SVMF Höstmöte 17-18/ i Malmö

Transkript

1 SVMF Höstmöte 17-18/ i Malmö Inledning SVMF ordförande Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att även denna gång är vi närmare 70 talet deltagare med representation från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010, Johannesberg 2011, Göteborg 2012, 2013, 2014 och Det är det 12:e mötet efter Globen. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. SVMF består av 26 medlemsföretag, och totalt 59 anslutna medlemmar. SVMF är från i år medlemmar i ERF. Sedan 2 år tillbaka även medlemmar i BI. Viktiga frågor för SVMF Allt fler äldre i trafiken behöver bättre körledning Alla trafikanter bör möta samma budskap I Sverige I våra grannländer I Europa Körledning är viktigt i TS-arbetet Nollvisionen behöver bättre vägmarkering Bilarnas stödsystem behöver fungerande mitt -, körfält och kantlinjer (innebär funktion även när det är vått) Förutsättningar för sund konkurrens Kontroll bör ske enhetligt Metoden bör vara lika i hela Norden Konsekvenser av brister i funktion ska vara enhetliga Regler ska vara enhetliga och tolkas lika Kontroll av tillståndet bör ske årligen Måste omfatta hela vägnätet Problem för branschen idag Branschen är pressad ekonomiskt Riskerar att utvecklingen stagnerar Lägsta pris skapar problem Markeringarnas kvalitet på vägen är för låg Underhållet har för låg nivå Speciellt illa för funktion i vått väglag Behov av kompetensutveckling i alla led 1

2 Mittlinjer sänker hastigheten Att låta förare få in info om mittlinjer i bilen ger sänkt hastighet Test gjord av Björn Lidestam, VTI & LIU 48 studenter deltagare i simulatortest Studien presenterad för TRV, där man inte var klar över vem som hanterar frågan Helhetssyn på vägmarkering saknas i trafikverket Det är olyckligt att de tekniska och geometriska kraven hanteras i olika delar av Trafikverket. Markeringarnas synbarhet är beroende av såväl den tekniska nivån som den geometriska ytan. Därför bör det totala ansvaret för vägmarkeringar läggas på verksamhetsområde Underhåll där också den största kompetensen finns. Effekter av LDW Halvering av olyckorna Simon Sternlund, Trafikverket har analyserat trafikolyckor med Volvobilar perioden Analysen visar att LDW halverar mötes- och singelolyckorna på vägar med 70 km/tim och högre när vägmarkeringarna är synliga. Det innebär minskning med 30 döda årligen samt ett stort antal skadade. Maria Kraft (Tingvalls efterträdare) konstaterade på mötet om trafiksäkerhet i Tylösand i år, att måla mer är en av de viktigaste åtgärder man kan göra för bättre trafiksäkerhet och just för att möta fordonsteknikens behov. Aktuellt från Trafikverket i Sverige Jan-Erik Lundmark, TRV Organisation inom underhåll som sköter Vägmarkering och Beläggning 2

