Vård- och omsorgsnämnden, Äskanden/Förslag enligt nämndsbeslut

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämnden, Äskanden/Förslag enligt nämndsbeslut Budget 2013, plan Blankett 1, 2013 Uppdrag Ett självständigt och gott liv Vård- och omsorgsnämndens uppgift är att äldre och funktionshindrade ska ges förutsättningar att leva ett självständigt och gott liv. Alla som får stöd från kommunen har möjlighet till inflytande över hur stödet utformas. Detta följs upp i nämndens kvalitetssystem varje år. Nära invånare i Östersunds kommun får efter biståndsprövning stöd i form av hemtjänst och/eller hemsjukv ård. Därtill kommer dry gt 800 personer på särskilt boende. Dry gt 400 kommuninv ånare med f unktionsnedsättning har med stöd av rättighetslagstiftning bostad med särskilt service för vuxna så kallat LSS-boende. Dessa insatser är oftast livslånga. Utmärkande för verksamheten är snabba f örändringar när det gäller människors behov av stöd. Det ger stora variationer i resursbehovet vilket i sin tur kräver en mycket flexibel och effektiv organisation. Östersunds äldreomsorg uppv isar idag riksgenomsnittliga resultat i kvalitetsmätningar, brukarundersökningar och öppna jämförelser. Strategin f ör att kunna höja kvaliteten samtidigt som nämnden minskar sina kostnader är fortsatt fokus på att utveckla organisation, administrativa processer, arbetsmetoder och f örhållningssätt. Nämnden är övertygad om att f örebyggande arbetet i längden leder till ett bättre liv f ör v åra brukare samtidigt som nämndens kostnader minskar. Politiska direktiv för budget 2013 Bokslutet 2011 v isade på ett kraftigt underskott för nämnden. Resultatet av den genomlysning av nämndens ekonomi som slutfördes i maj 2012 v isar ett antal olika områden där det finns potential att minska kostnaderna. Nämnden kommer bland annat att analysera om verksamheten har den mest optimala och effektiva organisationen f ör sitt uppdrag. För att klara av de ekonomiska utmaningarna men också den ökade efterfrågan krävs ett kontinuerligt f örändringsarbete som ska präglas av korta beslutsv ägar, en ökad delaktighet och ansvarstagande som bidrar till nytta för medborgarna. Vidare kommer en öv ersy n av biståndsriktlinjerna att genomf öras. Målet med översynen är att v ård- och omsorgsnämnden skall erbjuda sina brukare ett v älbalanserat utbud av insatser som möter både indiv idens och kollektiv ets behov. Valf rihet (LOV) inf örs i hemtjänsten, v ilket ger fler entreprenörer möjlighet att driva verksamhet och en ökad valfrihet för brukarna. Ersättningssystemet ska dock utformas på så sätt att det rehabiliterande f örhållningssättet även fortsättningsvis ska genomsyra verksamheten. Vi vill också kunna av göra i vilken f orm välf ärdsv erksamheterna bäst ska bedriv as. Vi bevakar därf ör ev entuella förändringar i lagstiftningen som skulle kunna ge stiftelser, kooperativ och ideella f öreningar ny a möjligheter. Förvaltningen kommer under 2012 att utreda förutsättningar och lämna f örslag till utf ormning av ett v alfrihetssystem. Under 2013 står två nya särskilda boenden på Skogsbruksvägen klara för inflyttning. Nämnden kommer att upphandla det andra av dessa ny a boenden.

