Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt
|
|
- Jakob Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat 5: Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy
2
3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 5: Dnr: 2012/
4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February VTI notat 5:2-2013
5 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per län och vägklass Resultat per delobjekt i varje län i Region Mitt efter vägklass Jämförelse med Slutsatser Referenser Bilaga A VTI notat 5:2-2013
6 4 VTI notat 5:2-2013
7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Mitt Mätningarna har utförts under perioden 27 juni 27 september med det mobila instrumentet LTL-M, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten, friktionen och luminanskoefficienten. Mätning av torra vägmarkeringars retroreflexion har gjorts på sammanlagt 54 vägsträckor, var och en cirka 10 km lång, fördelade över hela regionen. På vägar med årsdygnstrafik mer än fordon har även mätning av våta vägmarkeringars retroreflexion gjorts. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Mitt: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Mitt 20 procent av delobjekten godkända. På riksvägar godkändes 20 procent av delobjekten. På länsvägar godkändes 57 procent av delobjekten. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar I regionen godkändes 6 procent av delobjekten med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt var oförändrad mellan 2011 och En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:
8 6 VTI notat 5:2-2013
9 Condition assessment of road markings of Region Mitt in Sweden in 2012 by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping, Sweden Summary This report presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Mitt, Sweden The measurements were carried out during the period June 27 th until September 27 th by the use of the mobile reflectometer LTL-M for measurement of dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. Measurements of dry road marking retroreflectivity has been carried out on 54 road stretches, each of a length of approximately 10 km, distributed all over Region Mitt. On roads with an average daily traffic more than vehicles, the retroreflectivity of wet road markings was measured as well. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways 20 per cent of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On national roads, the corresponding figure was 20 per cent. On county roads, 57 per cent of the objects were approved. Wet road marking retroreflectivity On European highways 6 per cent of the objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. Comparison with the results 2011 The difference between road marking performance 2011 and 2012 was small. Conclusion A general conclusion that can be drawn from the condition assessment is that the retroreflectivity of the road markings is low in relation to the requirements of the Swedish Transport Administration. It can be concluded that the requirements are only met by one third of the road markings measured, meaning that a large proportion of the road markings have too low visibility in darkness. VTI notat 5:
10 8 VTI notat 5:2-2013
11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls även värden på friktionen och Qd. Liksom föregående år har tillståndsmätningarna två huvudsyften: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls. Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, så är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat och dessutom sammanfattas samtliga resultat för hela Sverige i ett sjunde notat. I föreliggande notat redovisas resultaten från Region Mitt. VTI notat 5:
12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ) och sekundära länsvägar ( ) med ÅDT > Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. 10 VTI notat 5:2-2013
13 3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Underkänt delobjekt Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT > Underkänt delobjekt Underkänt delobjekt Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx.. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. VTI notat 5:
14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 54 objekt mätts i Region Mitt under Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Mitt. Avser retroreflexionen för torra vägmarkeringar. Vägklass A B C Dalarnas län Gävleborgs län 4* 5* 3 Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Bortfall: 2 delobjekt mittlinje saknades. * Av misstag byttes ett objekt i vägklass B ut mot ett i vägklass A (X2). Det sistnämnda anses fortsättningsvis tillhöra vägklass B. Antalet delobjekt som har mätts med avseende på våtfunktionen framgår av tabell 3. Tabell 3 Antal uppmätta objekt år 2012 per län i Region Mitt. Avser retroreflexionen för våta vägmarkeringar. Vägklass A B C Dalarnas län 5 Gävleborgs län 4 2 Jämtlands län 2 Västernorrlands län 4 Region Mitt 10 7 Bortfall:10 delobjekt. 12 VTI notat 5:2-2013
