Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår 15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14

2

3 VTI notat Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist

4 Omslagsbilder: VTI/Hejdlösa bilder Tryck: LiU-tryck, Linköping 15.

5 Förord Denna studie har beställts av Trafikverket, där Torgny Augustsson och senare Lars Petersson har varit projektledare. Datainsamlingen har utförts av Ramböll RST, med Berne Nielsen som ansvarig för mätningarna och Christian Nilsson för databearbetningen. Data har analyserats och dokumenterats av Mohammad-Reza Yahya respektive Carina Fors på VTI. Sven-Olof Lundkvist har varit VTI:s projektledare. Ett speciellt tack till personalen på Ramböll RST som har farit land och rike runt för att utföra mätningarna! Linköping, 3 februari 15 Sven-Olof Lundkvist Projektledare VTI notat 12-15

6 Process för kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 3 mars 15 av Jan Andersson. Carina Fors har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Forskningschef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 11 mars 15. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens/författarnas egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Process for quality review Internal peer review was performed on 3 March 15 by Jan Andersson. Carina has made alterations to the final manuscript of the report. The research director Jan Andersson examined and approved the report for publication on 11 March 15. The conclusions and recommendations expressed are the author s/authors and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. VTI notat 12-15

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 9 Summary Bakgrund Metod Begrepp och definitioner Val av objekt Mätmetod Validering av mätinstrument Analys Retroreflexionens medelvärde Andelen godkända delobjekt Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Resultat Antal objekt Databortfall Retroreflexionens medelvärde Andel godkända delobjekt Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Jämförelse med tidigare år Andel godkända delobjekt Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Retroreflexion i Region Öst och Region Stockholm Vägmarkeringarnas funktion på TEN-T-vägnätet... 3 Retroreflexionens medelvärde... 3 Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Diskussion och slutsatser Referenser Bilaga 1 Antal godkända delobjekt Bilaga 2 Detaljerade resultat för TEN-T-vägnätet... Antal objekt... Retroreflexionens medelvärde Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven VTI notat 12-15

8 VTI notat 12-15

9 Sammanfattning Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 av Carina Fors, Mohammad-Reza Yahya och Sven-Olof Lundkvist Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion har under perioden 21 maj till 6 november 14 gjorts på 33 vägsträckor benämnda objekt, vanligen omfattande tre delobjekt vardera: två kantlinjer samt mitt- eller körfältslinje. Mätningarna avser primärt retroreflexionen för torra markeringar. För de objekt, 135 stycken, där det funnits krav på våtsynbarhet, har en skattning av retroreflexionen för våt markering gjorts. Mätobjekten har valts slumpmässigt, dock har urvalet gjorts så att minst 14 objekt har mätts i varje län. Objektens längd var omkring 1 kilometer. Syftet med tillståndsmätningarna är i första hand att få en uppfattning om i vilken utsträckning vägmarkeringarna på det statliga vägnätet uppfyller de nationella riktlinjerna för krav i upphandling. Mätningarna syftar även till att jämföra funktionen mellan län eller regioner. Tillståndsmätningar har gjorts i varierande omfattning sedan år. Sedan 11 har mätningar gjorts på ett jämförbart sätt i hela landet, vilket gör att utvecklingen över tiden kan studeras. Två olika mått på vägmarkeringarnas funktion redovisas: andelen godkända delobjekt samt andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven. Det förstnämnda måttet anger andelen delobjekt där minst 8 procent av sträckan uppfyller Trafikverkets krav på retroreflexion, medan det sistnämnda måttet anger hur stor andel av den totala uppmätta vägmarkeringslängden som uppfyller kraven på retroreflexion. Resultaten för 14 års mätningar visar att andelen godkända delobjekt är 39 procent med avseende på torra markeringar och 21 procent med avseende på våta markeringar, för landet som helhet. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven är procent för torra markeringar och 45 procent för våta markeringar. För torra vägmarkeringar har region Norr och region Väst störst andel godkända delobjekt, 52 procent, medan vägmarkeringarna i region Stockholm hade lägst godkännandeandel, 12 procent. I övriga regioner godkändes procent av delobjekten. Beträffande våta vägmarkeringars retroreflexion var andelen godkända delobjekt 5 procent i region Norr och i övriga regioner mellan 7 procent och 3 procent. För TEN-T-vägnätet är andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven på torra markeringar ungefär densamma som på vägnätet för landet i stort, det vill säga omkring procent. Analysen av TEN-T-vägnätet visar att region Norr, region Mitt och region Väst tenderar att uppvisa bättre resultat än övriga regioner. En jämförelse över åren visar på en nedåtgående trend. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar har minskat från 7 procent 11 till procent 14. Motsvarande siffror för andelen godkända delobjekt är 52 procent respektive 39 procent. I fyra av sex regioner har andelen godkända delobjekt minskat från 13 till 14. Sammanfattningsvis kan sägas att kravuppfyllnaden generellt sett är låg och att trenden har varit nedåtgående sedan 11. Vidare finns det en betydande skillnad i resultat mellan regionerna, där region Norr, region Väst och region Syd uppvisar bättre resultat än övriga regioner. Region Stockholm har märkbart sämre resultat än övriga regioner. VTI notat

