Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013
|
|
- Solveig Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat Utgivningsår Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 Sven-Olof Lundkvist Mohammad-Reza Yahya
2
3 Förord Denna studie har beställts av Trafikverket, där Torgny Augustsson har varit projektledare. Datainsamlingen har utförts av Ramböll RST, med Berne Nielsen som ansvarig för mätningarna och Christian Nilsson för databearbetningen. Data har analyserats och dokumenterats av Mohammad-Reza Yahya respektive Sven-Olof Lundkvist. Ett speciellt tack till personalen på Ramböll RST som har farit land och rike runt för att utföra mätningarna! Linköping i januari 2014 Sven-Olof Lundkvist Projektledare VTI notat Dnr: 2013/
4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 13 januari 2014 av Sara Nygårdhs. Sven-Olof Lundkvist har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 15 januari Projektledarens närmaste chef, Jan Andersson, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 17 januari Quality review Internal peer review was performed on 13January 2014 by Sara Nygårdhs. Sven-Olof Lundkvist has made alterations to the final manuscript of the report on 15 January The research director of the project manager, Jan Andersson, examined and approved the report for publication on 17 January Tryckt på VTI, Linköping 2014 VTI notat
5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Begrepp och metod Analys Resultat Antalet objekt som har ingått i analysen Andelen godkända delobjekt Retroreflexionens medelvärde Upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län Skåne län Södermanlands län Några exempel Förändring från vår till höst - diskussion Jämförelse av funktionen Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken Andelen godkända delobjekt samt retroreflexionen Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga A Bilaga B VTI notat
6 VTI notat
7 Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2013 av Sven-Olof Lundkvist och Mohammad-Reza Yahya VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping Sammanfattning Tillståndsmätningar av vägmarkeringar har under perioden 5 maj till 23 oktober 2013 gjorts på 294 objekt, vanligen omfattande tre delobjekt: två kantlinjer samt mitt- eller körfältslinje. Mätningarna avser primärt retroreflexionen, men även en skattning av retroreflexionen för våt markering, luminanskoefficienten och friktionen har gjorts på 134 objekt. Mätobjekten har valts slumpmässigt; dock har urvalet gjorts så att minst nio delobjekt har mätts i varje län. Objektens längd var i medeltal ca 10 km. Syftet med tillståndsmätningarna är i första hand att få en uppfattning om i vilken utsträckning vägmarkeringarna på det statliga vägnätet uppfyller kraven i regelverket. Resultaten kan även användas för att jämföra funktionen mellan län eller regioner, vilket kan ligga till grund för framtida fördelning av underhållsmedel. Tillståndsmätningar har i flera län gjorts varje år sedan år 2000, vilket gör att utvecklingen över tiden kan studeras. Tillståndsmätningarna 2013 visar att av 854 delobjekt uppfyllde 382, eller 45 procent, kravet i VGU avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Motsvarande andel godkända med avseende på våtfunktionen var 50 av 262 delobjekt, eller 19 procent. För torra vägmarkeringar hade Region Norr störst andel godkända delobjekt, 73 procent, medan vägmarkeringarna i Region Stockholm hade lägst godkännandeandel, 15 procent. I övriga regioner godkändes procent av delobjekten. Beträffande våta vägmarkeringars retroreflexion uppfyllde i Region Syd och Stockholm 10 respektive 11 procent kravet i VGU. I övriga regioner godkändes procent av delobjekten. Av de ovan nämnda 854 delobjekt återfinns 228 på så kallade nationella stråk, vägar som kan anses vara särskilt viktiga och har ÅDT > och en längd på minst 300 kilometer. På dessa vägar godkändes 36 procent och 22 procent av delobjekten med avseende på torra respektive våta vägmarkeringar. Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken är således något sämre än på vägarna generellt. Under åren har indelningen i vägklasser varit identisk: motorvägar, riksvägar och länsvägar. En jämförelse av andelen godkända delobjekt dessa år visar på en negativ trend. Undantag är Region Mitt och Region Norr, som uppvisar en ökad andel godkända delobjekt från 2012 till I två län gjordes upprepad mätning med en första mätomgång i maj och en andra omgång i augusti/september. Dessa mätningar visar inte oväntat ett något bättre resultat vid den andra mätomgången. Detta indikerar att tidpunkten för mätning är viktig. En slutsats av årets tillståndsmätningar är att funktionen för de flesta delobjekten är lägre än vad regelverket föreskriver. Detta är speciellt uttalat på högtrafikerade vägnätet, vilket tyder på alltför dåligt underhåll. VTI notat
8 6 VTI notat
9 Performance assessment of road markings 2013 by Sven-Olof Lundkvist and Mohammad-Reza Yahya Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE Linköping, Sweden Summary During the period 5 May until 23 October 2013, measurement of road marking performance has been carried out in Sweden. A total of 294 objects, each including two edge lines and one centre or lane line, i.e. three road marking objects, have been monitored using mobile equipment. This reflectometer measures the retroreflectivity of dry road markings, but also estimates the dry road marking retroreflectivity, daylight luminance coefficient and skid resistance. The measurement road marking objects have been selected randomly; however in such a way that at least nine road marking objects in each county have been checked. The length of the road marking objects were on average 10 kilometer. The aim of the condition assessment is primarily to get knowledge of to which extent the road markings fulfil the Swedish regulations. Furthermore, the results can form the basis for future allocation of funds for road marking maintenance; a poor road marking performance in a specific region might indicate that more maintenance is needed. Finally, the performance over years can be studied, as condition assessment has been carried out since 2000 in several counties. The measurements 2013 show that 382 out of 854 road marking objects, 45 percent, fulfilled the requirements in the Swedish regulations regarding dry road marking retroreflectivity. The corresponding figure for wet road markings was 50 of 262 road marking objects, or 19 percent. With respect to dry road markings, Region Nord (North) had the largest part of road marking objects fulfilling the requirements, 73 percent, while only 15 percent were approved in Region Stockholm. In the other regions percent were approved. Regarding wet road markings, Region Syd (South) and Region Stockholm had the worst performance; only 11 percent of the road marking objects fulfilled the requirements. In the other four regions between 22 and 33 percent of the road marking objects were approved. During , the classification of roads has been identical: European, national and county roads. A comparison of the performance during this year shows a negative trend. Two exceptions are Region Mitt (Central) and Region Nord (North), where an improvement from 2012 to 2013 could be registered. In two counties repeated measurements were carried out: a 1 st round in May 2013 and a second one in August/September the same year. These measurements showed an increase in retroreflectivity for most road marking objects. This result shows that the time of measurement should be considered when planning the condition assessment. A general conclusion which can be drawn from the condition assessment 2013 is that the performance of road markings in Sweden cannot be approved when having the regulations in mind. Especially, this fact can be observed on high-trafficked roads, which imply that on these roads improved road marking maintenance is needed. VTI notat
