Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI. Linköping december 2011 Sven-Olof Lundkvist VTI notat Dnr: 2011/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per region och vägklass Resultat per region och vägklass Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga 1 Validering av de mobila reflektometrarna VTI notat

6 VTI notat

7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 sammanfattande resultat från Sverige av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i hela riket Mätningarna har utförts under perioden 20 maj till 15 oktober med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt lägre. VTI notat

8 6 VTI notat

9 Condition assessment of road markings 2011 summary of the results in Sweden by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Sweden The measurements were carried out during the period 20 May to 15 October by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for the estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions were drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 53% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On other European highways and national roads the corresponding figure was 47%. On county roads 49% of the objects were approved. The performance of the road markings was best in regions Norr, Öst och Syd, with Syd as the best one (significantly better than Öst, however, the Syd result was not significantly different in comparison with Norr). In region Väst about half of the road markings were approved while the worst performance was found in the regions Mitt and Stockholm. Wet road marking retroreflectivity On European roads with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 44% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. The performance was best in regions Väst and Syd (there were no significant differences between them). In the other regions (Norr, Mitt, Stockholm and Öst) the performance was worse. VTI notat

10 8 VTI notat

11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Denna skattning görs för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar med ÅDT På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI notat (VTI notat 8:1 8:6). I föreliggande notat sammanfattas resultaten från hela riket. VTI notat

12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar med ÅDT Vägklass B Europavägar med ÅDT < samt riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ). Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt: där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till: k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. 10 VTI notat

13 3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: n RL, torr i i RL torr 1, och n n MPDi i MPD 1 n, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt 0,14 R 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vägar med ÅDT fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna. VTI notat

14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 222 vägsträckor, objekt, mätts i Sverige under Fördelning på region, vägklass och vägtyp framgår av tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per region år Antal uppmätta objekt på Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Totalt A 7 7 Norr B C Summa A Mitt B C Summa A 7 7 Sth B 5 5 C 9 9 Summa A Öst B C Summa A Väst B C Totalt A Syd B C Totalt A Sverige B C Totalt För delobjekten i vägklass A bestäms våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobjekt för våtfunktionsskattningen framgår av tabell VTI notat

15 Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per region (R L,våt,vägklass A). Region Antal Norr 14 Mitt 16 Sth 14 Öst 22 Väst 26 Syd 26 Sverige Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per region och totalt uppdelat på vägklass. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat

16 Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr, vägklass C Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat

17 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt, för vägklass A. R L,våt, vägklass A Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat

18 4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass Totalt sett i Sverige blev 49 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och vägklass. Region Vägklass Underkända Godkända Summa Godkända i % A Norr B C Summa A Mitt B C Summa A Sth B C Summa A Öst B C Summa A Väst B C Summa A Syd B C Summa A Sverige B C Summa VTI notat

19 Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region, vägklass A. Region Underkända Godkända Summa Godkända i % Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige En analys av signifikanta skillnader mellan regionerna avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per region antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %. Tabell 10 Signifikant skillnad mellan regioner efter vägklass. RL,Torr RL,våt Vägklass A B C Alla A Norr-Mitt nej ja ja ja nej Norr-Sth nej ja ja ja nej Norr-Öst nej ja ja nej nej Norr-Väst nej ja ja ja ja Norr-Syd ja nej nej nej ja Mitt-Sth nej nej nej nej nej Signifikant skillnad mellan region: Mitt-Öst nej ja ja ja nej Mitt-Väst nej ja nej ja ja Mitt-Syd ja ja ja ja ja Sth-Öst nej ja ja ja nej Sth-Väst nej ja nej ja ja Sth-Syd ja ja ja ja ja Öst-Väst nej nej ja ja ja Öst-Syd ja ja ja ja ja Väst-Syd ja ja ja ja nej I fyra av regionerna ligger andelen godkända delobjekt på klass A-vägar på ca % (Norr, Mitt, Sth och Öst) och det är ingen signifikant skillnad mellan funktionen i dessa fyra regioner. Syd och Väst har en högre andel godkända delobjekt än de fyra övriga regionerna. Beträffande klass B-vägarna, kan en tydlig indelning av regionerna ske: i topp ligger Norr och Syd, därefter följer Öst och Väst och lägst andel godkända delobjekt i denna vägklass återfinns i Mitt och i Stockholm. VTI notat