10 8 VTI notat 12-15

11 Summary Performance assessment of road markings 14 by Carina Fors, Mohammad-Reza Yahya and Sven-Olof Lundkvist Measurements of road marking performance have been carried out from 21 May to 6 November 14 on a sample of Swedish roads. A total of 33 objects, each including two edge lines and one centre or lane line, i.e. three road marking objects, have been monitored using mobile equipment. The performance measurements primarily include the retroreflection of dry road markings. The retroreflection of wet road markings have been estimated for the 135 objects that are required to be wet-night visible, according to the Swedish regulations for road marking performance (i.e. all roads with AADT ). The objects have been randomly selected, however in such a way that at least 14 objects per county have been included in the sample. The length of each object was about 1 km. The aim of the performance assessment is primarily to investigate to what extent the road markings fulfil the Swedish regulations. Besides, the assessment aims at comparing the road marking performance in different counties and regions, and to analyse the development over time, as performance assessments have been carried out to various extent since. Two measures of road marking performance are reported: 1) the amount of road marking objects where at least 8 per cent of the object fulfils the requirements stated by the Swedish Transport Administration, and 2) the total road marking length that fulfils the requirements. The results of the measurements in 14 show that 39 per cent of the road marking objects fulfilled the requirements regarding dry road marking retroreflection. The corresponding figure for wet road markings was 21 per cent. The total road marking length that fulfilled the requirements was per cent for dry road markings and 45 per cent for wet road markings. With respect to dry road markings, Region Norr (North) and Region Väst (West) had the largest percentage of road marking objects that fulfilled the requirement, with 52 per cent each. Region Stockholm had the lowest percentage of road markings objects that fulfilled the requirements only 12 per cent. In the remaining three regions, per cent of the road marking objects were approved. Regarding wet road markings, the percentage of approved objects were 5 per cent in Region Norr (North) and in the range of 7 3 per cent in the other regions. For the TEN-T road network, the road marking length that fulfilled the requirements was approximately the same as for the road network as a whole, i.e. about per cent. The analysis of the TEN-T road network show that the Region Norr (North), Region Mitt (Central) and Region Väst (West) tend to have better results than the other regions. A comparison over the years shows a downward trend. The percentage of road marking length that fulfills the requirements for dry road markings has decreased from 7 per cent in 11 to per cent in 14. The corresponding figures for the percentage of approved road marking objects are 52 per cent and 39 per cent, respectively. In four out of the six regions, the percentage of approved road marking objects has decreased from 13 to 14. In summary, the fulfilment of the requirements is in general low and there has been a downward trend since 11. Furthermore, there is a substantial difference in results between the regions, where Region Norr (North), Region Väst (West) and Region Syd (South) have better results than the other regions. Region Stockholm has markedly worse results than the other regions. VTI notat

12 1 VTI notat 12-15

13 1. Bakgrund Sedan år har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 3 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket - Vägmarkering (Trafikverket, 1) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och luminanskoefficienten. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att undersöka i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta enligt de nationella riktlinjerna för krav i upphandling 15 mcd/m 2 /lx för samtliga vägar. Där krav på våtfunktion finns är detta alltid 35 mcd/m 2 /lx. Tillståndsmätningar har under 14 liksom under tidigare år genomförts i samtliga sex Trafikverksregioner och i samtliga län 1. Resultaten för varje region redovisas i separata VTI- PM 2. I föreliggande notat sammanfattas resultaten från hela Sverige. 1 Inga mätningar har gjorts på Gotland under 14 2 PM:en kan beställas genom att mejla carina.fors@vti.se eller mohammad-reza.yahya@vti.se VTI notat

14 2. Metod 2.1. Begrepp och definitioner Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 1 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 1 mätplatser. En 1 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 14 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar (1 4) Sekundära länsvägar (5 2999) med ÅDT >. TEN-T Förutom vägklasserna enligt ovan, har vägmarkeringarnas funktion mätts och analyserats för de objekt som ingår i det så kallade TEN-T-vägnätet (Trafikverket, 12), vilket omfattar följande vägar 3 : E4 Helsingborg Stockholm Haparanda (- Finland) E6 Trelleborg Svinesund (- Norge) E1 Töre norska gränsen E12 Umeå norska gränsen E14 Sundsvall norska gränsen E18 Kapellskär Stockholm norska gränsen E Göteborg Stockholm E22 Malmö Kalmar Norrköping E45 Göteborg Östersund Gällivare E65 Malmö Ystad Rv Göteborg - Jönköping 2.2. Val av objekt Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n k 3 N 3 I dokumentet TEN-T vägnät i Sverige (Trafikverket, 12) ingår inte E12 eller E Göteborg-Örebro, men de planeras att läggas till inom kort, och finns därför med i analysen för tillståndsmätningarna. 12 VTI notat 12-15

