vti FINDING A BETTER WAY
|
|
- Julia Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTlnotat8: _ : Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya vti FINDING A BETTER WAY
2 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI. Linköping december 2011 Sven-OlofLundkvist VTI notat 8: Dnr: 2011/0165:26
3 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Proj ektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January VTI notat 8:4-2012
4 Innehållsförteckning Sammanfattning Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per län och vägklass Resultat per delobjekt, län och vägklass Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga 1 Detaljerade resultat VTI notat 8:4-2012
5 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är Trañkverket Region Stockholm av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Stockholm Mätningarna har utförts under perioden 28 juni-7 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar 0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobj ekten godkända 0 På övriga Europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av delobjekten 0 På de primära länsvägarna godkändes 19 % av delobjekten 0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen Retroreflexionen för våta vägmarkeringar 0 På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn vari Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända. VTI notat
6 Condition assessment of road markings of Region Stockholm in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Stockholm, Sweden The measurements were carried out during the period 28 June-7 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity 0 On European highwayswith ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 38% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations (Stockholm county). 0 On other European highways and national roads the corresponding figure was 13% (Stockholm county). 0 On county roads 19% of the objects were approved. 0 The performance of the road markings on primary roads was better on Gotland than in Stockholm county. However, when taking all road types into account, there were no significant differences between the counties in the region. Wet road marking retroreflectivity 0 On European highways With ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 29% of the measured objects (Stockholm county) fulñlled the requirements in the Swedish regulations. VTI notat 8:
7 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har obj ektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: 0 Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls 0 Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. När Trañkverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringamas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Stockholm. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat ). VTI notat
8 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: 0 Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt 0 Delobj ekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinj e). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser 0 Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet Mätplatsen består av ett stort antal enskilda mätpunkter 0 Mätpunkt Punkt, eller egentligen en mindre area i mätplatsen, där mätvärde avlästs. Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följ ande: 0 Vägklass A Europavägar med ÅDT Vägklass B EurOpavägar med ÅDT < samt riksvägar (9-99) 0 Vägklass C Primära länsvägar ( ). Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan Vägklass välj as enligt: n=k-\/n där N är antalet objekt i aktuell Vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till: k = 1,4 för Vägklass A k = 1,2 för Vägklass B k = 1,0 för Vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobj ekt som kommer att mätas blir då vanligen 3'n; två kantlinj er och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinj er och en (av två) körfältslinj er på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobj ekt proportionellt mellan länen i regionen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobj ekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. 10 VTI notat
