som på 1800-talet utan att du kan använda ord som exempelvis: Gagna, Befängt och Inskränka istället för: Hjälpa, Idiotiskt respektive Begränsa. Slå upp ord du inte förstår och börja använda synonymer. Oftast är vi människor väldigt bekväma av oss och vi använder gärna samma uttryck hela tiden. Vill du till exempel säga att någonting är fantastiskt så kommer du att säga fantastiskt hela tiden och det kan bli rätt enformigt. Istället kan du varva med ord som: otroligt, oerhört och enastående. Korrekt språk Det är skillnad på att uttrycka sig snobbigt och korrekt. Det är inte fel med slangord eller svordomar om det används på rätt sätt. Om du använder en svordom för att förstärka ett budskap som till exempel Ge fan i det så är det helt okej, även om du antagligen kan föra fram samma budskap utan att svära. Någonting du däremot ska undvika i alla lägen är de såkallade ogräsorden såsom: liksom, asså, bah. Ord som i alla fall inte tillför någonting till det du säger. Annars finns risken att den som lyssnar tillslut bara hör dem. Talspråk Använd inte talspråk när du skriver om det inte är meningen såklart. Ska du till exempel skriva en tidningsartikel kan du använda talspråk. Jag använder det även i den här boken för att det lättar upp och det blir mer som att man talar direkt till läsaren. Men i de flesta fall när du skriver en 103

104 genvägar inlämning försök undvika ord som: sen, utav, något och istället använda: sedan, av och någonting. De & Dem Viktigast av allt - lär dig skilja på de och dem och skriv absolut inte dom. Det är nog det vanligaste grammatiska felet du kan göra. Ett enkelt knep för att hålla isär de och dem är att tänka att du byter ut de och dem mot jag och mig. 104 Jag = De Mig = Dem För att bli bra på ett språk gäller det att använda det så mycket som möjligt och se på hur andra använder det. Det bästa tipset jag kan ge om du vill bli bättre på Svenska är att läsa mycket för då lär du dig hur du använder ett varierat och korrekt språk. Det spelar inte så stor roll vad det är du läser bara det är på en lagom nivå. Det vill säga går du på gymnasiet kommer inte Kalle Anka tidningar och barnböcker ta dig till någon ny nivå. Men tänk på att ju mer intressant du tycker att det är desto mer läser du, så välj böcker som du gillar. Blanda gärna både skönlitteratur, tidningar/ magasin och faktaböcker. Att vara bra på Svenska gör det inte bara enklare kan förklara vad

105 du vill få fram och få andra att förstå vad du menar. Det gör också att du ger intrycket av att du vet vad du pratar om även när du i själva verket inte har en aning. layout Att ha en snygg layout kanske inte är det första du tänker på när du gör en uppgift. Men det har en större betydelse än vad du tror för vilket betyg du kommer få. Precis som med Svenska språket så handlar det om att helheten blir bättre. Har du redan lagt ner några timmar på ditt arbete så varför inte lägga 5 min extra på att fixa layouten. I slutändan kan det vara det som ger dig ett högre betyg. Låt mig förklara. Layouten i sig är såklart ingenting som läraren ska ta med i sin betygsbedömning av ditt arbete om det inte står med i betygskriterierna, vilket det nästan aldrig gör. Däremot så ser ett arbete med en bra stuktur och upplägg mer genomarbetat och genomtänkt ut. Ska du exempelvis skriva en akademisk uppsatts och det du lämnar in inte bara har ett bra innehåll utan även ser ut som akademiska uppsatser gör så kommer läraren undermedvetet att tycka att det är ett bättre arbete än ett som har samma innehåll men ser ut som om någon har slängt ihop det på en kvart. Det kan vara värt att tänka på nästa gång du ska göra en uppgift. En bra tumregel att ha är att layouten ska spegla resten av arbetet men uttrycket Less is more gäller verkligen. Det är oftast en fördel att hålla det stilrent och simpelt näst intill lite tråkigt. Läs mer om hur du gör en snygg layout i Studieteknik - Skriftliga arbeten och Framträdanden läs på Ett bra knep för att lyckas är att läsa på om det ni ska gå igenom på lektionen i förväg. Bara ta 5-10 minuter dagen innan och bläddra igenom sidorna lite. Perfekt att göra på bussen hem eller i reklampausen på tv. Titta på bilderna, läsa rubrikerna och bildtexterna. Du behöver bara skumläsa texten och känn ingen press om du inte förstår. Meningen är bara att du ska bekanta dig med ämnet. När ni sen går igenom sidorna på lektionen så har du ett försprång. Det finns fyra stora fördelar med att läsa på innan. 105