15 där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 14 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinje på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Minsta antal objekt per vägklass och län har tidigare varit 4 för vägklass A och 3 för vägklass B och C, men för att öka tillförlitligheten i resultaten har minsta antal objekt för 14 års mätningar justerats till: Vägklass A: minst 5 objekt per län Vägklass B: minst 5 objekt per län Vägklass C: minst 4 objekt per län För att mätprogrammet inte ska bli alltför omfattande har det även införts en övre gräns för antalet objekt per vägklass och län: Vägklass A, B och C: max 8 objekt per län 2.3. Mätmetod Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT < har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT. I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). Mätningarna har gjorts mellan 21 maj och 6 november. Starten för mätningarna senarelades med två veckor jämfört med tidigare år, för att minska effekterna av att markeringarnas funktion tenderar att förbättras något mellan vår och höst. En undersökning av vägmarkeringarnas förändring mellan vår och höst finns redovisad i rapporten Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 13 (Lundkvist & Yahya, 14). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, för att jämförelsen mellan länen ska bli rättvis (det är större sannolikhet att län som mäts sent på säsongen har nylagd asfalt än de som mäts tidigt). Detta innebär att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. Belysta vägsträckor, där det inte finns krav på våtsynbarhet, har i möjligaste mån exkluderats från analysen av våtvärden. Validering av mätinstrument Mätsystemen som har använts vid mätningarna validerades 19 maj 14 av VTI, enligt Trafikverkets föreslagna metodbeskrivning Kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil (version ). VTI notat

16 3. Analys Tre mått på vägmarkeringarnas funktion har beräknats: Retroreflexionens medelvärde Andelen godkända delobjekt Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Samtliga mått har beräknats för både torra och våta markeringar, och redovisas per region och i vissa fall per vägklass och per typ av markering (kantlinje, mittlinje, körfältslinje). För TEN-Tvägnätet redovisas retroreflexionens medelvärde, samt andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, per region och per väg. Resultaten för motorvägar/2+1-vägar och tvåfältsvägar redovisas separat. Tidigare år har även vägmarkeringarnas synbarhet redovisats, dvs. det avstånd på vilket markeringen är synlig för trafikanterna. Synbarheten beräknas med pc-programmet Visibility, som har tagits fram inom projektet COST 331 (COST 331, 1999). Mätningar under 14 har visat att Visibility tenderar att underskatta synbarhetsavstånden och programmet kommer därför att omarbetas och uppdateras under 15. I resultaten för 14 redovisas därför inga synbarhetsavstånd Retroreflexionens medelvärde Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torri i RL torr 1, och m m MPDi i MPD 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för vägar med krav på våtsynbara markeringar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 9): R L, våt,14 R 18 MPD 8 L, torr Delobjekt med vägmarkeringar som inte är våtsynbara trots att de ligger på väg med ÅDT har i analysen åsatts värdet 1 mcd/m 2 /lx Andelen godkända delobjekt Måttet andelen godkända delobjekt baseras på de nationella riktlinjerna för krav i upphandling och beskriver således hur stor andel av delobjekten som är godkända ur väghållarens perspektiv. Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av Tabell 1. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT fordon/dygn. 14 VTI notat 12-15

17 Tabell 1. Definition av underkänt och godkänt delobjekt avseende retroreflexion. Torrfunktion Samtliga vägar Godkänt delobjekt Högst % av mätplatserna har RL,torr < 15 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt Fler än % av mätplatserna har RL,torr < 15 mcd/m 2 /lx. Våtfunktion ÅDT 4 Högst % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Fler än % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Måttet andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven definieras som den totala andelen mätplatser där retroreflexionen är minst 15 (torrt) respektive 35 (vått) mcd/m 2 /lx. Detta mått ingår inte i de krav som ställs vid upphandling, men det ger en något mer detaljerad bild av vägmarkeringarnas funktion än måttet andelen godkända delobjekt. Andelen godkänd vägmarkeringslängd kan sägas visa i vilken utsträckning trafikanternas behov är tillgodosett. VTI notat

18 4. Resultat 4.1. Antal objekt Retroreflexionen för torra vägmarkeringar har 14 mätts på sammanlagt 33 objekt i Sverige. Tabell 2 visar fördelningen på region och vägklass. Tabell 2. Antal uppmätta objekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion per region år 14. Region Vägklass A B C Totalt Region Syd Region Väst Region Öst Region Stockholm Region Mitt Region Norr Sverige Av objekten i Tabell 2 har våtfunktionen mätts på dem som har ÅDT fordon. Dessa var till antalet 135 stycken och fördelades som Tabell 3 visar. Tabell 3. Antal uppmätta objekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion per region år 14. Region Vägklass A B C Totalt Region Syd Region Väst Region Öst Region Stockholm Region Mitt 9 9 Region Norr 6 6 Sverige Databortfall Vid 14 års mätningar har 21 hela objekt samt fem delobjekt utgått. Orsakerna till bortfallet främst dåligt väder (21 objekt och 2 delobjekt) och i enstaka fall mättekniska problem (3 delobjekt). Bortfallet fördelar sig över regionerna enligt: 16 VTI notat 12-15