9 3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följ ande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, Rum, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobj ektet beräknats som: n Z RLJorrl- RL,torr : n 00h Z MPDZ. MPD = _-_l'=1, n där RLJOW- avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RLW, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R =-8+0,14-R +18-MPD L,våt L,torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext - vägmarkering (TBT) gällt (Trañkverket, 2010: 109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följ ande tabell. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna har Högst 20 % av mätplatserna RL,torr < 100 mcd/mz/lx. RL,torr < 150 mcd/mz/ix. har RWåt < 35 mcd/m2/ix. Godkänt de/objekt. Godkänt delobjekt. Godkänt de/objekt. Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinj er på vägar med ÅDT > fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. VTI notat
10 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 21 Vägsträckor, objekt, mätts i Region Stockholm under Fördelning på län, Vägklass och Vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län är Antal uppmätta objekt på Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar länsväg; Totalt A Gotlands län I B C 4 Summa 4 A 7 7 Stockholms län AB B 5 5 C 5 Summa A 7 REGION STH B 5 5 C Totalt För delobj ekten i Vägklass A bestäms Våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinj erna. Antalet delobj ekt för Våtfunktionsskattningen uppgick till 14 st. i Stockholms län 12 VTI notat 8:4-2012
11 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 3 och 4 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreñexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Stockholm. Tabell 3 Beskrivande statistik Över RUM, för vägklass A och B. Region Sth RL, torr, Väg/dass A RL, torr, Väg/dass B Stockholms län AB Stockholms län AB Medelvärde Standardfel 8 15 Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 /o :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 4 Beskrivande statistik över RUM, för vägklass C.. RL, torr, Väg/dass C Reg'on Sth Gotlands län I StocklÄoéms Ian Reggizon Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 5. VTI notat 8:4-2012
12 Tabell 5 Beskrivande statistik Över RAW, för Vägklass A. Region Sth RL, våt, Vägklass A Stockholms län AB Medelvärde 35 Standardfel Standardavvikelse 4 Minimum 28 Maximum 40 Antal delobjekt 14 Konfidensintervall 95 % :e percentilen 31 50:e percentilen 35 80:e percentilen Andel godkända delobjekt per län och Vägklass Totalt sett i regionen blev endast 24 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 6. I ñgurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt - rött eller godkänt- grönt. Tabell 6 Antal och andel godkända delobjektför RUM, efter län och Vägklass. Andel Län/Region Vägklass r Summa godkända Godkända 0/0 A ' - _ Gotlands län I B - - _ C Summa A Stockholms län AB B C Totalt A REGION STH B C Totalt Resultatet för Våtfunktionen, som endast skattades på A-V'agar i marginellt bättre, se tabell 7. Stockholms län, var 14 VTI notat
13 Tabell 7 Antal och andel godkända delobjektför RLyåt, efter län. Andel Län/Region Antal Godkända Summa godkända 0/0 Stockholms län AB En analys av signiñkanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt visade att en signifikant högre andel av klass C-vägamas markeringar var godkända på Gotland. Sett Över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen, men då ska noteras att Gotland endast har klass V-vägar. Testen utfördes på risknivån 5 %. Resultaten i tabell 6 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och lån. 100% 90% 80% 70% - 60% 50% - 40% - 30% Andel god- och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Sth 0 I underkända Godkända r m 0 20% ä ä ä \ 52 0 H N 0% [x - m I _ m I _ CO I _ co I c < l- : <1: I-- C <E _ c < i_ E C m c m c U7 C (1) ä E Z % LU 2 % E 2 _.8 E 2 E (I) _ O G V) _ O E (I) _ O C V, _ 0 _rg E LD ;0 E LD ;6 E LD 2 E D *5 5 ä *6 5 ä *6 '0 ä: +5 6 g 9 0 3:4 LD (9 U U U U 0 o o o -l-j +4 -H 4-2 U) U) U) U') Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjektfo'r RUM, efter vägklass och län. 4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass I detta kapitel visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobj ekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. VTI notat
14 V Gotlands län I, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C undeikända :Godkanda 90% -" I 80% M 70% m 7 60% M 50? 'm'- 0 O C3_ 40% W m 00 m L 3 0 g 19 ä 30% m- e 33 o\,.. g 20% WL g 10% mm x_ 0% ' i 3 ä ä. \_ 7 Hk-159âMI-2113Vk-161in-159IMI-1661Vk-226 Hk-1111MI-112 Vk-117 Hk-109i MI-90 1 Vk-76 ä. '4(14 ) 150 i I14042), (144),100 I24(146),1OO Figur 2 Gotlands län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. å ä Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass A 100% I II * IIIII I ändeikända odkanda 80%» I 2 I 70% - l m»m. 60%., W W V öm m * r-- 40% 0...., A. F2 '\ r r* a\ 30%.W Vi...m _ \o. 20% mm V,...m...1. n\o\m...w m m W W W M 9,.. <* % d i...w i, m... o i mm :m m...,..._.. M ;M % s 2 h êlqå I ' s 3 g Loêmåv mbxäoovåmgn mlkovmâooåmmvjoo ooâlnam LnâN OOOONON N NCWNOOLOSNENHOOHgLniq 'T'g'ñåT'ñT'WT'årñiñ äåñffäfit'ww't'wåf'äñ' åêäiå åiäiä ååägå 13:29; äâ :21% AB 6 (E 4), AB 10 (E 18), AB 11 (E 18), AB 14 (E 18), AB 18 (E 18), AB 21 (E 20), AB 22 (E 20), Figur 3 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 16 VTI notat
