Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år Sammanfattande resultat från Sverige Sven-Olof Lundkvist Jonas Ihlström Mohammad-Reza Yahya

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Sven-Olof Lundkvist och Jonas Ihlström. Sven-Olof Lundkvist var projektledare på VTI. Linköping oktober 2012 Sven-Olof Lundkvist VTI notat Diarienr 2012/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts 21 februari 2013 av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 21 februari Quality review Internal peer review was performed on 21 February 2013 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 21 February VTI notat

5 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per region och vägklass Resultat per region och vägklass Jämförelse mellan år 2011 och Nationella stråk E E E20, E18 och E Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga A: Riket Bilaga B: Synbarhet VTI notat

6 VTI notat

7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2012 sammanfattning av resultat från alla Trafikverksregioner av Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Sverige Mätningarna har utförts med det mobila systemet Road Marking Tester, vars två centrala komponenter är en reflektometer av typ LTL-M och en optokator för mätning av vägmarkerings makrotextur. Från retroreflexionen och texturen har våta vägmarkeringar skattats på vägar med ÅDT > 4000 fordon. Mätningar gjordes på 292 cirka 10 km långa objekt, vilka hade valts slumpmässigt, jämnt fördelade över hela landet. I varje objekt på tvåfältsväg mättes de tre delobjekten höger och vänster kantlinje samt mittlinjen. På övriga vägar mättes en höger kantlinje, en vänster kantlinje och en körfältslinje, således tre av de sex delobjekten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar blev 38 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Syd med 57 procent, följt av Väst, Öst, Norr, Mitt och Stockholm. På riksvägar blev 46 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 62 procent, följt av Syd, Norr, Öst, Stockholm och Mitt. På länsvägar blev 68 procent av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 87 procent, följt av Syd, Öst, Mitt, Stockholm och Norr. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Funktionen för våta vägmarkeringar godkändes för 21 procent av samtliga delobjekt. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 42 procent, följt av Öst, Stockholm, Syd, Mitt och Norr. VTI notat

8 Jämförelse En jämförelse mellan åren 2011 och 2012 visar följande för torra vägmarkeringar: På europavägar sjönk andelen godkända delobjekt från 52 procent till 38 procent. Samtliga regioner hade mindre andel godkända delobjekt 2012 jämfört med På riksvägar var andelen godkända delobjekt ungefär oförändrad 2012 jämfört med Region Väst och Stockholm uppvisade emellertid en förbättring. På länsvägar ökade andelen godkända delobjekt från 55 procent till 68 procent. Störst var ökningen i Region Mitt, Stockholm, Väst och Syd. För våta markeringar visade mätningarna: Sett över hela landet minskade andelen godkända delobjekt från 45 procent till 21 procent. Vägmarkeringarna i samtliga regioner uppvisar en försämrad våtfunktion 2012 jämfört med Nationella stråk Från vägmarkeringarnas retroreflexion och yta har synbarheten i helljus skattats för de nationella stråken: På de nationella stråken hade körfälts- och mittlinjer nästan undantagslöst sämre synbarhet än kantlinjerna. På motorvägavsnitten och de mötesfria delarna av E4, E6, E20, E22 och E45 hade kantlinjerna bra synbarhet i intervallet meter (torrt, helljus). Generellt kan sägas att torra vägmarkeringars synbarhet var något sämre i de nordliga regionerna än i de sydliga. Detta förklaras till viss del av att stråken i norr är tvåfältsvägar med mindre vägmarkeringsyta. Våta kantlinjers synbarhet var under 60 meter i samtliga stråk. Generella slutsatser I flera regioner uppfyller mindre än hälften av de uppmätta delobjekten kraven på retroreflexion. Sett på Sverige i helhet blev ganska precis 50 procent godkända med avseende på torrfunktionen, medan motsvarande för våta markeringar endast var 21 procent. Den relativt låga retroreflexionen i kombination med liten vägmarkeringsarea har inneburit dålig predicerad synbarhet i mörker, speciellt för körfälts- och mittlinjerna. 6 VTI notat