2 Utveckling av verksamheten Verksamhetens mål på väg mot v isionen om ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund. Inriktningsmål Demokratiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle Tillgång/tillgänglighet MEDBORGARE I BEHOV AV VÅRD OCH OMSORG FÅR ÖKAD LIVSKVALITET GENOM ETT VARIERAT OCH ANPASSAT STÖD OCH INDIVIDUELLA INSATSER MED RÄTT OCH GOD KVALITET. ÖSTERSUNDS KOMMUN ÄR TILLGÄNGLIG OCH MEDBORGARE HAR KUNSKAP OM VILKEN FORM AV STÖD OCH TYP AV INSATSER SOM ERBJUDS. Effektmål Tid f rån ansökan till erbjudande f ör äldreboende med heldy gnsomsorg ska i genomsnitt v ara högst 35 dagar. För personer som beviljats boende enligt LSS är v äntetiden högst tolv månader. Vård- och omsorgsf örvaltningen är en av landets 10 f rämsta kommuner avseende förmågan att erbjuda sina brukare ett v älbalanserat utbud av insatser. Antalet friv illiginsatser i v erksamheten skall öka jämf ört med Inrikningsmål Mått Antal dagar i genomsnitt. Antal personer som väntat längre än tolv månader. Östersunds ranking i Kostnad Per Brukare (KPB). Antal f rivilliginsatser under 2013 jämfört med (En kartläggning genomf örs under hösten 2012) Bemötande/inflytande BRUKARE OCH NÄRSTÅENDE BEMÖTS PÅ ETT RESPEKTFULLT SÄTT OCH HAR INFLYTANDE I PLANERING OCH UTFORMNING AV STÖD OCH INSATSER. Effektmål Kommunens resultat i Öppna jämförelser avseende det sammanräknade v ärdet Nöjd Kund Index ska v ara 5 enheter bättre än genomsnittet f ör riket. (målet kan komma att anpassas till hur socialsty relsens brukarundersökning 2013 utf ormas) ÖKAT NÖJD INFLYTANDE INDEX I SCB:S MEDBORGARUNDERSÖKNING. Värdet ökar jämf ört med 2011 med 2 % - enheter. Mått Resultat i Öppna jämf örelser 2013 Resultat i SCB:s medborgarundersökning erade aktiviteter: Öppna beredningsmöten för allmänheten genomf örs inför kommunala pensionärsrådets fyra sammanträden. Alla nämndssammanträden skall vara öppna (sekretessärenden undantagna). Kommunfullmäktiges inriktningsmål ARBETSMILJÖN PÅ KOMMUNENS ARBETSPLATSER ÄR STIMULERANDE OCH FRÄMJAR HÄLSA, TRIVSEL OCH ARBETSGLÄDJE. Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %. Effektmål Sjukf rånv aron öv erstiger inte 6,0 % av tillgänglig ordinarie arbetstid. Andelen långa sjukf all minskar med minst 10 % jämf ört med Andelen tid utf örd av timv ikarier ska minska med 10 % jämfört med 2012 Antalet timvikarier ska minska. Mått Andel sjukfrånv aro Antal långtidssjuka. Andel timvikarier av totalt arbetad tid. Antalet timvikarier jämfört med 2012.

3 Antalet övertidstimmar skall minska med minst 10 % jämf ört med Antalet delade turer inom hemtjänst och särskilt boende skall minska med minst 5 % jämfört med Antal öv ertidstimmar. Antal delade turer. ÖSTERSUNDS KOMMUN UPPFATTAS SOM EN ATTRAKTIV ARBE TSGIVARE SOM ERBJUDER UT- VECKLINGSMÖJLIGHETER OCH GODA ARBETS- OCH ANS TÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN. Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) bibehålls eller förbättras jämfört med värdet Effektmål Medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) ska f örbättras jämfört med v ärdet Andelen medarbetare som upplever att de har goda/mkt goda möjlighet att påv erka verksamheten skall öka jämfört med resultatet i Medarbetarundersökningen Mått NMI-v ärdet Andel medarbetare som upplever att de har goda/mkt goda möjligheter att påv erka verksamheten i Medarbetarundersökningen. Kommunfullmäktiges inriktningsmål ÖSTERSUNDS KOMMUN HAR ARBETSPLATSER SOM PRÄGLAS AV MÅNGFALD OCH DÄR ALLA MEDARBETARE VÄRDERAS LIKA. Kommunövergripande effektmål: Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med År 2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i Östersunds kommun. Effektmål Alla tillsvidareanställda medarbetare erbjuds v alfri sysselsättningsgrad. Andelen tillsvidareanställda män inom Vård- och omsorgsf örvaltningen ökar med minst två procentenheter jämf ört med 2012 Andelen tillsvidareanställda med utomnordisk bakgrund ska vara minst 6 %. Mått Andel tillsvidareanställda medarbetare som erbjudits v alfri sysselsättningsgrad. Andel tillsvidareanställda män. Andel tillsvidareanställda med utomnordisk bakgrund. Ekologiskt hållbart samhälle Kommunfullmäktiges inriktningsmål ÖSTERSUND ÄR FOSSILBRÄNSLEFRITT OCH ENERGIEFFEKTIVT Vård- och omsorgsnämndens effektmål Vid all ny byggnation som nämnden beställer ska en sträv an v ara att uppnå Guldniv å enligt normen Bygga Bo. Bilar som ny anskaffas ska v ara miljöbilar. Alla undantag ska motiv eras. Kommunfullmäktiges inriktningsmål Andel ny producerade by ggnader som uppnår Guldniv å. Avvikelser från Guldnivån ska rapporteras årligen. Andel miljöbilar av nyinköpta fordon. INOM RAMEN FÖR EN HÅLLBAR, TRYGG OCH SÄKER LIVSMILJÖ MINIMERAS RISKER FÖR FÖRORE- NINGAR AV VATTENDRAG OCH SJÖAR AV BETYDELSE FÖR DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING OCH ÅT- GÄRDER FÖR MINSKAD SÅRBARHET FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN VIDTAS. Vård- och omsorgsnämndens effektmål Anv ändningen av märkningspliktiga kemikalier inom v erksamheten ska minska med minst 30 % (kan gälla både anv änd mängd och antal produkter) genom att öka medv etenheten. Nyckeltal Antal kemikalier uppf örda på kemikalief örteckningen alternativt förbrukad mängd.