15 Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass B.Underkända,_ Godkanda 100%" IIIIIIIII o 90%' II IIIIII W 80%" I I I I I I - 70%" I I I I I I "- 60%" I I I I I I M 7 50% - g äg- I I 3 I c I I " 40% - m 2._ m - I I I N O... o\ \ O \ ä 8 g), 10% nu... å _n_ Hg..-.,\o.m m- \- H N S 0% LD ' s <1-1\ N N G N <r l\ m H 0 H I\ N <r å H N 00 H 0 m 0 m 0 3 N <1-0 LD N ' ä 2 å å å å ä 2 ä å 'ä 2 å AB 23 (57), 150 AB 29 (73), 150 AB 31 (76), 150 AB 34 (76), 150 AB 38 (77), 150 Figur 4 Stockholms län andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. Stockholms län AB, Andel god- och underkända, torrfunktion, vägklass C I Underkända Godkända 100%" IIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIII II IIIIII III 70%" I I I I I I I I 2" 60% W. m "'" * 50% m I M M- m \ ä 80 m 40% -3- m m m....._...n \o \O 30% m0 ä_- äm x gm jim m m \ umw 3 få \ o o\ mm W m WO %m-Hå-H-w ---- www-hmm_.,\ 0% 1 i N ( N 1 H l\ m ( <r l m m 3 ; cc 3 <1-00 H ( Lo I N ( r\ m Lo < :) o m 3 m i m \ [x 3 <r I\ ' i ' 3 g 3 ( äzêjåå (å(å åå, åålziåg AB49(227),150 AB 51 (229), 150)AB 52 (229), 150 AB 62 (264), 150 AB 85 (283), 1505 Figur 5 Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. i VTI notat
16 ' 100% * Region Sth, Stockholms län AB, Andel god- och underkända, våtfunktion, vägklass A I Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hk-33 Vk-40 Hk-36! Vk-4O E Hk-32 g Vk-28 Hk-38 Vk-40 Hk-29 Vk-30 Hk-34 Vk-35 Hk-35 Vk-40 ABG(E4L35 AB 10 (E 18), 35 AB 11 (E 18), 35 AB 14 (E 18), 35 AB 18 (E 18), 35 AB 21 (E 20), 35 AB 22 (E 20), 35 Figur 6Region Stockholm, Stockholms län, andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A. 18 VTI notat
17 5 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Stockholm: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar 0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 38 % av delobjekten godkända 0 På Övriga europavägar och riksvägar (Stockholms län) godkändes 13 % av delobj ekten 0 På de primära länsvägama godkändes 19 % av delobjekten 0 En signifikant högre andel av klass C-vägarnas markeringar var godkända på Gotland jämfört med i Stockholms län. Sett över alla vägklasser var det dock ingen skillnad mellan de två länen (men är det relevant att testa detta?) Retroreflexionen fo'r våta vägmarkeringar 0 På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Stockholm (Stockholms län) 29 % av delobjekten godkända. En generell slutsats från tillståndsmätningama 2011 är att vägmarkeringamas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägama. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckoma som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. VTI notat 8:
18 Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältma'tningar mea' metodstua'ie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Roaa' Marking Tester. Status RA/[T version 2. VTI notat Statens Väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket VTI notat 8:4-2012
19 Bilaga 1 Sidan 1 av 5 Detaljerade resultat I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar: Vägtyp MV motorväg 2+1 mötesseparerad trefältsväg Zkf tväfältsväg Delobjekt vänster kant b vänster kantlinje i bakriktningen höger kant f höger kantlinj e i framriktningen Sträcka k korsning med väg Lgr rgr Tpl länsgränsen riksgränsen trafikplats GK UK t v Godkänd Underkänd torrfunktion vätfu'nktion VTI notat
20 RL, Andel GK GK/UK RL, Andel GK GK/UK Hemse (k142) - Höger kant f 159 0,508 UK Bilaga 1 Sidan 2 av 5 Gotlands län I Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt t t t v v v Qd Friktion Klintehamn (k568) - LV I k1c C Mittlinje 211 6,925 GK Tofta Strand Vänster kant b 161 0,583 UK Höger kant f 159 0,877 GK LV I k? C mittlinje 166 0,901 GK Vall (k591) - Visby (k148) Vänster kant b 226 1,000 GK Höger kant f 111 0,590 UK LV I kf c Etelhem<k534) Mittlinje 112 6,616 UK Vänster kant b 117 0,543 UK Höger kant f 109 0,523 UK LV I ZkF C Boge (147) XX Mittlinje 90 0,352 UK Gothem (k626) - Vänster kant b 76 0,009 UK VTI notat