9 Condition assessment of road markings 2012 summary of the results from all regions in Sweden by Sven-Olof Lundkvist, Jonas Ihlström and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping, Sweden Summary This report summarizes the results of the condition assessment of road markings in Sweden The measurements have been carried out using the mobile system Road Marking Tester which mainly is built up of a reflectometer and an optocator. The two units register the retroreflectivity and the macro-texture of the road marking, respectively. From these measures, the retroreflectivity of a wet road marking can be predicted, which has been done on roads with ADT > 4000 vehicles. Measurements were accomplished on 292 objects in total, each approximately 10 km of length. The objects were chosen randomly and spread all over Sweden. In each object three longitudinal road markings were measured: two edge lines and one centre- or laneline. From the results, the following conclusions can be drawn: Retroreflectivity of dry road markings On European roads, 38 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Syd, 57 per cent, followed by Region Väst, Öst, Norr, Mitt and Stockholm. On national roads, 46 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Väst, 62 per cent, followed by Region Syd, Norr, Öst, Stockholm and Mitt. On county roads, 68 per cent of the road markings were approved. The largest share of approvals was found in Region Väst, 87 per cent, followed by Region Syd, Öst, Mitt, Stockholm and Norr. Retroreflectivity of wet road markings 21 per cent of the road markings were approved regarding retroreflectivity in wet condition. The largest share of approvals was found in Region Väst, 42 per cent, followed by Region Öst, Stockholm, Syd, Mitt and Norr. Comparison between the results 2011 and 2012 A comparison of the retroreflectivity of dry road markings between 2011 and 2012 shows: On European roads, the share of approved road markings decreased from 52 per cent to 38 per cent. All six regions showed a decrease from 2011 to On national roads, the share of approved road markings did not change significantly from 2011 to VTI notat

10 On county roads, the share of approved road markings increased from 55 per cent to 68 per cent. The largest increase was found in Region Mitt, Stockholm, Väst and Syd. The results of wet road marking retroreflectivity showed: The share of approvals decreased from 45 per cent in 2011 to 21 per cent in National highways From the road marking retroreflectivity and area, the visibility in main beam illumination on national highways has been predicted: Almost without exception, the centre and lane lines had lower night-time visibility than the edge lines. On roads with more than two lanes (mostly motorways), dry edge lines had a visibility in main beam illumination of 80 to 120 metres. In general, dry road marking visibility was higher in southern than in northern regions. Wet road marking visibility was always shorter than 60 metres. General conclusions In most regions, the share of road markings fulfilling the requirements regarding dry road markings in the regulations was less than 50 per cent. For wet road markings, the corresponding figure was 21 per cent. The low retroreflectivity combined with small road marking area, has implied low visibility in headlight illumination. 8 VTI notat

11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Detta har utförts på vägmarkeringar som enligt Teknisk Beskrivningstext Trafikverket (TBT) - Vägmarkering (Trafikverket Publikation 109:2010) ska vara våtsynbara, d.v.s. markeringar på vägar med ÅDT > 4000 fordon/dygn. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls. Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Beträffande kravet på retroreflexion för torr markering, är detta 150 mcd/m 2 /lx på vägar med ÅDT 2000 fordon och 100 mcd/m 2 /lx på övriga vägar. Ett fåtal vägar med ÅDT 2000 har emellertid upphandlats med kravet 100 mcd/m 2 /lx. Dessa vägar har analyserats som om upphandlingen hade följt TbT, d.v.s. som om kravet 150 mcd/m 2 /lx hade gällt. Vägar med ÅDT < 2000 har alltid analyserats utifrån kravet 100 mcd/m 2 /lx. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas detaljerat i separata VTI Notat. I föreliggande Notat sammanfattas resultaten från hela riket. VTI notat

12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser. Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet. Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2012 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar Vägklass B Riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ) och sekundära länsvägar ( ) med ÅDT > Antalet objekt som slumpmässigt valts ut för funktionskontroll inom en vägklass, n, har beräknats som: n = k 3 N där N är totala antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2012 års mätningar sattes till: k = 4 för vägklass A k = 3 för vägklass B k = 2 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som mäts blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen. Denna fördelning har styrts så att minst ett objekt kom att mätas i varje stråk och län. Samtliga mätningar har utförts med det av Ramböll RST framtagna mätsystemet Road Marking Tester (RMT). På vägar med ÅDT 4000 har retroreflexionen mätts endast för torra vägmarkeringar, medan även våtvärdet, friktionen och luminanskoefficienten (Qd) har registrerats på kant- och mittlinjer på vägar med ÅDT > I de fall som våtvärde saknas på väg med ÅDT > 4000 var markeringen utförd med plan markering (ej våtsynbar). Mätningarna har gjort mellan 5 maj och 23 oktober De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Vidare har i några fall delobjekt tvingas utgå p.g.a. smuts på markeringen. I bilaga A återfinns valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna. 10 VTI notat

13 3 Analys Analys av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: m RL, torr i i= RL torr = 1, och m m MPDi i= MPD = 1 m, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och m antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt = + 0,14 R + 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår av tabell 1. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. torrfunktion våtfunktion ÅDT < 2000 ÅDT 2000 ÅDT 4000 Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Krav på våtfunktion gäller endast kant- och mittlinjer (ej körfältslinjer) på vägar med ÅDT > fordon/dygn. VTI notat

