Monbijouskolan Monbijouskolans förskola Verksamhetsplan 2012 Ansvarig: Kristina R Persson Förvaltning: Centrum Stadsdelsförvaltning Enhet:

Transkript

1 Monbijouskolan Monbijouskolans förskola Verksamhetsplan 2012 Ansvarig: Kristina R Persson Förvaltning: Centrum Stadsdelsförvaltning Enhet: Monbijouskolan och Monbijouskolans förskola

2 Verksamhetsbeskrivning Monbijouskolans rektorsområde består av Monbijouskolan med skolverksamhet från förskoleklass till skolår 5 samt Monbijouskolans förskola. Rektorsområdet ligger i centrala Malmö i stadsdelen Centrum och tillhör det större skolområdet Johannesområdet. Närhet finns till grönområden, lekplatser och kulturella aktiviteter som teater, konsthall, biografer och konserthus. Monbijouskolan Skolans lokaler är ändamålsenliga och trevliga. Under hösten 2010 har skolans trapphus och korridorer blivit ommålade. Klassrummen behöver dock uppfräschning. Skolgården har en klätterställning, en fotbollsplan, gungor samt lekytor. Under år 2010 rustades skolgården upp med matematikklurigheter inbrända i asfalten. Hösten 2011 byttes en del av lekutrusningen ut och ett pingisbord införskaffades. Eleverna i årskurs 4 och 5 har ämnet Hälsa och idrott samt Hem- och konsumentkunskap i Johannesskolans lokaler. På skolan går det 207 elever fördelade på 11 klasser åk. F-5. Monbijouskolan har ett fritidshem med fem avdelningar, årskurs F, 1, 2, 3 och 4-5. På varje avdelning arbetar en fritidspedagog och barnskötare. Sammanlagt har vi 165 elever i den verksamheten. Samverkan med föräldrarna sker vid utvecklingssamtal en gång per termin, samt föräldramöten och genom ett skolråd som har möten 2 gånger per termin. I skolrådet finns representanter från alla klasser. Skolan har ett samarbete med Malmö Högskola vilket ger pedagogerna en inblick i och kunskap om ny forskning samtidigt som skolan bidrar med pedagogisk och metodisk kunskap till blivande kollegor. Monbijouskolans upptagningsområde omfattar Rådmansvången. Flertalet av eleverna bor i närområdet men en stor andel elever kommer från stadsdelen Södra Innerstaden. Bebyggelsen är flerfamiljshus med både hyres- och bostadsrätter. På skolan har ca 50 % av eleverna ett annat modersmål än svenska och 27 språk är representerade. Monbijouskolans förskola Monbijouskolans förskola startade sin verksamhet den 4 januari 2010 och är integrerad i samma byggnad som Monbijouskolan. Förskolan har fr.o.m. den 1 april 2011, 35 platser fördelade på två avdelningar med öppettiderna kl Förskolans lokaler är ljusa, ändamålsenliga och nyrenoverade. Till förskolan hör en liten gård som är utrustad med lekutrustning för de mindre barnen. Grundbemanningen på förskolan är fyra förskollärare och två barnskötare. 2

3 Organisation Rektor Kristina R Persson Biträdande rektor Marie Malmgren Skolsekreterare Skolsköterska Vaktmästare Monbijouskolans förskola Monbijouskolan Avdelning Grodan Avdelning Krokodilen Arbetslag F-1 Fritidshem Arbetslag 2 3 Fritidshem Arbetslag 4 5 Fritidshem 3