4 Beskrivning av verksam heten Ekonomiskt utgångsläge Fullmäktiges rambeslut i mars 2012 innebär tillskott och av drag enligt tabellen nedan. Område Genom att Pågående sedan januari 2012 Säker kostnadsminskning? 1-3 (3=säker) Översyn schemaläggning 3-3 systemet borttaget 1,5 1,5 1,5 3 Använda Laps Care fullt ut 4,0 4,0 4,0 2 Valfria sysselsättningsgrader Ökad flexibilitet i org/ Resurser efter behov 2,0 2,0 2,0 3 Timvikarier Använd Bemanningsenheten fullt ut 3,0 4,0 4,0 3 Uppföljning av biståndsbeslut Får brukare/utförare rätt stöd/ersättning? 1,0 1,0 1,0 3 Hemrehabilitering2.0 (Uppgradering) 1,0 2,0 2,0 2 Nya fokusområden from maj 2012 Betalningsansvar/Viten Takta utfasning av befintliga boenden mot behov 2,0 2,0 2,0 3 Översyn av biståndsriktlinjer Titta på andra kommuner 10,0 12,5 15,0 3 Fortsatt evidensbaserat förebyggande fokus Kartläggning av rättsläget Politiskt beslut vid förändringar Nytt ersättningssystem LSS Efter kartläggning 2012 finns möjlighet 3,0 3,0 3,0 2 Insatsmix (Rätt stöd) Erbjud Säbo till brukare med omfattande behov 3,0 3,0 3,0 1 Upphandling Säbo Ev. kommer ytterligare ett Säbo konkurrensutsättas. 2,0 2,0 2,0 3 Organisationsöversyn Samla Ansvar-Resurser-Befogenheter 5,0 5,0 5,0 2 Ändamålsenlig och effektiv organisation Temporära åtgärder Prestationsbaserade statsbidrag Undvikbar Slutenvård (325 mkr 2012) 8,0 8,0-2 Farliga läkemedel - 10 %( 2012 = 325 mkr) Brytpunktssamtal (50+20 mkr) Senior Alert > 70 % ( mkr) BPSD ( mkr) Psykisk funktionhindrade (870 mkr/år tom 2016) Värdegrundsgarantier (670 tkr om vi gör det vi lovat) Extern projektfinansiering 5,0 5,0 5,0 1 Demensutveckling Europeiska äldreåret (ESF) Utvecklingsarbete Psykiska funktionshinder SAMJAMT Summa 50,5 55,0 49,5

5 Budget "Befintlig verksamhet" = 2012 års verksamhet i 2013 års pris Sänkt po till 38,46% Sparkrav Sparkrav Verksamhetsförändringar i förhållande till 2012: Äldre o handikappoms, demografiska Äldre o handikappoms, demografiska Utökning Lss-boende Utökning Lss-boende Daglig verksamhet Lss Daglig verksamhet Lss Ändrad budgetprincip LSS Ändrad budgetprincip LSS Särskilda boenden Ram för 2013 och plan för , 27 mars 2012 Sammantaget innebär detta ett besparingsbeting på 32 miljoner kronor jämfört med 2012 års budget. Till detta ska läggas att prognosen för 2012 års resultat per den 30 april v isar på ett underskott om ca 13 miljoner kronor. Beroende på hur brukarbehoven inom äldreomsorgen utvecklar sig måste därför de åtgärder som föreslås ha en samlad effekt på minst 40 miljoner kronor Tillskott o besparingsbeting Mnkr ack värden i 2013 års prisläge Besparing utlagd i års flp Tillskott o minskade besparingar Besparing i budgetdirektiv Netto Sparförslag Sammanställningen ovan är en översiktlig bedömning av möjliga kostnadsminskningar. I bilaga 1:1 f inns korta f örklaringar till respektiv e belopp samt en bedömning öv er hur säker respektive kostnadsminskningspost är. Tillkommande behov som ramtillskott begärs för Prognostiserat behov av ytterligare LSS-bostäder för åren År Antal brukare Beräknad kostnadsökning (netto) ,2 mnkr ,5 mnkr ,5 mnkr Ytterligare brukare i behov av dagligverksamhet (prognos) År Antal brukare Beräknad kostnadsökning (netto) ,7 mnkr ,1 mnkr ,1 mnkr Behov av ramtillskott (mnkr) Fler brukare med behov av särskilt stöd vuxna LSS-bostad (utöver befintlig ram) 5 14 Fler brukare med behov av särskilt stöd vuxna LSS daglig verksamhet (utöver befintlig ram) (I bef intlig ram finns medel som bedöms täcka behov en f ör 2014.) 1 Förv altningen har beskrivit behov en i det underlag som låg till grund för baskalky len. Däri ingår utöver de ov an angiv na behov en bland annat ökade behov för yngre funktionshindrade som ej omfattas av LSS. Socialstyrelsens förslag på