15 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per län och totalt för Region Mitt. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. Region Mitt Dalarnas län Gävleborgs län R L,torr, Vägklass A Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. Region Mitt Dalarnas län Gävleborgs län R L,torr, Vägklass B Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % VTI notat 5:
16 Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. Region Mitt Dalarnas län W Gävleborgs län X RL,torr, Vägklass C Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Region Mitt Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt. Region Mitt Dalarnas län W Gävleborgs län X R L,våt, Vägklass A Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Region Mitt Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % VTI notat 5:2-2013
17 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i regionen blev 29 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Vägklass Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % Resultatet för våtfunktionen visas i tabell 9. Län/Region Antal Underkända Godkända Summa Andel godkända Dalarnas län W % Gävleborgs län X % Jämtlands län Z % Västernorrlands län Y % Region Mitt % VTI notat 5:
18 Ett binominaltest med risknivån 5 % påvisade följande statistiskt säkerställda skillnader (p<.05): Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr i vägklass A var mindre i Västernorrlands län än i övriga län i regionen. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr i vägklass B var större i Västernorrlands län än i övriga län i regionen. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,torr i vägklass C var mindre i Dalarnas län än i Gävleborgs och Jämtlands län. Vidare var andelen godkända delobjekt mindre i Västernorrlands län än i Jämtlands län. Andelen godkända delobjekt med avseende på R L,våt var större i Dalarnas län än i övriga län i regionen. 16 VTI notat 5:2-2013
19 Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, strukturerat efter vägklass och län. Andel godkända delobjekt m.a.p. torrunktionen,efter län och vägklass, Region Mitt Underkända Godkända 18% 70% 50% 75% 67% 78% 88% 87% 78% 44% 79% 75% 33% 82% 56% 43% 82% 67% 64% 73% 71% 30% 0% Dalarnas län W Gävleborgs län X 25% Jämtlands län Z 33% Västernorrlands län Y 22% REGION MITT Dalarnas län W 13% Gävleborgs län X 13% Jämtlands län Z 22% Västernorrlands län Y 56% REGION MITT 21% Dalarnas län W 25% Gävleborgs län X 67% Jämtlands län Z 44% Västernorrlands län Y 57% REGION MITT 18% Dalarnas län W 33% Gävleborgs län X 36% Jämtlands län Z 27% 29% Västernorrlands län Y REGION MITT Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2. Andel godkända delobjekt m.a.p. våtfunktionen efter län, Region Mitt Godkända Underkända 70% 75% 50% 94% 30% 25% 0% 6% Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y REGION MITT Vägklass A Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. VTI notat 5:
20 4.4 Resultat per delobjekt i varje län i Region Mitt efter vägklass I följande avsnitt visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända mätplatser för varje län i Region Mitt efter vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. I figurerna används förkortningarna hk, vk, kf och m för höger kantlinje, vänster kantlinje, körfältslinje respektive mittlinje följt av retroreflexionens medelvärde. Vidare anges på x-axeln objektets identifikationsnummer, inom parentes vägnumret och längst ner funktionskravet enligt TBT Resultat per delobjekt i Dalarnas län efter vägklass Dalarnas län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända Godkända 1% 3% 22% 39% 32% 70% 50% 95% 98% 88% 99% 97% 30% 78% 61% 68% 0% 5% 2% Hk-130 Ml-69 Vk-102 Hk-71 Ml-147 Vk-63 Hk-68 Ml-117 Vk-75 Hk-193 Ml-132 Vk-141 W 2 (45), 100 W 5 (45), 150 W 8 (45), 100 W 13 (45), 100 Figur 3 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 12% 18 VTI notat 5:2-2013
21 1% Dalarnas län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B Underkända Godkända 1% 70% 63% 53% 49% 34% 41% 65% 81% 32% 69% 21% 75% 37% 19% 56% 50% 97% 94% 99% 99% 30% 37% 47% 51% 66% 59% 35% 19% 68% 31% 79% 25% 63% 81% 44% 0% Hk-59 Ml-181 Vk-61 Hk-140 Ml-141 Vk-153 Hk-150 Ml-158 Vk-162 Hk-53 Ml-93 Vk-57 Hk-138 Ml-158 Vk-142 Hk-176 Kf-140 Vk-165 Hk-72 Ml-165 Vk-79 3% 6% 1% Hk-155 Kf-220 Vk-156 W 19 (26), 100 W 23 (50), 150 W 24 (50), 150 W 50 (70), 100 W 73 (70), 150 W 83 (70), 150 W 90 (71), 150 W 109 (80), 150 Figur 4 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende torrfunktionen. Vägklass B. Dalarnas län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 18% 16% 30% 70% 83% 50% 97% 82% 84% 30% 70% 0% 17% 3% Hk-107 Ml-100 Vk-74 Hk-150 Ml-120 Vk-149 Hk-61 Ml- - Vk-64 W 119 (247), 150 W 129 (270), 100 W 146 (311), 100 Figur 5 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende torrfunktionen. Vägklass C. VTI notat 5:
22 Dalarnas län, andel godkända, mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 14% 36% 70% 53% 72% 50% 86% 30% 64% 47% 28% 0% Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk- - Vk- - Hk-35 Vk-33 Hk-38 Vk-38 W 23 (50), 35 W 24 (50), 35 W 73 (70), 35 W 83 (70), 35 W 109 (80), 35 Figur 6 Andelen godkända/underkända mätplatser i Dalarnas län avseende våtfunktionen. 20 VTI notat 5:2-2013
23 4.4.2 Resultat per delobjekt i Gävleborgs län efter vägklass Gävleborgs län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 14% 4% Underkända Godkända 6% 70% 70% 56% 67% 50% 98% 86% 91% 96% 94% 30% 30% 44% 33% 0% 2% 9% Hk-113 Kf-76 Vk-187 Hk-118 Kf-79 Vk-185 Hk-140 Kf-85 Vk-154 Hk-139 Kf-244 Vk-171 X 9 (4), 150 X 10 (4), 150 X 14 (4), 150 X 22 (4), 150 Figur 7 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende torrfunktionen. Vägklass A. 70% 50% 30% 0% 19% 81% 28% 72% Gävleborgs län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 21% 79% 45% 55% 85% 15% 71% 29% 49% 51% 53% 47% Underkända Godkända Hk-142 Ml-136 Vk-156 Hk-163 Ml-128 Vk-142 Hk-111 Kf-143 Vk-101 Hk-113 Kf-116 Vk-181 Hk-151 Ml-163 Vk-148 X 29 (50), 100 X 43 (68), 150 X 51 (80), 150 X 2 (4), 150 X 65 (83), % 33% 48% 52% Figur 8 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:
24 Gävleborgs län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C 11% 23% 1% Underkända Godkända 22% 70% 53% 50% 89% 77% 99% 78% 30% 47% 0% Hk-250 Kf-129 Vk-206 Hk-242 Ml-124 Vk-207 Hk-98 Ml-125 Vk-122 X 104 (296), 100 X 110 (303), 100 X 115 (305), 100 Figur 9 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende torrfunktionen. Vägklass C. Gävleborgs län, andel godkända, mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 33% 70% 67% 50% 92% 89% 97% 30% 67% 0% 8% 11% 3% 33% Hk-32 Vk- - Hk-36 Vk- - Hk-28 Vk-30 Hk-29 Vk-34 Hk-27 Vk- - Hk- - Vk- - X 9 (4), 35 X 10 (4), 35 X 14 (4), 35 X 22 (4), 35 X 51 (80), 35 X 2 (4), 35 Figur 10 Andelen godkända/underkända mätplatser i Gävleborgs län avseende våtfunktionen. 22 VTI notat 5:2-2013
25 4.4.3 Resultat per delobjekt i Jämtlands län efter vägklass 70% Jämtlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A 43% 7% 61% 48% 46% 9% 25% Underkända Godkända 18% 12% 29% 64% 23% 50% 30% 99% 99% 91% 96% 91% 57% 93% 39% 98% 96% 98% 91% 52% 81% 54% 91% 75% 82% 88% 71% 36% 77% 19% 0% Hk-77 Ml-103 Vk-75 Hk-109 Ml-80 Vk-105 Hk-181 Ml-189 Vk-130 Hk-95 Kf-72 Vk-103 Hk-105 Ml-110 Vk-111 Hk-159 Ml-129 Vk-174 1% Hk-221 1% Ml-256 9% Vk-286 4% 9% 2% 4% 2% 9% Hk-116 Ml-116 Vk-124 Hk-135 Ml-95 Vk-135 Z 7 (14), 150 Z 9 (14), 150 Z 13 (14), 150 Z 15 (14), 150 Z 17 (14), 150 Z 19 (14), 150 Z 29 (45), 100 Z 48 (45), 100 Z 51 (45), 100 Figur 11 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. Jämtlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 29% Underkända Godkända 5% 70% 50% 93% 86% 98% 83% 99% 82% 95% 30% 71% 0% 7% 14% 2% 17% 1% 18% Hk-80 Ml-143 Vk-78 Hk-73 Ml-86 Vk-65 Hk-129 Ml-91 Vk-153 Z 63 (84), 100 Z 65 (84), 100 Z 76 (87), 100 Figur 12 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:
26 1% 3% Jämtlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 70% 50% 99% 97% 88% 82% 30% 0% 12% 18% Hk-166 Ml-133 Vk-175 Hk-74 Ml- - Vk-80 Hk-283 Ml-259 Vk-233 Hk-271 Ml-254 Vk-239 Z 79 (296), 100 Z 87 (315), 100 Z 93 (320), 100 Z 105 (323), 100 Figur 13 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. Jämtlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 70% 50% 97% 30% 0% 3% Hk-24 Vk-33 Hk- - Vk- - Z 15 (14), 35 Z 17 (14), 35 Figur 14 Andelen godkända/underkända mätplatser i Jämtlands län avseende våtfunktionen. 24 VTI notat 5:2-2013
27 4.4.4 Resultat per delobjekt i Västernorrlands län efter vägklass Västernorrlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A Underkända Godkända 44% 70% 56% 50% 96% 97% 95% 92% 88% 98% 99% 69% 97% 30% 0% 4% 3% 5% 8% 56% 44% 12% 2% 1% 31% 3% Hk-117 Kf-107 Vk-117 Hk-117 Kf-87 Vk-113 Hk-164 Ml-148 Vk-161 Hk-83 Ml-139 Vk-99 Hk-69 Ml-128 Vk-72 Y 4 (4), 150 Y 7 (4), 150 Y 13 (4), 150 Y 23 (14), 150 Y 28 (14), 150 Figur 15 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende torrfunktionen. Vägklass A. Västernorrlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B 4% 4% 7% 35% Underkända Godkända 70% 50% 96% 96% 93% 30% 65% 0% Hk-47 Ml-137 Vk-54 Hk-179 Ml-177 Vk-156 Hk-327 Ml-110 Vk-116 Y 29 (83), 100 Y 45 (90), 100 Y 47 (90), 150 Figur 16 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende torrfunktionen. Vägklass B. VTI notat 5:
28 Västernorrlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C Underkända Godkända 13% 29% 70% 58% 57% 70% 50% 30% 87% 71% 42% 43% 30% 0% Hk-164 Ml-175 Vk-157 Hk-100 Ml-91 Vk-104 Hk-134 Ml-188 Vk-151 Y 71 (331), 100 Y 92 (346), 100 Y 95 (348), 100 Figur 17 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende torrfunktionen. Vägklass C. Västernorrlands län, andel godkända, mätplatser m.a.p. våtfunktionen Underkända Godkända 70% 50% 30% 0% Hk-23 Vk-30 Hk- - Vk-28 Hk-25 Vk-20 Hk- - Vk- - Y 4 (4), 35 Y 7 (4), 35 Y 13 (4), 35 Y 28 (14), 35 Figur 18 Andelen godkända/underkända mätplatser i Västernorrlands län avseende våtfunktionen. 26 VTI notat 5:2-2013
29 5 Jämförelse med 2011 I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Mitt mellan år 2011 och Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Mitt 2011 och Län/Region Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Västernorrlands län Region Mitt Vägklass Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 A 0 25 B C 0 25 Summa A B 0 13 C Summa A B C Summa A 40 0 B 0 56 C 0 44 Summa A B C Summa Det framgår av tabell 10 att vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt var oförändrad mellan 2011 och Tabell 10 visar att vägmarkeringarnas funktion i Jämtlands län var sämre 2012 än I regionen var dock förändringen som helhet liten. Jämförelsen mellan år 2011 och 2012 efter län i Region Mitt visas grafiskt i figur 23. VTI notat 5:
30 jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, År 2011 År % 50% 50% 30% 16% 18% 28% 33% 36% 27% 28% 29% 0% Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y REGION MITT Figur 19 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika län i Region Mitt avseende torrfunktionen. 28 VTI notat 5:2-2013
31 6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012 i Region Mitt: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar var i Region Mitt 20 % av delobjekten godkända. På riksvägar godkändes 20 % av delobjekten. På länsvägar godkändes 57 % av delobjekten. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar I regionen godkändes 6 % av delobjekten med avseende på våtfunktionen. Jämförelse med 2011 Vägmarkeringarnas funktion i Region Mitt är oförändrad mellan 2011 och En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2012 är att vägmarkeringarnas retroreflexion är låg i förhållande till de krav som Trafikverket anger. Det kan konstateras att regelverket endast uppfylls på knappt en tredjedel av sträckorna som ingår i mätningarna, vilket innebär att en stor andel vägmarkeringar har för låg synbarhet i mörker. VTI notat 5:
32 Referenser Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Trafikverket: Teknisk beskrivningstext TBT Vägmarkering. Publikation 2010:109. Borlänge, VTI notat 5:2-2013
33 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 1 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Dalarnas län W Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t EV W kf A rpl Lisskogsåsen - Malung (k510) Höger kant f 130 0,783 UK Mittlinje 69 0,051 UK Vänster kant b 102 0,610 UK EV W kf A Gävunda (k26) - Norra Kättbo (k546) Höger kant f 71 0,021 UK Mittlinje 147 0,404 UK Vänster kant b 63 0,000 UK EV W kf A Gesunda (944) - Vinäs (k947) Höger kant f 68 0,123 UK Mittlinje 117 0,685 UK Vänster kant b 75 0,096 UK EV W kf A Tallhed (k976) - Emådalen (k1007) Höger kant f 193 1,000 GK Mittlinje 132 0,986 GK Vänster kant b 141 0,971 GK RV W kf B Vansbro (k71) - rpl Van Höger kant f 59 0,030 UK Mittlinje 181 0,995 GK Vänster kant b 61 0,062 UK RV W kf B lgr T/W - Klenshyttan (k611) Höger kant f 140 0,404 UK ,707 Mittlinje 141 0,371 UK ,967 Vänster kant b 153 0,469 UK ,886 RV W kf B Klenshyttan (k611) - Ludvika (k608) Höger kant f 150 0,508 UK ,443 Mittlinje 158 0,662 UK ,462 Vänster kant b 162 0,587 UK ,107
34 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 2 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Dalarnas län W Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RV W kf B Särnaheden - Mörkret (k1056) Höger kant f 53 0,000 UK Mittlinje 93 0,351 UK Vänster kant b 57 0,000 UK RV W kf B Djurmo (k71) - Norr Amsberg (k293) Höger kant f 138 0,189 UK ,516 Mittlinje 158 0,677 UK ,563 Vänster kant b 142 0,310 UK ,563 RV W B Avesta (k68) - lgr W/U Höger kant f 176 0,788 UK 35 0,474 UK ,594 Körfältslinje 140 0,250 UK ,195 Vänster kant b 165 0,632 UK 33 0,284 UK ,737 RV W kf B V, Ärnäs (k1045) - Ö, Tandö (k1049) Höger kant f 72 0,000 UK Mittlinje 165 0,811 GK Vänster kant b 79 0,014 UK RV W B Hosjö (k266, 2+1 start) - Inget samhälle (k771) Höger kant f 155 0,600 UK 38 0,856 GK ,468 Körfältslinje 220 0,985 GK ,759 Vänster kant b 156 0,443 UK 38 0,636 UK ,300 PLV W kf C Nyhammar (k564) - Sunnansjö (k245) Höger kant f 107 0,167 UK Mittlinje 100 0,031 UK Vänster kant b 74 0,000 UK PLV W kf C Långshyttan (k766,01) - Hofors (k80) Höger kant f 150 0,825 GK Mittlinje 120 0,702 UK Vänster kant b 149 0,843 GK