3 Jan-Erik Lundmark & Lars Petersson, TRV är placerade i en central enhet på underhåll som heter Vägsystem-Tillstånd Väg. De är Funktionellt ansvariga (vilket innebär ekonomiskt ansvarig men inte något personalansvar) för underhållsbeläggning, vägmarkering och tillståndsmätning. Chef på enheten är nu Christian Eriksson. Enheten samordnar de olika distrikten. Projektledarna finns i driftorganisationen som visas på bilden ovan. För Väst har tillkommit Emma Stenman som har hand om södra delen av Väst. Viktigt med feedback från entreprenörerna. TRV har påbörjat en runda med möten med varje entreprenör där man får ge sin syn på verksamheten. Vi ser en brist på funktion ute på vägen och hoppas få gehör för de behov av ökade anslag som måste till. Vinterväghållning är prioritet ett men även vägmarkering är viktigt vilket betonats i de analyser som presenteras under inledningen av mötet. Förväntningar på TRV mycket högt vilket medför att det finns låg acceptans för störningar i trafiksystemet. Kompetens Frågan om kompetens är viktig. De flesta branscher har brist på personal och jobbar systematiskt med att locka yngre in i branschen. Hur får vi in nya personer i verksamheten? Det är samma problem oavsett om man är myndighet eller utförare. Det finns behov av samarbete och att jobba brett för att klara problemen. Asfaltskolans kurser är ett sätt att öka kompetens. Deltagandet från entreprenörer är hittills lågt. Vilka kompetenskrav skall ställas? Tex certifieringskrav, id06, erfarenhet mm. Krav på beställare, utförare och projektörer. Vi behöver tillsammans jobba mer med kompetenskraven. Arbetet med kraven måste samordnas men också avstämmas med de krav som tex finns i eu lagstiftning. Hur id06 skall kontrolleras är en fråga? Handbok En handbok som visar hur det ska markeras kan vara en viktig del i arbetet att höja kompetensen. Sysselsättningskrav Regeringen ställer krav på att man i offentliga upphandlingar ska tvingas anställa arbetslösa. Kriterier (Entreprenader) Kontrakt över 50 miljoner Genomförandetid mer än 6 månader Utförande som kräver mer än 5 helårsanställda Hur detta påverkar vägmarkeringskontrakt får hanteras i kommande kontrakt. Det finns många svårigheter som exempelvis arbetsmiljön och olika krav som ställs på entreprenören. 3

4 Typ av plats Maximalt antal platser inom kontraktet för vilken bonus kan ges Bonus per plats Praktik 1 st. SEK Anställning 1 st. SEK Framtid och visioner Förvaltning av anläggningstillgångar Säkerhet Miljö Kvalité LCC/LCA (Livscykelanalyser, miljöbelastning) Tillståndsbedömning och anläggningsregister viktigt att följa upp tillstånd och äntligen hoppas vi få kontroll på vad och var vi har av vägmarkering Digitalisering Autonoma Fordon TRV bidrar på olika sätt i utvecklingen av självkörande bilar. Aktuellt från Trafikverket i Sverige Lars Pettersson, TRV, nationellsamordnare Marknadsandelar Underhåll 2016 Årlig kontraktssumma 2016 EKC 19% Svevia 32% Geveko 31% Nordic Road Marking 9% Trafikmarke ring 4% Svensk Linjemarkeri ng 5% Utförda volymer 2015:, ca 250 milj, 2016: 263 milj (räffling ingår ej i detta) 4

5 mkr mkr Utfall Underhåll Utförda volymer 2016 Underhåll Totalt ca 263 mkr Totalen trepren ad Utföran deentre prena Fördelning nyläggning/komplettering Nyläggn ing 39% Komple ttering 61% Utfall per region Utförandeentreprenad Totalentreprenad 0 Nord Mitt Öst Sthlm Väst Syd 5

6 Nyräffling Räffling [km] Återräffling Vägren motorväg Vägmitt Nyräffling [km] Motsvarar ca 3-4 räddade liv/år Vägren motorväg Ackumulerat vägren Vägmitt Ackumulerat vägmitt Upphandling 2017 Entreprenad 9 grupper(län/distrikt) 8 st utförandeentreprenader 1 st totalentreprenader Byggledning Distrikt Mariestad Region Mitt Mobil mätning Tillstånd- och objektsmätning 6

7 Nya och förändrade krav Utförandeentreprenad Ansluter till Anläggnings AMA13, med Teknisk Beskrivning Ersätts via mängdförteckning Totalentreprenad Krav i Funktionsbeskrivning Komplettering ersätts via betalplan Nyläggning ersätts via mängdförteckning Nya och förändrade krav Miljökrav Skärpta krav gäller fr.o.m. år 2017 Tunga fordon ska uppfylla Euro V. Senare Euro-krav är också tillåtna. Regler för reglering vid vägmarkeringsarbeten Dokumentet uppdelat på utförande- resp. totalentreprenad Ny regleringsmodell vid totalentreprenad med avdrag och bonus utifrån en referensnivå. 7