6 riktlinjer avseende bemanning i äldreboende kommer med nuv arande utformning medföra kostnadsökningar i storleksordningen mnkr/år. Förslaget är när detta skrivs ute på remiss. LSS Vård- och omsorgsnämnden beräknas vid utgången av 2012 ha totalt 69 LSS-bostäder, som ger stöd och serv ice till dry gt 400 personer med beslut om bostad med särskild service f ör v uxna. Nämnden ansv arar äv en f ör daglig verksamhet LSS och daglig sysselsättning SoL äv en denna verksamhet omf attar dry gt 400 personer. För att tillgodose ett ökat behov av LSS-bostäder har nämnden f ått ett ramtillskott f ör f em LSS-bostäder under Bedömning är att minst fyra av dessa LSS-bostäder kommer att starta under Nämnden har även förtätat redan bef intliga LSS-bostäder med en lägenhet. Effektmålet är en väntetid på max tolv månader. Den 30 april 2012 hade fem personer v äntat mer en 12 månader på en LSS-bostad. Den som v äntat längst utan att f å erbjudande hade då väntat 14 månader. I kommunen f inns det för närvarande ca 100 personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken, varav 13 har kommunen som utf örare. Insatsen f inansieras delv is genom assistansersättningen som försäkringskassan ansvarar för. Kommunen sv arar f ör sjuklönekostnader och de första tjugo timmarnas assistans v arje v ecka f ör samtliga 100 personer. När det gäller elevhemmen i Östersunds kommun bistår v i öv riga kommuner i länet med platser utifrån Lagen om stöd och service (LSS) bostad med särskild service f ör barn och ungdom. Från och med läsåret 2012/2013 kommer behovet av elev hemsplatser att minska i sådan grad att det är möjligt att lägga ner ett elev hem. Det innebär att det finns åtta (8) elev hem i Östersund med totalt 44 platser under läsåret 2012/2013. Ökat antal brukare med behov av LSS-bostad och Daglig verksamhet Den 30 april 2012 väntade 25 personer på en LSS-bostad. Vård- och omsorgsförv altningen förutspår även under 2013 f ortsatt inf löde av ansökningar om LSS insatser. En grupp med brukare som bidrar till denna ökning är personer med Aspergers sy ndrom vilket delvis kan f örklaras med en ökad diagnostisering. Östersund är också ett attraktivt bosättningsalternativ för ungdomar som slutar gymnasiesärskolan. Under gymnasieåren har ungdomarna ofta hunnit rota sig i Östersund varf ör de också ofta v äljer att stanna kvar även efter det att gymnasiestudierna är klara. Elever som slutar gymnasiesärskolan År Östersund Övriga kommuner Totalt Prognostiserat behov av ytterligare LSS-bostäder för åren År Antal brukare Beräknad kostnadsökning (netto) ,2 mnkr ,5 mnkr ,5 mnkr Antal brukare i behov av dagligverksamhet (prognos) År Antal brukare Beräknad kostnadsökning (netto) ,7 mnkr ,1 mnkr ,1 mnkr Personlig assistans Försäkringskassan har de senaste åren genomf ört en f örändring i bedömningen av grundläggande behov Den f örändrade bedömningen har resulterat i att f ler brukare bedöms ha grundläggande behov understigande 20 timmar i v eckan. Antal brukare med biträde av personlig assistent, där kommunen har hela kostnadsansvaret, fortsätter att öka. Sannolikt kommer Försäkringskassans omprövningar att leda till att ytterligare brukare bedöms ha ett grundläggande behov som understiger 20 timmar i v eckan. Troligtvis kommer därmed kommunens kostnader att öka f ör dessa brukare. Socialpsykiatri Vård- och omsorgsnämndens insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar är de som f inns tillgängliga enligt Lagen om stöd och service till v issa f unktionshindrade (LSS) eller de insatser som är utformade f ör äldreomsorgen inom Socialtjänstlagen (SoL). Idag har nämnden identif ierat 90 personer med psykiska f unktionsnedsättningar som har insatser v ia SoL och/eller LSS. Den f aktiska siffran är dock troligen högre. Dessutom har fler brukare en svår, komplex och akut problematik.

