Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338

Transkript

1 VTI notat VTI notat Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet och vägutformning Tillstånd Region Mälardalen och Stockholm Vägverket Region Mälardalen, Region Stockholm

2 Förord Detta projekt har genomförts på uppdrag av Vägverket Region Mälardalen och Region Stockholm, där Torgny Augustsson respektive Tommy Jansson har varit kontaktpersoner. Mätningarna har genomförts av LG RoadTech AB, där Göran Nilsson har varit ansvarig. Analys och utarbetande av rapport har gjorts av undertecknad. Linköping i november 2002 Behzad Koucheki VTI notat

3 VTI notat

4 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 7 2 Metod 7 3 Analys 8 4 Resultat Data för enskilda delobjekt Jämförelse mellan 2000, 2001 och Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år Kommentarer och slutsatser Region Stockholm Region Mälardalen Skillnader inom varje klass Skillnader mellan klass Kantlinjer och linjer Pre-view-time 28 6 Referenser 29 VTI notat

5 VTI notat

6 Sammanfattning År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm. Ovannämnda regioner vill nu veta om vägmarkeringarna på vägar tillhörande klass 2 och 3 klarar kraven år 2002 enligt Regler för Underhåll (RUV). Man vill också veta förändringarna på standarden på vägmarkeringarna i respektive regioner. Resultatet kan användas för en eventuell omfördelning av medel för vägmarkeringarnas underhåll. Viktigaste parametern gällande vägmarkeringarnas funktion, retroreflexionen, har mätts. Mätningarna gjordes med det mobila mätinstrumentet Ecodyn 30 på vägar som har ÅDT (årsdygnstrafik) över fordon/dygn och fordon/dygn. Samtliga mätningar gjordes under juni augusti 2002 efter det att alla underhållsarbeten var slutförda. Resultaten visar att av sammanlagt 33 kontrollerade delobjekt med längsgående vägmarkeringar i Region Stockholm, uppfyllde 9 stycken, eller 27 %, kravet på retroreflexion enligt Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV). Andel godkända för klass 2-vägar och för klass 3-vägar var 39 % respektive 19 %. Resultatet i Region Stockholm skiljer sig inte avsevärt mellan år 2000 och 2001, vare sig för klass 2- eller klass 3-vägar. Motsvarande resultat för Region Mälardalen är 63 % godkända delobjekt, ungefär lika fördelat mellan klass 2- och klass 3-vägar. Resultatet för 2002 visar en förbättring i Region Mälardalen om man jämför 2000 och Denna förbättring är signifikant i Uppsala län för klass 2-vägar. Skillnaderna i Södermanlands län och Västmanlands län för klass 3-vägar är också signifikanta. Andel godkända delobjekt i länen i Mälardalen kan sammanfattas enligt tabellen nedan: Län Antal uppmätta Godkända delobjekt delobjekt antal Procent Stockholm Uppsala Södermanland Örebro Västmanland VTI notat

7 6 VTI notat

8 1 Bakgrund och syfte År 2000 gjordes en landsomfattande tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, dvs. på vägar med ÅDT>4 000 fordon/dygn. År 2001 studerades dessutom standarden på vägnätet med mindre trafik, vägarna tillhörande vägmarkeringsklass 2, med ÅDT mellan 500 och fordon/dygn på uppdrag av Region Mälardalen och Region Stockholm. Syftet med denna studie kan formuleras som två viktiga frågeställningar: I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Regler för Underhåll (RUV)? Hur har utvecklingen på standarden på vägarna varit 2000 till 2002? 2 Metod Samtliga vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 och 3 i olika län har indelats i objekt enligt den metod som beskrivs i VTI Meddelande 901 (Lundkvist, 2001). Urvalet av objekten för mätningar har också varit detsamma och helt slumpmässigt. Omfattningen av mätningarna i varje region och län har bestämts i samråd med projektledaren på respektive region. Ovanstående innebar att man sammanlagt gjorde mätningar på 42 delobjekt klass 3- och 59 delobjekt klass 2-vägar i Region Mälardalen. Motsvarande siffror för Region Stockholm är 15 delobjekt respektive 18 delobjekt. I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts. Dessa mätningar gjordes med ett mobilt instrument av typ Ecodyn 30 som är installerat på två bilar. Denna har indelat delobjektet i mätplatser om 100 meter och man har registrerat ett retroreflexionsmedelvärde för varje sådan mätplats. Samtliga mätningar har gjorts under juli och augusti Av erfarenhet från tidigare projekt har mätvärdena från Ecodyn 30 korrigerats. Mer om detta finns i VTI notat 54 (Lundkvist, 2001). Korrigering av mätvärden på dessa linjer har därför gjorts på grundval av förra årets valideringsmodell enligt följande: Mätbil 1: Ecodyn (Korrigerat) = 6 + 1,54 Ecodyn (uppmätt) (1) Mätbil 2: Ecodyn (Korrigerat) = ,10 Ecodyn (uppmätt) (2) Mätningarna i Västmanlands län har gjorts med mätbil 2, vilket inneburit att ekvation (2) har använts för korrigering av linjesvärden. För korrigering av andra mätningar på linjer har ekvation (1) använts. VTI notat