10 8 VTI notat
11 1 Bakgrund Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, dvs. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att undersöka i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls. Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Vägar med ÅDT > 4000 fordon har även krav på våtsynbara vägmarkeringar vad gäller kantlinjer och mittlinjer. Detta krav är alltid 35 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion har genomförts i samtliga regioner och län år Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI PM. Dessa PM kan beställas från VTI, enklast genom ett mail till sven-olof.lundkvist@vti.se eller mohammad-reza.yahya@vti.se. I föreliggande notat sammanfattas resultaten från hela riket. I bilaga A återfinns valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna. VTI notat
12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Delobjekt Mätplats Mätpunkt En vägsträcka, ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitt- eller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. En 100 m lång sträcka i ett delobjekt. Mätplatsen innehåller ett stort antal mätpunkter där mätvärden registreras. Indelningen i vägklasser har 2013 (liksom 2012) gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ) och sekundära länsvägar ( ) med ÅDT > 4000 fordon Förutom vägklasserna enligt ovan, har nationella stråk definierats. Ett nationellt stråk är en sträcka som till stor del har väg med ÅDT > 8000 fordon på en väglängd av minst 300 km. Denna definition innebär att de nationella stråken i huvudsak innefattar motorvägar och mötesfria vägar. Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > Mätningarna har gjorts mellan 5 maj och 23 oktober I Skåne och Södermanlands län gjordes två mätomgångar, en i maj och en i augusti/september. Resultaten i kapitel 4, 6 och 7 är alltid baserade på den första mätomgången. De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingats utgå p.g.a. smuts på markeringen. 10 VTI notat
13 En speciell analys har gjorts för vägar som kan anses vara särskilt viktiga, här benämnda nationella stråk. Dessa har definierats ganska fritt, men en grundregel har varit att en stor del av vägen ska ha ÅDT > och ha längden minst 300 km. Stråket börjar och slutar i naturliga punkter, oftast större städer. VTI notat
14 3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, RL,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torri i RL torr 1, och m m MPDi i MPD 1 m, där RL,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPDi makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, RL,våt, skattats som (se Lundkvist, Johansen, Nielsen, 2008): R L, våt 0,14 R 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT 2000 ÅDT > 2000 ÅDT > 4000 Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har RL,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Kravet på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer). Vägmarkeringarnas synbarhet har skattats med pc-programmet Visibility, som har tagits fram inom COST 331. Ingångsvariabeln har då varit retroreflexionens medelvärde över hela delobjektet. I övrigt har ingångsparametrarna satts till den medelsvåra situationen i helljus. Kort innebär detta att en 50-årig förare kör en bil på tvåfältsväg. Han eller hon är bländad av två mötande fordon och de egna strålkastarna är något smutsiga. 12 VTI notat
15 4 Resultat 4.1 Antalet objekt som har ingått i analysen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar har 2013 mätts på sammanlagt 294 objekt i Sverige. Tabell 2 visar fördelningen på region och vägtyp. Tabell 2 Antal uppmätta objekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion per region år Vägklass Region A B C totalt Region Syd Region Väst Region Öst Region Stockholm Region Mitt Region Norr Sverige Av objekten i tabell 2 har våtfunktionen mätts på dem som har ÅDT > 4000 fordon. Dessa var till antalet 134 stycken och fördelades som tabell 3 visar. Tabell 3 Antal uppmätta objekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion per region år Vägklass Region A B C totalt Region Syd Region Väst Region Öst Region Stockholm Region Mitt Region Norr Sverige Andelen godkända delobjekt Tabellerna 4 och 5 redovisar för torra respektive våta vägmarkeringar andelen godkända och underkända delobjekt i respektive vägklass i regionerna. VTI notat
16 Tabell 4 Antal och andel godkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion uppdelat på region och vägklass. G, U och % G avser antalet godkända, antalet underkända respektive % godkända delobjekt. Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C G Region Syd U % G G Region Väst U % G G Region Öst U % G G Region Stockholm U % G G Region Mitt U % G G Region Norr U % G G Sverige U % G VTI notat
17 Tabell 5 Antal och andel godkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion uppdelat på region och vägklass. G, U och %G avser antalet godkända, antalet underkända respektive % godkända delobjekt. Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C G Region Syd U % G G Region Väst U % G G Region Öst U % G G Region Stockholm U % G G Region Mitt U % G G Region Norr U % G G Sverige U % G Resultaten i tabellerna 4 och 5 visas också i figur 1 som ett medelvärde över de tre vägklasserna. VTI notat
18 Andel godkända delobjekt (%) torra vägmarkeringar Figur 1 Andelen (%) godkända delobjekt i regionerna och i Sverige, medelvärdesbildat över vägklasserna A, B och C. Avser torra vägmarkeringar Andel godkända delobjekt (%) våta vägmarkeringar Figur 2 Andelen (%) godkända delobjekt i regionerna och i Sverige, medelvärdesbildat över vägklasserna A, B och C. Avser våta vägmarkeringar. Binomialtest på risknivån 5 % visar att följande skillnader i figur 1 (torra markeringar) är signifikanta: Region Norr har större andel godkända delobjekt än övriga regioner. Region Stockholm har mindre andel godkända delobjekt än övriga regioner. Motsvarande för figur 2 (våta markeringar) visar: Region Syd och Region Stockholm har mindre andel godkända delobjekt än övriga regioner. 16 VTI notat