7 I - med Östersund - jämförbara kommuner finns personer från målgruppen som har stöd f rån kommunens socialpsykiatri samt personer som har insatsen boendestöd. I Öppna jämf örelser 2011 lev de Östersunds kommun inte upp till någon av frågeställningarna gällande Stöd till personer med psykiska f unktionsnedsättningar. Socialpsykiatrin har mot bakgrund av ovanstående behov av fortsatt utv ecklingsarbete under På sikt kommer detta utvecklingsarbete att leda till ett bättre och mer självständigt liv för personer med psykiska f unktionshinder. Sannolikt kommer också kommunens kostnader f ör denna målgrupp att kunna minska. Under de f örsta åren av aktivt utvecklingsarbete är det dock troligt att kostnaderna kommer att kunna öka något. Hemtjänst/hemsjukvård Personer som bor hemma i ordinärt boende och behöver hjälp och stöd för att klara v ardagen kan f å hemtjänst. Med hjälp av hemtjänsten ska det bli lättare att bo kv ar och känna trygghet i det egna hemmet. Nära invånare i Östersunds kommun får efter biståndsprövning stöd i form av hemtjänst och/eller hemsjukvård. Hemtjänst innebär att en person kan f å hjälp med t.ex. personlig omvårdnad, servicetjänster, anhörigav lösning, matdistribution, ledsagning och try gghetslarm. Personlig omv årdnad innebär att en person kan få hjälp med att duscha, klä på sig, hjälp med måltider och ta mediciner. Serv icetjänster avser hjälp med att städa, handla, tv ätta kläder och andra sysslor i hemmet. Serv icetjänster bev iljas i regel upp till 8 timmar per månad. Under årets första fyra månader 2012 låg det totala behovet av hemtjänstinsatser of örändrat kv ar på ca timmar/månad. Behov et av hemsjukv ård påv erkas av bland annat länssjukv årdens kortare v årdtider. Vid den genomlysning av Vård- och omsorgsförv altningen som PwC nyligen presenterat så framgår att Östersunds kommun har mer än dubbelt så höga kostnader för hemtjänst inom kategorin Övrig hemtjänst. Denna kostnadspost kommer att analyseras djupare under sommaren 2012 för att därefter leda till nödv ändiga utvecklingsarbeten. Vid den årliga genomgången av Kostnad per Brukare (KPB) framgick att Östersunds kommun under 2011 har haft en kraftig ökning av antalet brukare med stora behov. Nämnden delar den analys som Pwc och KPB har gjort: En öv ersy n av biståndsriktlinjerna behöv er genomf öras. Översynen av nämndens biståndsriktlinjer kommer att pågå under hösten 2012 och beräknas f å effekt under Eventuella f örändringar i riktlinjerna kräver nya politiska beslut. Nämnden avser vidare att arbeta f ör att de brukare som idag har omf attande insatser av hemtjänst även erbjuds stöd i form av Särskilt boende som ett attraktivt alternativ. Ersättningen som nämnden betalar till utf örarna är indelade i tre olika nivåer: Nivå 1; 1-25 timmar/ månad, Nivå 2; timmar/månad Niv å 3; timmar/månad. Timmar öv er 225 timmar per månad ersätts med en timersättning efter förhandling i v arje enskilt ärende. Utveckling volymer timmar totalt Hemtjänst/hemsjukvård timmar per nivå över 225 nivå3 nivå2 nivå apr-10 jun-10 aug-10 okt-10 dec-10 feb-11 ap r-11 jun-11 aug-11 okt-11 dec-11 feb-12 apr-12

8 Utförare av hemtjänst/hemsjukvård Ca 25 % av v erksamheten inom hemtjänsten är konkurrensutsatt. Utöver kommunen så bedriver Attendo Care AB som v erksamhet på fyra hemtjänstområden i centrala Östersund. Förenade Care AB har avtal på ett hemtjänstområde och Omsorgskooperativet Brännagården utf ör hemtjänst i Högarna med omnejd. Anhörigstöd Det är många anhöriga som ger stöd och v årdar en nära anhörig person i hemmet. Kommunen har en anhörigkonsulent som arbetar med anhörigfrågor. Anhörigstöd ges i f orm av olika informationsinsatser till anhöriga v ia inf ormationsbrev och inf ormationsmöten. I samv erkan med föreningar och olika organisationer hålls anhöriggrupper. Andra former av insatser är stöd till anhöriga via hemtjänstinsatser, av giftsf ri av lösning i hemmet upp till 10 timmar i månaden och planerad v istelse på korttidsplats. Drop In på Solberg är en mötesplats där anhöriga tv å dagar per v ecka kan lämna sin anhörige en stund för att t ex uträtta ärenden. Det finns f ortf arande många anhöriga som saknar stöd f rån kommunen. Kostnader till landstinget för utskriv