8 Hur lyfter vi standarden på vägmarkering? Vi ska utbilda, följa upp våra krav och kontrollera dessa på ett professionellt sätt! Brister ska åtgärdas och/eller regleras! Alla i branschen, beställare som utförare måste bli mer professionella och affärsmässiga! Uppföljning - Mobil funktionskontroll 2016 Beställarens kontroll Garantikontroll Leveranskontroll Funktionskontroll Totalentreprenader Mätningar utförda enligt Metodbeskrivning TDOK 2013:0461. Förtydligande: Beställarens kontroll är till viss del riktade kontroller i kontrakt och representerar därför inte hela vägnätet. Hela vägnätets tillstånd åskådliggörs i den Nationella Tillståndsmätningen. 8

9 Garantikontroll 35 objekt, 369 km Andel av totalt antal objekt 29% 71% Godkänt Underkänt Leveranskontroll 16 objekt 116 km - - Andel av totalt antal objekt 13% 87% Godkänt Underkänt Funktionskontroll Totalentreprenader 90 objekt km Mätning augusti tom oktober Enligt metod beskrivning, Andel av totalt antal objekt 6% 94% Konsekvenser Åtgärda underkända sträckor Reglering enligt kontrakt Godkänt Underkänt Frågor: 9

10 Hur kommer man följa upp kraven rent konkret? Kommer man att införa rutiner för att se om kraven följs? Euro krav har tex inte kontrollerats sedan detta infördes. Kjell Bonhorst föreslår att man inför krav på prekvalificering. Magnus Fredriksson: Vad är konsekvensen av att man inte uppfyller kraven i ett kontrakt, reellt att delar ligger under ställda funktionskrav? Magnus Karlsson: Har man högre krav på mätning i totalentreprenad? Svar Lars Petersson: Ja man mäter slumpmässigt i en totalentreprenad jmf med utförande entreprenad där man mäter riktat på de objekt som är beställda. Hur vi kontrollerar ställda krav är en mycket viktig fråga som vi måste arbeta vidare kring för att komma vidare och leva upp till att bli mer professionella. Självkörande bilar och deras relation till/behov av vägutrustning Peter Hardå, VOLVO Volvos mål att ingen skall dödas eller skadas allvarligt i en Volvo Ett samarbetsprojekt där vägutrustningen är en viktig del, vilket är en förutsättning för att man skall komma vidare. Det finns ett stort område att utforska vilka behov som kunden har hur kan man använda tekniken, tex hur upplevs det att man ändrar sidolägesplacering för att minska vägslitaget. Volvo kommer köra 100 testbilar i Göteborg från Man kommer även att testa i London och Kina för att få fler utmaningar. Endast motorvägar samt vägar med70 km/h ingår från början. Det finns 3 nivåer manuellt, assisterad och självkörande. 10

11 Den sista nivån medför stora krav på säkerhetssystem och interaktion med föraren, det finns mycket kvar att lösa kring ansvars biten. Kameror och lasersensor detekterar vägmarkering, det är kontrasten mellan vägbana och markering som används av systemet. Man använder flera lager av information för att säkerställa systemets tillförlitlighet, det innebär att man gör en ny karta som beskriver vägen. Positionen på vägmarkeringen är mycket viktig, Volvo uppskattar att en ny markering måste ligga på samma plats som tidigare, toleransen är ca 10 mm jämfört med tidigare markering. Hur klarar kameran vinterföre med nedisning smuts mm. Man har rengöring för att klara detta, men det finns mer att göra för att klara vinterförhållanden. Hur viktig är vägmarkering i systemet? Utan vägmarkering blir positioneringen så gott som omöjlig. Vägmarkeringarna är en bas i kartan. 11

12 Bygdevägar, en ny vägsektion? Svante Berg, MOVEA Projektmål Ökad trygghet för cyklister (genom att ge dem en tydlig plats) Minska risk för singelolyckor cyklister Ökad tillgänglighet för cyklister Öka trafiksäkerheten (minska hastighet) Effektivare utnyttjandet av infrastruktur Förståelse hos trafikanter om hur vägen ska användas 12