4 Lagar och förordningar Monbijouskolan och Monbijouskolans förskola arbetar efter följande dokument: Nationell nivå: Skollagen Lpfö-98 Läroplan för förskolan, reviderad 2010 Lgr11 Läroplan för grundskolan där förskoleklass och fritidshem ingår Kommunalnivå: Malmö stads skolplan Mål - Barn och ungdomars livsvillkor, Malmö stad Tillämpningsföreskrifter inom förskola och barnomsorg Lokal nivå: Mål och internbudget 2012, Centrums stadsdelsfullmäktige Verksamhetsplan 2012 Centrums stadsdelsfullmäktige Verksamhetsplan 2012 Monbijouskolan och Monbijouskolans förskola Den 1 juli 2011 infördes nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter och nationella mål såsom: Ny skollag för samtliga skolformer Reviderad läroplan för förskolan En ny samlad läroplan för grundskolan, Lgr-11 innehållande nya kursplaner med kunskapskrav En ny gymnasieskola med nya program och ändrade behörighetsregler En ny betygsskala Utvecklingsarbete utifrån ovanstående dokument påbörjades redan höstterminen Detta implementeringsarbete fortsätter under Skolan har två processtödjare som tillsammans med skolledningen driver detta arbete. Arbetet med den lokala pedagogiska planeringen (LPP) förtydligar kunskapskrav och elevernas måluppfyllelse för pedagoger, elever och föräldrar. De två första kapitlen, Skolans värdegrund och uppdrag samt Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen omfattar också förskoleklass och fritidshem. Verksamhetsidé Monbijouskolan ska vara en skola där varje elev ska ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Verksamheten ska utgå ifrån läroplanens intentioner och målsättning. Alla elever ska ges möjligheter att utvecklas till demokratiska människor med grundläggande demokratiska värderingar. Monbijouskolan är en skola där vi ska ge förutsättningarna för att eleverna ska kunna uppnå de mål som anges i läroplan och kursplan samt i lokala styrdokument. Pedagogerna ska tydliggöra de nationella målen så att eleverna blir förtrogna med dem. Skolan har som mål att alla elever ska nå målen i samtliga ämnen. 4

5 Målsättning för fritidsverksamheten är att vara ett komplement till den schemalagda skoldagen och hemmet. Pedagogerna ska, tillsammans med eleverna, planera aktiviteter som stärker gemenskap och samtidigt möjliggör elevens personlighetsutveckling. Verksamheten ska främja elevens fysiska och sociala utveckling genom rörelse, lek och samtal kring livets dagliga och mer allmänna ting. Fritidsverksamhetens mål är också att skapa en förståelse och acceptans för kulturella likheter och olikheter. Förskolans verksamhet syftar till att se varje barns unika personlighet och kompetens. Verksamheten ska ge möjlighet att utveckla varje individ till en harmonisk och kunskapssökande person. Personalen arbetar med Reggio Emilia och Montessori inspirerad pedagogik där varje barn möts efter sitt behov. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Monbijouskolan Barn - elever De flesta eleverna kommer från Monbijouskolans upptagningsområde. Ca 25 % av eleverna kommer från andra stadsdelar än stadsdelen Centrum. En stor del av dessa elever kommer från stadsdelen Södra Innerstaden. Personal Skolverksamheten: I varje klass finns en mentor som ansvarar för eleverna. Dessutom har vi en idrottslärare, en musiklärare, en specialpedagog, fritidspersonal samt en resurspedagog. Alla lärare och fritidspedagoger har behörighet. Förskoleklassen: I förskoleklasserna arbetar tre förskollärare. Alla är behöriga förskollärare. Fritidshemmet: På fritidshemmet arbetar fem fritidspedagoger och fyra barnskötare. För verksamheten totalt är fördelningen mellan män och kvinnor: 27% män och 73% kvinnor. Lokaler Monbijouskolan är en ganska liten skola där lokalerna sambrukas. Fritidshemmen använder klassrum och grupprum till fritidsverksamheten. Även slöjdsalarna används från och med höstterminen 2011 till fritidsverksamhet. På skolan finns ett välbesökt bibliotek där eleverna är med och tar ansvar och påverkar inköp av ny litteratur. Monbijouskolans förskola Barn Förskolan har två avdelningar med totalt 35 platser. De flesta barnen är mellan två och tre år. Några av barnen har fått syskon detta medför att vissa barn är där 15 timmar i veckan. För att budgeten ska gå ihop måste två 15-timmars barn dela på en plats. Personal På förskolan arbetar fyra behöriga förskollärare och två barnskötare. Under vårterminen 2012 är en av förskollärarna föräldraledig. 5

6 Lokaler Förskolans lokaler är ljusa, ändamålsenliga och nyrenoverade. Till förskolan hör en liten gård som är utrustad med lekutrustning för de mindre barnen. Ekonomi Budget Monbijouskolan Monbijouskolan skolår F-5 har för kalenderåret tilldelats cirka 18 miljoner kronor för skolverksamhet, förskoleklass- och fritidshemsverksamhet. Budgeten på tkr. är baserad på att det prognostiserade elevantalet stämmer. Monbijouskolan har många barn i kö till förskoleklasserna. Där kommer intäkterna att stämma med beräknat antal elever. I fritidshemsverksamhet är det vanligt att våra elever i årskurs 4 och 5 slutar under vårterminen. Vid skolstarten till hösten sker sedan en ökning av elevantalet igen. Grundersättning per elev och år: Skola år 1-5: kr Förskoleklass: kr Fritidshem F-3: kr Fritidshem 4-6: kr Budget (tkr) Skolan Intäkter: Kostnader: Personal Lokaler/hyra Skolmåltider 750 Övrigt Fördelning kostnader skola åk 1-5 Personal Lokaler/hyra Skolmåltider Övrigt Budget (tkr) Förskoleklass Intäkter: Kostnader: Personal Lokaler/hyra 436 Skolmåltider 200 Övrigt 112 Fördelning kostnader förskoleklass Personal Lokaler/hyra Skolmåltider Övrigt 6