14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 292 vägsträckor, objekt, mätts i Sverige under Fördelning på region, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per region år vägklass Region A B C totalt Region Norr Region Mitt 23* 18* Region Stockholm Region Öst Region Väst Region Syd Sverige * Av misstag byttes ett objekt i vägklass B ut mot ett i vägklass A (X2). Det sistnämnda anses fortsättningsvis tillhöra vägklass B. Av objekten i tabell 2 har våtfunktionen mätts på de som har ÅDT > 4000 fordon. Antalet sådana objekt redovisas i tabell 3. Region A B C totalt Region Norr Region Mitt Region Stockholm Region Öst Region Väst Region Syd Sverige VTI notat

15 4.2 Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4-6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2012 per region och totalt uppdelat på vägklass. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. R L,torr, vägklass A Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. R L,torr, vägklass B Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. R L,torr, vägklass C Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % VTI notat

16 Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell 7. Tabell 7 Beskrivande statistik för R L,våt. R L,våt Region Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal Konfidensintervall 95 % Percentil 20 % Percentil 50 % Percentil 80 % VTI notat

17 4.3 Andel godkända delobjekt per region och vägklass Totalt sett i Sverige blev 49 % av delobjekten godkända med avseende på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och vägklass. Antal Region Vägklass Underkända Godkända Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Summa Godkända i % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % A % B % C % Summa % VTI notat

18 Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region. Region Antal Godkända Summa Underkända Godkända i % Norr % Mitt % Sth % Öst % Väst % Syd % Sverige % Antalet uppmätta objekt var så stort att på regionnivå var skillnader större än 5 % i vägklass A i tabellerna 8 och 9 signifikanta på risknivån 5 % vid ett binominaltest. I vägklass B och C var skillnader större än 10 % signifikanta på risknivån 5 % vid samma test. Resultaten i tabellerna 8 och 9 redovisas även i figurerna % 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss A 73% 75% 67% 78% 100% 91% 67% 67% 67% 33% 94% 27% 25% 33% 22% 9% 33% 33% 33% 67% 6% 73% 27% 8% 92% Underkända Godkända 58% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB 42% Södermanlands län D 67% Uppsala län C 33% 42% 58% 62% 38% Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass A. 16 VTI notat

19 100% 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss B 63% 17% 88% 87% 78% 44% 63% 67% 67% 33% 56% 36% 33% 33% 37% 83% 13% 13% 22% 56% 38% 33% 33% 67% 44% 64% 67% 67% 11% 89% Underkända Godkända 33% 67% Norrbottens län BD 64% Västerbottens län AC 36% 25% Dalarnas län W 75% Gävleborgs län X 78% Jämtlands län Z 22% Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass B. 100% 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss C 58% 65% 75% 33% 18% 56% 67% 22% 44% 11% 33% 0% 22% 11% 11% 42% 35% 25% 67% 82% 44% 33% 78% 56% 89% 67% 100% 78% 89% 89% 100% Underkända Godkända 33% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W 67% Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y 22% Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C 78% 100% 27% 73% Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 3 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, vägklass C. VTI notat

20 100% 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, torrfunktion, efter region och län i vägklasss ABC 67% 47% 82% 67% 64% 73% 76% 55% 60% 40% 47% 26% 36% 61% 24% 7% 33% 53% 18% 33% 36% 27% 24% 45% 40% 60% 53% 74% 64% 39% 76% 93% 42% 58% Underkända Godkända 41% 59% 24% 76% 57% 43% Norrbottens län BD Västerbottens län AC Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 4 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion, efter region och län, samtliga vägklasser. 100% 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel godkända/underkända, våtfunktion, efter region och län 100% 100% 75% 100% 100% 100% 83% 80% 43% 80% 91% 25% 17% 20% 57% 20% 9% 67% 33% 100% Underkända Godkända Norrbottens län BD Västerbottens län AC 67% 33% 89% 11% Dalarnas län W Gävleborgs län X Jämtlands län Z Västernorrlands län Y Gotlands län I Stockholms län AB Södermanlands län D Uppsala län C 100% 71% 29% 95% 5% Västmanlands län U Örebro län T Östergötlands län E Hallands län N Värmlands län S Västra Götalands län O Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M NORR MITT STH ÖST VÄST SYD Figur 5 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion, efter region och län. 18 VTI notat

21 4.4 Resultat per region och vägklass I detta kapitel redovisas andel godkända/underkända delobjekt per region och vägklass. 100% 90% Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass A Underkända Godkända 80% 70% 62% 57% 52% 43% 62% 60% 80% 91% 40% 30% 20% 38% 43% 48% 57% 38% 10% 0% 20% 9% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 6 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass A. 100% 90% Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass B Underkända Godkända 80% 70% 63% 52% 38% 47% 54% 60% 79% 40% 30% 20% 38% 48% 62% 53% 46% 10% 21% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 7 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass B. VTI notat