13 Utformning som stödjer sig på lagstiftningen Detta är inget nytt. Man har gjort en del i Danmark och Holland, i Danmark har man infört denna vägtypen i sin vägstandard. I Sverige har det gjorts flera test men ingen riktig utvärdering. 2 minus 1, fördjupat experiment Var och hur? Ett fåtal landsvägar: Som har framförallt en lokal funktion Som inte är högtrafikerade Som har i nuläget max 70 km/tim Ska i utformas med: 2 breda vägrenar på vardera sida som är främst avsedda för cyklister och gående, men får användas tillfälligt av bilar (enl lagstiftning) en körbana i mitten som tydligt har plats för en bil (dubbelriktad) För dessa vägar ansöker TRV hos Länsstyrelsen om en hastighetsbegränsning på 60 km/tim 5 objekt vid Helsingborg ingår nu i ett testprojekt, där man har genomfört ommarkering till 2 minus 1 väg, uppföljning av effekt på hastighet visar att hastigheten har sänkts vilket ger trafiksäkerhetseffekter. Man har fått mycket negativt från bygdeföreningen, det var ett misstag att inte kommunicera med de lokala föreningarna innan projektet genomfördes. En del fel i genomförandet i projektet, där man har använt fel typ av vägmarkering i förhållande till det som är beställt och det som gäller enligt trafiklagstiftning. Man har också haft problem med att svärtning av gamla ogiltiga markeringar då svärtningen slitits bort och 13

14 markeringen kommit fram. Bäst är att utföra ny sektion på ny beläggning. I annat fall bättre att ta bort gamla markeringar. Status i nordisk godkjenningsordning for vegoppmerkingsmaterialer Trond Cato Johansen, Ramböll Materialkvalificering genom provfält i Sverige och Danmark Kan certifiering av material förbättra kvaliteten på vägmarkering? Trond Cato: Det kan bidra men det som är avgörande är att man har uppföljning med mätning och sedan att det har konsekvenser om man inte uppfyller kraven. 14

15 Provfält i Sverige på E45 vid Sunne 2015: 81 material utlagda, 19 tillverkare från 10 europeiska länder 2016: 72 material utlagda, 16 tillverkare från 10 länder. Nytt är att det nu även testas typ II markeringar Totalt: 153 material på provfältet, varav 99 vita och 54 gula 22 tillverkare från 12 länder: Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Tyskland, Nederländerna, Irland, England, Frankrike, Ryssland och Grekland 800 meter sammanhängande provsträcka på E45 vid Sunne (1071 markeringslinjer) Provfält i Danmark, ny sträcka i år 2015: 32 material utlagda, 12 tillverkare från 7 länder 2016: 22 material utlagda, 4 tillverkare från 3 länder Totalt: 54 material utlagda, 14 tillverkare från 8 länder: Sverige, Danmark, Tyskland, Nederland, Frankrike, Irland, England och USA provfältet på kommunal väg vid Helsingör (inte så bra) provfältet på statlig väg vid Gørlev, vest-sjælland (mycket bra) Årets mätningar på provfältet i Sunne En preliminär 1-års mätning utfördes i juni (endast klasserna P0, P2 och P4). Den officiella 1-årsmätningen gjordes i september (alla klasser P0-P4) Klassen P5 kan mätas sommaren (augusti) Även de initiala mätningarna för 2016-fältet gjordes i september. 1-års mätningen för 2016-fältet kommer sannolikt att göras i augusti