35 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 3 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Dalarnas län W Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t PLV W kf C Lillfjäten (k1060) - lgr W/Z Höger kant f 61 0,000 UK Mittlinje Vänster kant b 64 0,000 UK
36 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 4 GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Gävleborgs län X Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t EV X 9 4 mv A tpl Söderhamn Södra (k50, mv start) - Inget samhälle (k583 södra) Höger kant f 113 0,020 UK 32 0,200 UK ,120 Körfältslinje 76 0,000 UK ,744 Vänster kant b 187 0,863 GK ,098 EV X 10 4 mv A Inget samhälle (k583 södra) - Inget samhälle (583,04) Höger kant f 118 0,087 UK 36 0,673 UK ,981 Körfältslinje 79 0,000 UK ,956 Vänster kant b 185 0,962 GK ,346 EV X kf A Iggesund (k669) - tpl Hudiksvall Södra (k84, 2kf slut) Höger kant f 140 0,297 UK 28 0,085 UK ,479 Körfältslinje 85 0,000 UK ,729 Vänster kant b 154 0,444 UK 30 0,113 UK ,000 EV X kf A Inget samhälle (k792) - lgr X/Y Höger kant f 139 0,329 UK 29 0,029 UK ,638 Körfältslinje 244 0,941 GK ,806 Vänster kant b 171 0,899 GK 34 0,333 UK ,652 RV X kf B Älvkarhed (k604) - Alfta (k546) Höger kant f 142 0,811 GK Mittlinje 136 0,717 UK Vänster kant b 156 0,792 UK RV X kf B Torsåker (k512) - Berg (k513) Höger kant f 163 0,547 UK Mittlinje 128 0,151 UK Vänster kant b 142 0,288 UK RV X kf B tpl Inget samhälle (2kf start) - tpl Sandviken västra (k80,01, 2kf slut) Höger kant f 111 0,000 UK 27 0,000 UK ,816 Körfältslinje 143 0,512 UK ,927 Vänster kant b 101 0,000 UK ,568
37 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 5 Gävleborgs län X Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV X 2 4 mv B Höger kant f 113 0,102 UK ,345 tpl Gävle Södra (k76) - tpl Gävle Norra (mv slut) Körfältslinje 116 0,000 UK ,930 Vänster kant b 181 0,897 GK ,466 RV X kf B Vallsta (k663) - Simeå (k691) Höger kant f 151 0,466 UK Mittlinje 163 0,328 UK Vänster kant b 148 0,517 UK PLV X kf C Inget samhälle (k84) - lgr X/Z Höger kant f 250 1,000 GK Körfältslinje 129 0,887 GK Vänster kant b 206 1,000 GK PLV X kf C Ockelbo (k272) - Hamrångefjärden (k4) Höger kant f 242 1,000 GK Mittlinje 124 0,771 UK Vänster kant b 207 0,989 GK PLV X kf C Hassela (k307) - Olsbygget (grusväg börjar) Höger kant f 98 0,469 UK Mittlinje 125 1,000 GK Vänster kant b 122 0,776 UK
38 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 6 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Jämtlands län Z Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t EV Z kf A Höger kant f 77 0,000 UK Björnänge (k659) - Undersåker (k643 väst) Mittlinje 103 0,011 UK Vänster kant b 75 0,014 UK EV Z kf A Järpen (k336) - Mörsil (k641) Höger kant f 109 0,094 UK Mittlinje 80 0,042 UK Vänster kant b 105 0,086 UK EV Z kf A Ytterån (k619) - Krokom (k340) Höger kant f 181 0,569 UK Mittlinje 189 0,929 GK Vänster kant b 130 0,390 UK EV Z A Ås (2+1 start) - Östersund (k45) Höger kant f 95 0,016 UK 24 0,031 UK ,391 Körfältslinje 72 0,000 UK ,195 Vänster kant b 103 0,000 UK 33 0,403 UK ,130 EV Z kf A Opebacken (k605, 2kf start) - Brunflo (k45) Höger kant f 105 0,042 UK ,458 Mittlinje 110 0,021 UK ,744 Vänster kant b 111 0,093 UK ,622 EV Z kf A Pilgrimstad (k570) - Sundsjö (k735) Höger kant f 159 0,520 UK Mittlinje 129 0,188 UK Vänster kant b 174 0,545 UK EV Z kf A Överhogdal k:a - Sörtjärn (k517) Höger kant f 221 0,911 GK Mittlinje 256 1,000 GK Vänster kant b 286 1,000 GK
39 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 7 RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Jämtlands län Z Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t EV Z kf A Strömsund (k342/345) - Lövberga (k829) Höger kant f 116 0,751 UK Mittlinje 116 0,816 GK Vänster kant b 124 0,876 GK EV Z kf A Björksjönäs (k1015) - Hoting (k346) Höger kant f 135 0,713 UK Mittlinje 95 0,361 UK Vänster kant b 135 0,771 UK RV Z kf B Duvberg (k506 väst) - Sveg (k45) Höger kant f 80 0,074 UK Mittlinje 143 1,000 GK Vänster kant b 78 0,136 UK RV Z kf B Ängersjö (k508) - lgr Z/X Höger kant f 73 0,021 UK Mittlinje 86 0,174 UK Vänster kant b 65 0,011 UK RV Z kf B Hammarstrand (k323) - Inget samhälle (k774) Höger kant f 129 0,712 UK Mittlinje 91 0,182 UK Vänster kant b 153 0,954 GK PLV Z kf C Sänna (k45) - lgr Z/X Höger kant f 166 0,989 GK Mittlinje 133 0,966 GK Vänster kant b 175 1,000 GK PLV Z kf C Nederhögen (k515) - Rätan (k45) Höger kant f 74 0,118 UK Mittlinje Vänster kant b 80 0,175 UK