9 3 Analys Följande analyser av data har gjorts: Från mätningarna med Ecodyn 30 har retroreflexionens medelvärde för torra markeringar, R L, beräknas som: n R i i= 1 R L = (3) n där R i är retroreflexionen för mätplats i och n är antalet mätplatser om 100 meter som finns i delobjektet. Från retroreflexionens fördelning över de n mätplatserna har därefter delobjektet åsatts en kvalitetsklass, K enligt: K = 0 K = 1 K = 2 K = 3 fler än x % av mätplatserna hade R L < 80 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än x % av mätplatserna hade R L < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än x % av mätplatserna hade R L < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än x % av mätplatserna hade R L < 120 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) där x = 10 för delobjekten i klass 3-vägar och x = 20 för klass 2-vägar. RUV (Regler för Underhåll av Vägmarkering) anger således att högst 10 % av mätplatserna på en väg tillhörande vägmarkeringsklass 3 får ha retroreflexion under 100 mcd/m 2 /lux. För en klass 2-väg är motsvarande andel som tillåts underkänd 20 %. Kvalitetsklasserna kan tolkas förenklat så att de som tillhör klass 0 eller 1 är underkända enligt RUV, och de som tillhör klass 2 eller 3 är godkända delobjekt. Från kvalitetsklasserna har VägMarkeringsStandarden, VMS, för vägmarkeringar tillhörande vägmarkeringsklass 2 respektive 3 beräknats som: n K i i= 1 VMS = (4) n där K i är kvalitetsklassen för delobjekt i och n är antalet delobjekt i respektive vägmarkeringsklass. Här är kvalitetsklassen alltid baserad på att andelen underkända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass. 8 VTI notat

10 Från retroreflexionens medelvärde kan vidare för varje delobjekt pre-view-time, pvt, skattas som: S pvt = (5) υ där S är medelvärdet för synbarheten av vägmarkeringarna i delobjektet samt υ är hastighetsbegränsningen som dominerar i delobjektet. Synbarheten har skattats med hjälp av det pc-program som utvecklats inom COST 331 (se sid 29, referenser). Man har då använt den medelsvåra halvljussituationen, men med förarens ålder satt till 60 år. Storheten pre-view-time är inte helt enkel att tolka, men en direkt översättning av COST 331 lyder: pvt = 1,8 sekunder ska ses som ett generellt absolut minsta värde på pvt för säker körning i simulatorn. Vid verklig körning måste en kort tid adderas till dessa 1,8 sekunder (simulatorförsök, VTI) pvt = 2,2 sekunder är alltför kort för komfortabel körning (reell körning, VTT) Följande förkortningar används i tabellerna och i texten: < 7 m 5 7-metersväg 9 m 7 9-metersväg 13 m metersväg var. Varierande Mv Motorväg H kant V kant Körfält Mitt AB-län C-län D-län T-län U-län höger kant på motorvägar vänster kant på motorvägar körfältlinjer på motorvägar Kantlinjen i framriktningen på tvåfältsvägar Kantlinjen i bakriktningen på tvåfältsvägar linjen på tvåfältsvägar Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län VTI notat