106 genvägar 106 Gör att du känner igen dig och har en trygghet i ämnet. Eftersom du redan sett sidorna innan så känner hjärnan igen dem och förstår att det här är någonting viktigt eftersom du läser det fler gånger. Den börjar därför lagra informationen i långtidsminnet. Ämnet bli mycket mer intressant om du känner igen det. Inte alltid så att du märker det men undermedvetet så blir det på en gång mycket mer intressant när du har ett minne av det sen tidigare. Du får lättare att hänga med på lektionen eftersom ämnet inte är helt nytt för dig. Det blir enklare för dig att vara koncentrerad. Istället för att du lägger tiden på att bara ta till dig all ny information så kan du använda lektionen till att bearbeta och få en förståelse. Och kanske viktigast av allt. Det ger dig en chans att briljera lite på lektionen också. Eftersom du vet redan vad läraren kommer att säga så då kan du komma med några smarta kommentarer eller frågor. Du kanske inte kan lura läraren att du kan allt om ämnet men du visar i alla fall att du är intresserad. internet Du har en enorm källa till information bara några knapptryck bort som många missar att använda sig av. Vet inte om du hört talas om den men den kallas i alla fall för Internet. Har du som jag många gånger haft problemet att du fastnat på en uppgift och att du inte känner någon som kan hjälpa dig? Då kan du testa att söka på frågan. Inte alltid men ofta så kan du hitta lösningen på din fråga eller en liknande. Många läroböcker har också facit till uppgifterna i boken på sin egen hemsida. Hittar du inget svar så testa att ställa frågan i något av alla studieforum på nätet. Oftast är du inte den första som har problem med den frågan och i annat fall brukar det alltid finnas någon som kan svaret. Tänk också på att ställer du frågor ofta i ett forum så se till att svara på någon annans fråga då och då också när du kan. Ingen har lust att hjälpa någon som aldrig bjuder tillbaka. Ett exempel på en bra sida jag har använt mig

107 av och snabbt fått svar är Pluggakuten. Är det någonting du inte förstår i en lärobok du har eller om du tycker att den förklarar dåligt. Då kan du istället söka efter någon bättre förklaring. Det finns ofta mycket mer lättförståliga förklaringar att hitta eftersom det i böckerna finns en begränsa plats att få med all fakta. Det är speciellt en fördel om du har lättare att förstå när du ser bilder till exempel i form av en video eller en animation. En väldigt bra sida som går igenom nästan alla kurser i skolan med hjälp av videolektioner är Khan Academy, som jag ska berätta mer om snart. bibliotek Det finns väldigt mycket bra information och studiehjälp på internet men för den sakens skull ska du inte glömma bort biblioteken. Många missar tyvärr ofta att kolla böcker, tidningar och magasin. Det är synd för det är där jag många gånger har hittat det riktigt bra materialet. Ibland har det till och med räckt med bara en bok för att kunna skriva ett helt arbete, även om du alltid ska dubbelkolla så informationen stämmer med några andra källor. Den stora fördelen med böcker är dessutom att de nästan alltid har mer detaljerad och djupgående fakta, vilket är bra om du ska göra större arbeten eller mer avancerade analyser. Tidningarna och magasinen brukar jag bläddra lite i för att hitta intressant och ofta lite annorlunda ämnen att arbeta med. Ett tips är att söka efter lite böcker först på biblioteket.se så ser du vad som finns om ditt ämne och om böckerna finns inne. Hittar du inte vad du letar efter så fråga någon som jobbar på biblioteket. Bibliotekarierna är utbildade för att hitta fakta så de kan hjälpa dig att ta fram rätt böcker och kopiera sidor från dem som inte går att låna hem. Har du nära till ett bibliotek är det är också ett bra ställe att plugga på om du vill ha lugn och ro. Det finns mindre rum där du kan sitta ifred och koncentrera dig. Ska du göra ett grupparbete eller plugga med någon så finns det oftast rum för det också där ni kan prata utan att störa några andra besökare. Det mesta du behöver för att plugga finns på biblioteken även datorer om du inte har tillgång till en egen. Så nästa gång du ska göra ett arbete fundera på om det kan vara värt att ta en sväng förbi biblioteket. 107