22 100% Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass C Underkända Godkända 90% 80% 43% 23% 13% 18% 32% 70% 62% 59% 60% 40% 30% 57% 77% 87% 82% 68% 20% 38% 41% 10% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 8 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, vägklass C. 100% 90% Andel godkända, torrfunktion, efter region i vägklass ABC Underkända Godkända 80% 70% 58% 45% 36% 37% 51% 60% 71% 73% 40% 30% 20% 42% 55% 64% 63% 49% 10% 29% 27% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 9 Andel godkända/underkända delobjekt avseende torrfunktion efter region, samtliga vägklasser. 20 VTI notat

23 100% 90% 80% Andel godkända, våtfunktion, efter region Underkända Godkända 70% 58% 60% 100% 94% 83% 72% 87% 79% 40% 30% 20% 10% 0% 6% 17% 28% 42% 13% 21% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 10 Andel godkända/underkända delobjekt avseende våtfunktion efter region. VTI notat

24 5 Jämförelse mellan år 2011 och 2012 I tabell 10 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för torr markering i alla regioner år 2011 och Tabell 10 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för torr markering i Region Väst 2011 och Region Vägklass Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 A B C Summa A B C Summa A 38 9 B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Totalt I vägklass A visar vägmarkeringarna i samtliga regioner en försämrad funktion 2012 jämfört med Vägmarkeringarna i vägklass B har i stort sett samma funktion 2011 och I vägklass C är vägmarkeringarnas funktion 2012 bättre eller lika som 2011, undantaget i Region Norr, där en försämring har skett. 22 VTI notat

25 I tabell 11 redovisas andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexion för våt markering i alla regioner år 2011 och Tabell 11 Andelen godkända delobjekt med avseende på retroreflexionen för våt markering i Region Väst 2011 och Region Andel godkända (%) delobjekt 2011 Andel godkända (%) delobjekt 2012 Norr 36 0 Mitt 25 6 Sth Öst Väst Syd Sverige Generellt gäller att våtfunktionen var sämre 2012 än Jämförelse mellan år 2012 och 2011 efter vägklass och region visas grafiskt i figur % jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass A, År 2011 År % 80% 74% 70% 60% 40% 54% 38% 35% 38% 52% 43% 60% 48% 57% 52% 38% 30% 20% 20% 10% 9% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 11 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, vägklass A. VTI notat

26 100% jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass B, År 2011 År % 80% 70% 60% 69% 47% 48% 49% 62% 61% 53% 47% 46% 40% 38% 30% 20% 10% 21% 21% 13% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 12 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, vägklass B. 100% jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass C, År 2011 År % 80% 78% 77% 87% 82% 70% 64% 71% 67% 68% 60% 57% 55% 40% 38% 41% 30% 28% 20% 19% 10% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 13 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, vägklass C. 24 VTI notat

27 100% jämförelse godkända mätplatser m.a.p. torrfunktionen, vägklass ABC, År 2011 År % 80% 70% 60% 62% 42% 58% 55% 64% 60% 67% 63% 52% 49% 40% 30% 20% 28% 29% 27% 24% 10% 0% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 14 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende torrfunktionen, alla vägklasser. 100% jämförelse godkända mätplatser m.a.p. våtfunktionen, vägklass, År 2011 År % 80% 70% 65% 60% 54% 40% 36% 41% 42% 45% 30% 20% 25% 29% 17% 28% 13% 21% 10% 0% 0% 6% Norr Mitt Sth Öst Väst Syd Sverige Figur 15 Jämförelse mellan år Andelen godkända mätplatser i olika regioner avseende våtfunktionen. VTI notat

28 6 Nationella stråk Genom landet passerar sju nationella stråk på europaväg, E4, E45, E6, E22, E20, E18 och E14. I dessa stråk har mätningar utförts i omfattning enligt tabell 12. Tabell 12 Antalet uppmätta objekt i varje län i de nationella stråken på europaväg. Stråk Region Län _ Antal objekt Syd M_2, G_4, F_4 Öst E_3, D_4, C_3 E4 Sth AB_4 Mitt X_5, Y_3 Norr AC_4, BD_3 Väst O_1, S_3 E45 Mitt W_4, Z_3 Norr AC_1, BD_3 E6 Syd M_1 Väst N_4, O_5 E22 Syd M_1, K_4, H_4 Öst E_1 Syd M_1 E20 Väst O_4 Öst U_1, T_3 Sth AB_2 Väst S_3 E18 Öst T_1, U_3, C_1 Sth AB_5 E14 Mitt Z_6, Y_2 Följande avsnitt, , presenterar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus. Skattningen av synbarheten, vilken baseras på vägmarkeringarnas retroreflexion (mätt i dagsljus) och area, avser en medelsvår körsituation; en 50-årig förare som är något bländad och har något smutsiga strålkastare. Enligt COST 31 (1999) är det absolut kortaste synavståndet uttryckt i tid, pvt, som kan accepteras 1,8 s plus ett litet, odefinierat tillägg. Om tillägget sätts till 0,2 s, innebär detta att 2,0 s kan accepteras, d.v.s. 50 och 60 meter i hastigheten 90 respektive 110 km/h. 26 VTI notat