11 4 Resultat 4.1 Data för enskilda delobjekt För varje län (AB, C, D, T och U) redovisas ett sammanfattande mått för medelvärdet av kvalitetsklasser samt för retroreflexionen i tabellerna 1 5. Varje tabell innehåller alla vägar i varje län oavsett klasstillhörighet. Tabell 1 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 33 delobjekt i AB-län. Färgkodning nästa sida. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt 3:4 E18 Mv C-Länsgr Tensta (275) 3:7 E18 Mv Mv-start (280) Avfart E18 3: m Fittja C (E4) Bro (73) 3: m Väg 73 Väg 222 3: m C-Länsgr Rondell Märsta 2: m Väg 225 Väg 73 2: m 2: m Järna (515) Nykvarn (E20) Enhörna (527) Ronna C 2: m Sorunda (225) Väg 257 2: m St: Vika (534) Väg 528 2: m Tranvik Färja Roslags- Kulla H kant ,4 V kant ,9 Körfält ,7 Hö kant ,4 Vä kant ,1 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,3 10 VTI notat

12 I tabellerna har underkända delobjekt enligt RUV markerats med orange. Preview-time har markerats rött om pvt är lägre än 1,8, vilket innebär att det är alltför kort för säker körning och gult om dess värde har legat mellan 2,2 och 1,8 sekunder. Som framgår av tabell 1 är 73 % (24 av 33) av de utvalda delobjekten underkända, dvs. de har K=0 eller K=1. Tio av delobjekten (30 %) har en pre-veiw-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder, vilket är markerat med rött eller gult i tabellen. På två motorvägar (E18) har körfältslinjerna pvt lägre än 1,8 sekunder vilket innebär att synbarheten är alltför kort för säker körning. Retroreflexionens medelvärde över alla objekt i AB-län är 121 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 109 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 131 mcd/m 2 /lux. Resultaten i tabell 1 visas även i figur 1 nedan R L (mcd/m 2 /lux) H kant Körfält V kant H kant Körfält V kant C-Länsgr Tensta (275) Mv-start (280) Avfart (E18) Fittja C Väg 73 (E4) Bro Väg 222 (73) C-Länsgr Väg 225 Rondell Väg 73 Märsta Järna (515) Nykvarn (E20) Enhörna (527) Ronna C Sorunda (225) Väg 257 St: Vika (534) Väg 528 Tranvik Färja Roslags- Kulla Figur 1 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i AB-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0 1 (underkänt) och blå K= 2 3 (godkänt). Andel underkända delobjekt på klass 3-vägar (87 %) är något större än på klass 2-vägar (61 %). Tabell 2 och figur 2 visar resultaten för C-län. VTI notat

13 Tabell 2 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i C-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt C3:1 E4 Mv AB-länsgr (E4) slut Mv Uppsala C3:2 E4 13 m Månkarbo (712)-Mehedeby Mv börjar C3: m Järlåsa Uppsala C3: m Uppsala (E4) Kölings vägskäl (679) C2: m AB-länsgr (255) Sävja (601) C2: m AB-länsgr Öster Edinge (661) C2: m Söderfrs (292) Tobo (727) C2: <7 m Tierp (E4) Skärplinge (76) C2: Var. Skutskär (76) Långsand H kant ,8 V kant ,5 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Tabell 2 visar att 37 % av delobjekten är underkända. Åtta av de tio underkända delobjekten tillhör klass 3-vägar medan endast två delobjekt underkänts på klass 2-vägar. Lägsta retroreflexionsmedelvärde är 116 och högsta är 436 mcd/m 2 /lux på vägarna i Uppsala län. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i Uppsala län är 186 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 174 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar ligger något högre, på 191 mcd/m 2 /lux. Fyra av delobjekten (15 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder. Resultaten i tabell 2 visas även i figur 2, nästa sida. 12 VTI notat

14 R L (mcd/m 2 /lux) H Körfält V kant AB-länsgr (E4) slut Mv Uppsala Månkarbo (712)- Mehedeby Mv börjar Järlåsa Uppsala Uppsala (E4) Kölings vägskäl (679) AB-länsgr (255) Sävja (601) AB-länsgr Öster Edinge (661) Söderfrs (292) Tobo (727) Tierp (E4) Skärplinge (76) Sutskär (76) Långsand Figur 2 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i C-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit K= 0 1 (underkänt) och blå K= 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (67 %) är högre än andelen klass 2-vägar (20 %). Tabell 3 och figur 3 visar resultaten för D-län. VTI notat