19 4.3 Retroreflexionens medelvärde Tabellerna 6 och 7 visar retroreflexionens medelvärde, RL, och standardavvikelse, s, uppdelat på vägklass och region. Från standardavvikelsen och antalet uppmätta delobjekt, n, har även ett 95 % konfidensintervall, I, runt medelvärdet beräknats som s t. n 1) I 025( n där t är Student s t-värde för n antal delobjekt. Konfidensintervallet ska tolkas så att det sanna medelvärdet ligger inom RL ± I med sannolikheten 95 %. Exempelvis ligger det sanna retroreflexionsmedelvärdet i Region Öst inom 166 ± 7 mcd/m 2 /lx med sannolikheten 95 %. Tabell 6 Retroreflexionens medelvärde, RL, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser torra vägmarkeringar. Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C R L Region Syd s 58,2 41,8 43,6 49,4 I ± 14 ± 11 ± 13 ± 8 R L Region Väst s 54,4 48,6 41,8 49,0 I ± 14 ± 15 ± 13 ± 8 R L Region Öst s 47,8 36,3 42,1 42,6 I ± 13 ± 11 ± 13 ± 7 R L Region Stockholm s 32,5 25,3 30,6 30,5 I ± 12 ± 11 ± 15 ± 7 R L Region Mitt s 68,1 56,3 57,8 62,8 I ± 16 ± 15 ± 21 ± 10 R L Region Norr s 73,5 53,3 52,5 66,8 I ± 20 ± 18 ± 20 ± 12 RL Sverige s 61,6 47,5 46,8 53,8 I ± 7 ± 6 ± 7 ± 4 VTI notat
20 Tabell 7 Retroreflexionens medelvärde, RL, standardavvikelse, s, jämte ett 95 % konfidensintervall för medelvärdet, I. Avser våta vägmarkeringar. Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass A+B+C R L Region Syd s 10,1 15,1 6,9 11,1 I ± 4 ± 9 ± 8 ± 3 R L Region Väst s 14,4 13,8 13,9 14,1 I ± 5 ± 8 ± 15 ± 4 R L Region Öst s 8,3 12,4-10,9 I ± 3 ± 8 - ± 3 R L Region Stockholm s 6,2 7,5 0,0 7,2 I ± 3 ± 6 ± 0 ± 3 R L Region Mitt s 12,5 8,0-13,9 I ± 6 ± 7 - ± 5 R L Region Norr s 17, ,9 I ± ± 9 RL Sverige s 11,9 13,7 12,7 12,5 I ± 2 ± 4 ± 7 ± 2 18 VTI notat
21 5 Upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län Ett problem med tillståndsmätningar är att samtliga mätningar omöjligt kan göras samtidigt. Hela mätsäsongen sträcker sig från maj till oktober, vilket innebär att i vissa län har kompletteringsarbetet kommit längre vid mättillfället än i andra. För att undersöka effekten av detta gjordes 2013 upprepad mätning i Skåne och Södermanlands län. 5.1 Skåne län Figurerna 3 5 visar andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringar i vägklasserna A, B respektive C i Skåne län. Mätningar är gjorda i två omgångar: Mätomgång Mätomgång Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass A Omgång 1 Omgång 2 Figur 3 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass A. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser. Figur 3 visar att av 21 delobjekt i vägklass A var 4 underkända i mätomgång 1, men godkända i mätomgång 2. Ett delobjekt var godkänt i mätomgång 1, men underkänt i mätomgång 2. VTI notat
22 100 Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass B Omgång 1 Omgång 2 Figur 4 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass B. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser. I vägklass B mättes 17 delobjekt i de två mätomgångarna, varav 2 var underkända i mätomgång 1, men godkända i mätomgång 2. Övriga 15 delobjekt uppvisade samma resultat i de två mätomgångarna. 100 Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass C Omgång 1 Omgång 2 Figur 5 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Skåne län, vägklass C. Gränsen för godkänt delobjekt är lägst 80 % godkända mätplatser. I vägklass C mättes 15 delobjekt. Av dessa blev 4 underkända i mätomgång 1, men godkända i mätomgång 2. För ett delobjekt var förhållandet det motsatta. 20 VTI notat
23 Tabellerna 8 11 visar andelen godkända delobjekt vid de två mätomgångarna. Eftersom kunskap om hur mycket ett delobjekt kan förväntas förändra retroreflexionen naturligt vår till höst saknas, omfattar dessa tabeller samtliga delobjekt, oavsett om de har åtgärdats eller ej. Antalet god- och underkända delobjekt i Skåne län med avseende på torrfunktionen sammanfattas i tabell 8. Tabell 8 Antal godkända och underkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Skåne län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats. Godkänt i mätomgång 1 Underkänt i mätomgång 1 Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång Således, beträffande torra vägmarkeringar var 36 % av delobjekten godkända i maj, medan 51 % var godkända i augusti/september. Tabell 9 visar motsvarande för våta vägmarkeringar. Tabell 9 Antal godkända och underkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion. Skåne län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats. Godkänt i mätomgång 1 Underkänt i mätomgång 1 Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång Beträffande våta vägmarkeringar var 21 % av delobjekten godkända vid båda mättillfällena. Vad gäller retroreflexionen så var den, medelvärdesbildad över samtliga delobjekt i de tre vägklasserna, 175 mcd/m 2 /lx vid mätningarna i maj, medan den var 192 mcd/m 2 /lx i augusti/september. 5.2 Södermanlands län Figurerna 6 8 visar resultaten från upprepade mätning i Södermanlands län. Dessa mätningar är gjorda: Mätomgång Mätomgång VTI notat
24 100 Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass A Omgång 1 Omgång 2 Figur 6 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass A. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %. Figur 6 visar att av 10 delobjekt som mättes vid båda tillfällena var 2 godkända vid dessa mättillfällen, 3 underkända. Hela 5 delobjekt var godkända i augustimätningen, men underkända i maj. 100 Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass B Omgång 1 Omgång 2 Figur 7 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass B. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %. 22 VTI notat
25 I vägklass B mättes 11 delobjekt vid båda mättillfällena. Endast ett var godkänt vid båda dessa tillfällen och två var underkända. Åtta delobjekt som var underkända på våren blev godkända i augusti. 100 Andelen godkända mätplatser i varje delobjekt omgång 1 - omgång 2, torra markeringar, Vägklass C Omgång 1 Omgång 2 Figur 8 Andelen godkända mätplatser avseende torra vägmarkeringars retroreflexion i Södermanlands län, vägklass C. Gränsen för godkänt delobjekt är 80 %. I vägklass C mättes nio delobjekt, varav sex blev godkända och ett underkänt vid båda mättillfällena. Två delobjekt blev underkända på våren, men godkända på hösten. Antalet god- och underkända delobjekt i Södermanlands län med avseende på torrfunktionen sammanfattas i tabell 10. Tabell 10 Antal godkända och underkända delobjekt avseende torra vägmarkeringars retroreflexion. Södermanlands län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats. Godkänt i mätomgång 1 Underkänt i mätomgång 1 Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång Således, beträffande torra vägmarkeringar var 30 % av delobjekten godkända i maj, medan 77 % var godkända i augusti/september. Erfarenheten visar att om ökningen av retroreflexion överstiger 15 %, kan delobjektet anses vara åtgärdat. Tabell 11 visar motsvarande för våta vägmarkeringar. VTI notat