29 6.1 E4 E4 passerar genom fem regioner och elva län. Mätningar har gjorts i 39 objekt. Tabell 13 och figur 16 visar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus E4 synbarhet Tabell 13a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråket E4. E4 Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt M Syd G F Öst E D Sth AB Öst C Mitt X Y Norr AC BD m Synbarhet i Nationella Stråk E 4 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M G F E D AB C X Y AC BD Syd Öst Sth Öst Mitt Norr Figur 16a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E4. VTI notat

30 6.1.2 E4 retroreflexion Tabell 13b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx]. Avser det nationella stråket E4. E4 Syd Län Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt M G F E Öst D Sth AB Öst C Mitt Norr X Y AC BD [mcd/m2/lx] Retroreflexion i Nationella Stråk E 4 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M G F E D AB C X Y AC BD Syd Öst Sth Öst Mitt Norr Figur 16b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m 2 /lx] på E4. 28 VTI notat

31 6.2 E45 E45 passerar genom tre regioner och sju län. På grund av ett misstag gjordes emellertid ingen mätning i Gävleborgs län, varför resultat finns från sex län och 15 objekt. Tabell 14 och figur 16 visar vägmarkeringarnas synbarhet i helljus E45 synbarhet Tabell 14a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråket E45. E45 Väst Mitt Norr Höger+Vänster mittlinje eller Höger+Vänster Län kantlinje torr körfältslinje torr kantlinje våt O S W Z AC BD m Synbarhet i Nationella Stråk E 45 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt O S W Z AC BD Väst Mitt Norr Figur 17a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E45. VTI notat

32 6.2.2 E45 retroreflexion Tabell 14b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m2/lx]. Avser det nationella stråket E45. E45 Väst Mitt Norr Höger+Vänster mittlinje eller Höger+Vänster Län kantlinje torr körfältslinje torr kantlinje våt O S W Z AC BD [mcd/m2/lx] Retroreflexion i Nationella Stråk E 45 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt O S W Z AC BD Väst Mitt Norr Figur 17b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m 2 /lx] på E VTI notat

33 6.3 E6 och E22 E6 passerar genom två regioner och tre län och E22 passerar genom två regioner och fyra län. I båda stråken har mätningar gjorts på 10 objekt E6 och E22 synbarhet Tabell 15a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E6 och E22. Höger+Vänster mittlinje eller Höger+Vänster Stråk Region Län kantlinje torr körfältslinje torr kantlinje våt Syd M E 6 N Väst O M E 22 Syd K H Öst E m Synbarhet i Nationella Stråk E 6, E 22 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M N O M K H E Syd Väst Syd Öst E 6. E 22 Figur 18a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E6 och E22. VTI notat

34 6.3.2 E6 och E22 retroreflexion Tabell 15b Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E6 och E22. Höger+Vänster mittlinje eller Höger+Vänster Stråk Region Län kantlinje torr körfältslinje torr kantlinje våt Syd M E 6 N Väst O M Syd K E 22 H Öst E [mcd/m2/lx] Retroreflexion i Nationella Stråk E 6, E 22 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M N O M K H E Syd Väst Syd Öst E 6. E 22 Figur 18b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m 2 /lx] på E6 och E VTI notat

35 6.4 E20, E18 och E14 E20 passerar genom fyra regioner och fem län. Mätningar gjordes här på 11 objekt. E18 passerar genom tre regioner och fem län och här gjordes mätningar på 13 objekt. E14 går endast i Region Mitt och här gjordes mätningar på 8 objekt i två län E20, E18 och E14 synbarhet Tabell 16a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E20, E18 och E14. Höger+Vänster mittlinje eller Höger+Vänster Stråk Region Län kantlinje torr körfältslinje torr kantlinje våt Syd M Väst O E 20 U Öst T Sth AB Väst S T E 18 Öst U C Sth AB E 14 Mitt Z Y m Synbarhet i Nationella Stråk E 20, E 18, E 14 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M O U T AB S T U C AB Z Y Syd Väst Öst Sth Väst Öst Sth Mitt E 20. E 18. E 14 Figur 19a Vägmarkeringarnas synbarhet [meter]i helljus på E20, E18 och E14. VTI notat