15 Tabell 3 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i D-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt D3:3 E20 Mv Mv-start AB-Länsgr D3:6 E20 Var. Grundbro (start mv) U- Länsgr D3: m E-Länsgr Valla (678) D2: m Bie (676) U-Länsgr D2: <7 m Hälleforsnäs (694) Bäckåsen (53) D2: m Ärla Kjula (959) D2: m D2: m Eskistuna (E20) Barva (905) Kjula (900) Strängnäs (55) H kant ,5 V kant ,7 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Sammanlagt är 22 % av delobjekten i Södermanlans län underkända, enligt tabell 3. Fyra av fem stycken underkända tillhör klass 2-vägar. Kantlinjernas pre-veiwtime ligger mellan 2,0 och 3,8 sekunder. Lägsta pvt, 1,7 sekunder, har körfältslinjen på motorvägen. Retroreflexionens medelvärde för alla delobjekt i D-län är 202 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 247 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar är 173 mcd/m 2 /lux. Tre av delobjekten (13 %) har en pre-view-time som är alltför kort för säker och komfortabel körning eller lägre än 2,2 sekunder. 14 VTI notat

16 H Körfält V kant R L (mcd/m 2 /lux) Mv-start AB-Länsgr Grundbro (start mv) U-Länsgr E-Länsgr Valla (678) Bie (676) U-Länsgr Hälleforsnäs (694) Bäckåsen (53) Ärla Kjula (959) Eskistuna (E20) Barva (905) Kjula (900) Strängnäs (55) Figur 3 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i D-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (11 %) är lägre än andelen klass 2-vägar (29 %). Tabell 4 och figur 4 visar resultaten för T-län. VTI notat

17 Tabell 4 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i T-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt T3:3 E20 Mv T3: m T3:7 50 Var. T2: m T2: m T2: m T2: m T2: m T2: m Påfart (50) Marieberg (E18) Kumla (E20) Skällersta (52) Örebro (E20) Lindesberg (syd) Lindesberg (50) U- Länsgr Askersund (50) Laxå (E20) Gälleråsen (237) Kedjeåsen (706) Örebro (51) Odensbacken (52) Kilmo (654) Odensbacken (52) Garphyttan (746) Örebro (E20) H kant ,6 V kant ,1 Körfält , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 Som framgår av tabellen, är 41 % av delobjekten i Örebro län underkända. Samtliga underkända delobjekt på tvåfältsvägar är kantlinjer, men inga av kantlinjerna har pvt lägre än 2,0 sekunder. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i T-län är 180 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 194 mcd/m 2 /lux medan det för klass 2-vägar är något högre, 172 mcd/m 2 /lux. 16 VTI notat

18 R L (mcd/m 2 /lux) H kant Körfält V kant Påfart (50) Marieberg (E18) Kumla (E20) Skällersta (52) Örebro (E20) Lindesberg (syd) Lindesberg (50) U- Länsgr Askersund (50) Laxå (E20) Gälleråsen (237) Kedjeåsen (706) Örebro (51) Kilmo (654) Odenbacken Odensbacken (52) (52) Garphyttan (746) Örebro (E20) Figur 4 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i T-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (33 %) är lägre än på klass 2-vägar (39 %). Tabell 5 och figur 5 visar resultaten för U-län. VTI notat

19 Tabell 5 Kvalitetklass, K (0 3), retroreflexionens medelvärde, R L (mcd/m 2 /lux) samt pre-view-time, pvt (sek), för 27 delobjekti i U-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K R L pvt U3:01 E18 mv T-länsgr Köping (mv slut/56) U3:02 E18 3f Köping (56) vä Västerås (mv start) U3: m Ramnäs (233) Fagersta (68) U3: m Västerås (631) - Skultuna U2: < 7 m Skultuna Hjulhuset (771) U2: > 7 m Irsta (694) Östanbro (E18) U2: > 7 m Hökåsen (67) Sevalla (714) U2: > 7 m Östervåla (272) C-Länsgr H kant ,2 Körfält ,0 V kant ,7 H kant ,5 Körfält ,8 V kant , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,8 Som framgår av tabell 5 och figur 5, är 46 % av delobjekten underkända i Västmanlands län. En stor del av de underkända delobjekten tillhör klass 2-vägar. På dessa vägar är två tredjedelar av delobjekten underkända. Samtliga underkända delobjekt på tvåfältsvägar har pvt högre än 1,8 sekunder vilket innebär att tiden är tillräcklig för säker körning. Retroreflexionens medelvärde för alla objekt i U-län är 199 mcd/m 2 /lux. Medelvärdet för klass 3-vägar är 267 mcd/m 2 /lux, medan det för klass 2-vägar är mindre än hälften, 131 mcd/m 2 /lux. 18 VTI notat