108 genvägar 2 snabba 1. Sitter du ofta vid datorn kan du exempelvis ta en bild av uträkningen på ett mattetal du har svårt att koma ihåg och använda det som en bakgrundsbild. Då påminner du dig hela tiden om talet och lär dig till slut hur du ska räkna ut det. Du kan göra likadant med glosor du försöker lära dig och det behöver inte vara på datorn. Du kan sätta upp en lapp på väggen framför skrivbordet eller på någon annan plats där du sitter och gör ingenting ibland. 2. Om du lär dig bättre av att höra något kan du spela in en genomgång med telefonen och lyssna på den senare igen. Eller så kan spela in när du läser boken själv och lyssna på det. inspiration För att ge dig lite inspiration på vägen så har jag samlat ihop några av de hemsidor som hjälpt mig i skolan. Som jag tog upp under Bibliotek så ska du inte heller glömma att kolla upp tidningar och magasin. Så jag tog med några sådana också som kan vara värda att kolla upp nästa gång du ska göra en uppgift. Jag kommer inte ta något ansvar för hur du använder den här informationen men jag hoppas för din egen skulle att du gör rätt. Vissa skulle kanske säga att använda de här är att fuska men det är bara att fuska om du kopierar från dem. Att leta inspiration från andras åsikter och tankar är inte fel. Det är så du vidgar ditt perspektiv och kan se på saker från nya vinklar. Det är så du lär dig. Khan Academy (khanacademy.org) Riktigt bra sida för dig som tycker om att få saker förklarade med hjälp av bilder. Vilket borde vara alla eftersom hjärnan tänker i bilder. Khan Academy har en samling av videolektioner i nästan alla ämnen du kommer läsa på gymnasiet. Salman Khan, som driver organisationen och gör alla lektioner, är också en väldigt bra pedagog. Han kan konsten att få rätt svåra saker att bli lättförståeliga. Sen är det också en stor fördel att du kan pausa och se om delar, det är lite svårt att göra under en vanlig lektion. 108

109 Videorna är dock på engelska men eftersom han ritar och skriver mycket så borde du inte ha några problem att hänga med. Är det ord du inte förstår, pausa och slå upp dem. TED (ted.com) Otroligt många och väldigt inspirerande föreläsningar om nästan allt. TED är en väldigt bra sida för dig som vill veta allt från de senaste rönen inom vetenskapen till en intressant teori om varför Apple har lyckats bli så framgångsrikt. Vet du inte vad du ska arbeta med i någon kurs sök bland några föreläsningar. Du kommer definitivt att hitta något som du tycker verkar intressant. Jag tycker dessutom att du ska tipsa dina lärare om att använda föreläsningarna här som en del i deras undervisning. Sparknotes (sparknotes.com) En sida som har sammanfattningar och analyser av nästan alla klassiska böcker du kommer att läsa i skolan. Väldigt bra och övergripande sådana dessutom. Det är den här sidan till exempel som jag menar kan klassas som fusk men min mening är inte att du ska planka från den utan få inspiration. Arbetet du skriver ska vara med dina egna ord, åsikter och analyser inte dem som finns på den här sidan. Det som är bra med att läsa andras arbeten är att du kommer in i ett visst tankesätt. Sidan är på engelska. Newsmill (newsmill.se) Svensk debattsida där du kan hitta argument för och mot det mesta. Perfekt om du ska skriva en uppgift där du ska argumentera till exempel en debattartikel i svenskan. Forskning & Framsteg En tidning som tar upp det senaste inom forskningsvärlden och förklara det på ett lättförståeligt sätt. Lyckas ofta väldigt bra skapa en sammanfattad och övergripande bild av ämnet. Har hänt att jag kunnat bygga hela presentationer på endast materialet från en av deras artiklar. 109