36 6.4.2 E20, E18 och E14 retroreflexion Tabell 16b Vägmarkeringarnas synbarhet [meter] i helljus. Avser det nationella stråken E20, E18 och E14. Stråk Region Län E 20 E 18 E 14 Höger+Vänster kantlinje torr mittlinje eller körfältslinje torr Höger+Vänster kantlinje våt Syd M Väst O Öst U T Sth AB Väst S T Öst U C Sth AB Mitt Z Y [mcd/m2/lx] Retroreflexion i Nationella Stråk E 20, E 18, E 14 H+V K_Torr KL/ML_Torr H+V K_Våt M O U T AB S T U C AB Z Y Syd Väst Öst Sth Väst Öst Sth Mitt E 20. E 18. E 14 Figur 19b Vägmarkeringarnas retroreflexion [mcd/m 2 /lx] på E20, E18 och E14. Beträffande synbarheten på vägmarkeringarna i de ovan redovisade nationella stråken, gäller nästan alltid att kantlinjerna har bättre synbarhet än mittlinjerna. Vidare har våta vägmarkeringar alltid sämre synbarhet än torra markeringar. Det finns en tendens att vägmarkeringarna i norrlandslänen har sämre synbarhet än söderut. Detta förklaras både av lägre retroreflexion och mindre vägmarkeringsyta i norr. 34 VTI notat

37 Generellt kan sägas att kantmarkeringarnas synbarhet är acceptabel, i de flesta län i intervallet meter. Mitt- och körfältslinjer har emellertid något sämre synbarhet ner mot 50 meter i några län, vilket måste betraktas som alltför kort synavstånd med resultaten från COST 331 i åtanke. Detsamma gäller våta kantlinjer; dessa har undantagslöst synavstånd kortare än 60 meter. VTI notat

38 7 Diskussion Sett över hela landet och alla typer av vägar kan tillståndsmätningarna 2012 sägas ha visat att vägmarkeringarnas funktion ligger på samma nivå som I Region Stockholm och Region Mälardalen/Öst har mätningar på det högtrafikerade vägnätet gjorts varje år sedan Figur 20 visar utvecklingen Öst Sthlm 50 0 Figur 20 Retroreflexionens medelvärde [mcd/m 2 /lx] i Region Stockholm och Region Mälardalen/Öst år Avser torra vägmarkeringar på det högtrafikerade vägnätet (ÅDT > 4000). Figur 20 visar att torra vägmarkeringars retroreflexion har legat i det ungefärliga intervallet mcd/m 2 /lx, åtminstone sedan Innan dess var funktionen i Region Stockholm sämre. Förklaringen till nivån på kurvorna i figur 20 kan vara att tillverkarna har anpassat sig till det krav på retroreflexion som Trafikverket ställer på dessa vägar, 150 mcd/m 2 /lx. Alternativt har man svårighet att tillverka markeringar med högre retroreflexion, åtminstone till ett rimligt pris. Oavsett vad visar figur 20 att man inte ska förvänta sig värden över 200 mcd/m 2 /lx ens på sommaren, då en stor del av vägmarkeringarna är nylagda. Tidigare studier (Lundkvist, 2000) har indikerat att på hösten och vintern sjunker torra och fuktiga vägmarkeringars retroreflexion till ungefär halva värdet mot vad de hade under sommaren. Detta betyder att de då kommer att ligga intervallet mcd/m 2 /lx. Våta vägmarkeringar (profilerade) har visat sig nästan alltid ha retroreflexionen ca mcd/m 2 /lx. Under den mörka årstiden försämras således vägmarkeringarnas synbarhet p.g.a. att retroreflexionen faller. Synbarheten är beroende, inte endast av retroreflexionen, utan även av vägmarkeringens bredd och intermittens. Exempelvis har på vintern en torr, 10 cm bred, intermittent kantlinje ett synbarhetsavstånd under 50 m, medan motsvarande 30 cm breda, heldragna linje syns på cirka 80 m. Enda möjligheten att kompensera för förlusten i retroreflexion under hösten och vintern är att utföra vägmarkeringen med så stor area att synbarheten blir 36 VTI notat

39 tillräcklig även då. Detta under förutsättning att de nivåer som figur 20 visar kommer att gälla även i framtiden. Resultaten i figur 20 kan även tolkas som att tillståndsmätningarna under 13 år inte har haft någon större positiv effekt på vägmarkeringarnas funktion. Detta är att dra alltför långtgående slutsatser; utan kvalitetskontroll kommer med största sannolikhet en sämre vara att levereras. De regioner som hade mycket låga värden vid mätseriens början, 2000, kunde inom några få år efter mätningarnas start påvisa en betydligt förbättrad vägmarkeringsfunktion, vilket figur 20 visar för Region Stockholm. Bortsett från utvecklingen över år måste konstateras att andelen underkända delobjekt är hög. De flesta delobjekten har ett retroreflexionsmedelvärde som uppfyller kravet 150 eller 100 mcd/m 2 /lx (på vägar med ÅDT < 2000). Däremot är ofta andelen underkända mätplatser större än 20 %, vilket gör att hela delobjektet blir underkänt. Detta är en indikation på att nödvändiga kompletteringar inte har blivit utförda. VTI notat