20 H kant Körfält V kant H kant Körfält V kant R L (mcd/m 2 /lux) T-länsgr Köping (mv slut/56) Köping (56) vä Västerås (mv start) Ramnäs (233) Fagersta (68) Västerås (631) - Skultuna Skultuna Hjulhuset (771) Irsta (694) Östanbro (E18) Hökåsen (67) Sevalla (714) Östervåla (272) C- Länsgr Figur 5 Retroreflexionsmedelvärde för torra vägmarkeringar på vägar i U-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd-vit klass 0 1 (underkänt) och blå klass 2 3 (godkänt). Andel underkända på klass 3-vägar (19 %) är lägre än på klass 2-vägar (50 %). 4.2 Jämförelse mellan 2000, 2001 och 2002 En jämförelse mellan resultaten från tidigare år och nuvarande år visas i tabellerna 6 7 samt figurer 6 9. Resultatet från 2000 finns dock endast för klass 3-vägar. Tabell 6 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, retroreflexionsmedelvärde, R L, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen år 2001 och Region Län År K m R L pvt n Stockholm Mälardalen VMN medel AB C D T U , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,4 Som framgår av tabell 6 är medelvärdet för K m, R L och pvt år 2002 högre än motsvarande värden för år 2001 på klass 2-vägar. Undantaget är U-län, som har en VTI notat

21 tendens till försämring från 2001 till Inga mätningar gjordes år 2000 på klass 2-vägar. 250 R L (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 6 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 2-vägar för länen. Jämförelse mellan Figur 6 visar en förbättring av retroreflexionen på klass 2-vägar 2002, med undantag av U-län som har blivit något försämrad. 1,8 Vägmarkeringsstandarden 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0,4 0,8 1,3 1,7 0,7 1,7 1,1 1,6 1,4 0, AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 7 Fördelningen av vägmarkeringsstandarden, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 för länen. Jämförelse mellan Även här visas en försämring för U-län år 2002 vilket är ett undantag jämfört med de andra länen. 20 VTI notat

22 Tabell 7 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, Retroreflexionens medelvärde, R L och preview-time, pvt på klass 3-vägar för regionerna och länen år Region Län År K m R L pvt n Stockholm Mälardalen VMN-medel AB C D T U , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Tabell 7 visar en förbättring genom åren för Mälardalen när det gäller kvalitetsklassen och retroreflexionsmedelvärdet. Men detta gäller inte för region Stockholm, där medelvärdet försämras från 2000 till 2002 på klass 3-vägar RL (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 8 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 3-vägar för länen. Jämförelse mellan VTI notat

23 Som framgår av figur 8 är retroreflexionen i Mälardalen högst 2002 i alla länen. I Stockholm var den emellertid högst Kvalitetsklassmedelvärdet 2,5 2 1,5 1 0,5 0,8 0,6 0,4 2,0 1,1 1,5 1,5 2,6 1,2 1,2 0,9 1,6 1,3 1,7 2, AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 9 Fördelningen av kvalitetsklassen för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 för länen. Jämförelse mellan Figur 9 visar en ökning beträffande kvalitetsklasssen för länen U, T och D mellan 2000 och I Uppsala län har kvalitetsklassen sjunkit 2001, för att därefter ha ökat Stockholms län är det enda län där kvalitetsklassen stadigt har sjunkit under de tre åren. 4.3 Sammanfattning av resultaten från VMN och VST år 2002 I detta avsnitt sammanfattas olika länsmedelvärden i Region Mälardalen och Region Stockholm. Observera att Region Stockholm endast omfattar AB-län. Tabell 8 Medelvärdet av kvalitetklasserna, K m, för regionerna och länen. Region klass 2 klass 3 Län n K m n K m Stockholm AB 18 1,3 15 0,4 C 15 2,5 12 1,5 D 14 2,0 9 2,6 Mälardalen T 18 2,0 9 1,6 U 12 1,3 12 2,3 VMN medel 2,0 2,0 22 VTI notat