19 Region Syd: 4 delobjekt Region Väst: 2 objekt Region Öst: inget bortfall Region Stockholm: 4 objekt (samtliga i Gotlands län) Region Mitt: 9 objekt, 1 delobjekt Region Norr: 6 objekt I Gotlands län har inga mätningar kunnat göras 14, beroende på dåligt väder. Resultaten för Region Stockholm år 14 omfattar därför endast Stockholms län. Av de 27 delobjekten som har krav på våtsynbarhet har nio saknat våtvärde och därmed åsatts värdet 1 mcd/m 2 /lx. Andelen mätplatser med ny beläggning, och som därmed har exkluderats från analysen, uppgår till,41 % av det totala antalet mätplatser. VTI notat

20 4.2. Retroreflexionens medelvärde Tabell 4 och Tabell 5 visar retroreflexionens medelvärde, R L, och standardavvikelse, s, uppdelat på vägklass och region, för torra respektive våta vägmarkeringar. Från standardavvikelsen och antalet uppmätta delobjekt, n, har även ett 95 % konfidensintervall, I, runt medelvärdet beräknats som I = ± s t.25(n 1), n där t är Student s t-värde för n antal delobjekt. Konfidensintervallet ska tolkas så att det sanna medelvärdet ligger inom R L ± I med sannolikheten 95 %. Exempelvis ligger det sanna retroreflexionsvärdet i Region Öst inom 166 ± 7 mcd/m 2 /lx med sannolikheten 95 %. Tabell 4. Retroreflexionens medelvärde, R L, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser torra vägmarkeringar. Vägklass Region A B C A+B+C R L Region Syd s I ± 7 ± 13 ± 9 ± 6 R L Region Väst s I ± 12 ± 1 ± 11 ± 6 R L Region Öst s I ± 15 ± 12 ± 9 ± 7 R L Region Stockholm s I ± 15 ± 21 ± 8 ± 9 R L Region Mitt s I ± 23 ± 16 ± ± 11 R L Region Norr s I ± 25 ± 19 ± ± 15 RL Sverige s I ± 7 ± 6 ± 6 ± 4 18 VTI notat 12-15

21 Tabell 5. Retroreflexionens medelvärde, R L, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser våta vägmarkeringar. Tomma celler innebär att inget av objekten hade krav på våtsynbarhet. Vägklass Region A B C A+B+C R L Region Syd s I ± 3 ± 4 ± 7 ± 2 R L Region Väst s I ± 4 ± 2 ± 1 ± 3 R L Region Öst s I ± 3 ± 3 ± 2 R L Region Stockholm s I ± 5 ± 3 ± 5 ± 2 R L Region Mitt s 1 1 I ± 5 ± 5 R L Region Norr s I ± 8 ± 8 RL Sverige s I ± 2 ± 2 ± 4 ± 1 VTI notat

22 4.3. Andel godkända delobjekt Andelen godkända delobjekt per region visas i Figur 1 och Figur 2, för torra respektive våta vägmarkeringar. För att ett delobjekt ska bli godkänt får högst % av mätplatserna som ingår i delobjektet underskrida kraven på retroreflexion (se även Tabell 1). Antal godkända delobjekt per region och vägklass redovisas i Bilaga 1. 1 Andel godkända delobjekt (%), torra markeringar Figur 1. Andelen (%) godkända delobjekt i regionerna och i Sverige, med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. 1 Andel godkända delobjekt (%), våta markeringar Figur 2. Andelen godkända delobjekt i regionerna och i Sverige med avseende på våta vägmarkeringars retroreflexion. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. VTI notat 12-15

23 Binomialtest på risknivån 5 % visar följande skillnader mellan regionerna för torra markeringar, Figur 1 och Tabell 6: Region Norr är inte signifikant skild från Region Syd och Väst, medan alla andra regioner är signifikant skilda från varandra. Motsvarande analys för våta markeringar, Figur 2 och Tabell 6, visar: Region Mitt är inte signifikant skild från Region Syd, Väst och Öst, samt Region Väst är inte signifikant skild från Region Syd, medan alla andra regioner är signifikant skilda från varandra. Tabell 6. Binomialtest för att undersöka skillnader i andelen godkända delobjekt mellan olika regioner. Signifikanta skillnader är markerade med *. Kolumnerna visar frihetsgrader (f.g.), Z- värde samt p-värde. Torrt Vått Jämförelser regioner f.g. Z p f.g. Z p Norr-Mitt 25 3,866,* 28 2,581,15* Norr-Stockholm 162 1,473,* 4,557,* Norr-Öst 31 3,565,* 86 2,784,7* Norr-Väst 253 -,64, ,416,* Norr-Syd 312,839,2 84 1,139,* Mitt-Stockholm 216 4,45,* 46 2,619,12* Mitt-Öst 364-2,44,42* 92 -,78,438 Mitt-Väst 37-4,312,* 74,762,448 Mitt-Syd 366-3,657,* 9 1,1,3 Stockholm-Öst 276-3,185,2* 14-2,589,11* Stockholm-Väst 219-5,382,* 86-2,533,13* Stockholm-Syd 278-4,99,* 12-2,473,15* Öst-Väst 367-3,714,* 132 2,489,14* Öst-Syd 426-2,9,3* 148 2,944,4* Väst-Syd 369 2,45,42* 13,198,843 VTI notat

