Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011

Transkript

1 VTI notat 8: Utgivningsår Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd Sven-Olof Lundkvist Per Henriksson Mohammad-Reza Yahya

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket, där Torgny Augustsson varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys har utförts Mohammad-Reza Yahya och rapportering av Per Henriksson med bistånd av Sven-Olof Lundkvist. Sven-Olof Lundkvist har varit projektledare på VTI. Linköping december 2011 Sven-Olof Lundkvist VTI notat 8: Dnr: 2011/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Jan Andersson, VTI. Per Henriksson har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Jan Andersson, VTI, har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 20 January 2012 by Jan Andersson. Per Henriksson has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 20 January VTI notat 8:1-2012

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Antal objekt som ingått i analysen Deskriptiv statistik för delobjekten Andel godkända delobjekt per län och vägklass Resultat per delobjekt, län och vägklass Slutsatser Referenser Bilaga Bilaga 1 Detaljerade resultat VTI notat 8:1-2012

6 VTI notat 8:1-2012

7 Tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion år 2011 Trafikverket Region Syd av Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson och Mohammad-Reza Yahya VTI Linköping Sammanfattning I föreliggande notat redovisas tillståndsmätningar av vägmarkeringars funktion i Region Syd Mätningarna har utförts under perioden 20 maj 21 september med det mobila instrumentet Ecodyn 30, kompletterad med optokator för skattning av våtsynbarheten. Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011 i Region Syd: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Syd 74 % av delobjekten godkända På övriga Europavägar och riksvägar godkändes 61 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 67 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var sämst i Kalmar län. I övriga län var ungefär en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På Europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Syd 65 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i Blekinge län. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län). VTI notat 8:

8 6 VTI notat 8:1-2012

9 Condition assessment of road markings of Region Syd in Sweden in 2011 by Sven-Olof Lundkvist, Per Henriksson and Mohammad-Reza Yahya VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary This note presents the results of condition assessment of road marking performance in Region Syd, Sweden The measurements were carried out during the period 20 May to 21September by the use of the mobile reflectometer Ecodyn 30 to measure dry road marking retroreflectivity. Moreover, the reflectometer was supplemented with an optocator for estimation of wet road marking performance. From the results, the following conclusions can be drawn: Dry road marking retroreflectivity On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 74% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. On other European highways and national roads the corresponding figure was 61%. On county roads 67% of the objects were approved. The performance of the road markings in Kalmar county was worst. In the other counties, a similar percentage of the road markings were approved, however, was Skåne county significantly better than Jönköping county. Wet road marking retroreflectivity On European highways with ADT more or equal to 4,000 vehicles per day, 65% of the measured objects fulfilled the requirements in the Swedish regulations. The performance was best in Blekinge county. For three of the other counties, Jönköping, Kronoberg and Skåne, no significant differences were found. Road markings in Kalmar county had the worst condition (however, the difference was not significant between the counties of Kalmar and Kronoberg). VTI notat 8:

10 8 VTI notat 8:1-2012

11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2000 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 2003 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 2009 görs denna skattning för profilerade markeringar (ej körfältsmarkeringar) på europavägar, dock endast för vägar med ÅDT fordon/dygn. På dessa delobjekt erhålls vid våtfunktionsskattningen även värden på friktion och Qd. Från och med år 2010 har objektens längd kortats ned från 20 km till 10 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. När Trafikverket bildades den 1 april 2010, förändrades samtidigt regionindelningen. Sverige består numera av sex Trafikverksregioner. Tillståndsmätningar av vägmarkeringarnas funktion genomfördes i alla dessa regioner och i alla län år Resultatet för varje region redovisas i separata VTI notat. I föreliggande notat redovisas resultatet från Region Syd. Förutom de sex notaten med varje regions resultat, har ett notat utgivits som sammanfattar och jämför alla regioners resultat (VTI notat ). VTI notat 8:

12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Vägsträcka ca 10 km lång. Objektet indelas i delobjekt Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, mitteller körfältslinje). Delobjektet indelas i ca 100 mätplatser Mätplats En 100 m lång sträcka i delobjektet Mätpunkt Mätplatsen består av ett stort antal mätpunkter där mätvärden avläses. Indelning i vägklasser har under 2011 års mätningar gjorts enligt följande: Vägklass A Europavägar med ÅDT Vägklass B Europavägar med ÅDT < samt riksvägar (9 99) Vägklass C Primära länsvägar ( ). Enligt VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan vägklass väljas enligt: där N är antalet objekt i aktuell vägklass i regionen och k är en konstant som för 2011 års mätningar sattes till: k = 1,4 för vägklass A k = 1,2 för vägklass B k = 1,0 för vägklass C n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3 n; två kantlinjer och en mittlinje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) körfältslinjer på flerfältsvägar. Därefter fördelas antalet mätobjekt proportionellt mellan länen i regionen Retroreflexionen för torra vägmarkeringar samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. 10 VTI notat 8:1-2012

13 3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: n RL, torr i i RL torr 1, och n n MPDi i MPD 1 n, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 2009): R L, våt 0,14 R 18 MPD 8 L, torr Genomgående har regelverket enligt Teknisk Beskrivningstext vägmarkering (TBT) gällt (Trafikverket, 2010:109). Gränsvärden för godkänt/underkänt delobjekt avseende retroreflexion framgår ur följande tabell. Tabell 1 Definition av underkänt och godkänt delobjekt enligt TBT beträffande retroreflexion. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < ÅDT ÅDT Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Fler än 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Underkänt delobjekt. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 100 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,torr < 150 mcd/m 2 /lx. Högst 20 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Godkänt delobjekt. Krav på våtfunktion finns enbart på kantlinjer på vägar med ÅDT > fordon/dygn. I bilaga 1 återfinns detaljerade resultat. VTI notat 8:

14 4 Resultat 4.1 Antal objekt som ingått i analysen Totalt har 43 vägsträckor, objekt, mätts i Region Syd under Fördelning på län, vägklass och vägtyp framgår ur tabell 2. Tabell 2 Antal uppmätta objekt per län år Antal uppmätta objekt på Län/Region Vägklass Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Totalt A 2 2 Blekinge län K B 1 1 C 1 1 Summa A 2 2 Jönköpings län F B 4 4 C 3 3 Summa A 3 3 Kalmar län H B 4 4 C 2 2 Summa A 1 1 Kronobergs län G B 3 3 C 2 2 Summa A 5 5 Skåne län M B 5 5 C 5 5 Summa A REGION SYD B C Totalt För delobjekten i vägklass A bestäms våtfunktionen enligt funktionen i kapitel 3. Våtfunktionen bestäms endast för kantlinjerna. Antalet delobjekt för våtfunktions skattningen framgår ur tabell VTI notat 8:1-2012

15 Tabell 3 Antal uppmätta delobjekt år 2011 per län (R L,våt,vägklass A). Län/Region Antal Blekinge län K 4 Jönköpings län F 4 Kalmar län H 6 Kronobergs län G 2 Skåne län M 10 REGION SYD Deskriptiv statistik för delobjekten I tabell 4 6 presenteras deskriptiv statistik för den uppmätta retroreflexionen för torra vägmarkeringar år 2011 per län och totalt för Region Syd. Tabell 4 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass A. RL,torr, Vägklass A Region Syd Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 8:

16 Tabell 5 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass B. RL,torr, Vägklass B Region Syd Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Tabell 6 Beskrivande statistik över R L,torr, för vägklass C. RL,torr, Vägklass C Region Syd Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen Motsvarande statistik för våta vägmarkeringar presenteras i tabell VTI notat 8:1-2012

17 Tabell 7 Beskrivande statistik över R L,våt, för vägklass A. RL,våt, Vägklass A Region Syd Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M Region Syd Medelvärde Standardfel Standardavvikelse Minimum Maximum Antal delobjekt Konfidensintervall 95 % :e percentilen :e percentilen :e percentilen VTI notat 8:

18 4.3 Andel godkända delobjekt per län och vägklass Totalt sett i regionen blev 67 % av delobjekten godkända på torrfunktionen, se tabell 8. I figurerna och tabellerna har färgkodning använts för att ange om ett delobjekt är underkänt rött eller godkänt grönt. Tabell 8 Antal och andel godkända delobjekt för R L,torr, efter län och vägklass. Län/Region Vägklass Underkända Antal Godkända Summa Andel godkända, % Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD A B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Summa A B C Totalt Resultatet för våtfunktionen var ungefär detsamma, se tabell VTI notat 8:1-2012

19 Tabell 9 Antal och andel godkända delobjekt för R L,våt, efter län. Län/Region Underkända Antal Godkända Summa Andel godkända, % Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD Resultatet av en undersökning om det förelåg signifikanta skillnader mellan länen avseende andel godkända delobjekt presenteras i tabell 10. Antalet godkända delobjekt per län antogs vara binomialfördelad. Testen utfördes på risknivån 5 %. Tabell 10 Jämförelse mellan länen. Signifikant skillnad (ja/nej) mellan län i Region Syd efter vägklass. R L,våt Vägklass R L,torr Län A B C Alla A K-F nej nej ja nej ja K-H nej nej ja ja ja K-G ja nej nej nej ja K-M nej nej ja nej ja F-H ja nej ja ja ja F-G ja nej ja ja nej F-M nej ja nej ja nej H-G ja nej ja ja nej H-M ja ja ja ja ja G-M ja nej ja nej nej Beträffande A-vägarna, utmärkte sig Kronobergs län med 100 % godkända, vilket var signifikant bättre än övriga län. I övrigt visade det sig att Blekinge, Jönköpings och Kalmar län hade jämförbara nivåer av andel godkända delobjekt. Detta gällde även för Skåne, Jönköpings och Blekinge län som också kunde grupperas på detta sätt. De enda skillnaderna när B-vägarna betraktades var att Jönköpings och Kalmar län var sämre än Skåne län. När det gäller klass C-vägar kan tre grupper bildas som sinsemellan skilde sig signifikant: Blekinge och Kronobergs län med samtliga delobjekt godkända; Jönköpings och Skåne län med omkring 70 % godkända samt Kalmar län där alla var underkända. Sett över alla tre vägklasser, var Kalmar län klart sämst. I övriga län var ungefär en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län. VTI notat 8:

20 När det gäller våtfunktionen, var Blekinge län i topp med 100 % godkända. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län). Resultaten i tabell 8 åskådliggörs även i figur 1, men strukturerat efter vägklass och län. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Andel god och underkända, torrfunktion, efter län och vägklass, Region Syd 33% 67% Blekinge län K 17% 83% Jönköpings län F 56% 44% Kalmar län H 13% 26% 33% 87% 74% 67% Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H 33% 27% 39% 67% 73% 61% Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD Blekinge län K 33% 67% Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G 27% 33% 25% 37% 73% 67% 75% 63% Skåne län M REGION SYD Blekinge län K Underkända Godkända Jönköpings län F 63% 37% Kalmar län H 17% 22% 33% 83% 78% 67% Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD Vägklass A Vägklass B Vägklass C Vägklass ABC Figur 1 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,torr, efter vägklass och län. 18 VTI notat 8:1-2012

21 Motsvarande resultat för våtfunktionen presenteras i figur 2. Andel godkända och underkända, våtfunktion, efter län i vägklass A, Region Syd Godkända Underkända 90% 80% 70% 25% 20% 35% 60% 83% 40% 30% 20% 75% 80% 65% 10% 0% 17% Blekinge län K Jönköpings län F Kalmar län H Kronobergs län G Skåne län M REGION SYD Figur 2 Andel godkända/underkända delobjekt för R L,våt, efter län. 4.4 Resultat per delobjekt, län och vägklass I detta kapitel visas detaljerade resultat i form av andel godkända/underkända delobjekt per län och vägklass. Resultaten återfinns även i bilaga 1 i tabellform tillsammans med friktions- och Qd-värden där sådana mått har skattats. VTI notat 8:

22 Blekinge län K, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass A 5% Underkända Godkända 1% 90% 80% 70% 26% 53% 60% 40% 30% 20% 95% 74% 47% 99% 10% 0% Hk 292 Kf 232 Vk 279 Hk 225 Kf 144 Vk 351 K 7 (E22), 150 K 12 (E22), 150 Figur 3 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. Jönköpings län F, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass A Underkända Godkända 90% 80% 21% 70% 60% 40% 79% 30% 20% 10% 0% Hk 223 Kf 187 Vk 385 Hk 307 Kf 279 Vk 469 F 5 (E4), 150 F 11 (E4), 150 Figur 4 Jönköpings län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 20 VTI notat 8:1-2012

23 90% Kalmar län H, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass A 3% 4% 8% Underkända Godkända 22% 80% 70% 41% 48% 60% 40% 99% 97% 96% 92% 78% 30% 20% 59% 52% 10% 0% 1% Hk 156 Kf 128 Vk 183 Hk 249 Kf 85 Vk 226 Hk 154 Ml 186 Vk 175 H 5 (E22), 150 H 7 (E22), 150 H 17 (E22), 150 Figur 5 Kalmar län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. 90% Kronobergs län G, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass A 18% 2% Underkända Godkända 80% 70% 60% 40% 82% 98% 30% 20% 10% 0% Hk 195 Kf 237 Vk 333 G 2 (E4), 150 Figur 6 Kronobergs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. VTI notat 8:

24 90% Skåne län M, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass A 18% 3% 2% 2% 4% 6% 1% Underkända Godkända 1% 80% 70% 60% 42% 68% 40% 82% 97% 98% 98% 96% 94% 99% 99% 30% 20% 10% 58% 32% 0% Hk 153 Kf 169 Vk 296 Hk 197 Kf 192 Vk 210 Hk 335 Kf 214 Vk 430 Hk 256 Kf 213 Vk 311 Hk 256 Kf 137 Vk 288 M 4 (E4), 150 M 6 (E4), 150 M 13 (E6), 150 M 21 (E20), 150 M 33 (65), 150 Figur 7 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass A. Blekinge län K, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass B 2% 5% Underkända Godkända 90% 80% 31% 70% 60% 40% 30% 98% 69% 95% 20% 10% 0% Hk 256 Ml 165 Vk 257 K 14 (27), 150 Figur 8 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 22 VTI notat 8:1-2012

25 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Jönköpings län F, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass B 2% 98% 30% 70% 4% 96% 7% 93% 4% 96% 17% 83% Hk 212 Ml 168 Vk 232 Hk 258 Ml 222 Vk 229 Hk 137 Ml 140 Vk 158 Hk 145 Ml 127 Vk 226 F 36 (31), 150 F 47 (32), 150 F 48 (32), 150 F 58 (47), % 26% 67% 33% 56% 44% 56% 44% 95% 5% Underkända Godkända 1% 99% Figur 9 Jönköpings län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% Kalmar län H, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass B 1% 99% 29% 71% 42% 58% 27% 73% 13% 87% 92% 8% 8% 92% 12% 88% 24% 76% Underkända Godkända Hk 290 Ml 340 Vk 164 Hk 155 Ml 165 Vk 180 Hk 207 Ml 117 Vk 213 Hk 236 Ml 167 Vk 216 H 31 (25), 150 H 42 (31), 150 H 44 (34), 150 H 46 (34), % 87% Figur 10 Kalmar län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. VTI notat 8:

26 90% 80% Kronobergs län G, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass B 26% 38% 7% 5% 36% Underkända Godkända 70% 60% 40% 30% 74% 62% 93% 95% 64% 20% 10% 0% Hk 328 Kf 168 Vk 303 Hk 167 Ml 184 Vk 232 Hk 289 Kf 171 Vk 243 G 12 (23), 150 G 24 (25), 150 G 25 (25), 150 Figur 11 Kronobergs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. Skåne län M, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass B Underkända Godkända 90% 80% 4% 8% 9% 32% 4% 8% 1% 9% 5% 5% 7% 26% 4% 70% 60% 40% 30% 96% 92% 91% 84% 68% 80% 96% 92% 99% 91% 95% 95% 93% 74% 96% 20% 10% 0% Hk 195 Ml % Vk % Hk 120 Ml 171 Vk 123 Hk 230 Ml 183 Vk 228 Hk 226 Ml 197 Vk 202 Hk 228 Ml 178 Vk 237 M 38 (9), 100 M 55 (13), 150 M 81 (21), 150 M 88 (23), 150 M 100 (24), 150 Figur 12 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass B. 24 VTI notat 8:1-2012