26 Tabell 11 Antal godkända och underkända delobjekt avseende våta vägmarkeringars retroreflexion. Södermanlands län. Om delobjekten har åtgärdats eller ej har inte beaktats. Godkänt i mätomgång 1 Underkänt i mätomgång 1 Godkänt i mätomgång 2 Underkänt i mätomgång Beträffande våta vägmarkeringar var inget delobjekt godkänt vid vårmätningen, medan tre av tio var godkända i augusti. Vad gäller retroreflexionen för torra markeringar så var den, medelvärdesbildad över samtliga delobjekt i de tre vägklasserna, 148 mcd/m 2 /lx vid mätningarna i maj, medan den var 189 mcd/m 2 /lx i augusti. 5.3 Några exempel Figur 9 visar ett exempel på ett delobjekt som inte har åtgärdats, men ändå har en högre retroreflexion på höstmätningen än på vårmätningen. Figuren avser höger kantlinje på objekt M6, vilken är en del av motorvägen E4 genom Skåne län. Figur 9 Retroreflexionen för torr höger kantlinje på objekt M6 i Skåne län vid två mättillfällen. Figur 9 visar exempel på en vägmarkering som inte har åtgärdats under sommaren, men ändå har något högre retroreflexion på hösten än på våren. Kravet för denna vägmarkering är att minst 80 % av mätplatserna ska vara godkända, dvs. ha ett värde på minst 150 mcd/m 2 /lx. Vid vårmätningen godkändes 72 % av mätplatserna, medan 89 % var godkända på höstmätningen. Delobjektet underkändes således på våren, men godkändes på hösten utan att det hade åtgärdats. Figur 10 visar ett annat exempel vilket avser objekt D7, körfältslinjen på E4 genom Södermanlands län. 24 VTI notat
27 Figur 10 Retroreflexionen för torr körfältsmarkering på objekt D7 i Södermanlands län. Liksom figur 9, visar figur 10 ett exempel på ett delobjekt som underkändes vid den första mätomgången, men godkändes vid den andra. I detta fall är det emellertid uppenbart att de sista 10 kilometrarna av delobjektet har åtgärdats under sommaren. Slutligen visar figur 11 ett gott exempel, vilket avser mittlinjen på objekt D51 på länsväg 214. Detta objekt har sannolikt inte åtgärdats och uppvisar ungefär samma funktion på våren som på hösten: 71 % godkända mätplatser på våren och 74 % på hösten. Detta delobjekt underkändes således vid båda mättillfällena. Figur 11 Retroreflexionen för torr mittmarkering på objekt D51 i Södermanlands län. 5.4 Förändring från vår till höst - diskussion De upprepade mätningarna har visat att i flera fall har resultatet, godkänt eller underkänt, varit beroende av när i tiden mätningen har gjorts. I flera fall beror detta uppenbart på att delobjektet har åtgärdats, men i andra fall är förändringen naturlig. Från mätningarna kan det vara svårt att avgöra vilket som var fallet eftersom kunskap om rimliga naturliga förändringar saknas. Detta är en studie i sig och den borde genomföras snarast. Även om man skaffar kunskap om förändringens storlek, så kommer denna förändring oftast en ökning av retroreflexionen alltid att finnas. Önskvärt, men omöjligt, vore att mäta samtliga delobjekt inom en mycket kort tidsperiod. Alternativet är att lägga upp ett mätprogram som reducerar det systematiska felet p.g.a. tidpunkten för mätning till ett minimum. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara att mätning aldrig görs på delobjekt som har åtgärdats under sommaren. Då skulle det vara möjligt, att på resterande delobjekt, göra en regressionsanalys som visar hur retroreflexionen varierar med tiden och i efterhand kompensera för detta. VTI notat
28 6 Jämförelse av funktionen Figurerna visar andelen godkända delobjekt med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion under de tre senaste åren. Region Syd Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 12 Andelen torra vägmarkeringar i Region Syd som uppfyllde kravet i VGU. Region Väst Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 13 Andelen torra vägmarkeringar i Region Väst som uppfyllde kravet i VGU Region Öst Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 14 Andelen torra vägmarkeringar i Region Öst som uppfyllde kravet i VGU. 26 VTI notat
29 Region Stockholm Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 15 Andelen torra vägmarkeringar i Region Stockholm som uppfyllde kravet i VGU Region Mitt Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 16 Andelen torra vägmarkeringar i Region Mitt som uppfyllde kravet i VGU Region Norr Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 17 Andelen torra vägmarkeringar i Region Norr som uppfyllde kravet i VGU. VTI notat
30 Figurerna visar en tydlig tendens till lägre retroreflexion 2013 än tidigare år i Region Syd, Väst, Öst och Stockholm. I Region Mitt och Norr är förhållandet något annorlunda; här syns en ökning mellan 2012 och Figur 18 visar utvecklingen i landet som helhet SVERIGE Europavägar Riksvägar Länsvägar Figur 18 Andelen torra vägmarkeringar i Sverige som uppfyllde kravet i VGU. Sett över hela Sverige uppvisar vägmarkeringarnas funktion på riks- och länsvägar endast en liten förändring. Detta förklaras av en förbättring i två regioner och en försämring i de fyra andra. Andelen godkända delobjekt på europavägar har dock minskat, från 52 % 2011 till 38 % 2012 och 37 % Detta tyder på att underhållet på det högtrafikerade vägnätet är eftersatt. Mätprogrammet för våta vägmarkeringars retroreflexion förändrades 2012 varför det inte är meningsfullt att göra en jämförelse, annat mellan 2012 och Det kan dock konstateras att våta vägmarkeringars retroreflexion uppvisar ungefär samma förändring som för torra markeringar: En försämring i Region Syd, Väst, Öst och Stockholm och en förbättring i Mitt och Norr. I Region Öst och Region Stockholm har tillståndsmätningar gjorts årligen sedan år Figur 20 visar retroreflexionens utveckling under dessa 14 år. För att jämförelsen ska bli korrekt har den gamla regionindelningen använts även efter omstruktureringen av regionerna Således ingår inte Östergötlands län i Region Öst. Dessutom har under senare år mätningar gjorts även på det lågtrafikerade vägnätet, men figur 19 omfattar endast vägar med ÅDT > 4000, vilket innebär att Gotlands län inte ingår i denna analys. 28 VTI notat
31 Retroreflexionen (mcd/m 2 /lx) Region Stockholm Region Öst Figur 19 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] under åren i Region Stockholm (Stockholms län) och Region Öst (Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län). Figur 19 visar hur vägmarkeringarnas funktion har utvecklats under de senaste 14 åren. I Region Öst har retroreflexionen varierat under åren, men i stort sett legat på en nivå i intervallet mcd/m 2 /lx. I Region Stockholm har retroreflexionen varit något lägre än i Region Öst, men i stort sett var trenden positiv fram till Från 2010 har trenden vänts och medelvärdet är 2013 nere på blygsamma 135 mcd/m 2 /lx. VTI notat