24 4.4. Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Figur 3 och Figur 4 visar andelen vägmarkeringslängd som uppfyller retroreflexionskraven på 15 (torrt) respektive 35 (vått) mcd/m 2 /lx, per region, för torra respektive våta markeringar. 1 Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), torra markeringar Figur 3. Andelen väglängd som uppfyller kraven med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion, per region. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. 1 Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), våta markeringar Figur 4. Andelen väglängd som uppfyller kraven med avseende på våta vägmarkeringars retroreflexion, per region. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. 22 VTI notat 12-15

25 Figur 5 och Figur 7 visar andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för kant-, körfältsoch mittlinje, för motorvägar och 2+1-vägar respektive för tvåfältsvägar. 1 8 % Motorväg och 2+1-väg Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), torra markeringar, per linjetyp Syd Väst Öst Sthlm Mitt Norr Sverige Vänster kant Körfältslinje Höger kant Figur 5. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion på motorvägar och 2+1-vägar, per region och linjetyp. 1 % Tvåfältsväg Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), torra markeringar, per linjetyp Syd Väst Öst Sthlm Mitt Norr Sverige Mittlinje (Höger + Vänster) kant Figur 6. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion på tvåfältsvägar, per region och linjetyp. VTI notat

26 4.5. Jämförelse med tidigare år I avsnitten nedan redovisas vägmarkeringarnas funktion över åren Jämförelserna omfattar endast torra markeringar. Mätprogrammet för våta markeringar har förändrats under åren och en jämförelse blir därför inte rättvisande. Vid en jämförelse över åren bör det noteras att kravnivån på retroreflexion för torra markeringar har ändrats under den aktuella tidsperioden. För vägar med lägre trafikflöden i vägklass B och C var kravnivån tidigare 1 mcd/m 2 /lx, men från och med 14 har samtliga vägar kravnivån 15 mcd/m 2 /lx. Andel godkända delobjekt Figur 7visar andelen godkända delobjekt i regionerna och i Sverige 11 14, med avseende på torra markeringar. % 1 Andelen godkända delobjekt 11-14, torra markeringar Region Syd Region Väst Region Öst Region Sth Region Mitt Region Norr Sverige År 11 År 12 År 13 År 14 Figur 7: Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torra markeringar. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. Figur 8 Figur 13 visar andelen godkända delobjekt med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion, per vägklass och region, under åren I föregående års notat för tillståndsmätningarna (VTI notat 4-14) finns det felaktiga värden i figurerna för region Öst, region Norr och Sverige, vilket är korrigerat i figurerna nedan. 24 VTI notat 12-15

27 Region Syd A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 8. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Syd, avseende torra vägmarkeringar Region Väst A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 9. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Väst, avseende torra vägmarkeringar. VTI notat

28 Region Öst A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 1. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Öst, avseende torra vägmarkeringar Region Stockholm A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 11. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Stockholm, avseende torra vägmarkeringar. 26 VTI notat 12-15

29 Region Mitt A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 12. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Mitt, avseende torra vägmarkeringar Region Norr A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 13. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Region Norr, avseende torra vägmarkeringar. Figur 144 visar utvecklingen i landet som helhet. VTI notat

30 Sverige A: Europavägar B: Riksvägar C: Länsvägar Figur 14. Andel godkända delobjekt per vägklass för åren i Sverige, avseende torra vägmarkeringar. Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Figur 15 visar andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, i regionerna och i Sverige 11 14, med avseende på torra markeringar. % Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), 11-14, torra markeringar Region Syd Region Väst Region Öst Region Sth Region Mitt Region Norr Sverige År 11 År 12 År 13 År 14 Figur 15: Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven med avseende på retroreflexionen för torra markeringar. Vägklasserna A, B och C är sammanslagna. 28 VTI notat 12-15

31 Retroreflexion i Region Öst och Region Stockholm 14 I Region Öst och Region Stockholm har tillståndsmätningar gjorts årligen sedan år. Figur 16 visar retroreflexionens utveckling under dessa 15 år. För att jämförelsen ska bli korrekt har den gamla regionindelningen använts även efter omstruktureringen av regionerna 1. Således ingår inte Östergötlands län i Region Öst. Dessutom har under senare år mätningar gjorts även på det lågtrafikerade vägnätet, men Figur 16 omfattar endast vägar med ÅDT >, vilket innebär att Gotlands län inte ingår i denna analys. 25 Retroreflexionen (mcd/m 2 /lx) - 14, torra markeringar Region Öst Region Stockholm Figur 16: Retroreflexionen [mcd/m 2 /lx] under åren 14 i Region Stockholm (Stockholms län) och Region Öst (Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län). Torra markeringar. VTI notat