ningsklara. För personer som är kvar på sjukhuset och har bedömts v ara utskrivningsklar har kommunen ett betalningsansv ar till landstinget f ör v arje dy gn personen är kv ar på sjukhuset. Beloppet för 2012 v ar dry gt kronor per dy gn. Prognosen f ör 2012 pekar mot en kostnadsminskning på minst 2 mnkr på helår jämfört med budget. Nämnden kommer att fortsätta arbeta aktivt f ör att länssjukv ården skall kunna använda sina vårdplatser till patienter som än bättre behöv er dem - samtidigt som kostnaderna för betalningsansv ar därmed kan minska ytterligare under Servicetjänster enligt LOV (Lagen om v alfrihet) Brukare som har servicetjänster omf attas av valf rihetssystemet. Servicetjänster innebär att en brukare f år ett biståndsbeslut om insatser upp till 8 timmar per månad i form av städning, tvätt, inköp och f ixartjänster. Brukaren får välja vilken utf örare som ska utf öra tjänsterna och är de inte är nöjd med utföraren, har de rätt att v älja en ny utf örare. De planerar tillsammans med utföraren hur ofta och vad de v ill ha hjälp med inom ramen f ör servicetjänsterna. Valf rihetssystemet har v arit i drift sedan april 2010 och det är för närvarande tio (10) godkända utförare av serv icetjänster. Det är både stora vårdf öretag och små enmansf öretag. Det är f å brukare som byter till en annan utförare. Det är f rämst nya brukare som väljer andra utförare än kommunen. Portionsmat Östersund har ett system f ör portionsmat som är unikt i Sverige. Sedan april 2010 sker lev erans tv å gånger per v ecka och brukarna kan v älja mat från tre olika lokala kök v id samma lev erans. Distributionen sköts av Jemttransport AB/ Matgubben på uppdrag av nämnden efter upphandling. Brukare, anhöriga och v erksamheten kan numera äv en beställa portionsmat v ia nätet. De kök som är godkända enligt LOV är Måltidsservice (kommunen), Carema AB och MR Husman. Brukare har v erkligen gjort nya val och många väljer nu mat från olika kök v id v arje beställning. Prissättningen är f ri och portionsmaten kostar f ör närv arande mellan kronor beroende på om det är vardagsmat eller festmat, äv en olika efterrätter och sallader kan beställas. Syftet med förändringen är att ge brukare v alfrihet att välja på f ler olika maträtter från olika kök v arje dag samt att brukare ska äta bättre och samtidigt få välja mat som de tycker om. Det har varit ett stort intresse från olika kommuner i landet hur valf rihetssystemet f ör portionsmat fungerar. Särskilt boende I särskilt boende f inns det drygt 650 lägenheter för permanent boende och 36 platser för korttidsvistelse. Under olika perioder anv änds lägenheter i särskilt boende både f ör permanent och korttidsvistelse beroende på behov och efterf rågan. Under 2012 har v äntetiden f ör att verkställa beslut om särskilt boende varit kort. Det innebär att en person har kunna erbjudas bostad ganska omgående. I dag har de som har beslut om särskilt boende högre krav på bostadens lokalisering i det geografiska området, utf ormning avseende lägenhetsyta, tillgång till utemiljö, balkong/uteplats än tidigare. Det är v anligare att brukare tackar nej till en liten lägenhet om m2. Det f inns ett antal lägenheter i det totala beståndet som är små. Många har mycket hjälpmedel och det blir trångt och dåligt med rörelseutrymme i små lägenheter. Erbjudande om särskilt boende är i hela kommunen men bosamordnaren f örsöker i möjligaste mån och vid tillgång på lägenheter tillmötesgå personers önskemål så långt det är möjligt. Mot bakgrund av att nämnden under 2013 startar två nya äldreboenden på Skogsbruksvägen så har nämnden beslutat att fasa ut det särskilda boendet på Frösöhöjden med 12 lägenheter. En långsiktig planering öv er kommunens särskilda boenden och LSS-bostäder har arbetats f ram. I denna plan ingår kommande satsningar på ny a boenden och där beskrivs också vilka boenden som idag inte lever upp till de kv alitetskrav som v åra boende har på sin bostad. Med utgångspunkt i denna plan kommer nämnden att kunna fatta strategiska beslut avseende avveckling, omby ggnation och ny produktion av särskilt boende och LSS-bostäder. Nationella prioriteringar avseende till exempel demensvård och möjlighet till parboende styr också nämndens v erksamhet.