24 Kvalitetsklasserna är baserade på RUV s krav för klass 2-vägar, dvs. högst 20 % av samtliga mätplatser får vara underkända. n avser antalet uppmätta delobjekt i länet. Medelvärdet av K, K m, för samtliga delobjekt i varje län tolkas som följande: K m < 1,5 K m 1,5 en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen är säkert eller sannolikt underkända enligt RUV en övervägande andel av vägmarkeringarna i länet eller regionen är säkert eller sannolikt godkända enligt RUV Som framgår av tabell 8, är K m för klass 2-vägar i två län, AB-län och U-län, lägre än 1,5 och därmed är en övervägande andel av delobjekten i dessa underkända enligt RUV. Detta gäller även klass 2-vägarna i Stockholms län. Sett över hela regionen, är vägmarkeringarna i Mälardalen till övervägande del godkända, men ej i Stockholm. Fördelningen av kvalitetsklasser jämförs i figur 10. Klass 2- och klass 3-vägar är baserade på 20 % respektive 10 % underkända platser i figuren. Andel kvalitetsklass 100% 80% 60% 40% 20% 0% klass-2-vägar klass-3-vägar klass-2-vägar klass-3-vägar K-klass 3 K-klass 2 K-klass 1 K-klass 0 VST VMN Figur 10 Fördelningen av kvalitetsklasser för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 (20 % underkända mätplatser tillåts) och vägmarkeringsklass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i region Stockholm och Region Mälardalen Figur 10 visar således hur stor andel av delobjekten som skulle ha blivit godkända vid en funktionskontroll enligt RUV. Här framgår att andel godkända i Mälardalen är betydligt större än andelen godkända delobjekt i VST i både klass 2 och klass 3-vägar. I VMN är fördelningen för godkända mellan de olika delobjekten i klass 2 och 3 är ungefär lika, 62 % resp. 64 %. I VST är andel underkända 86 % på klass 3 och 61 % på klass 2. Det förefaller som att klass 3-vägar i Region Stockholm har betydligt sämre vägmarkeringar jämfört med dels klass 3-vägar i VMN och å andra sidan med klass 2-vägar i VST. VTI notat

25 Tabellerna 9 och 10 visar jämförelse mellan vägmarkeringar på varje vägklass för sig i två regioner, delade på olika län. Observera att här är kvalitetsklassen, VMS, alltid baserad på att andelen underkända mätplatser är 10 % oavsett vägmarkeringsklass. Tabell 9 Retroreflexionens medelvärde, R L, vägmarkeringsstandard, VMS, och preview-time, pvt, på klass 2-vägar för regionerna och länen. Region Län n VMS R L pvt Stockholm AB 18 0, ,5 C 15 1, ,5 Mälardalen D 14 1, ,5 T 18 1, ,4 U 12 0, ,1 VMN medel 1, ,4 Tabell 9 visar att retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar i Region Stockholm är 22 % lägre än genomsnittet i Mälardalen. Stockholms VMS är också 53 % lägre än VMS i Mälardalen. 250 RL (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 11 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 2-vägar för länen Länen AB och Västmanland (U) har det lägsta medelvärdet 131 mcd/m 2 /lux, enligt figur 11. Högsta medelvärdet har Uppsala län (C). 24 VTI notat

26 1,8 Vägmarkeringsstandard 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0,8 1,7 1,7 1,6 0,8 0 AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 12 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen Som framgår av figuren har Stockholms län (AB) och Västmanlands län (U) det lägsta VMS-värdet 0,8. Medelvärdet för länen Uppsala, Södermanland och Örebro är ungefär lika. Tabell 10 Retroreflexionens medelvärde, R L, kvalitetsklass, VMS, och previewtime, pvt, på klass 3-vägar för regionerna och länen. Region Län n VMS R L pvt Stockholm AB 15 0, ,2 C 12 1, ,4 Mälardalen D 9 2, ,9 T 9 1, ,7 U 12 2, ,7 VMN medel 2, ,7 Som framgår av tabell 10, är retroreflexionsmedelvärde och kvalitetsklassen i Region Stockholm anmärkningsvärt lägre än Region Mälardalen. Man kan konstatera att vägmarkeringens kvalitet i VST är lägre än VMN avseende vägmarkeringsstandard (VMS) och R L och även pvt. VTI notat

27 R L (mcd/m 2 /lux) AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 13 Retroreflexionens medelvärde, R L, på klass 3-vägar för länen AB-länet har lägsta retroreflexionsmedelvärdet. Mälardalen har högre medelvärde och bäst ligger Västmanlands län med 267 mcd/m 2 /lux för klass 3-vägar. Vägmarkeringsstandard 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2,6 2,3 1,5 1,6 0,4 AB C D T U Stockholm Mälardalen Figur 14 Vägmarkeringsstandard, VMS, för vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3 (10 % underkända mätplatser tillåts) i regioner Stockholm och Mälardalen Som framgår av figur 14 har Stockholms län (AB) det lägsta VMS-värdet 0,4. Medelvärdet för Södermanlands län är högst. 26 VTI notat