32 7 Vägmarkeringarnas funktion på de nationella stråken 7.1 Andelen godkända delobjekt samt retroreflexionen Tabell visar andelen godkända delobjekt samt retroreflexionens medelvärde för de fem nationella stråken, definierade som beskrivs i kapitel 1. Synbarheten i halvljus, S, avser en 60- årig förare som har möte och vars egna fordons strålkastare är något smutsiga. För en 50-årig förare skulle motsvarande synavstånd vara ca 4 meter längre. Tabell 12 Nationella stråket E4, Helsingborg Luleå, km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m]. Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått Syd Öst Stockholm Mitt Norr Helsingborg Luleå [m] Tabell 13 Nationella stråket E6, Trelleborg Strömstad, 466 km Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m]. Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått Syd Väst Trelleborg Strömstad [m] Tabell 14 Nationella stråket E18, Karlstad Stockholm, 308 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m]. Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått Väst Öst Stockholm Karlstad - Stockholm [m] 30 VTI notat
33 Tabell 15 Nationella stråket E20, Göteborg Stockholm, 469 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m]. Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått Väst Öst Stockholm Göteborg - Stockholm [m] Tabell 16 Nationella stråket E22, Malmö Norrköping, 455 km. Antalet kontrollerade objekt, n, andelen godkända delobjekt (%) och synbarheten i helljus [m]. Region n Andel godkänt, torrt (%) S, torrt [m] Andel godkänt, vått (%) S, vått Syd Öst Malmö - Norrköping [m] VTI notat
34 Figurerna 20 och 21 sammanfattar resultaten för de nationella stråken. Figurerna visar retroreflexionen och synbarheten för höger kantlinje på dessa stråk. Andelen godkända delobjekt (%) torra vägmarkeringar E4 E6 E18 E20 E22 NATIONELLA STRÅK Figur 20 Andelen (%) godkända delobjekt med avseende på torra vägmarkeringars retroreflexion på de nationella stråken. Figur 21 Andelen (%) godkända delobjekt med avseende på våta vägmarkeringars retroreflexion på de nationella stråken. 32 VTI notat
35 Figur 22 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråket E 4. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. m Synbarheten i nationella stråket E S, torrt, HK S, vått, HK Syd Öst Stockholm Mitt Norr Figur 23 Synbarheten i nationella stråket E 4. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. E4 VTI notat
36 [mcd/m 2 /lx] 220 Retroreflexionen i nationella stråken E 6 och E 18 RL, torrt, HK RL, vått, HK Syd Väst Väst Öst Stockholm E6. E18 Figur 24 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråken E 6 och E 18. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. m Synbarheten i nationella stråken E 6 och E 18 S, torrt, HK S, vått, HK Syd Väst Väst Öst Stockholm E6. E18 Figur 25 Synbarheten i nationella stråken E 6 och E 18. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. 34 VTI notat
37 Figur 26 Retroreflexionen [mcd/m2/lx] för nationella stråken E 20 och E 22. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. m Synbarheten i nationella stråken E 20 och E 22 S, torrt, HK S, vått, HK Väst Öst Stockholm Syd Öst E20. E22 Figur 27 Synbarheten i nationella stråken E 20 och E 22. Medelvärde över samtliga uppmätta delobjekt höger kantlinje i respektive region. VTI notat
38 8 Diskussion Resultatet av tillståndsmätningarna 2013 måste anses vara allt annat än tillfredsställande: En stor andel av de kontrollerade delobjekten, 55 %, uppfyllde inte kraven i VGU avseende retroreflexionen för torra vägmarkeringar. I Region Stockholm var motsvarande siffra 85 %. På motorvägar i Region Stockholm underkändes nästan samtliga delobjekt 97 %. Utvecklingen från 2011 har varit negativ i de fyra sydligaste regionerna, vilket framför allt gäller det högtrafikerade vägnätet. Detta tyder på att underhållet inte har kunnat kompensera för slitaget från trafiken. Beträffande våta vägmarkeringar är resultatet om möjligt ännu mindre tillfredsställande: I Sverige underkändes 81 % av de kontrollerade delobjekten och hela 90 % i Region Syd. Man kan alltid spekulera i varför resultatet har blivit som det har blivit. Känt är att det har förekommit en prispress på marknaden, vilket logiskt sett borde innebära färre underhållsåtgärder. För detta talar resultatet från högtrafikerade vägar; andelen underkända delobjekt var 63 %, 55 % och 44 % på motor-, riks- respektive länsvägar. Mot detta talar resultaten från Region Norr, där en så stor andel som 73 % av de kontrollerade delobjekten klarade kravet i VGU. I två län gjordes upprepad mätning med en första mätomgång i maj och en andra omgång i augusti/september. Resultatet från dessa två mätserier visade att en större andel delobjekt godkändes i augusti än i maj. En del av förklaringen är att fler objekt hade hunnit åtgärdas i augusti, en annan del är att vägmarkeringarna behöver tid att återhämta sig efter vintern. Man kan alltid hävda att oavsett när funktionskontrollen sker, ska kraven i VGU uppfyllas. Men vill man göra korrekta jämförelser mellan län eller regioner är det viktigt att inte jämföra äpplen och päron. Egentligen skulle alla mätningar göras samtidigt, vilket förstås är omöjligt. Ett alternativ kan vara att i varje region mäta hälften av objekten tidigt på säsongen och den andra hälften sent. På så sätt skulle effekten av tidpunkt för mätning kunna minimeras. De nationella stråken har vanligen hastighetsbegränsningen km/h. I dessa hastigheter skattas erforderligt kortaste synavstånd, med pre-view-time = 2,2 s, till ca m. Detta minimiavstånd uppfylls för torra vägmarkeringar på de flesta stråken, men inte någonstans för våta markeringar. I väta är synbarheten ca 45 m, vilket motsvarar hastigheten 70 km/h vid pvt = 2,2 s. Den dåliga synbarheten för våta vägmarkeringar förklaras helt av att markeringarna sällan eller aldrig uppfyller kraven i regelverket. 36 VTI notat
39 9 Slutsatser Den objektiva slutsats man kan dra av årets tillståndsmätningar är att vägmarkeringarnas funktion har försämrats sedan En subjektiv slutsats måste bli att funktionen är alltför dålig, åtminstone vid en jämförelse med kraven i VGU. Orsaken till detta är sannolikt bristande underhåll. VTI notat
40 Referenser Lundkvist, S-O, Johansen, T.C., Nielsen, B., Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar, VTI Rapport 611, Linköping, Trafikverket, TBT Vägmarkering, rev. 1, Publ. 2010:109, Borlänge, COST 331, Requirements for horizontal road markings, Final Report of the Action, European Communities, Brussels, VTI notat
41 VTI notat
42 40 VTI notat
43 Bilaga A Sida 1 (5) Validering av mobila reflektometrar 2013 För att Trafikverket ska acceptera mätresultat från mobila instrument, måste dessa instrument fr.o.m valideras varje år. Valideringen omfattar endast retroreflexionen för torra vägmarkeringar och har gjorts enligt Vägverkets metodbeskrivning 2009:22, reviderad och nedan benämnd TRV Metodbeskrivning för kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil. Detta PM redovisar resultaten från validering av LTL-M tillhörande Geveko, Ramböll (3 instrument), Svevia och Trafikmarkering. Samtliga mätningar gjordes i M-län, utom valideringen av Trafikmarkeringars instrument, som gjordes i E-län. Tiden mellan de handhållna och de mobila mätningarna var i samtliga fall kort; mindre än två timmar. Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 10): Absolut mätfel abs R mobilomg1 R LTL X n R LTL X Systematiskt mätfel sys ( Rmobilomg 1 R LTL X n ) / R LTL X Repeterbarhet rep R omg2 R omg1 n R omg1 absoch rep får enligt TRV Metodbeskrivning inte överstiga 20 %. Observera att något krav på det systematiska mätfelet inte finns angivet i TRV Metodbeskrivning. Detta redovisas ändå nedan. VTI notat