9 Kvalitetsuppföljningar Nämnden fortsätter att genomföra systematiska kvalitetsuppföljningar/granskningar i verksamheten för särskilt boende och hemtjänst. Granskningarna ska ta reda på hur väl kv alitetskraven och avtalen med v ård- och omsorgsnämnden uppfylls. Granskningarna omfattar både intern och extern utf örare. Uppf öljningen sker genom intervjuer med vård- och omsorgspersonal, ledningsteam och biståndshandläggare. Kontroll av avvikelser, klagomål verksamhetsrapport samt olika system sker också. Brukare och anhöriga f år svara på en enkät om v ad de tycker f ungerar bra och vad som behöv er f örbättras. En viktig faktor är en närvarande och delaktig arbetsledning f ör att skapa en god kv alitet i verksamheten. En f örbättring inom området social dokumentation är att v erksamheten nu känner till och följer gällande rutiner och arbetsledningen är mer delaktig i processen än tidigare. Löpande anteckningar fungerar och arbetsledningen har börjat f öra anteckningar i den sociala journalen. På v issa områden fungerar rutinen att både personal och arbetsledning i stort sätt alltid medv erkar vid upprättandet av f örsta genomförandeplanen hemma hos brukaren. Områden som är kvalitetskritiska och där det vid granskningarna kommer f ram krav på åtgärdsplaner är främst inom f öljande områden: Hemtjänst: Förbättring av personalkontinuitet Social dokumentation Arbetet med genomf örandeplaner Att kontaktmannen träffar sin brukare minst en gång per v ecka I särskilt boende Social dokumentation Måltider Arbetet med genomf örandeplan Socialt innehåll. Kommentarer till arbetet med servicedeklarationer Vård och Omsorgsnämnden har tv å f ramtagna servicedeklarationer som gäller f rån 1 jan 2009, en för hemtjänst och en f ör särskilt boende inom äldreomsorgen. Inför 2012 har en aktiv itets- och tidsplan arbetats f ram som beskriv er hur nämnden ska ta fram och inf öra lokala v ärdighetsgarantier. Socialstyrelsen har beslutat att tilldela Östersunds kommun kronor under 2012 f ör detta arbete. De lokala v ärdighetsgarantierna ska leda till att det blir ty dligt för äldre personer, anhöriga och allmänhet vad de kan f örvänta sig av äldreomsorgen. De lokala v ärdighetsgarantierna ska utgå från den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen. Nämndens arbete med E-strategi och IT-plan Människor f örväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inf lytande genom digitala kontaktv ägar. E-strategi pekar ut tre övergripande mål Strategin har tre öv ergripande mål; Enklare v ardag f ör priv atpersoner och f öretag Smartare och öppnare f örvaltning Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Nämndens IT-f örändringsråd har ett övergripande strategiskt ansvar för att säkerställa att f örvaltningen bedriv er ett ändamålsenligt utvecklingsarbete i samklang med den nationella E-strategin. Nämnden avser äv en f ortsättningsv is att v ara en viktig part i det länsgemensamma utvecklingsarbete inom område Ehälsa som Regionf örbundet har samordningsansv aret för. Utv ecklingsarbetet inom E-hälsa blir en viktig delmängd av utv ecklingsarbetet inom den nationella E-strategin. IT-planen 2013 ska redovisa f örvaltningens sy n på verksamhetsutv eckling med hjälp av IT. IT-planen kommer att ta utgångspunkt i den e-strategi som håller på att utarbetas för Östersunds kommun där grunderna kommer från SKL: s strategi för e-samhället. Kundcenter Nämnden avser att vara en aktiv och viktig kugge i det kommungemensamma utvecklingsarbetet mot ett gemensamt kundcenter. Det är centralt att arbetet med ett gemensamt kundcenter går i takt med det utv ecklingsarbete som E- strategin innebär (se ovan) så att resurserna används på ett så effektivt sätt som möjligt. Ständiga förbättringar Ett prioriterat mål f ör nämnden är att andelen medarbetare som upplever att de har goda/mkt goda möjlighet att påv erka v erksamheten skall öka jämf ört med resultatet i Medarbetarundersökningen Nämndens ambition är att skapa en lärande organisation som har en god förmåga att uppmuntra och ta hand om innovativa lösningar på såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Åtgärder för att nå personalpolitiska mål