16 1-års resultaten i Sunne Av 49 vita material klarade: 3 klassen P4 12 klassen P3 21 klassen P2 27 klassen P0 och P1 Av de 29 gula materialen klarade: 0 klassen P4 3 klassen P3 5 klassen P2 6 klassen P0 och P1 Skillnad i slitage mellan lätta och tunga fordon beroende på dubbdäcksanvändning på personbilar detta gör att positoner med samma P klass har olika slitage. Problem med att färger skall klara funktion på vägen, hur skall man hantera detta för framtiden? Det är inte klart vad som kommer att gälla när det gäller färgprodukter. Om man avviker från regelverket efterhand så är det inte lika för alla deltagare, detta har Kjell Bonhorst kommenterat, man har sänt svar till Visafo gällande detta. Den initiala mätningen i Sunne 2016 Av 48 vita material blev: 8 underkänd på friktion. Av 24 gula material blev: 5 underkänd på friktion 1 underkänd på RL och NTY 14 av 72 material blev alltså underkända i den initiala mätningen 58 material blir med vidare i certifieringen 16

17 Årets mätningar på provfälten i Danmark En preliminär 1-års mätning utfördes i juni (endast klasserna P0, P2 och P3). Den officiella 1-årsmätningen gjordes sista veckan av augusti (alla klasser P0-P3) Klassen P4 kan mätas sommaren (augusti) De initiala mätningarna på nya provfältet vid Gørlev gjordes i september, 2 veckor efter utläggning. 1-års mätningen för 2016-fältet kommer sannolikt att göras i augusti/september års resultaten i Danmark Av 23 vita material för certifiering klarade: 5 klassen P3 12 klassen P2 15 klassen P1 16 klassen P0 Ingen gula material i Danmark Vad händer framöver? Väghållarna i Norge, Sverige och Danmark kommer att ta in kraven om certifierade material i sina regelverk och anbudshandlingar så snart som praktiskt möjligt- I Sverige tidigast 2018, i Danmark 2017! Alla material som är godkända i en P-klass kommer att få ett certifikat, där all relevant information anges. Certifikatet utges endast om betalning och lämnat dokumentation är fullständig. Det kommer att bli krav om att markeringar som ska läggas som Typ II ska ha certifiering från provfälten som Typ II markeringar Nya utläggningar i 2017, om tillräckligt intresse finns. Sträckan vid Sunne är full, och ny ska tas fram i Norge eller Sverige I Danmark finns mer plats på sträckan vid Gørlev. Vi kommer sannolikt att växla från 6-7 stockar med 30cm brädd till flera stockar med 15cm brädd Ett gemensamt skandinaviskt regelverk för kontroll kommer att förberedas. Man vil säkerställa att endast certifierade material används i kontrakterna 17

18 Vad händer i Sverige? Lars Petersson, TRV Pågående projekt Provfält, inte bara certifiering ger också kunskaper Varför har vi ett eget provfält för Sverige och Norge? Hur länge håller olika vägmarkeringar? Hur belastas olika vägmarkeringar? Vilka funktioner är beroende av vad och hur samspelar dom? Hur snabbt återhämtar sig en vägmarkering efter vintern? Hur stor roll spelar utläggningen? M.m. Heldragen vs intermittentkantlinje, Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer kontra intermittenta linjer Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs Startade 2011 Mätningar augusti 2012, 2013, 2014, 2015, 2016 VTI rapport 809, 2014 Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Studien som nu pågått med mätningar under fem års tid har hittills inte kunnat påvisa någon betydande skillnad i funktion baserat på retroreflexion och luminanskoefficient Retroreflexionen har generellt sett minskat över tid för båda linjetyperna, medan luminanskoefficienten är ungefär densamma vid samtliga mättillfällen och för båda linjetyperna. Fortsatta mätningar 2017! Utveckling av modeller för mobilmätning - NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. - Utveckling av modellen för predicering av våta vägmarkeringars funktion 18