21 Bilaga 1 Sidan 3 av 5 Stockholms län AB GK/UK Andel GK GK/UK RL, RL, Andel GK t V Qd Friktion Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt Järva krog (k18, tpl 169) Sollentuna (k265, tpl 173) Höger kant f 156 9,427 UK 33 9,417 UK 179 9,939 Körfältslinje 122 9,924 UK 163 9,871 EV AB 6 E MV Vänster kant b 184 9,915 GK 49 9,932 GK 159 9,926 Höger kant f 183 9,733 UK 36 9,487 UK 175 9,895 Körfältslinje 127 9,967 UK 167 9,869 EV AB MV lgr C/AB - Brunna (tpl 159) Vänster kant b 298 9,859 GK 49 9,759 UK 171 9,889 Höger kant f 174 9,783 UK 32 9,389 UK 169 9, Brunna (tpl 159) - EV AB MV Kallhäll (tpl 153) Körfältslinje 126 9,959 UK 156 9,899 Vänster kant b 127 9,329 UK 28 9,195 UK 162 9,962 Höger kant f 199 9,769 UK 38 9,556 UK 163 9,867 Viggbyholm (tpl 183) - Körfältslinje 126 9,999 UK 139 9,995 Åkersberga xx EV AB MV (k276, tpl 187, mv slut) Vänster kant b 184 9,879 GK 49 9,852 GK 165 9,919 Höger kant f 155 9,637 UK 29 9,151 UK 177 9,895 Ledinge (k984, tpl 199) Norrtälje Körfältslinje 128 9,169 UK 165 9,881 EV AB MV (k276, tpl 193, mv slut) Vänster kant b 126 9,298 UK 39 9,391 UK 157 9, lgr D/AB - EV AB MV Nykvarn (k599, tpl 149) Höger kant f 213 1,999 GK 34 9,466 UK 164 9,817 Körfältslinje 294 1,999 GK 168 9,791 Vänster kant b 298 9,983 GK 35 9,895 GK 156 9, Nykvarn (k599, tpl 149) - Södertälje (k4, tpl 143) Höger kant f 218 9,959 GK 35 9,594 UK 161 9,814 Körfältslinje 155 9,614 UK 152 9,835 EV AB MV Vänster kant b 243 1,999 GK 49 9,859 GK 153 9,892 1 Ersätter objekt nr 3. VTI notat 8:4-2012
22 Stockholms län AB GK/UK Svanberga (k1142) Hallstavik (k1111) Höger kant f 141 6,462 UK Rimbo (k286, norr) - Rösa (k18, tpl 191) Örby (k226) - Bilaga 1 Sidan 4 av 5 GK/UK RL, Andel GK RL, Andel GK Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt t v RV AB Zkf lgr D/AB - Hölö (k595) Höger kant f 114 6,664 UK Qd Friktion Mittlinje 127 6,158 UK Vänster kant b 132 9,269 UK Höger kant f 212 6,968 GK RV AB MV Västerhaninge (k257) - UK Körfältslinje 99 6,626 Länna (k665) Vänster kant b 132 6,286 UK Norrtälje (k1146) - RV AB k? Höger kant f 264 9, 648 UK Mittlinje 137 6,178 UK Vänster kant 265 6,785 UK RV AB kf Skebobruk (k1698) - Mittlinje 126 9,195 UK Vänster kant 141 6,384 UK Höger kant f 167 9,123 UK RV AB kf Mittlinje 162 9, 648 UK Vänster kant 324 6,983 GK Höger kant f 172 9,694 UK LV AB k? Jordbro (k73) - Gålö (k565) Mittlinje 132 6,255 UK Vänster kant 161 6,592 UK Höger kant f 147 9,375 UK LV AB kf Skarpnäck (tpl Skarpnäck, Zkf slut) Körfältslinje 85 6,666 UK Vänster kant b 184 6,586 UK VTI notat 8:4-2012
23 Bilaga 1 Sidan 5 av 5 GK/UK Stockholms län AB GK/UK RL, Andel GK Andel GK RL, Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Delobjekt t v Qd Friktion Skarpnäck (tpl Skarpnäck, mv start) - Höger kant f ,434 UK LV /\B N / Bollmora (slut mv) Mittlinje 195 9,975 UK Vänster kant b 154-9,528 UK Arninge (k18, tpl 185) - Vallentuna (k268) Höger kant f 156 9,699 UK Mittlinje 154 9,459 UK LV ;AB Zkf Vänster kant b 178 9,824 GK Höger kant f 171 9,728 UK Söderby-Karl (k76) - Älmsta (k1170) Mittlinje 146 9,397 UK LV AB kf Vänster kant b 172 9,759 UK zemmnyomem1h83 VTI notat 8:4-2012
24 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE SOLNA SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst
VTI notat 5:1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt
VTI notat 5:2 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013
VTI notat 4 2014 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya Förord Denna studie har beställts av Trafikverket,
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
VTI notat 12-15 Utgivningsår 15 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat 12-15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige
VTI notat 5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012. Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza
Läs merBeläggningslagers temperaturer
VTI notat 3-26 Utgivningsår 26 www.vti.se/publikationer Beläggningslagers temperaturer Safwat Said Åke Hermansson Hassan Hakim Förord På uppdrag av Vägverket har beläggningstemperatur och dess variation,
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM
VTI notat 3-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 54 VTI notat 54- Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Projektnummer 80601 Behzad Koucheki Drift och Underhåll Projektnamn Vägmarkeringar
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN
VTI notat 40-2006 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN
VTI notat 9-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING 2016 Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus
Läs merRullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar
VTI notat 40-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Rullningsindikator för fastfrusna släpvagnsbromsar Anne Bolling Förord VTI har genomfört denna utvärdering av rullningsreflexer på släpvagnar.