32 mcd/m 2 /lx 4.6. Vägmarkeringarnas funktion på TEN-T-vägnätet I avsnitten nedan redovisas retroreflexionens medelvärde samt andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven på TEN-T-vägnätet. I Bilaga 2 finns en tabell över antalet mätta objekt på TEN-T-vägnätet, samt en redovisning av retroreflexion och andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, per väg. Retroreflexionens medelvärde Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar på TEN-T-vägnätet visas i Figur 17 och Figur 18. I den förstnämnda figuren visas resultaten för motorvägar och 2+1-vägar, och i den andra visas resultaten för tvåfältsvägar. Motsvarande resultat för våta markeringar visas i Figur 19 och Figur. TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på motorvägar och 2+1-vägar, torra markeringar Figur 17. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per region. 3 VTI notat 12-15

33 mcd/m 2 /lx mcd/m 2 /lx TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på tvåfältsvägar, torra markeringar Figur 18. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar på tvåfältsvägar på TEN-Tvägnätet, per region. 5 TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på motorvägar och 2+1-vägar, våta markeringar Figur 19. Retroreflexionens medelvärde för våta markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per region. VTI notat

34 mcd/m 2 /lx TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på tvåfältsvägar, våta markeringar Figur. Retroreflexionens medelvärde för våta markeringar på tvåfältsvägar på TEN-Tvägnätet, per region. Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar på TEN-T-vägnätet visas i Figur 21 och Figur 22. I den förstnämnda figuren visas resultaten för motorvägar och 2+1-vägar, och i den andra visas resultaten för tvåfältsvägar. Motsvarande resultat för våta markeringar visas i Figur 23 och Figur VTI notat 12-15

35 % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%) på motorvägar och 2+1-vägar, torra markeringar Figur 21. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per region. 1 % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%) på tvåfältsvägar, torra markeringar Figur 22. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar på tvåfältsvägar på TEN-T-vägnätet, per region. VTI notat

36 1 % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%) på motorvägar och 2+1-vägar, våta markeringar Figur 23. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för våta markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per region. % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%) 1 på tvåfältsvägar, våta markeringar Figur 24. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för våta markeringar på tvåfältsvägar på TEN-T-vägnätet, per region. 34 VTI notat 12-15

37 5. Diskussion och slutsatser Tillståndsmätningarna år 14 visar att vägmarkeringarna på en stor del av vägnätet inte uppfyller de gränsvärden för retroreflexion som ges av de nationella riktlinjerna för krav i upphandling. Andelen godkända delobjekt för landet som helhet är 39 % för torra markeringar och 21 % för våta markeringar. Under de fyra år tillståndsmätningar har gjorts i hela landet har trenden varit nedåtgående. Sedan 11 har andelen godkända delobjekt med avseende på torra markeringar minskat med 13 procentenheter. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar är i samtliga regioner 15 mcd/m 2 /lx eller högre. Högst värden finns i region Väst, region Norr och region Syd. För våta markeringar är retroreflexionens medelvärde 35 mcd/m 2 /lx eller högre i region Norr och region Öst, medan övriga regioner ligger strax under den nivån. Sett till andelen godkända delobjekt med avseende på torra markeringar har region Norr, region Väst och region Syd högst andel godkända delobjekt, med omkring 5 %. I region Stockholm, som har lägst andel godkända delobjekt, är motsvarande siffra 12 %. För våta markeringar är andelen godkända delobjekt högst i region Norr med 5 %, medan övriga regioner ligger i intervallet 7 3 %. Vid analysen av 14 års tillståndsmätningar har ett nytt mått använts: andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven på retroreflexion. Detta mått skiljer sig från andelen godkända delobjekt så till vida att det endast anger hur stor andel av den totala uppmätta vägmarkeringslängden som uppfyller kravnivåerna på torra respektive våta markeringar, medan andelen godkända delobjekt visar andelen längre sammanhängande vägsträckor där kraven på retroreflexion uppfylls. Resultaten för 14 visar att andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven i stort följer mönstret för andelen godkända delobjekt, men att nivåerna generellt sett är högre. Högst andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar finns i region Väst med 72 %, följt av region Syd och region Norr. För landet som helhet är det % av vägmarkeringslängden som uppfyller kraven. För våta markeringar uppvisar region Norr bättre resultat än övriga regioner, men det bör noteras att antalet objekt med våtkrav är betydligt lägre i region Norr (och region Mitt) än i övriga regioner. Generellt sett är andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för våta markeringar omkring 45 %. På motorvägar och 2+1-vägar är andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven högre för de vänstra kantlinjerna och för körfältslinjerna, än för de högra kantlinjerna. På tvåfältsvägar har mittlinjen något sämre funktion än kantlinjerna. Tidigare år har tillståndet hos vägmarkeringarna redovisats specifikt för det som benämnts nationella stråk, vilket omfattar de större vägarna i landet. Från och med 14 har denna redovisning ersatts med en redovisning av tillståndet hos vägmarkeringarna på det så kallade TEN-T-vägnätet. Resultaten visar att för torra markeringar är andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven ungefär densamma på TEN-T-vägnätet som på vägnätet i landet i stort, dvs. omkring %. För de olika regionerna varierar andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven i intervallet 5 82 % på motorvägar och 2+1-vägar, och % på tvåfältsvägar. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar är högre än 15 mcd/m 2 /lx på både motorväg/2+1-väg och landsväg i nästintill alla regioner. För våta markeringar är retroreflexionens medelvärde mcd/m 2 /lx på motorväg/2+1-väg i samtliga regioner, medan medelvärdet på tvåfältsväg varierar från 22 till mcd/m 2 /lx, vilket delvis kan förklaras av att antalet objekt i vissa regioner är litet. Sammantaget visar analysen av TEN-T-vägnätet att region Norr, region Mitt och region Väst tenderar att uppvisa bättre resultat än övrig regioner. Mätprogrammet för tillståndsmätningarna har sett ungefär likadant ut sedan 11 och det är därför möjligt att göra en jämförelse över de senaste fyra åren. För landet som helhet har, som nämnts ovan, trenden varit nedåtgående sedan 11. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar har minskat från 7 % 11 till % 14. Motsvarande VTI notat