19 - Idag används MPD för beräkning. - Ny modell har texturmåttet T. Kortfattat kan denna variabel sägas beräkna summan av ljusflödet från de ytor som är synliga för en fordonsförare. - VTI Rapport 885A - Utveckling av modell för mätning av friktion - Jämförelse av tre olika metoder samt utveckling av modell för mobil mätning. - Studien visar att metoderna ger olika resultat. - Sambanden inte tillräckligt starka för att bygga en användbar modell. - VTI notat Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage - Tjocklek kommer att kollas på under 2017, men geometri och täckningsgrad (via bildbehandling) är framtaget och kommer att finnas med i reviderad metodbeskrivning. - Utveckling av modell för mätning av plana markeringar med stora glaspärlor - Mätningar utförda under hösten, men utläggningen av provsträckor misslyckades. Fungerar modellen för friktionsmätning? Olika mobila system ger olika resultat, detta är en skattning av friktion och inte mätning. EN1436 anger att det är pendel som är föreskrivning. Pendeln kan endast användas på släta markeringar. Projektet skall likrikta de system som används för mätning av friktion Rapporter finns att läsa på VTI hemsida Utveckling av system för verksamhetsstöd ANDA (Anläggningsdata) Anda ska resultera i en ingång till anläggningsdata Information om befintligheter om vägmarkeringar samlas in och blir tillgängligt. GUS (Gemensamt underhållsstöd) Projektets syfte är att ta fram ett gemensamt arbetsverktyg för underhåll. Genom att samla information om anläggningen och trafiknät (Anda) och om underhållsåtgärderna i ett gemensamt systemstöd (Gus) kommer Trafikverket att kunna planera, beställa, leda och följa upp underhållsverksamheten på ett mer effektivt sätt. - GUS ersätter LINA som system för planering, beställning och uppföljning av åtgärder. 19

20 Vad händer i Norge? Bjørn Skaar, Vegdirektoratet Regelverk vegoppmerking Håndbok N302 Vegoppmerking Normal Håndbok R310 Tekniske krav Retningslinje Håndbok V325 Lærebok m.m. arbeid pågår Veileder Konkurransegrunnlaget inkludert: Spesielle kontrakts bestemmelser vegoppmerking Trekk regler Kontroll og kvalitetsoppfølging Fag Publikasjoner Håndbøker Regioner är organiserade på olika sätt vilket gör att det är organisatoriskt svårare att med kommunikation i vissa regioner. Enklare att få genomslag i de regioner som är organiserade i enligt den övergripande modellen. Skall krav är sådant som skall efterföljas utan facklig värdering. 20

21 Omsetning 2015 riks og fylkesveger 155 mill.kr. på RV 160 mill.kr på FV Nye veg parseller utgjorde i 2015 ca. 20 mill.kr Motiv-beregnet behov for midler til drift av vegoppmerking på eksisterende veg er om lag: 270 mill. kr/år RV 380 mill. kr/år FV VD saknar ett system för att dokumentera status på anläggningen, man vet hur mycket pengar man har använt men har svårt att dokumentera status. det är stor skillnad på det beräknade behovet i kostnad och de medel som anslås. Nordisk samarbeid vegoppmerking Fokuset er knyttet til felles forståelse av kvalitet (rett kvalitet) Materialkvalitet (steg 1) Kvalitet på veg tilstand (steg 2) Kvalitet på planlegging/budsjettering/forvaltning (steg 3) Nordisk sertifisering av materialer for bruk til vegoppmerking (Sverige, Norge og Danmark) Steg 1. Norge forplikter seg på lik linje med svenske og danske vegmyndigheter at sertifiserings systemet skal ligge til grunn for våre forespørsler om vegoppmerkingsentrepriser Sertifiseringssystemet skal tas i bruk i forespørsler som vil gjelde f.o.m Tidspunktet er koordinert med Sverige. Fråga: Kan det ges bonus till entreprenörer som använder certprodukter i redan ingångna kontrakt? Nej, svarar Bjørn det kommer man inte att göra. Det är myndigheten som ansvarar för certifieringssystem System for kontroll og kvalitetsoppfølging Steg 2 Når sertifiserings systemet er på plass må også et system som dokumenterer at anvendelsen av materialer skjer i samsvar med forespørsler (ref. sertifiseringen - materialkontroll) I tillegg til materialkontroll, må et slikt system også ivareta leveransekontroll og garanti kontroll. Det vil si funksjonskontroll av vegoppmerkingen slik den er utført på vegen. (kontroll av entreprenør) Kvalitet på planlegging/budsjettering/forvaltning steg 3 NordFou (2 prosjekter som er formalisert i Sverige, Danmark og Norge) Tilstandsmålinger