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 61 2003 VTI notat 61-2003 Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 80574 Projektnamn
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338
VTI notat 58 2002 VTI notat 58-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer 50338 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet
Läs merPrediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar
VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara
Läs merSpärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng
VTI notat 3-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Spärrområden i trevägskorsningar med separat körfält för vänstersväng Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merMätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala
VTI notat 31-2008 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Mätning av bränsleförbrukning på asfalt- och betongbeläggning norr om Uppsala Per Jonsson Bengt-Åke Hultqvist Förord Under hösten 2007 gav
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003
VTI notat 20 2004 VTI notat 20-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merUtveckling av Road Marking Tester
VTI notat 20-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utveckling av Road Marking Tester Status RMT version 2 Sven-Olof Lundkvist Berne Nielsen Förord Detta notat redovisar en fortsättning av det
Läs merUpptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen
VTI notat 5-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Upptäckbarhet av fotgängare i mörker vid övergångsställen Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Denna studie har i sin helhet bekostats av
Läs merIntermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
VTI notat 5-16 Utgivningsår 16 www.vti.se/publikationer Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid VTI notat 5-16 Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merMobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006
VTI notat 10-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Mobila mätningar av vägmarkeringars retroreflexion i Sverige 2006 En översikt Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist Sara Nygårdhs Förord Detta
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden
VTI notat 16-215 Utgivningsår 215 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden En jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland Carina Fors Mohammad-Reza
Läs merOkulärbesiktning av vägmarkeringars funktion
VTI notat 28-1998 Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikbeteende Projektnummer 401 17 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution DebiterbarakonsuItationer
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merAntal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003
VTI notat 46-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Antal övergångsställen på det kommunala vägnätet förändring under perioden 2000 2003 Hans Thulin Förord Föreliggande undersökning ingår som
Läs merProjektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar
Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
Läs merför funktionskontroll av
VTI notat 20-1998 Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar Mätningar i Region Väst 1997 Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 30170
Läs merdin I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144
v-i O O N LD (D.0.0 G 4-' O = VTI notat 65-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars funktion i Danmark, Finland, Island och Sverige Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merUndersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB
VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av
Läs merFramkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon
VTI notat 4-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman Förord I samband med utvecklingen
Läs merVV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser
10 VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering Bilaga 1 Manuell bestämning av mätplatser 1 Beteckningar Följande beteckningar används vid den manuella beräkningen. L k N n f m x c delobjektets
Läs merIncidenter vid arbete på väg
VTI notat 14-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Incidenter vid arbete på väg En sammanställning av olyckstillbud Mats Wiklund Förord I detta notat har ett antal incidenter i samband med arbete
Läs merVTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist
VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige
Läs merInformation technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Läs merNedsläckning och reduktion av vägbelysning på motorväg
VTI notat 21-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Nedsläckning och reduktion av väg på motorväg Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket, där Stefan Jonsson
Läs merBeräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar
VTI notat 3-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Beräkningar av energiåtgång och koldioxidutsläpp vid byggande, drift och underhåll av vägar Beräkningar enligt fyra typfall Robert Karlsson Annelie
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merVTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman
VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg Carl-Gustaf Wallman Förord Projektet Mätning av fordonshastighet och flöde
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003
VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson
ISSN 0347-6049 i V f/ meddelande 467 1985 Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson w Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merEffekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan
VTI notat 13-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Effekter vid mötesfri utformning av E18 Karlskoga Lekhyttan Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie av framkomlighetseffekter vid
Läs merAgenda. Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5.