28 5 Kommentarer och slutsatser 5.1 Region Stockholm Denna studie har visat att andelen underkända delobjekt enligt kraven i RUV för Stockholms län år 2002 är 73 %. Andelen underkända delobjekt för klass 3-vägar är 87 % medan denna andel för klass 2-vägar är 61 %. Resultatet är något sämre än åren 2000 och 2001 för klass 3-vägar. För klass 2-vägar är resultatet något bättre 2002 än Inga mätningar gjordes år 2000 för klass 2-vägar i AB-län. Skillnaderna är inte signifikanta. Retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar och klass 3-vägar år 2002 i Stockholm är 126 resp. 119 mcd/m 2 /lux. Denna skillnad är dock inte signifikant. Studien visar också på skillnaden mellan retroreflexionsmedelvärden för kantlinjer jämfört med linjer på tvåfältsvägar oberoende av klasstillhörighet. I Stockholms län har linjen något högre medelvärde än kantlinjen, men skillnaden är inte signifikant. 5.2 Region Mälardalen Resultatet från Mälardalen över båda vägmarkeringsklasserna visar en förbättring år 2002 jämfört med år 2001 och Skillnaderna för Uppsala län och Södermanlands län är signifikanta på 95 % nivån Skillnader inom varje klass Allmänt ser vi en förbättring för klass 2-vägar i alla län i Mälardalen från 2001 till 2002, undantaget Västmanlands län. Den enda signifikanta skillnaden finner man dock i Uppsala län. Beträffande klass 2-vägarna i Västmanlands län, har dessa uppvisat en tendens till försämring från år 2001 till Detta kan tyckas märkligt med tanke på att mätningarna som gjordes med avsikt att undersöka effekten av funktionsupphandling i U-län (Koucheki, 2002) visar på en statistiskt säkerställd förbättring av funktionen. Förklaringen är att i båda studierna har mätobjekten slumpats. I innevarande projekt gjordes mätningar på endast fem slumpvis valda objekt i U-län, vilket har inneburit att den positiva effekten från det andra projektet inte har kunnat påvisas. Det måste i detta sammanhang understrykas att den uppmätta försämringen i innevarande projekt ej är signifikant. En korrekt tolkning av resultatet är således att någon skillnad i funktion mellan 2001 och 2002 inte har kunnat påvisas i Västmanlands län. Samma tendens ses för klass 3-vägar genomgående i alla län, dvs. en förbättring 2002 jämfört med 2001 och Skillnaden är dock signifikant i Södermanlands och Västmanlands län Skillnader mellan klass Retroreflexionsmedelvärdet för klass 2-vägar i region Mälardalen är 168 mcd/m 2 /lux och 221 mcd/m 2 /lux för klass 3-vägar. Skillnaden mellan R L på klass 2-vägar och klass 3-vägar på 99 % nivån är signifikant Kantlinjer och linjer Skillnaden mellan retroreflexionsmedelvärden på kantlinjer jämfört med linjer på tvåfältsvägar i Mälardalen är signifikant för C-län, D-län och T-län, där - VTI notat

29 linjer har högre medelvärde. Så är inte fallet i U-län, där kantlinjerna har högre retroreflexionsmedelvärde. Dessa resultat skiljer sig mellan klass 2-vägar och klass 3-vägar. På klass 2- vägar i D- och T-län har kantlinjerna signifikant lägre retroreflexion än linjerna. Samma jämförelse för klass 3-vägar ger en signifikant skillnad i C- och D-län. 5.3 Pre-view-time Om man studerar pre-view-time, så finner man inga objekt, vare sig i Stockholm eller Mälardalen, där kantlinjerna har kortare pvt än 1,8 sekunder. Det innebär att alla högra kantlinjer således uppfyller kravet för säker körning i mörkret. 28 VTI notat

30 6 Referenser Lundkvist, Sven-Olof: Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Lundkvist, Sven-Olof: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. VTI meddelande 901. Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Lundkvist, Sven-Olof: Tillståndsbeskrivning av längsgåeende vägmarkeringars synbarhet i mörker VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping COST 331 Requirements for Horizontal Road Marking, publicerad av Technical Comee on Transport, European framework for the co-ordination; Koucheki, Behzad: Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion I Västmanlands län. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping VTI notat