7 Budget (tkr) Fördelning kostnader fritidshem Fritidshemmet Intäkter: Kostnader: Personal Lokaler/hyra 726 Skolmåltider 491 Övrigt 219 Personal Lokaler/hyra Skolmåltider Övrigt Budget Monbijouskolans förskola Budgeten på förskolan kan under året förändras beroende på vilka åldrar de barnen har som flyttar ut och de som kommer in i verksamheten. Det är därför svårt att beräkna de intäkter förskolan får. En förskola med två avdelningar är mer sårbar vid frånvaro av personal vilket kan leda till ökade kostnader för vikarieanskaffning. Budget (tkr) Fördelning kostnader Monbijouskolans förskola Intäkter: Kostnader: Personal Lokaler/hyra 472 Skolmåltider 225 Övrigt 204 Personal Lokaler/hyra Skolmåltider Övrigt 7

8 Genomförande Kommunfullmäktiges inriktningsmål och indikatorer samt Centrum stadsdelsfullmäktiges mål 2012 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan. Förändring av elevernas måluppfyllelse För att följa upp elevens kunskapsutveckling används Omdöme24 och en individuell utvecklingsplan, IUP. Denna upprättas på utvecklingssamtalen en gång per termin, tillsammans med elev och föräldrar. För de elever som har behov av särskilt stöd upprättas ett åtgärdsprogram. Språkutvecklingen är en viktig förutsättning för att eleven ska ges goda möjligheter att uppnå målen. Vi arbetar därför mycket med läsning och läsförståelse. Skolans bibliotek är ett viktigt redskap för att stimulera till läsning. På skolan finns språkutvecklare. På schemat finns inlagt lästid varje vecka. För de yngre åldrarna används språklekar och mattelekar. För att följa upp läsutvecklingen används läsutvecklingsschema, LUS. Detta finns med i Omdöme24. Läxhjälp erbjuds varje vecka. Hjälpmedel finns för elever med behov av särskilt stöd, t.ex. läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Hjälpmedel kan vara anpassade läromedel, dator med olika program, daisyspelare m.m. Matematikutvecklare finns på skolan som har i uppdrag att bistå med kompetensutveckling och anpassat material. I årskurs F-2 samverkar lärarna i ett matematikprojekt tillsammans med Britt-Louise Teglander, läkare och hjärnforskare. Under höstterminen utökas detta arbete till att omfatta årskurs F-3. För att säkerställa att bedömningen är likvärdig sker regelbundna ämnesträffar i stadsdelen med alla undervisande lärare i Centrum. Under vårterminen träffas lärarna från Centrums skolor för att sambedöma de nationella proven. Vid början av varje läsår screenas alla elever i svenska och matematik av skolans specialpedagoger för att säkerställa att varje elev får den undervisning den behöver. När en elev börjar på skolan under läsåret sker samma tester. Pedagogerna arbetar med lokala pedagogiska planeringar för att tydliggöra arbetet för elever, det innebär att elever och föräldrar blir mer medvetna om vilka mål de förväntas uppnå och vad de behöver göra får att nå dit. Alla lärare är mentorer och mentorstid finns inlagd på schemat. Mentorstiden är en tid som rullar så att varje elev får tillfälle att diskutera sin utveckling och sitt lärande med sin mentor. Dessa samtal sker både enskilt och i smågrupper. På sikt ska eleven kunna ta ansvar för sitt utvecklingssamtal och själv leda samtalet. Detta är en av metoderna som används i arbetet med den formativa bedömningen. 8