10 Sjukfrånvaro Nämnden kommer att ha sv årt att 2012 års mål på 6,0 %. Det finns därmed f ortf arande stora utmaningar avseende att skapa en god arbetsmiljö. Här ingår bland annat arbetet med schemaplanering, v alfri sysselsättningsgrad, flexibel och behovssty rd arbetsorganisation, riktade kompetensutv ecklingsinsatser samt f ortsatt utveckling mot en än mer ändamålsenlig och ty dlig organisation. Kompetensutv eckling Regionf örbundet samordnar ett antal länsgemensamma och nationellt prioriterade kompetensutv ecklingsinsatser där både kommuner och landsting erbjuds deltagande. Tre strategiskt v iktiga satsningar under 2013 är: Ev idensbaserad Praktik (7,5 poäng) Basutbildning psykiatri (7,5 poäng) Ledningskraft Utöv er ov anstående regionala/nationella satsningar kommer även den statliga Värdegrundsutbildningen som genomf örs av Umeå universitet att prioriteras under Ny a medarbetare ges kontinuerligt möjlighet att utbilda sig i Kontaktmannaskap. Det är ett interaktivt studiematerial som tar sin utgångspunkt i den nationella v ärdegrunden f ör äldreomsorg. Kontaktmannaskapsutbildningen ger en utv eckling av yrkesrollen där personalen ges ett ökat ansvar för planering, genomf örande och uppf öljning av v ård, omsorg och serv ice hos ett mindre antal brukare. Efter introduktionen ska enhetschef/biträdande enhetschef leda och organisera en fortsatt kompetensutv eckling. Kontaktmannautbildningen genomf örs inom samtliga verksamhetsområden. För att höja kompetensen gällande personer med psykiska f unktionsnedsättningar erbjuds ESL-utbildning. ESL står för Ett Självständigt Liv och är en ev idensbaserad metod som rekommenderas i de nationella riktlinjerna f ör psykosociala insatser v id schizof reni och schizof reniliknande tillstånd. ESL-pedagogiken lämpar sig äv en f ör andra personer med psy kiska f unktionsnedsättningar. Omvårdnadslyftet Omv årdnadslyftet är den utbildningssatsning som regeringen beslutat om med huv udsyfte att stimulera huvudmännens långsiktiga arbete med att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Utbildningen har utgått från kurserna i det nya vård- och omsorgsprogrammet GY 11. Målgruppen är v årdbiträden. För att göra det möjligt f ör tillsv idareanställd personal att få adekv at utbildning och gå omvårdnadsprogrammet utgår grundlön under praktikperioderna. Vård- och omsorgscollege Kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting har i ett samverkansavtal beslutat att samv erka i ett regionalt Vård- och omsorgscollege i Jämtlands län. Vård- och omsorgscollege innebär att utbildningsanordnare och arbetsliv samv erkar för att f örnya utbildningen inom omv årdnadsområdet. Ansökan om lokalt v ård- och omsorgscollege vid Jämtlands Gymnasium Palmcrantz i samverkan med arbetsliv et beräknas bli klar hösten Folkhälsa Åtgärder inom de strategiska utvecklingsområdena för folkhälsoarbetet. Prioriterade områden Minska tillgång och efterf rågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elev ers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser f ör unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre erade aktiviteter Personal på elevhem och LSS-bostäder erbjuds utbildning i drogprev ention. Samarbete med kommunens drogsamordnare samt Socialtjänsten f ör att samordna kommunens resurser. VoN s presidium och f örvaltningsledningen deltar i kommunens Främjandegrupp för ungdomar. Det uppskattade utvecklingsprojektet Mötesplatser för äldre permanentas. När det gäller ungdomar så kommer en kartläggning att genomf öras under hösten Med denna som utgångspunkt kommer strategiska satsningar på att utveckla befintliga och/eller skapa ny a mötesplatser att genomf öras. Lev ande indiv iduella planer där både barn och äldre varit delaktiga är en grundförutsättning för en v älfungerande verksamhet. Här har nämnden ambitionen att alla brukare skall ha en sådan plan. Fortsatt arbete med pensionärsråd och förtroenderåd. Resultat (Se bilaga)

11 Driftbudget/plan (2013 års prisnivå) Mnkr Budget 2012 Budget 2013 Intäkter Kostnader Kommunbidrag Resultat Beskrivning av investeringar Enligt nämndens plan för äldreboende ska tre objekt tillföras under perioden utöver de två som byggs i Torvalla. För närvarande utreds förutsättningarna för att ett av dessa ska byggas av kommunen och ett i samverkan med annan byggherre (vilket i så fall inte belastar kommunens investeringsbudget). Troligen kan byggandet av ett första objekt starta tidigast Investeringsbudget/plan (2013 års prisnivå) Mnkr Budget 2012 Budget LSS-boenden och verksamhetsutrustning 9,3 5,0 5,0 5, Äldreboende (ska ingå i Utf örarstyrelsens inv.budget) 65,0 Summa utgifter 9,3 5,0 70,0 5,0 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Carina Zetterström Ordf örande Lars Liljedahl Förv altningschef Budgetberedningens ändringar (2013 års prisnivå) Mnkr Budget Driftbudget Ram enligt Kommunfullmäktige beslut mars ,0 Demograf iska f örändringar äldre o f unktionshindrade -3,7-4,8 3,0 Kompetenshöjning +arbetskläder 10,0 5,0 0 Kommunbidrag 1 102, , ,6 (Motsv arar i löpande pris) (1 135,5) (1 166,0)