44 Bilaga A Sida 2 (5) Tabell 1-6 visar uppmätta medelvärden för 10 objekt med referensinstrumentet, LTL-X och de två mätomgångarna som gjordes med de fem mobila instrumenten av typ LTL-M, 5 cm i mitten av varje markering. Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Gevekos instrument. objekt nr. LTL-XL Geveko (mätning 1) abs (%) Geveko (mätning 2) , , , , , , , , , ,0 88 Värdena i tabell A1 innebär att medelvärdet för absoluta mätfelet är 13,0 % systematiska mätfelet är -12,5 % repeterbarheten är 5,6 %. Tabell A2 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST7. objekt nr. LTL-XL Ramböll RST7 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST7 (mätning 2) , , , , , , , , , ,1 87 VTI notat
45 Bilaga A Sida 3 (5) Värdena i tabell A2 innebär att medelvärdet för absoluta mätfelet är 8,3 % systematiska mätfelet är +8,3 % repeterbarheten är 1,9 % Tabell A3 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST8. objekt nr. LTL-XL Ramböll RST8 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST8 (mätning 2) , , , , , , , , , ,3 91 Värdena i tabell A3 innebär att medelvärdet av det absoluta mätfelet är 5,4 % systematiska mätfelet är +5,1 % repeterbarheten är 4,0 % Tabell A4 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Rambölls instrument RST9. objekt nr. LTL-XL Ramböll RST9 (mätning 1) abs (%) Ramböll RST9 (mätning 2) , , , , , , , , , ,9 103 VTI notat
46 Bilaga A Sida 4 (5) Värdena i tabell A4 innebär att medelvärdet för absoluta mätfelet är 11,8 % systematiska mätfelet är +11,8 % repeterbarheten är 1,4 % Tabell A5 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Svevias instrument. objekt nr. LTL-XL Svevia (mätning 1) abs (%) Svevia (mätning 2) , , , , , , , , , ,2 100 Värdena i tabell A5 innebär att medelvärdet för absoluta mätfelet är 11,2 % systematiska mätfelet är +11,0 % repeterbarheten är 2,2 % Tabell A6 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Objekt 1 5 är profilerade kantlinjer, medan övriga är plana. Avser Trafikmarkerings instrument. objekt nr. LTL-XL Trafikmarkering (mätning 1) abs (%) Trafikmarkering (mätning 2) , , , , , , , , , ,2 92 VTI notat
47 Bilaga A Sida 5 (5) Värdena i tabell A6 innebär att medelvärdet för absoluta mätfelet är 11,2 % systematiska mätfelet är +11,2 % repeterbarheten är 4,4 % Slutsatser Samtliga sex instrument som validerades 2013 uppfyller de krav som Trafikverket ställer i föreslagen Metodbeskrivning Kontrollmätning av längsgående vägmarkeringar med mätbil. Två tredjepartskontroller av Rambölls tillståndsmätningar gjordes under sommaren, en på objekt AB54 (lv 257) och en på E53 (lv 134). Dessa kontroller utfördes enligt TRV Metodbeskrivning för handhållen funktionskontroll av vägmarkering. Tabell A7 visar resultaten som ett medelvärde för sex delobjekt. Tabell A7 Retroreflexionen uppmätt med LTL-M (mobilt) och med LTL-XL (handhållet). delobjekt LTL-M (mobilt) LTL-XL (handhållet) AB54, höger kant AB54, mitt AB54, vänster kant E53, höger kant E53, mitt E53, vänster kant Den systematiska avvikelsen mellan de två instrumentens avläsningar var 1,5 % och det absoluta mätfelet 3,8 %. Detta måste anses vara tillfredsställande. Förutom dessa tredjepartskontroller gjorde Ramböll regelbundet (dagligen) egenkontroller av de mobila mätningarna. VTI notat
48 VTI notat
49 Bilaga B Sida 1 (4) VTI notat Detaljerade resultat för de nationella stråken Tabell B1 Resultat för objekt ingående i det nationella stråket E4, Region Mitt, Norr och Stockholm. Bredd, m RL torr Synbarhet torr RL våt STRÅK Region Län Objekt HK MK VK HK MK VK HK50 MK50 VK50 HK60 MK60 VK60 HK VK HK50 VK50 HK60 HK60 Mitt X X X X Y Y E4 Norr AC AC AC AC AC AC BD BD Sth AB AB AB AB
50 Bredd, m RL torr Synbarhet torr RL våt Synbarhet våt STRÅK Region Län Objekt HK MK VK HK MK VK HK50 MK50 VK50 HK60 MK60 VK60 HK VK HK50 VK50 HK60 HK60 Bilaga B Sida 2 (4) Tabell B2 Resultat för objekt ingående i det nationella stråket E4, Region Syd och Öst. E4 Syd F F F F G G G G M M VTI notat Öst C C C D D D E E E
51 Syd M Väst S Bilaga B Sida 3 (4) VTI notat Tabell B3 Resultat för objekt ingående i de nationella stråken E6 och E18. Bredd, m RL torr Synbarhet torr RL våt Synbarhet våt STRÅK Region Län Objekt HK MK VK HK MK VK HK50 MK50 VK50 HK60 MK60 VK60 HK VK HK50 VK50 HK60 HK60 E6 Väst N N N N O O 11a O 11b Sth AB AB AB E18 Öst T T U U U C
Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 2014
VTI notat 12-15 Utgivningsår 15 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion 14 Carina Fors Mohammad-Reza Yahya Sven-Olof Lundkvist VTI notat 12-15 Tillståndsmätning av vägmarkeringars
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige
VTI notat 5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012. Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm
VTI notat 5:4-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya
Läs merTILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking
TILLSTÅNDSMÄTNINGAR VÄGMARKERING 2016 Berne Nielsen Christian Nilsson Ramböll RST - RoadMarking BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst
VTI notat 5:1 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Öst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011
VTI notat 8:1-2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd
VTI notat 5:6-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merROMA. State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden
ROMA State assessment of road markings in Denmark, Norway and Sweden 2017 2021 Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Berne Nielsen, Ramböll Carina Fors, VTI Innehåll Presentation om projektet ROMA Presentation
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst
VTI notat 5:5-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Väst Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt
VTI notat 5:2 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Mitt Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahy Förord
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 54 VTI notat 54- Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Projektnummer 80601 Behzad Koucheki Drift och Underhåll Projektnamn Vägmarkeringar
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr
VTI notat 5:3-2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 Trafikverket Region Norr Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya Förord
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN
VTI notat 9-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2007 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN
VTI notat 40-2006 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringar år 2006 i VST, VMN och VN Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas. mörker VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning. Projektnummer 50338
VTI notat 58 2002 VTI notat 58-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas synbarhet i mörker 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer 50338 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki Transportsäkerhet
Läs mervti FINDING A BETTER WAY
VTlnotat8:4-2012 7 - _ : www.vti.se/publikationer Utgivningsår2012 ' V..> :..* ' Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion är 2011 Trafikverket Region Stockholm Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson
Läs merIntermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid
VTI notat 5-16 Utgivningsår 16 www.vti.se/publikationer Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars funktion över tid VTI notat 5-16 Intermittenta, heldragna och profilerade vägmarkeringars
Läs merPrediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion
VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska
Läs merUtvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST
VTI notat 61 2003 VTI notat 61-2003 Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN och VST Författare FoU-enhet Behzad Koucheki Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 80574 Projektnamn
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM
VTI notat 3-211 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist Förord Detta projekt har finansierats av
Läs merTillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden
VTI notat 16-215 Utgivningsår 215 www.vti.se/publikationer Tillståndsmätningar av vägmarkeringar i Norden En jämförelse mellan vägmarkeringars funktion i Norge, Sverige och Finland Carina Fors Mohammad-Reza
Läs merTBT Vägmarkering, rev 1. Publ. 2010:109
TBT Vägmarkering, rev 1 Publ. 2010:109 Titel: TBT Vägmarkering, rev 1 Publikationsnummer: 2010:109 Utgivningsdatum: November 2010 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Torgny Augustsson Layout: Grafiskform,
Läs merFunktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001: Orientering 3. 2 Sammanfattning 3. 3 Säkerhet 3. 4 Definitioner 3
Funktionskontroll av vägmarkering VV Publ. 2001:16 1 Innehåll 1 Orientering 3 2 Sammanfattning 3 3 Säkerhet 3 4 Definitioner 3 5 Bestämning av utvalda mätplatser 5 6 Utförande 7 7 Beräkningar 8 8 Exempel
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. Norden VTI notat VTI notat
VTI notat 15-3 VTI notat 15 3 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2 Foto: Sven-Olof Lundkvist, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 33 Projektnamn Uppdragsgivare Sven-Olof Lundkvist
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003
VTI notat 20 2004 VTI notat 20-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merBestämning av luminanskoefficient i diffus belysning
Publikation 1994:45 Bestämning av luminanskoefficient i diffus belysning Metodbeskrivning 504:1996 1 Orientering... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Säkerhet... 3 4 Benämningar... 3 4.1 Objekt... 3 4.2 Mätplats...
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 2003
VTI notat 21 24 VTI notat 21-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Norge 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merPrediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar
VTI notat 5-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Prediktion av våta vägmarkeringars retroreflexion från mätningar på torra vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Förord Detta notat kan sägas vara
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 2003
VTI notat 22 24 VTI notat 22-24 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Finland 23 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 533 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merProjektplan. Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar. Mobil mätning av vägmarkeringar
Projektplan Projekt: Akronym: Projektejere: Utveckling av mobilt mätsystem för funktionskontroll av vägmarkeringar Mobil mätning av vägmarkeringar Trafikverket (Sverige), Vejdirektoratet, Vegdirektoratet
Läs merUtveckling av Road Marking Tester
VTI notat 20-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Utveckling av Road Marking Tester Status RMT version 2 Sven-Olof Lundkvist Berne Nielsen Förord Detta notat redovisar en fortsättning av det
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringarnas. i Norden 2003. VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004. Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer 50330
VTI notat 44 2004 VTI notat 44-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringarnas funktion i Norden 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist
Läs merTORGNY AUGUSTSSON. Vägmarkering. 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal. Läggare från tidigt 50-tal. Utan Historia Ingen Framtid
Vägmarkering TORGNY AUGUSTSSON Vägmarkering HISTORIA Utan Historia Ingen Framtid 2 2011-11-28 50-talet Vägmarkering tidigt 50-tal Redan i slutet av 40-talet fanns denna svenska termoplastläggare att köpa
Läs merOkulärbesiktning av vägmarkeringars funktion
VTI notat 28-1998 Okulärbesiktning av vägmarkeringars funktion Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikbeteende Projektnummer 401 17 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution DebiterbarakonsuItationer
Läs merMobil funktionskontroll av vägmarkeringar
VTI rapport 611 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Mobil funktionskontroll av vägmarkeringar Sven-Olof Lundkvist Trond Cato Johansen Berne Nielsen LG RoadTech AB Utgivare: Publikation: VTI rapport
Läs merHur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?
Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare
Läs merVälkomna! till. Möte om Vägmarkering. Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson
Välkomna! till Möte om Vägmarkering Göteborg 2015-11-12 13 Göran Nilsson För SVMF viktiga frågor Allt fler äldre i trafiken behöver bättre körledning Alla trafikanter bör möta samma budskap I Sverige I
Läs merför funktionskontroll av
VTI notat 20-1998 Empiriska studier till grund för funktionskontroll av vägmarkeringar Mätningar i Region Väst 1997 Författare FoU-enhet Sven-Olof Lundkvist Trafik och trafikantbeteende Projektnummer 30170
Läs merVTI meddelande 901 2001. En inventering av vägmarkeringarnas. Sverige. Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist
VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige Fältmätningar med metodstudie Sven-Olof Lundkvist VTI meddelande 901 2001 En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige
Läs merH1 Inledning 1 H1.1 Introduktion 1 H1.2 Innehåll 1. H2 Begrepp 2 H2.1 Beteckningar 2 H2.2 Benämningar 2
ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering
Läs merI detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande.