9 Under vårterminen 2012 startar en studiecirkel om boken Stärk språket, stärk lärandet av Paulin Gibbons. Arbetet ska leda till en större medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur man stöttar elever med ett annat modersmål än svenska i alla skolämnen. Arbetet gynnar även svenskspråkiga elever. I stadsdelen påbörjades ett arbete med fritidshemmens utveckling under hösten Detta arbete fortsätter under Bland annat så utses två processtödjare på varje skola som ska vara med och driva arbetet med implementeringen av den nya skollagen och Lgr 11. Målet är att arbetet med styrdokumenten ska bli tydligare även i fritidshemsverksamheten. Uppföljning: Resultatet på nationella proven analyseras av lärarna. Elevers självskattning mot uppsatta mål i ämnet, IUP. Detta sker bl a i form av mentorssamtal enligt Leif Strandbergs modell. Vid årliga s.k. överlämningar (när eleverna byter lärare). Skolverkets diagnostiska material används. Nationella prov skolår 3 Omdöme och måluppfyllelse för alla klasser i samtliga ämnen fylls i digitalt av undervisande lärare en gånger per termin i enlighet med de i kursplanerna uppsatta målen. Genomgång av resultaten sker regelbundet med all personal. Elever och pedagoger utvärderar lektionspass minst 2 gånger per termin och tema efter varje tema. Uppföljningstillfällen läggs in i skolans kalendarium. Alla barn som har rätt till studiehandledning på modersmålet i grundskolan ska få det. Mäts via modersmålsenheten den 15 oktober. De elever som har rätt till studiehandledning på modersmålet får detta genom modersmålsenheten, arbetet sker i samarbete med undervisande lärare. För elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Monbijouskolans personal lägger vikt vid att informera elever och föräldrar att de har möjlighet att söka modersmålsundervisning och att man ser vinsterna med dessa insatser. Uppföljning: Sammanställning av antal elever som får modersmålsundervisning. Sammanställning av antal elever som får studiehandledning. 9

10 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Förändring av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande För att eleverna ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande lägger vi stor vikt vid lärarnas kompetens. För att noga kunna följa upp detta är vi igång med att inventera lärarbehörigheten. Lokal pedagogisk planering ska användas som arbetsredskap. Det innebär att man fokuserar på att konkretisera och tydliggöra målen och kunskapskraven för eleverna. Under läsåret fortsätter kompetensutvecklingen med Skola 2011, fokus detta år är bedömaröverensstämmelse och formativ undervisning och bedömning. Genom att tydliggöra målen för eleverna ökar också möjligheten för elevernas inflytande över sin egen lärsituation. Eleverna ska lära sig att diskutera, argumentera och utveckla sitt eget ställningstagande. Entreprenörskap i skolan ska vara ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Den individuella utvecklingsplanen ska stimulera till elevens lärande och utveckling. Elevens delaktighet i upprättande av denna är därför mycket viktigt. Utvecklingssamtal och regelbundna samtal med klasslärare/mentor ger också ökat inflytande på det individuella planet. Elevens ska utöver detta ges många andra tillfällen till inflytande över sitt eget lärande. Exempel på tillfällen är klassråd, elevråd, matråd, miljöråd, samt olika utvärderingar av undervisningen. Eleverna ska också ha möjlighet att påverka hur deras individuella mål ska genomföras och följas upp bl a genom mentorssamtal. För de elever som har behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas. Detta görs i samråd med elev, lärare och förälder. Åtgärdsprogrammet ska vara konkret och utvärderingsbart. Fritidshemmet erbjuder en annan form av lärande där barnen får möjlighet att utvecklas på andra sätt än i förskoleklass och skolan. Aktiviteterna på fritidshemmet utgår från Lgr 11, framförallt kapitel 1 och 2. Uppföljning: Utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram följs upp systematiskt och regelbundet. Måluppfyllelsen mäts vid ett tillfälle per termin. Eleverna och lärarna utvärderar arbetet efter uppsatta mål. Enkäter, t.ex. attitydundersökningar. Personalens årliga utvärdering 10