40 8 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2012: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar I vägklass A blev 38 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Syd med 57 %, följt av Väst, Öst, Norr, Mitt och Stockholm. I vägklass B blev 46 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 62 %, följt av Syd, Norr, Öst, Stockholm och Mitt. I vägklass C blev 68 % av samtliga delobjekt godkända. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 87 %, följt av Syd, Öst, Mitt, Stockholm och Norr. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar Funktionen för våta vägmarkeringar godkändes för 21 % av samtliga delobjekt. Störst andel godkända delobjekt hade Region Väst med 42 %, följt av Öst, Stockholm, Syd, Mitt och Norr. Jämförelse En jämförelse mellan åren 2011 och 2012 visar följande för torra vägmarkeringar: I vägklass A sjönk andelen godkända delobjekt från 52 % till 38 %. Samtliga regioner hade mindre andel godkända delobjekt 2012 jämfört med I vägklass B var andelen godkända delobjekt ungefär oförändrad 2012 jämfört med Region Väst och Stockholm uppvisade emellertid en förbättring. I vägklass C ökade andelen godkända delobjekt från 55 % till 68 %. Störst var ökningen i Region Mitt, Stockholm, Väst och Syd. För våta markeringar visade mätningarna: Sett över hela landet minskade andelen godkända delobjekt från 45 % till 21 %. Vägmarkeringarna i samtliga regioner uppvisade en försämrad våtfunktion 2012 jämfört med Nationella stråk På de nationella stråken hade körfälts- och mittlinjer nästan undantagslöst sämre synbarhet än kantlinjerna. På motorvägavsnitten och de mötesfria delarna av E4, E6, E20, E22 och E45 hade kantlinjerna god synbarhet i intervallet meter (torrt, helljus). Generellt kan sägas att torra vägmarkeringars synbarhet var något sämre i de nordliga regionerna än i de sydliga. Detta förklaras till viss del av att stråken i norr är tvåfältsvägar med mindre vägmarkeringsyta. Våta kantlinjers synbarhet var under 60 m i samtliga stråk. 38 VTI notat

41 Generella slutsatser I flera regioner uppfyller mindre än hälften av de uppmätta delobjekten kraven på retroreflexion. Sett på Sverige i helhet blev ganska precis 50 % godkända med avseende på torrfunktionen, medan motsvarande för våta markeringar endast var 21 %. Den relativt låga retroreflexionen i kombination med liten vägmarkeringsarea har inneburit dålig synbarhet i mörker, speciellt för körfälts- och mittlinjerna. VTI notat

42 9 Referenser European Coorporation in the field of Scientific and Technical research (COST), action 331, Requirements for horizontal road markings, final Report of the Action, Bryssel, Lundkvist, S-O., Åström, S., Våtsynbara vägmarkeringars funktion slutrapportering av Provväg , VTI Rapport 465, Linköping, Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket VTI notat

43 Bilaga A Sida 1 (4) Validering av LTL-M inför tillståndsmätningarna 2012 Valideringen 2012 avsåg den nya typen av mobila instrument, LTL-M. Valideringen omfattar endast retroreflexionen för torra vägmarkeringar och har gjorts enligt Vägverkets metodbeskrivning 2009:22. I samband med ovan nämnda validering utfördes även handhållna mätningar av våtfunktionen och luminanskoefficienten och dessa två parametrar kunde även skattas från RMT-mätningarna. Således gjordes även en validering av våtfunktionen och Qd, vilken redovisas i ett separat PM. Mätfelen har beräknats enligt följande (n är antalet objekt, n = 22): Relativt mätfel ε rel = R mobil R LTL X n R LTL X Absolut mätfel ε rel = R mobil R LTL X n R LTL X Repeterbarhet ε rel = R omg 2 R omg1 n R omg1 Tabell A1 visar uppmätta medelvärden för 22 objekt separerat på de två mätomgångarna som gjordes med de mobila instrumenten. VTI notat

44 Bilaga A Sida 2 (4) Tabell A1 Uppmätta medelvärden för 100 meter långa objekt kantlinje. Siffran inom parentes anger mätomgång. objekt LTL-XL RST7(1) RST7(2) RST8(1) RST8(2) Tabell A2 visar resultaten av valideringen enligt metodbeskrivning. Trafikverkets krav är att det relativa och absoluta mätfelet inte får överstiga är 10 % respektive 20 %. Tabell A2 Mätfel (%) baserade på båda mätomgångarna med de mobila instrumenten. instrument relativt absolut mätfel mätfel repeterbarhet RST7-5,9 9,1 0,7 RST8 + 0,7 5,9 1,6 VTI notat