1 H H1 VÄGMARKERINGAR Inledning H1.1 Introduktion H1.2 Innehåll I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering samt krav på utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i vägmärkesförordningen
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merFysikalisk mätning av vägmarkeringars area
VTI notat 53 2003 VTI notat 53-2003 Fysikalisk mätning av vägmarkeringars area Författare Elisabeth Ågren FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 80571 Projektnamn Empiriska studier inom CDU T25 Uppdragsgivare
Läs merdin I Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars Danmark, Finland, Island och Sverige Sven-Olof Lundkvist Transportsäkerhet och vägutformning 15144
v-i O O N LD (D.0.0 G 4-' O = VTI notat 65-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringars funktion i Danmark, Finland, Island och Sverige Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution
Läs merBilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper
Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den
Läs merNya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)
Nya hastighetsgränser 2012-01-15 Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Analys av hastighetsdata från TMS-systemet Bakgrund och Syfte Det statliga vägnätet är indelat i ca 22000 trafikhomogena
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merISSN V f/ meddelande. Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid. Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson
ISSN 0347-6049 i V f/ meddelande 467 1985 Vaägmarkeringars specifika luminans - variation med årstid Sven-Olof Lundkvist och Berit Nilsson w Väg-och Trafik- Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581
Läs merVV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering. Manuell bestämning av mätplatser
10 VV Publ 2001:16 Bilaga 1 till Funktionskontroll av vägmarkering Bilaga 1 Manuell bestämning av mätplatser 1 Beteckningar Följande beteckningar används vid den manuella beräkningen. L k N n f m x c delobjektets
Läs merAborter i Sverige 1998 januari - december
STATISTIK - HÄLSA OCH SJUKDOMAR Aborter i Sverige 1998 januari - december Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistics - Health and Diseases Abortions in Sweden 1998 January-December
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merHomogenitetsmätning med laser
Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010
Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merLane Departure Warning System LDW
VTI notat 15-2010 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Lane Departure Warning System LDW Samband mellan LDW:s och vägmarkeringars funktion Sven-Olof Lundkvist Carina Fors Förord Denna studie har
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2012 (januari mars) 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat...
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merFriktions- och texturutveckling på nya beläggningar
Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar Anna Arvidsson Metoddagen 2019 7 februari 2019 Projektets syfte Ge ökad kunskap om friktionsnivåer på nylagda beläggningar. Undersökningen avser endast
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011
Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...
Läs merVägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson
Vägmarkering Før, I dag, Fremover Er myndigheter og bransjen på rett spor? Göran Nilsson 50-talet Cleanosols grundare, Erik Magnusson tog med sig idén om termoplast från England när han besökte olympiaden
Läs merNr Utgivningsår: 1995
VTL notat Nr 57-95 Utgivningsår: 1995 Titel: Friktion på vägmarkering. En jämförande mätning mellan SRT-pendeln och VTIs PFT Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 80107 Projektnamn:
Läs merHeavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and Theoretical Studies
19th Nordic Seminar on Railway Technology, 14-15 September 2016, JVTC, Luleå Heavy Transport on Existing Lines: the Assessment of Bearing Capacity of Track-bed based on Track Stiffness Measurements and
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2018 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 4 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merVåtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg
VTI rapport 465 2000 Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg 1998 2000 Sven-Olof Lundkvist och Sofi Åström VTI rapport 465 2000 Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering
Läs merVägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät
Vägkvalitetsrapport 2016 - En granskning av Sveriges vägnät Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt
Läs merPublikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil
Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil Metodbeskrivning 109:1994 1. Orientering... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Begrepp... 3 3.1 Benämningar... 3 4. Utrustning... 4 4.1 Mätfordon... 4 4.2 Utrustning
Läs merVägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur
Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur VTI, Linköping, 15 okt. 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se Möjliga metoder Statisk mätning Sandpatch (volymetrisk
Läs merAborter i Sverige 2001 januari december
STATISTIK HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2002:1 Aborter i Sverige 2001 januari december Preliminär sammanställning EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM January-December The National Board of Health and Welfare CENTRE FOR EPIDEMIOLOGY
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merNordisk vägmarkeringskonferens februari 2011, Rovaniemi. Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer. Harri Spoof, Pöyry CM Oy
Nordisk vägmarkeringskonferens 8.- 9. februari 2011, Rovaniemi Funktionsentreprenader och andra entreprenadformer, Pöyry CM Oy Anne Valkonen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland (NTM) FUNKTIONSENTREPRENADER
Läs merUndersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)
Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5
Läs merKvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson
Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the
Läs merState Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Läs merVägkvalitetsrapport En granskning av Sveriges vägnät
Vägkvalitetsrapport 2017 - En granskning av Sveriges vägnät Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt
Läs merSAMMANFATTNING AV SUMMARY OF
Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward
Läs merManhour analys EASA STI #17214
Manhour analys EASA STI #17214 Presentatör Johan Brunnberg, Flygteknisk Inspektör & Del-M Koordinator Sjö- och luftfartsavdelningen Operatörsenheten Sektionen för teknisk operation 1 Innehåll Anmärkningen
Läs merNordisk konference - Kørebaneafmerkning
Nordisk konference - Kørebaneafmerkning København 9.-1. februar 25 Vägverket Sverige Jan-Erik Elg Vägverkets organisation Internrevision Samhälle och trafik Information och administration Stöd- och utv.enheter
Läs merPORTSECURITY IN SÖLVESBORG
PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com
Läs merSammanställning av aktörsmätningar hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merVÄG 94 VV Publ 1994:29 1 Kap 9 Vägmarkering
VÄG 94 VV Publ 1994:29 1 I detta kapitel anges krav på egenskaper hos vägmarkering av termoplastisk massa och vägmarkeringsfärg samt krav på material och utförande. Bestämmelser om vägmarkering finns i
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merVägkvalitetsrapport 2019
Vägkvalitetsrapport 2019 En granskning av Sveriges vägnät från Motormännens Riksförbund Inledning Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9339-2 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1999-03-05 1 1 (1+10) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is
Läs merAborter i Sverige 2009 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2009 Aborter i Sverige 2009 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och Sjukvård Aborter i Sverige 2009 Januari-juni Preliminär
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Hälso- och sjukvårdsstandardiseringen, HSS 1998-05-29 1 1 (1+13) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS
Läs merSVENSK STANDARD SS-EN ISO
SVENSK STANDARD SS-EN ISO 12944-6 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Standardiseringsgruppen STG 1998-11-27 1 1 (1+17) INNEHÅLLET I SVENSK STANDARD ÄR UPPHOVSRÄTTSLIGT SKYDDAT. SIS HAR COPYRIGHT
Läs mer