Agenda Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5. Dennis, Jerry och Gun. 30 min. 09:00 Intro. (Agendan, lokaler, m.m.) Dennis / Jerry/Gun 15 min 09:15
Läs merTORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid
Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003
VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merVTI:s forskningsområden
VTI:s forskningsområden Drift och underhåll Fordonsteknik Miljö Människan i transportsystemet Planerings- och beslutsprocesser Trafikanalys Trafiksäkerhet Transportekonomi Transportsystem Väg- och banteknik
Läs merFramkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö
VTI notat 36-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Framkomlighet på väg 67 Stingtorpet Tärnsjö En trafiksimuleringsstudie av mötesfria vägutformningsalternativ Andreas Tapani Förord Denna trafiksimuleringsstudie
Läs merVägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson
Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson 50-talet Cleanosols grundare, Erik Magnusson tog med sig idén om termoplast från England när han besökte olympiaden
Läs merMobil funktionskontroll av vägmarkeringar
VTI rapport 611 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Trond Cato Johansen Berne Nielsen LG RoadTech AB Utgivare: Publikation: VTI rapport
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+18) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
Läs merFörväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås
VTI notat 15-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Förväntningar på åtgärd av riksväg 23 mellan Sandsbro och Braås Gruppdiskussioner med lastbilschaufförer och frekventa användare av riksväg
Läs merLane Departure Warning System LDW
VTI notat 15-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Lane Departure Warning System LDW Samband mellan LDW:s och vägmarkeringars funktion Sven-Olof Lundkvist Carina Fors Förord Denna studie har
Läs merKursplan. FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag. 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1
Kursplan FÖ3032 Redovisning och styrning av internationellt verksamma företag 15 högskolepoäng, Avancerad nivå 1 Accounting and Control in Global Enterprises 15 Higher Education Credits *), Second Cycle
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9339-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1999-03-05 1 1 (1+10) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 19108:2005/AC:2015 Fastställd/Approved: 2015-07-23 Publicerad/Published: 2016-05-24 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.70 Geografisk information Modell
Läs merSkaderisker för motorcyklister
VTI notat 11-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Skaderisker för motorcyklister Urban Björketun Göran Nilsson Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge har VTI försökt belysa trafiksäkerhetssituationen
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 2566-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-06-30 1 1 (1+30) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merNordisk konference - Kørebaneafmerkning
Nordisk konference - Kørebaneafmerkning København 9.-1. februar 25 Vägverket Sverige Jan-Erik Elg Vägverkets organisation Internrevision Samhälle och trafik Information och administration Stöd- och utv.enheter
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1999-01-15 1 1 (1+20) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT PÅ
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-07-30 2 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 12944-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-27 1 1 (1+17) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs merSurfaces for sports areas Determination of vertical deformation. Golvmaterial Sportbeläggningar Bestämning av vertikal deformation
SVENSK STANDARD SS-EN 14809:2005/AC:2007 Fastställd/Approved: 2007-11-05 Publicerad/Published: 2007-12-03 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 97.220.10 Golvmaterial Sportbeläggningar
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 175
SVENSK STANDARD SS-EN 175 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG 1997-09-05 1 1 (1+18) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN 179
SVENSK STANDARD SS-EN 179 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+36) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN
SVENSK STANDARD SS-EN 441-12 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1997-09-26 1 1 (1+11) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11114-1 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Tryckkärlsstandardiseringen, TKS 1997-11-07 1 1 (1+46) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA
Läs merKlicka här för att ändra format
på 1 på Marianne Andrén General Manager marianne.andren@sandviken.se Sandbacka Park Högbovägen 45 SE 811 32 Sandviken Telephone: +46 26 24 21 33 Mobile: +46 70 230 67 41 www.isea.se 2 From the Off e project
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 8130-9 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1999-12-10 1 1 (1+6) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Coating
Läs merLäsbarhet av VMS: Resultat från förförsök vid DTU
VTI notat 20-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Läsbarhet av VMS: Resultat från förförsök vid DTU Sara Nygårdhs Sven-Olof Lundkvist Förord Föreliggande notat beskriver resultatet av ett förförsök
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
Läs merSVENSK STANDARD SS :2010
SVENSK STANDARD SS 8760009:2010 Fastställd/Approved: 2010-03-22 Publicerad/Published: 2010-04-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 11.140 Sjukvårdstextil Sortering av undertrikå vid
Läs mer