22 (svensk prosjektledelse) Jan-Erik Lundmark - Trafikverket. RMMS Road Marking Management System (dansk prosjektledelse) Mette Harbo Vejdirektoratet Info om utvecklingsprojekt i NO I Norge är det idag krav på vägbelysning på motorväg och flerfältsväg. Man kommer att reducera mängden vägbelysning i Norge, man har testat led belysning men detta är mycket dyrt att installera och underhålla, kan vägmarkering användas i stället? Våtfunktionen är viktig på denna typ av väg, (flerfältsväg) Förstärkt mittlinje med våtfunktion, detta har man gett upp i Norge och nöjer sig med vibrationen från sinusräffla, däremot fungerar det bra på kantlinje, R310 angir: For alle kantlinjer på riksveger med ÅDT > 2000, skal det stilles krav til våtfunksjon. Kravet til våtfunksjon gjelder imidlertid ikke vegstrekninger med belysning.» Som ledd i økt fokus på utforkjøringsulykker skal regionene planlegge for bruk av forsterket kantoppmerking eller annen oppmerking som har effekt på denne problemstillingen. 22

23 Tillståndsmätningarna 2016 Berne Nielsen & Christian Nilsson, Ramböll Den standard som trafikanten erbjuds, det är inte en beskrivning av kontraktsförhållanden mellan entreprenör och beställare, RESULTAT 2016 Riket, 52% Rl(torr) 30% Rl(våt) möter kraven Torr retroreflektion bäst resultat i Region Syd och Väst Y, S och F på länsnivå Våt retroreflektion bäst resultat i Region Nord Små skillnader mellan vägklasserna på riksnivå Hur står sig 2016 jmf 2015, resultaten är bättre, finns det någon förklaring? Fördelningskurva ser annorlunda ut, resultatet kan påverkats av att man fått med fler nya komplettering än 2015, man försöker att genomföra mätningarna vid samma tid varje år för att få jämförbarhet, man kan inte jämföra regioner med varandra eftersom det inte mäts på samma tidpunkt. Trenden är att det fortfarande går neråt, först nästa år kan vi se om kurvan vänt. Om det varit Norge vilken analys skulle man i så fall ha? I Norge vet man att man inte anslår tillräckligt med pengar 23

24 Hur stor är eftersläpningen i Sverige? I Sverige har man inte ställt upp något mål men det pågår ett arbete med att identifiera målstandarden för att kunna bedöma en eftersläpning. Vilken analys göra baserat på tex trafiksäkerhet? Görs det någon handlingsplan. Underlaget kan användas för att visa behovet av att öka anslagen till vägmarkering. Lars P svarar på frågan om hur man använder resultaten med att det är en temperaturmätning på standarden och att det används bla. till att fördela pengar i landet. Är TRV nöjda med de anslagen som man har frågar Magnus Fredriksson? Invånarantalet ökar men anslagen har inte ökat för vägmarkering. Varför ökar inte medlen frågar Peter Nilsson? Man flyttar om pengar mellan regioner för att använda där det finns mest behov. Lars P tycker inte att medlen är tillräckliga och att 50% godkänt inte är OK. Björn Skaar tittar på möjligheten att göra motsvarande i Norge, för att ha ett underlag till bedömning av tillståndet i anläggningen. Göran Nilsson påpekar att den analys, som TRV presenterade på Trafiksäkerhets dagarna i Tylösand i augusti, visar att en satsning på bättre vägmarkering är den åtgärd som ger störst effekt när det gäller trafiksäkerhet av alla åtgärder som man känner till. Detta om något borde ge en mer anslag till vägmarkering. Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar. Redogörelse för status från maskinbyggarna. Håvard Lepperød, Trysil Maskin Trafficprinter har vært utleid til EKC, Cleanosol og Nordic Roads i 2016 Totalt utlagt ca 5500 symboler i Sverige i 2016, fordobling siden i fjor Totalt symboler siden 2012 Personell er meget godt fornøyd med sikkerheten Driftsikkerhet er meget god Vedlikehold kostnader er lave og produktet er godt utprøvd 24