38 siffror för andelen godkända delobjekt är 52 % respektive 39 %. Mellan åren 11 och 12 förklaras minskningen främst av att resultaten för europavägar försämrades. Därefter är det framför allt resultaten på länsvägar som har försämrats. Sedan 12 har andelen godkända delobjekt på länsvägar minskat med omkring 3 procentenheter. En möjlig förklaring kan vara att kravnivån för vägar i vägklass B och C med lägre trafikflöden har höjts, från att tidigare ha varit 1 mcd/m 2 /lx, men från och med 14 är densamma som för övriga vägar, dvs. 15 mcd/m 2 /lx. År 14 är andelen godkända delobjekt omkring % för alla tre vägtyper. I regionerna har resultaten varierat en del över åren 11-14, men ett bestående mönster är att region Syd, region Väst, region Öst och region Norr har haft högre andel godkända delobjekt än region Mitt och region Stockholm. Mest oroväckande är resultaten för region Stockholm, som under hela fyraårsperioden har haft mycket låga resultat. I region Mitt, där det skedde en förbättring under 13, är resultaten 14 tillbaka på samma låga nivå som 11 och 12. En negativ utveckling kan även noteras för region Öst som har haft en stadigt nedåtgående trend sedan 11. I region Syd och region Väst har resultaten förbättrats från 13 till 14, medan de i övriga regioner har försämrats. Minskningen är störst i region Norr med 21 procentenheter, men region Norr har ändå, tillsammans med region Väst, högst andel godkända delobjekt av alla regioner 14. I region Öst och region Stockholm har tillståndsmätningar gjorts sedan år. I region Öst har retroreflexionen varierat inom intervallet 15 2 mcd/m 2 /lx under de 15 år mätningarna har pågått. Sedan 11 har dock trenden varit nedåtgående och år 14 ligger värdet strax över kravnivån. I region Stockholm har retroreflexionen under nästan hela tidsperioden varit något lägre än i region Öst, men i stort sett var trenden positiv fram till 9. Därefter skedde en nedgång. År 14 nådde retroreflexionen precis upp till kravnivån på 15 mcd/m 2 /lx. En tidigare undersökning har visat att tidpunkten på året för när mätningar av vägmarkeringars funktion görs har betydelse för resultatet (Lundkvist & Yahya, 14). Det är av praktiska skäl omöjligt att helt undvika en viss sådan effekt när mätningar ska göras och jämföras för hela landet, men utifrån erfarenheterna från den tidigare studien senarelades starten för årets mätningar med två veckor. En ytterligare åtgärd för att minska osäkerheten i mätdata är att antalet objekt i varje län och vägklass har ökats i 14 års urval jämfört med tidigare år. Databortfall beroende på att mätningar inte har kunnat göras, främst på grund av vått väder, var 14 ca 7 %, medan databortfall beroende på att beläggningen har varit nylagd var mindre än,5 %. För landet som helhet antas inte bortfallet ha någon betydelse för resultaten, men i de län och regioner där bortfallet är mer än enstaka objekt bör resultaten tolkas med viss försiktighet. Följande slutsatser kan dras av tillståndsmätningarna 14: Kravuppfyllnaden är låg: av de kontrollerade delobjekten uppfyllde endast 39 % kraven för torra vägmarkeringar och 21 % kraven för våta vägmarkeringar. Resultaten är bäst i region Norr, region Väst och region Syd (torra markeringar). Resultaten är sämst i region Stockholm. Resultaten för TEN-T-vägnätet är ungefär desamma som för vägnätet i stort. Resultaten för landet som helhet har haft en nedåtgående trend sedan VTI notat 12-15

39 Referenser COST 331 (1999). Requirements for horizontal road markings Final report of the action. European Co-operation in the Field of Scientific and Technical Research (COST), European Commission Directorate General Transport, Belgien, Lundkvist, S-O., och Nielsen, B. (9). Utveckling av Road Marking Tester Status RMT version 2. VTI notat -9. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping. Lundkvist, S-O. och Yahya, M-R. (14). Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion 13. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping. Trafikverket (1). TBT Vägmarkering, rev 1. Trafikverket publikation 1:19. Trafikverket, Borlänge. Trafikverket (12). TEN-T vägnät i Sverige. Trafikverket Beslut, ärendenummer: TRV 11/74457 A. Dokumentdatum: VTI notat