40 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 8 Jämtlands län Z Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v PLV Z kf C Höger kant f 283 1,000 GK Hällesjö - Sörbygden (k711) Mittlinje 259 1,000 GK Vänster kant b 233 1,000 GK PLV Z kf C Nyhem (k713) - Dockmy (k714/727) Höger kant f 271 1,000 GK Mittlinje 254 1,000 GK Vänster kant b 239 1,000 GK
41 Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 9 GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Västernorrlands län Y Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t EV Y A Timrå (2+1 start) - Hässjö (k685) Höger kant f 117 0,040 UK 23 0,000 UK ,675 Körfältslinje 107 0,031 UK ,813 Vänster kant b 117 0,045 UK 30 0,205 UK ,182 EV Y A Härnösand (k719, 2+1 start) - Ålandsbro (2+1 slut) Höger kant f 117 0,079 UK ,806 Körfältslinje 87 0,000 UK ,571 Vänster kant b 113 0,000 UK 28 0,000 UK ,583 EV Y kf A Ullånger (k825, 2kf start) - Docksta (k872, 2kf slut) Höger kant f 164 0,559 UK 25 0,000 UK ,978 Mittlinje 148 0,441 UK ,408 Vänster kant b 161 0,600 UK 20 0,000 UK ,128 EV Y kf A Rogsta (k525) - Torpshammar (k591) Höger kant f 83 0,000 UK Mittlinje 139 0,123 UK Vänster kant b 99 0,025 UK EV Y kf A Matfors (k568) - Sundsvall (k4) Höger kant f 69 0,008 UK ,830 Mittlinje 128 0,311 UK ,124 Vänster kant b 72 0,034 UK ,258 RV Y kf B lgr X/Y - Östavall (k315) Höger kant f 47 0,000 UK Mittlinje 137 1,000 GK Vänster kant b 54 0,000 UK RV Y kf B Bollstabruk (k774) - Dal (k789) Höger kant f 179 0,958 GK Mittlinje 177 0,962 GK Vänster kant b 156 0,932 GK
42 Andel GK v GK/UK v Qd Friktion Bilaga A, Region Mitt 2012 Sida 10 Västernorrlands län Y Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v RV Y kf B Sollefteå (k335) - Forsmo (k958) Höger kant f 327 1,000 GK Mittlinje 110 0,654 UK Vänster kant b 116 0,797 UK PLV Y kf C Rådom - Ärtrik Höger kant f 164 0,902 GK Mittlinje 175 1,000 GK Vänster kant b 157 0,866 GK PLV Y kf C Vallen (k981) - Junsele (k90) Höger kant f 100 0,422 UK Mittlinje 91 0,297 UK Vänster kant b 104 0,429 UK PLV Y kf C Solberg (k1035) - Inget samhälle (k1044) Höger kant f 134 0,707 UK Mittlinje 188 1,000 GK Vänster kant b 151 0,797 UK
43
44 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst
VTI notat 5:1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs mervti FINDING A BETTER WAY
VTlnotat8:4-2012 7 - _ : www.vti.se/publikationer Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige
VTI notat 5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012. Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
VTI notat 12-15 Utgivningsår 15 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat 12-15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013
VTI notat 4 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya Förord Denna studie har beställts av Trafikverket,
Läs merBeläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM
VTI notat 3-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING 2016 Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN
VTI notat 9-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN
VTI notat 40-2006 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 54 VTI notat 54- Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Projektnummer 80601 Behzad Koucheki Drift och Underhåll Projektnamn Vägmarkeringar
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merPrediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar
VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara
Läs merRullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar
VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden
VTI notat 16-215 Utgivningsår 215 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden En jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland Carina Fors Mohammad-Reza
Läs merIntermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
VTI notat 5-16 Utgivningsår 16 www.vti.se/publikationer Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid VTI notat 5-16 Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338
VTI notat 58 2002 VTI notat 58-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer 50338 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet
Läs merMobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006
VTI notat 10-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006 En översikt Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Detta
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merMätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala
VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merSpärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng
VTI notat 3-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merUtveckling av Road Marking Tester
VTI notat 20-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utveckling av Road Marking Tester Status RMT version 2 Sven-Olof Lundkvist Berne Nielsen Förord Detta notat redovisar en fortsättning av det