20 Sammanfattningsvis, sett över alla vägklasser, var torrfunktionen bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan Mitt och Stockholm var lika dåliga. När det gäller våtfunktionen, utkristalliserades två grupper av regioner. Bäst var Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). Övriga (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var likvärdiga. Resultaten åskådliggörs i följande figurer uppdelat per region, län och vägklass. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss A 75% 62% 25% 38% 17% 44% 46% 83% 56% 54% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y 83% Gotlands län I 44% Stockholms län AB 17% 56% 13% Södermanlands län D 87% Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass A. 18 VTI notat

21 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss B 27% 38% 40% 42% 44% 39% 73% 62% 21% 79% 60% 87% 78% 83% 62% 13% 58% 22% 17% 56% 61% 38% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC 27% 73% Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass B. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss C 40% 17% 57% 22% 17% 17% 31% 60% 83% 43% 7% 93% 78% 83% 83% 69% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U 27% 73% Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 3 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass C. I figur 4 visas sammanfattas resultaten för samtliga vägklasser. VTI notat

22 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss ABC 32% 45% 84% 72% 80% 78% 58% 56% 43% 11% 25% 36% 45% 68% 55% 16% 28% 20% 22% 42% 44% 57% 89% 75% 64% 55% 25% 75% Underkända Godkända 37% 63% 63% 37% 17% 83% 22% 78% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 4 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, samtliga vägklasser. Motsvarande resultat för alla regioner för våtfunktionen presenteras i figur 5. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region och län i vägklasss A 75% 75% 75% 71% 75% 25% 56% 25% 25% 25% 29% 25% 75% 44% Underkända Godkända 25% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X 75% 83% 17% Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C 20% 80% Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 5 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region och län, vägklass A. 20 VTI notat

23 4.4 Resultat per region och vägklass I detta kapitel redovisas andel godkända/underkända delobjekt per region och vägklass. Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss A Underkända Godkända 90% 80% 70% 57% 60% 62% 48% 41% 26% 46% 60% 40% 30% 20% 43% 40% 38% 52% 59% 74% 54% 10% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 6 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass A. Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss B Underkända Godkända 90% 80% 70% 31% 53% 39% 53% 60% 77% 87% 40% 30% 20% 69% 47% 61% 47% 10% 0% 23% 13% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 7 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass B. VTI notat

24 Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss C Underkända Godkända 90% 80% 36% 22% 29% 45% 70% 60% 73% 81% 40% 30% 64% 78% 71% 55% 20% 10% 28% 19% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 8 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass C. 90% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region i vägklasss ABC Underkända Godkända 80% 70% 38% 42% 40% 48% 60% 72% 76% 40% 30% 20% 62% 58% 60% 52% 10% 28% 24% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 9 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, samtliga vägklasser. 22 VTI notat

25 90% Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region i vägklasss A Underkända Godkända 80% 70% 60% 64% 75% 71% 59% 46% 35% 55% 40% 30% 20% 10% 36% 25% 29% 41% 54% 65% 45% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 10 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion efter region, vägklass A. VTI notat

26 5 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Sverige: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 53 % av delobjekten godkända På övriga europavägar och riksvägar godkändes 47 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 49 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var bäst i region Norr, Öst och Syd, med Syd i topp (signifikant bättre än Öst, dock ingen skillnad jämfört med Norr). Region Väst placerade sig därefter med strax under 50 % godkända delobjekt medan regionerna Mitt och Stockholm hade lägst andel godkända objekt. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var 44 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i regionerna Väst och Syd (ingen signifikant skillnad dem emellan). I de övriga regionerna (Norr, Mitt, Stockholm och Öst) var andelen godkända delobjekt i samma storleksordning. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. 24 VTI notat

27 Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmätningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket VTI notat