45 Bilaga A Sida 3 (4) Figurerna A1 A2 visar sambandet mellan mätvärdena för å ena sidan LTL-XL och å andra sidan de mobila instrumenten. Figur A1 Sambandet mellan mätvärden från RST7 och LTL-XL. Den heldragna linjen avser RST7 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,873. Figur A2 Sambandet mellan mätvärden från RST9 och LTL-X. Den heldragna linjen avser RST9 = LTL-X, medan den streckade är regressionslinjen. Korrelationskoefficienten r = 0,930. VTI notat

46 Bilaga A Sida 4 (4) Efter det att 10 objekt hade mätts med RST7 upptäcktes ett misstag med kalibreringen, vilket sannolikt förklarar det förhållandevis stora mätfelet. Detta korrigerades och ommätning gjordes. Används dessa resultat blir det systematiska mätfelet + 3,3 %, det absoluta mätfelet 6,6 % och repeterbarheten 1,1 %. Korrelationen mot LTL-XL är r = 0,940. Resultaten visar att de två testade instrumenten uppfyller Trafikverkets krav på mätfel för torra vägmarkeringars retroreflexion. Mätfelen kan jämföras med förra årets validering av Ecodyn 30: Då var de systematiska mätfelen i storleksordningen % (mot 1 6 % för LTL-M). De absoluta mätfelen var förra året drygt 15 %, mot 6 9 % nu. LTL-M mäter således med i princip dubbelt så bra noggrannhet som Ecodyn 30. VTI notat

47 Bilaga B Sida 1 (4) I denna bilaga redovisas synbarheten i helljus för samtliga delobjekt. HK = höger kantlinje, VK = vänster kantlinje, KL = körfältslinje, ML = mittlinje. B avser vägmarkeringens bredd i meter och I intermittens för kantlinjerna. E4 Våt, Torr, m Synbarhet HK KL/ML VK m Region Län B, m I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Objekt Syd M heldr heldr Syd M heldr heldr Syd G heldr heldr Syd G heldr heldr Syd G heldr heldr Syd G heldr heldr Syd F hel/int hel/int Syd F heldr heldr Syd F heldr heldr Syd F heldr heldr Öst E hel/int hel/int Öst E hel/int hel/int Öst E hel/int hel/int Öst D hel/int heldr Öst D hel/int heldr Öst D hel/int heldr Öst D heldr heldr Sth AB heldr heldr Sth AB heldr heldr Sth AB heldr heldr Sth AB heldr heldr Öst C heldr heldr Öst C heldr heldr Öst C heldr heldr Mitt X heldr heldr Mitt X heldr heldr Mitt X heldr heldr Mitt X heldr interm Mitt X interm heldr Mitt Y heldr heldr Mitt Y hel/int heldr Mitt Y interm hel/int Norr AC hel/int hel/int Norr AC interm interm Norr AC interm interm Norr AC hel/int heldr Norr BD hel/int hel/int Norr BD heldr heldr Norr BD hel/int heldr VTI notat

48 Bilaga B Sida 2 (4) E45 Våt, Torr, m Synbarhet HK KL/ML VK m Region Län B, m I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Objekt Väst O heldr heldr Väst S interm interm Väst S interm interm Väst S interm interm Mitt W interm interm Mitt W interm interm Mitt W interm interm Mitt W interm interm Mitt Z hel/int heldr Mitt Z interm interm Mitt Z hel/int hel/int Norr AC interm interm Norr BD interm hel/int Norr BD interm interm Norr BD interm interm E6 Våt, Torr, m Synbarhet HK KL/ML VK m Region Län B, m I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Objekt Syd M heldr heldr Väst N heldr heldr Väst N heldr heldr Väst N heldr heldr Väst N heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr VTI notat

49 E22 Bilaga B Sida 3 (4) Våt, Torr, m Synbarhet HK KL/ML VK m Region Län B, m I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Objekt Syd M heldr heldr Syd K heldr heldr Syd K heldr heldr Syd K heldr heldr Syd K interm interm Syd H heldr heldr Syd H heldr heldr Syd H interm interm Syd H interm interm Öst E heldr heldr E20 Våt, Torr, m Synbarhet HK KL/ML VK m Region Län B, m I B, m I B, m I HK KL ML VK HK VK Objekt Syd M heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O heldr heldr Väst O interm interm Öst U heldr heldr Öst T heldr heldr Öst T heldr heldr Öst T heldr heldr Sth AB heldr heldr Sth AB heldr heldr VTI notat