40 Bilaga 1 Antal godkända delobjekt Tabell 7. Antal godkända (G) och underkända (U) delobjekt, samt andel godkända (% G) delobjekt, uppdelat på region och vägklass, för torra vägmarkeringars retroreflexion. Vägklass Region A B C A+B+C G Region Syd U % G G Region Väst U % G G Region Öst U % G G Region Stockholm U % G G Region Mitt U % G G Region Norr U % G G Sverige U % G VTI notat 12-15

41 Tabell 8. Antal godkända (G) och underkända (U) delobjekt, samt andel godkända (% G) delobjekt, uppdelat på region och vägklass, för våta vägmarkeringars retroreflexion. Vägklass Region A B C A+B+C G Region Syd U % G G Region Väst U % G G Region Öst U % G G 2 2 Region Stockholm U % G 15 7 G Region Mitt U % G G Region Norr U % G G Sverige U % G VTI notat

42 Bilaga 2 Detaljerade resultat för TEN-T-vägnätet Antal objekt Retroreflexionen för torra vägmarkeringar har 14 mätts på sammanlagt 113 objekt på TEN-Tvägnätet, se Tabell 9. Av objekten i Tabell 9 har våtfunktionen mätts på dem som har ÅDT fordon. Dessa var till antalet 91 stycken och fördelades som Tabell 1 visar. Tabell 9. Antal objekt per väg och region på TEN-T-vägnätet. Torra markeringar. Region Väg Syd Väst Öst Sthlm Mitt Norr Totalt E E E1 1 1 E E E E E E E65 Rv 1 1 Totalt VTI notat 12-15

43 Tabell 1. Antal objekt per väg och region på TEN-T-vägnätet. Våta markeringar. Region Väg Syd Väst Öst Sthlm Mitt Norr Totalt E E E1 E12 E14 E E E E E65 Rv Totalt Retroreflexionens medelvärde I Figur 25-Figur 28 visas retroreflexionens medelvärde per TEN-T-väg, uppdelat i torra respektive våta markeringar, samt i motorväg/2+1-väg respektive tvåfältsväg. VTI notat

44 mcd/m 2 /lx mcd/m 2 /lx TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på motorvägar och 2+1-vägar, torra markeringar, per väg Figur 25. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per väg. TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på tvåfältsvägar, torra markeringar, per väg Figur 26. Retroreflexionens medelvärde för torra markeringar på tvåfältsvägar på TEN-Tvägnätet, per väg. 42 VTI notat 12-15

45 mcd/m 2 /lx mcd/m 2 /lx TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på motorvägar och 2+1-vägar, våta markeringar, per väg Figur 27. Retroreflexionens medelvärde för våta markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per väg. 5 TEN-T-vägnätet Retroreflexionens medelvärde på tvåfältsvägar, våta markeringar, per väg Figur 28. Retroreflexionens medelvärde för våta markeringar på tvåfältsvägar på TEN-Tvägnätet, per väg. Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven I Figur 29 Figur 32 visas andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, per TEN-T-väg, uppdelat i torra respektive våta markeringar, samt i motorväg/2+1-väg respektive tvåfältsväg. VTI notat

46 1 % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), på motorvägar och 2+1-vägar, torra markeringar, per väg Figur 29. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per väg. % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), på tvåfältsvägar, torra markeringar, per väg Figur 3. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för torra markeringar på tvåfältsvägar på TEN-T-vägnätet, per väg. 44 VTI notat 12-15

47 1 % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), på motorvägar och 2+1-vägar, våta markeringar, per väg Figur 31. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för våta markeringar på motorvägar och 2+1-vägar på TEN-T-vägnätet, per väg. % TEN-T-vägnätet Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven (%), 1 på tvåfältsvägar, våta markeringar, per väg Figur 32. Andelen vägmarkeringslängd som uppfyller kraven för våta markeringar på tvåfältsvägar på TEN-T-vägnätet, per väg. VTI notat

48

49 VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISOcertifierat enligt ISO 91 respektive 11. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund. The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI), is an independent and internationally prominent research institute in the transport sector. Its principal task is to conduct research and development related to infrastructure, traffic and transport. The institute holds the quality management systems certificate ISO 91 and the environmental management systems certificate ISO 11. Some of its test methods are also certified by Swedac. VTI has about employees and is located in Linköping (head office), Stockholm, Gothenburg, Borlänge and Lund. HEAD OFFICE LINKÖPING SE LINKÖPING PHONE +46 ()13- STOCKHOLM BOX SE STOCKHOLM PHONE +46 () GOTHENBURG BOX 872 SE-2 78 GOTHENBURG PHONE +46 () BORLÄNGE BOX 9 SE BORLÄNGE PHONE +46 () LUND Scheelevägen 2 SE LUND PHONE +46 () HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING post/mail SE Linköping tel +46 ()13- BORLÄNGE post/mail BOX 9 SE BORLÄNGE tel +46 () STOCKHOLM post/mail BOX SE STOCKHOLM tel +46 () GÖTEBORG post/mail BOX 872 SE-2 78 GÖTEBORG tel +46 ()