28 VTI notat

29 Bilaga 1 Sidan 1 (5) Validering av de mobila reflektometrarna Den årliga valideringen av Rambölls mobila instrument gjordes 2011 den 10/5. Detta år gjordes en ansats att följa Vägverkets metodbeskrivning 2009:22. Därför redovisas två analyser: 1) Denna analys följer metodbeskrivningen, d.v.s. det relativa och absoluta mätfelet baseras på endast den första mätomgången med det mobila instrumentet. Dessutom redovisas antalet objekt med mätfel större än 20 % 2) Den andra analysen är mer konventionell, där mätfelen avser medelvärdet av den första och andra mätomgången med de mobila instrumenten. Samtliga figurer är baserade på denna analys. Båda analyserna avser retroreflexionen för torra markeringar. De tre instrumenten är RST8, RST9 och LTL-M, varav de två förstnämnda använder Ecodyn 30. Observera således att även LTL-M har validerats, detta trots att avsikten inte är att använda det i årets tillståndsmätningar. Referensinstrument var den handhållna reflektometern LTL-X. De 16 objekt som har mätts i valideringen var 100 meter långa och alltid kantlinjer. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b och 9a var heldragna, 20 cm breda kantlinjer. Övriga var 10 cm intermittenta. Objekten 2a, 2b, 4a, 4b, 7a, 7b, 8a, 8b, 11a och 11b var profilerade. Övriga var plana. Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 16): Relativt mätfel rel R mobil R LTL X n R LTL X Absolut mätfel rel R mobil R LTL X n R LTL X VTI notat

30 Bilaga 1 Sidan 2 (5) Repeterbarhet rel R omg 2 R omg1 n R omg1 Tabell A1 visar uppmätta medelvärden för 16 objekt separerat på de två mätomgångarna som gjordes med de mobila instrumenten. Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Siffran inom parentes anger mätomgång. objekt LTL-X RST8(1) RST8(2) RST9(1) RST9(2) LTL-M(1) LTL-M(2) 1a a b a a b a a a b a b a a a b Analys enligt metodbeskrivning: Tabell A2 visar resultaten enligt analys 1, den gällande metodbeskrivningen. Tabell A2 Mätfel (%) baserade på endast den första mätomgången med de mobila instrumenten. instrument relativt absolut antal objekt med repeterbarhet mätfel mätfel mätfel > 20 % RST8 10,3 14,1 4,5 5 RST9 9,5 16,8 4,9 2 LTL-M - 8,7 8,8 1,4 0 Den första analysen skulle således ha underkänt både RST8 och RST9 eftersom mätfelet inte får överstiga 20 % på någon mätplats. Däremot skulle LTL-M ha godkänts. VTI notat

31 Bilaga 1 Sidan 3 (5) Konventionell analys Tabell A3 visar resultaten av analys 2, där båda mätomgångarna har använts för beräkning av de relativa och absoluta mätfelen. Tabell A3 Mätfel (%) baserade på båda mätomgångarna med de mobila instrumenten. instrument relativt absolut mätfel mätfel repeterbarhet RST8 9,6 15,4 4,5 RST9 13, ,9 LTL-M - 8,2 8,5 1,4 Figurerna A1 A3 visar sambandet mellan mätvärdena för å ena sidan LTL-X och å andra sidan de mobila instrumenten. Figur A1 Sambandet mellan mätvärden från RST8 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST8 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,865. VTI notat

32 Bilaga 1 Sidan 4 (5) Figur A2 Sambandet mellan mätvärden från RST9 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST9 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,893. VTI notat

33 Bilaga 1 Sidan 5 (5) Figur A3 Sambandet mellan mätvärden från LTL-M och LTL-X. Den heldragna linjen avser LTL-M = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,990. Slutsatser De två Ecodyninstrumenten (RST8 och RST9) har mätfel i samma storleksordning som tidigare år. Mätfelen kan även jämföras med Aetec s instrument som deltog i WG2- projektet Där var det relativa mätfelet + 9,1 %, det absoluta mätfelet 12,4 % och repeterbarheten 3,3 %. De tre Ecodyninstrumenten har således mätfel i samma storleksordning och riktning. I WG2-projektet hade LTL-M ett relativt mätfel på 4,8 %, ett absolut mätfel på 7,4 % och repeterbarheten 1,8 %. Mätfelen för Rambölls LTL-M var således större, 8,2 % respektive 8,5 %. En del av mätfelen kan sannolikt förklaras av att LTL-M registrerar medelvärdet över hela linjen (längs och tvärs), medan mätningen med LTL-X gjorde i mitten av varje markering. Emellertid verkar det som det även finns en systematisk avvikelse som skulle kunna bero på kalibreringsfel. Detta kalibreringsfel ligger i så fall förmodligen på LTL-M, eftersom Ecodyninstrumenten hade mätfel åt andra hållet. Generellt kan sägas att mätfelen var större på de profilerade linjerna än på de plana. Detta gäller framförallt de två Ecodyninstrumenten. VTI notat

34 VTI notat

35

36 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)