110 genvägar Illustrerad Vetenskap Har ibland längre artiklar om intressanta nya upptäckter både vetenskapliga och andra. Brukar, precis som namnet antyder, använda mycket bilder och illustrationer för att förklara det som tas upp. National Geographic En tidning som är världskänd för sina fantastiska bilder men som även har många välskrivna reportage från alla världens hörn. Ska du skriva en geografiuppgift om ett naturfenomen, en djurart eller någon avlägsen plats på jorden, kommer du säkert kunna hitta en artikel om det här. Eller kanske några användbara bilder till en PowerPoint. 110

111

112 avslutning Nu börjar vi närma oss slutet av boken. Jag har lärt dig nästan allt jag kan. Men det finns några saker kvar. Några ord på vägen mot ditt mål. Även om du kommer att följa alla tekniker och råd i den här boken. Och även om du är en mästare på att plugga så kommer du någon gång att ställas inför det faktum att det inte riktigt gick som du ville. Deppa inte ihop för det. Och var inte rädd för att misslyckas. För det finns inget bättre sätt att lära sig någonting på. När du inte får det du ville, det är då du får erfarenhet. Och erfarenhet är nog något av den mest värderade kunskapen av alla. Kom ihåg att betygen och skolan inte är hela livet. Det finns alltid andra sätt att nå dina mål. Våga testa nya saker. Ta nya vägar. Det värsta som kan hända är att du får gå tillbaka och ta en annan väg. Med det sagt så tycker jag ändå att du ska satsa på skolan, för det är en chans du bara får en gång i livet. Och tar du den chansen så kommer du upptäcka att världen ligger för dina fötter. Det finns ingen anledning till att du inte ska 112

113 försöka. Om du fortfarande är lite skeptisk ska jag ge dig ett sista argument. Jag ska berätta hur lite tid du egentligen behöver lägga på plugget för att lyckas. När jag gick ut gymnasiet så bestämde jag mig på skoj för att räkna ut ungefär hur mycket av min lediga tid jag lagt på skolan. Det visade sig att det var ungefär 15 timmar i veckan. Två timmar varje vardag och två, tre timmar per dag på helgerna. Det är inte så mycket om du tänker på det. För det första så satt jag långt ifrån all den tiden hemma och pluggade. Precis som jag berättat för dig så handlar det om att utnyttja alla den tid som bara försvinner. Det handlar om att planera och plugga effektivt. Och att inte plugga länge utan ofta. Jag ska ge dig en bild av hur lite tid det egentligen är du behöver plugga. Vi utgår från att du sover åtta timmar per dygn. (Jag hoppas att du gör det. Om inte så tycker jag att du borde läsa kapitlet om sömn en gång till.) I alla fall. Din skoldag är även den cirka åtta timmar per dag. Antagligen ännu mindre om du tar ett genomsnitt men vi säger så för enkelhetens skull. Då har du åtta timmar kvar varje vardag som är din lediga tid. På helgerna blir det hela sexton timmar. Slår vi ihop det har du sjuttiotvå timmar i veckan att göra allt det du vill på. De här femton timmarna i veckan du behöver plugga blir inte så mycket som de kanske verkade. Du behöver faktiskt lägga mindre än en fjärdedel av din lediga tid på att plugga. Och det är för att få A i allt. Vill du eller behöver du inte ha det så kan du antagligen lägga ännu mindre tid på skolan. Till sist. Det jag skriver om i den här boken är saker som jag lärt mig under alla mina år i skolan. Det har tagit tid för mig att lära mig allting och det kommer det antagligen ta för dig med. Men du har en stor fördel jämfört med mig. Den här boken. Här i står allt du behöver veta för att lyckas i skolan. Har du läst boken från början till slut så har du nu fått alla förutsättning ar för att lyckas. Du har chansen. Du har motivationen. Du har tekniken. Nu finns det inga bortförklaringar kvar. Inga ursäkter. Så när det känns tungt. När du inte vet hur du ska göra en uppgift. Eller när du funderar på att ge upp. Då vill jag att du tänker på vilken chans du har fått och ställer dig själv en fråga: Tänker du ta den? Sen tar du fram den här boken, och så ser vi tillsammans till att du gör det. 113

114

115

116