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 61 2003 VTI notat 61-2003 Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 80574 Projektnamn
Läs merUpptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen
VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003
VTI notat 20 2004 VTI notat 20-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merAntal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003
VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som
Läs merOkulärbesiktning av vägmarkeringars funktion
VTI notat 28-1998 Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikbeteende Projektnummer 401 17 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution DebiterbarakonsuItationer
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merProjektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar
Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
Läs merIncidenter vid arbete på väg
VTI notat 14-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Incidenter vid arbete på väg En sammanställning av olyckstillbud Mats Wiklund Förord I detta notat har ett antal incidenter i samband med arbete
Läs merFramkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon
VTI notat 4-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman Förord I samband med utvecklingen
Läs merVTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist
VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige
Läs merUndersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003
VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid
Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa
Läs merLane Departure Warning System LDW
VTI notat 15-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Lane Departure Warning System LDW Samband mellan LDW:s och vägmarkeringars funktion Sven-Olof Lundkvist Carina Fors Förord Denna studie har
Läs merStatistikbilder. för december 2016
Statistikbilder för december 206 i december 206 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften 6 64 år = 6,7 % = 6,8 8,8 % = 8,9 % Genomsnitt för Riket +/- procentenhet O W S Z T E X U D F N G H K
Läs merför funktionskontroll av
VTI notat 20-1998 Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar Mätningar i Region Väst 1997 Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 30170
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003
VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merVV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser
10 VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering Bilaga 1 Manuell bestämning av mätplatser 1 Beteckningar Följande beteckningar används vid den manuella beräkningen. L k N n f m x c delobjektets
Läs merNedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg
VTI notat 21-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Nedsläckning och reduktion av väg på motorväg Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket, där Stefan Jonsson
Läs merVTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman
VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg Carl-Gustaf Wallman Förord Projektet Mätning av fordonshastighet och flöde
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merMobil funktionskontroll av vägmarkeringar
VTI rapport 611 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Trond Cato Johansen Berne Nielsen LG RoadTech AB Utgivare: Publikation: VTI rapport
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merdin I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144
v-i O O N LD (D.0.0 G 4-' O = VTI notat 65-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars funktion i Danmark, Finland, Island och Sverige Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Läs merEffekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan
VTI notat 13-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Effekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie av framkomlighetseffekter vid
Läs merVägytans tillstånd, historik och framtid. Johan Lang
Vägytans tillstånd, historik och framtid Vägytans tillstånd, historik och framtid Johan Lang Vägytemätningar visar tillståndet som trafikanten möter Effekt på trafikant och fordon Vägytans tillstånd Gränsytan
Läs merBakgrund. Validering basprognos inför
Bakgrund Validering basprognos inför 160401 Sammanfattning Dalarna Gävleborg Sammanfattning Västernorrland Örnsköldsvik och Härnösand. Vid Ånge är trafiken skev och överskattas. Lastbilstrafiken med släp
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merFörväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås
VTI notat 15-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås Gruppdiskussioner med lastbilschaufförer och frekventa användare av riksväg
Läs merBeräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar
VTI notat 3-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar Beräkningar enligt fyra typfall Robert Karlsson Annelie
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015 Fastställd/Approved: 2015-07-23 Publicerad/Published: 2016-05-24 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.70 Geografisk information Modell
Läs merVTI:s forskningsområden
VTI:s forskningsområden Drift och underhåll Fordonsteknik Miljö Människan i transportsystemet Planerings- och beslutsprocesser Trafikanalys Trafiksäkerhet Transportekonomi Transportsystem Väg- och banteknik
Läs merFramkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö
VTI notat 36-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Framkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö En trafiksimuleringsstudie av mötesfria vägutformningsalternativ Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie
Läs merVägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson
Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson 50-talet Cleanosols grundare, Erik Magnusson tog med sig idén om termoplast från England när han besökte olympiaden
Läs merISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson
ISSN 0347-6049 i V f/ meddelande 467 1985 Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson w Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merKlicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks beslut om smittförklaring med anledning av
Läs merKursplan. FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Leadership and Organisational Behaviour
Kursplan FÖ1038 Ledarskap och organisationsbeteende 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Leadership and Organisational Behaviour 7.5 Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomförd kurs skall studenterna
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merMeasuring void content with GPR Current test with PaveScan and a comparison with traditional GPR systems. Martin Wiström, Ramboll RST
Measuring void content with GPR Current test with PaveScan and a comparison with traditional GPR systems Martin Wiström, Ramboll RST Hålrum med GPR SBUF-projekt pågår för att utvärdera möjligheterna att
Läs merSkaderisker för motorcyklister
VTI notat 11-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Skaderisker för motorcyklister Urban Björketun Göran Nilsson Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge har VTI försökt belysa trafiksäkerhetssituationen
Läs merKundfokus Kunden och kundens behov är centrala i alla våra projekt
D-Miljö AB bidrar till en renare miljö genom projekt där vi hjälper våra kunder att undersöka och sanera förorenad mark och förorenat grundvatten. Vi bistår dig som kund från projektets start till dess
Läs merFOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Läs merNordisk konference - Kørebaneafmerkning
Nordisk konference - Kørebaneafmerkning København 9.-1. februar 25 Vägverket Sverige Jan-Erik Elg Vägverkets organisation Internrevision Samhälle och trafik Information och administration Stöd- och utv.enheter
Läs merKursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Läs merPhotometric Diagnosis of Road Lighting
Photometric Diagnosis of Road Lighting Do You know if Your Road Lighting fullfill the EUnorms according to CEN/TR 13201? -We can check it! Why Photometric diagnosis? Our principles in 4 steps Preparation
Läs merVälkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson
Välkomna! till Möte om Vägmarkering Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson För SVMF viktiga frågor Allt fler äldre i trafiken behöver bättre körledning Alla trafikanter bör möta samma budskap I Sverige I
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merHeavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies
19th Nordic Seminar on Railway Technology, 14-15 September 2016, JVTC, Luleå Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and
Läs merISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
SVENSK STANDARD SS-ISO 68-1 Fastställd 2003-08-01 Utgåva 1 ISO-gängor för allmän användning Basprofil Del 1: Metriska ISO-gängor ISO general purpose screw threads Basic profile Part 1: Metric screw threads
Läs merKursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Läs merNordiskt samarbetsprojekt inom NMF
VTI notat 20-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Nordiskt samarbetsprojekt inom NMF Synbarhet av VMS Sven-Olof Lundkvist Kai Sørensen Sara Nygårdhs Förord Denna studie har genomförts inom
Läs merPublikation 2004:111. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG Kapitel H Vägmarkeringar
Publikation 2004:111 Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktion ATB VÄG 2004 ar 2004-07 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 2004-06 Publikation 2004:111 Upphovsman (författare, utgivare) Samhälle
Läs mer