11 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Förändring av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan För att nå full måluppfyllelse gällande kunskapsmålen är det viktigt att eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola. Det är också av största vikt att det finns arbetsro i klassrummet. Diskussioner förs regelbundet om vad som är en god arbetsmiljö. Förhållningssätt och bemötande diskuteras regelbundet på skola och på fritidshem. Skolans likabehandlingsplan ska vara ett levande dokument som ska vara känt av all skolans personal, elever och föräldrar. De förebyggande åtgärder som finns i denna plan är något som skolan arbetar aktivt med. Skolan har kamratmedlare från åk. 4 och åk. 5. Deras uppgift är att tillsammans med personal verka för en trygg miljö och finnas ute på rasterna och vara extra ögon och öron. Eleverna ska i slutet av läsåret svara på den årliga utvärderingen som tar upp trivsel, trygghet, förtroende för vuxna, arbetsro, skolans mål, elevmedverkan samt likabehandling. Elevernas svar analyseras av skolledningen och skolans personal. Eventuella åtgärder vidtas. Även fritidshemmet ska utvärdera trivsel och trygghet vid läsårets slut. Personalen på skolan ska regelbundet utvärdera verksamheten. Mer omfattande utvärderingar sker vid terminsslut. Denna utvärdering gäller kompetensutveckling, skolutveckling, trivsel, arbetsro, bemötande, måluppfyllelse, likvärdig bedömning, mentorskapet, genus och jämställdhet samt elevinflytande. När eleverna börjar i förskoleklass får de en fadder i årskurs 3. Eleverna följer varandra under 3 år. När de sedan börjar i årskurs 3 blir de i sin tur faddrar till dem som börjar förskoleklass. Arbetet syftar till att eleverna ska lära känna varandra och att de yngre eleverna ska känna sig mer trygga på skolan. Uppföljning: Årliga elevenkäter Årlig personalenkät Föräldraenkät Elevens inflytande på undervisningen ska öka jämfört med föregående år. Elevernas uppfattning mäts genom attitydundersökningen i skolan. Elevens delaktighet i planering, genomförande och utvärdering är mycket viktig. Detta för att eleverna ska känna sig delaktiga och motiverade i sitt skolarbete. Utvecklingssamtal och regelbundna samtal med klasslärare/mentor ger också ökat inflytande på det individuella planet. Eleven ska utöver detta ges många andra tillfällen till inflytande över sitt eget lärande. Exempel på tillfällen är klassråd, elevråd, matråd, miljöråd, samt olika utvärderingar av undervisningen. Eleverna ska också ha möjlighet att påverka hur deras individuella mål ska genomföras och följas upp bl a genom mentorssamtal. 11

12 Arbetet med LPP gör att målen blir tydliga för eleverna och att arbetet följs upp kontinuerligt. Det ökar elevernas inflytande på undervisningen när de ser syftet med undervisningen. Efter varje temaområde görs en utvärdering i enkätform som ger pedagogerna möjlighet att ta tillvara elevernas synpunkter i undervisningen. Minst 2 gånger per termin görs liknande enkätutvärdering av lektioner. Studieteknik är en viktig del för att lära eleverna att ta eget ansvar över sitt lärande. Skolans personal ska träna eleverna i detta. Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Förändring av antalet skolor och förskolor som genomför genuspedagogiskt utvecklingsarbete Genuspedagogiken handlar bl.a. om attityder och fördomar och det är viktigt att skolan tar upp denna aspekt i undervisningen. Det är också viktigt att skolans personal kan synliggöra genusfrågorna i det dagliga arbetet. I klassrumsperspektivet ska pedagogerna arbeta så att stereotypa könsroller motverkas och att elevernas lärandemiljö optimeras oavsett kön. På skolan och på fritidshemmet ska man arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pojkar och flickor skall ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Vid inköp av litteratur och annat material ska det granskas enligt jämställdhets- och mångfaldsperspektivet. På skolan finns en grupp pedagoger som har ansvar för att hålla sig uppdaterade kring material om genusfrågor. De ansvarar också för att förmedla denna information till övrig personal. En av punkterna på dagordningen för konferenser är information från skolans olika grupper däribland genusgruppen. På skolan finns en Likabehandlingsplan som utvärderas och görs om varje år. Uppföljning: Årliga elevenkäter Årlig personalenkät Föräldraenkät Diskussioner i arbetslagen Antalet certifierade förskolor och skolor med Grön Flagg samt antalet där processen har startat ska öka jämfört med föregående år. Egen mätning Skolan har påbörjat arbetet med Grön Flagg. De områden vi kommer att arbeta med under 2012 är bl. a mer rörelse i vardagen, fadderverksamhet och sortering av papper i klassrummen. 12