25 Leverans av en ny maskin till Nordic roads är gjord i november. Man har byggt den nya printern på en ny typ av chassi samt har lagt till möjlighet att lägga hajtänder. Inför nästa säsong Automatisk gjenkjenning / posisjonering av symboler (RRS) Programmere inn legging av sperrefelt Sikte system for innretting av bilen i kjørefeltet Telematikk for fjernoppdatering av symboler, feilretting mm Norge har ännu inte infört krav på maskinläggning av handläggning. Björn Skaar ser gärna att SVMF Norska utskott funderar över om man vill ha kravet i Norge. Jörgen Svensson, RME, Klas Rosendahl, SSEQ Jobbar med affärsmodell för att få ut maskinen på marknaden, man har utvecklat maskinen sedan 2015 efter de erfarenheter man gjort. Tönnis Ennet undrar om det är ett problem med tjockleken på symbolerna tex klagomål från trafikanter tex motorcyklister. Jörgen svarar att tjockleken är den samma som vid traditionell handläggning. Hur styr man tjockleken? Det gör man på samma sätt som vid extrudering. 25

26 Detta system behöver en punkt för positionering, Systemet är förberett för att gps positionering och möjligheten med digital beställning vilket kan bli en realitet i framtiden, men ännu endast en vision från TRV. Sten Lundgren, LunoMark Man har under året fått ut sin första maskin på marknaden. Svevia har utfört Ca symboler på 3,5 månader Arbete utfört mellan Jönköping och Kalix Total körsträcka ca mil Maskinen klarar att lägga spärrfält, samtliga symboler och även längsgående linjer. Arthur Olin: Utsättningsdata, vem har ansvar för utsättningen? Det är den som gör utsättningen, maskintillverkaren känner inget ansvar för utsättning i dagsläget, 1 Spärrfält lagt med LunoMark printer Frågor i anslutning till ämnet Hur ser detta ut affärsmässigt? Finns det någon kalkyl om behovet av denna typ av maskiner? Sannolikt kommer det att komma krav på denna typ av maskiner även i andra länder. Antagande om behov gjort för ca 5 år sedan. Har man gett dispenser för att inte använda denna typ av utrustning? Lars Petersson, TRV svarar att man inte gett några dispenser. Övrigt Handbok för utformning av vägmarkering 26

27 Behov av höjd kompetens Projektörer, utförare och beställare behöver höja sin kompetens i vägmarkering Vägar och Gators Utformning (VGU) kom ut 2012 och reviderades 2015 vi var med på ett hörn VGU behöver kompletteras med en Handbok för att skapa den grund som behövs för utbildning och kommande kompetenskrav TRV/ UH visar intresse SVMF är startklara för att utföra arbetet Sonderingar pågår med kommunala sidan (SKL) Innehåll Den ska behandla geometrisk utformning Bygger på gällande regelverk och vedertagna lösningar Ska täcka in både landsbygd och tätort Ska innehålla mycket skisser Ska vara tillgänglig för alla Måste hållas uppdaterad Redaktionsråd sköter grovjobbet Deltagare Företag Anm Göran Nilsson SVMF Projektledare Christian Nilsson Ramböll Sekreterare Arthur Olin Trail Blazer Sakkunnig? Ramböll Utför ritningsarbetet Referensgrupp, bollplank, granskare Daniel Andersson Svevia Christian Carlsson EKC? TS Lars Petersson TRV? TRV? SKL Glenn Lundmark Asfaltskolan Datum för nästa höstmöte: november 2017 Datum för årsmöte i SVMF: 9 mars 2017 Avslutning av mötet: Göran Nilsson tackade deltagarna och avslutade mötet. Vid pennan: Magnus Wallgren & Göran Nilsson 27