13 Skolans miljöråd, där representanter från varje klass är med, kommer att arbeta med Grön Flagg för att skapa en förankring i klasserna. Personalrepresentanterna förankrar arbetet med övrig personal på skolan. Uppföljning: Utvärdering av arbetet sker vid terminsslut. Alla medarbetare ska omfattas av de planerade kompetensutvecklingsinsatserna. Redovisning av policys, riktlinjer och generella kompetensutvecklingsplaner. Antal aktiviteter, antal deltagare. Kompetensutvecklingen kommer att ha tyngdpunkt på följande område under Fortsatt implementering av Lgr 11 och den nya skollagen. Innefattar både förskoleklass, skola och fritidshem. Formativ bedömning Entreprenöriellt lärande Stadsdelsövergripande ämneskonferenser och likvärdig bedömning Lärarlyftet Matematikutvecklingsprojekt med Britt-Louise Teglander Svenska som andraspråk Monbijouskolans förskola mål Förskolan ska erbjuda en trygg och pedagogisk miljö där personalen har tid att se varje barn och dess unika behov. Förändringen av personaltätheten i förskolan Monbijouskolans förskola är en liten förskola med två avdelningar. På varje avdelning arbetar tre heltidsanställda pedagoger med 17 respektive 18 barn. Den lilla förskolan gör det möjligt att se varje enskilt barn. Pedagogernas uppgift är att tillgodose det enskilda barnets möjligheter till utveckling. För detta arbete finns grundläggande rutiner på förskolan. Då förskolan är relativt nystartad förändras både rutiner och det pedagogiska innehållet i takt med barnen blir äldre. Varje barns utveckling dokumenteras och följs upp bl.a. på utvecklingssamtal med förälder en gång per termin. Förskolan arbetar Reggio Emilia och Montessori inspirerat för att varje barn ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. För att utveckla barnens språk är det en daglig strukturerad dialog mellan pedagoger och barn där man tränar benämning av saker och ting, beskrivningar och att utveckla sitt talspråk till tydliga meningar. Språket utvecklas också med hjälp av sånger, rim, ramsor och tema. Barnen uppmuntras att våga sjunga och göra rörelser på samlingen. 13

14 Förskolan använder sig av ett arbetsmaterial som heter START för att arbeta med att träna barnen i att visa och läsa av andras känslor. Vid konflikter tar pedagogerna barnen åt sidan och diskuterar händelseförloppet (stöttar och tröstar.) Detta sker efter barnens ålder och mognad. Pedagogerna är goda förebilder för barnen. Vi arbetar för att de stora barnen ska hjälpa de mindre på olika sätt. Barnen tränas i att bli självständiga bl a vid matsituationen, blöjbyten och vid på.- och avklädning. De uppmuntras också att ta initiativ till egen sysselsättning genom att ta fram t ex pussel, papper, pennor, bilar, dockor, böcker mm. Förskolan arbetar aktivt med att få ett gott samarbete med föräldrarna. Ett sätt att visa föräldrarna vad barnen gör under dagen är att arbeta med dokumentation t ex fotografier. Detta hjälper också barnen att komma ihåg vad de gjort och kan bli ett språkutvecklande samtalsämne. Uppföljning: TRAS tidig registrering av språkutveckling (observations material) Observationer Dokumentation Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Förändring av antalet skolor och förskolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete. Genuspedagogiken handlar bl.a. om attityder och fördomar och det är viktigt att barnen redan vid tidig ålder möts av pedagogisk personal som arbetar utifrån ett genusperspektiv. Förskolan ska erbjuda en miljö för lek och utveckling fri från stereotypiskt könstänkande. Denna aspekt ska genomsyra vid inköp av litteratur och lekmaterial. Personalen på förskolorna ska ha regelbunden planeringstid Mätning av antalet förskolor som har regelbunden planeringstid. Planeringsarbetet på förskolan sker både individuellt och i grupp. Varje pedagog har enskild planering under veckan. Beroende på arbetsuppgifter och utbildning varierar den enskilda planeringstiden. Varje avdelning har möjlighet att planera tillsammans en gång i veckan. Planeringstiden är schemalagd. 14

15 Alla barn som har rätt till modersmålsstöd i förskolan och skolan ska få det. Mäts via modersmålsenheten den 15 oktober. De barn på Monbijouskolans förskola som har anmälts till modersmålsstöd har fått det under läsåret 11/12. Vi förutsätter att det kommer att fungera likadant under höstterminen. Antalet certifierade förskolor och skolor med Grön Flagg samt antalet där processen har startat ska öka jämfört med föregående år. Egen mätning Arbetet med Grön Flagg har påbörjats. De områden vi kommer att arbeta med under 2012 är hälsa, där rörelse och mat ingår, samt fortsätta med papperssortering. Alla medarbetare ska omfattas av de planerade kompetensutvecklingsinsatserna. Redovisning av policys, riktlinjer och generella kompetensutvecklingsplaner. Antal aktiviteter, antal deltagare. Kompetensutvecklingen på förskolan 2012 kommer att fokusera på det fortsätta arbetet med den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö-98. Under året kommer även utbildning ges på hjärt- och lungräddning samt första hjälpen. 15