27 90% Blekinge län K, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass C 13% 1% Underkända Godkända 80% 70% 60% 40% 87% 99% 30% 20% 10% 0% Hk 278 Ml 141 Vk 223 K 24 (121), 100 Figur 13 Blekinge län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. Jönköpings län F, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass C 1% Underkända Godkända 90% 80% 70% 57% 64% 56% 60% 99% 40% 30% 20% 43% 36% 44% 10% 0% Hk 100 Ml 94 Vk 100 Hk 220 Ml 221 Vk 216 Hk 259 Ml 166 Vk 251 F 65 (125), 100 F 94 (153), 100 F 98 (185), 100 Figur 14 Jönköpings län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. VTI notat 8:

28 Kalmar län H, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända Godkända 90% 80% 70% 60% 74% 37% 77% 45% 32% 67% 40% 30% 20% 10% 26% 63% 23% 55% 68% 33% 0% Hk 120 Ml 169 Vk 129 Hk 111 Ml 137 Vk 97 H 72 (125), 100 H 90 (136), 100 Figur 15 Kalmar län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. 90% Kronobergs län G, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass C 2% 9% Underkända Godkända 80% 70% 60% 40% 98% 91% 30% 20% 10% 0% Hk 182 Ml 144 Vk 164 Hk 271 Ml 184 Vk 254 G 64 (122), 100 G 68 (124), 100 Figur 16 Kronobergs län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. 26 VTI notat 8:1-2012

29 Skåne län M, Andel god och underkända, torrfunktion, vägklass C Underkända Godkända 90% 80% 7% 13% 11% 22% 4% 11% 15% 24% 24% 15% 14% 70% 58% 60% 40% 30% 93% 87% 89% 78% 96% 89% 85% 76% 76% 85% 86% 20% 42% 10% 0% Hk 230 Ml 142 Vk 229 Hk 203 Ml 196 Vk 172 Hk 265 Ml 195 Vk 247 Hk 227 Ml 172 Vk 212 Hk 223 Ml 189 Vk 279 M 107 (102), 150 M 134 (110), 150 M 145 (113), 150 M 149 (116), 150 M 156 (118), 150 Figur 17 Skåne län, andel godkända/underkända mätplatser avseende torrfunktion, vägklass C. 90% 80% 70% 60% 40% 30% 20% 10% 0% 18% 83% Hk 44 1% 99% Vk 42 Region Syd, Andel god och underkända, våtfunktion, vägklass A 20% 80% Hk 45 1% 99% Vk 68 8% 92% Hk 44 Vk 69 46% 54% Hk 46 Vk 67 81% 19% Hk 26 55% 45% Vk 34 24% 76% Hk 40 20% 80% Vk 41 92% 8% Hk 23 93% 7% Vk 25 73% 27% Hk 29 Vk 56 74% 26% Hk 30 4% 96% Vk 63 9% 91% Hk 43 Vk 53 15% 85% Hk 48 Vk 65 Underkända Godkända 39% 61% Hk 39 Vk 49 10% 90% Hk 46 5% 95% Vk 49 K 7 (E22), 35 K 12 (E22), 35 F 5 (E4), 35 F 11 (E4), 35 H 5 (E22), 35 H 7 (E22), 35 H 17 (E22), 35 G 2 (E4), 35 M 4 (E4), 35 M 6 (E4), 35 M 13 (E6), 35 M 21 (E20), 35 Figur 18 Region Öst andel godkända/underkända mätplatser avseende våtfunktion, vägklass A. M 33 (65), 35 VTI notat 8:

30 5 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 2011: Retroreflexionen för torra vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Syd 74 % av delobjekten godkända På övriga europavägar och riksvägar godkändes 61 % av delobjekten På de primära länsvägarna godkändes 67 % av delobjekten Vägmarkeringarnas funktion var sämst i Kalmar län. I övriga län var ungefär en lika hög andel delobjekt godkända, dock var Skåne län signifikant bättre än Jönköpings län. Retroreflexionen för våta vägmarkeringar På europavägar med ÅDT högre än eller lika med fordon/dygn var i Region Syd 65 % av delobjekten godkända Vägmarkeringarnas våtfunktion var bäst i Blekinge län. För tre av länen skilde det inte signifikant mellan varandra (Jönköpings, Kronobergs, och Skåne län) och sämst var Kalmar län (som dock inte skilde signifikant från Kronobergs län). En generell slutsats från tillståndsmätningarna 2011 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan hälften av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. 28 VTI notat 8:1-2012

31 Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmätningar med metodstudie. VTI meddelande 901. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 2009:66. Vägverket VTI notat 8:

32 VTI notat 8:1-2012

33 Bilaga 1 Sidan 1 av 10 Detaljerade resultat I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar: Vägtyp MV motorväg 2+1 mötesseparerad trefältsväg 2kf tvåfältsväg Delobjekt vänster kant b vänster kantlinje i bakriktningen höger kant f höger kantlinje i framriktningen Sträcka k korsning med väg lgr länsgräns tpl trafikplats GK UK t v Godkänd Underkänd torrfunktion våtfunktion VTI notat 8:1-2012

34 Bilaga 1 Sidan 2 av 10 Blekinge län K Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV E 7 E A Kallinge (tpl 56) Listerby (k669, 2+1 slut) Höger kant f 292 0,950 GK 44 0,825 GK 161 0,726 Körfältslinje f 232 1,000 GK 159 0,767 Vänster kant b 279 1,000 GK 42 0,988 GK 161 0,736 EV E 12 E A Jämjö (k746, 2+1 start) Fågelmara (k756, 2+1 slut) Höger kant f 225 0,744 UK 45 0,803 GK 159 0,868 Körfältslinje f 144 0,474 UK 124 0,939 Vänster kant b 351 0,988 GK 68 0,988 GK 175 0,798 RV E kf B Inget samhälle (k655) Hallarbo (k646) xx Höger kant f 256 0,975 GK Mittlinje f 165 0,694 UK Vänster kant b 257 0,950 GK LV E kf C Olofström (k611) lgr K/G Höger kant f 278 1,000 GK Mittlinje f 141 0,873 GK Vänster kant b 223 0,985 GK VTI notat 8:1-2012

35 Bilaga 1 Sidan 3 av 10 Jönköpings län F Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV F 5 E4 MV A Skillingaryd (k846, tpl 88) Vaggeryd (k645, tpl 90) Höger kant f 223 1,000 GK 44 0,918 GK 180 0,878 Körfältslinje f 187 1,000 GK 180 0,821 Vänster kant b 385 1,000 GK 69 1,000 GK 180 0,717 EV F 11 E4 MV A Gränna (k133, tpl 104) lgr F/E Höger kant f 307 0,795 UK 46 0,541 UK 179 0,712 Körfältslinje f 279 1,000 GK 186 0,697 Vänster kant b 469 1,000 GK 67 1,000 GK 162 0,507 RV F kf B Nässjö (k860, 2kf start) Ormaryd (k40) Höger kant f 212 0,980 GK Mittlinje f 168 0,700 UK Vänster kant b 232 0,960 GK RV F kf B Sundhultsbrunn (k979) Tranås (k1012) Höger kant f 258 0,928 GK Mittlinje f 222 0,964 GK Vänster kant b 229 0,830 GK RV F kf B Tranås (k1012) lgr F/E Höger kant f 137 0,262 UK Mittlinje f 140 0,326 UK Vänster kant b 158 0,441 UK RV F kf B Sandhem (k1784) Mullsjö (k185) Höger kant f 145 0,436 UK Mittlinje f 127 0,051 UK Vänster kant b 226 0,987 GK LV F kf C Näshult (k777) Nye (k779) Höger kant f 100 0,427 UK Mittlinje f 94 0,359 UK Vänster kant b 100 0,444 UK VTI notat 8:1-2012

36 Bilaga 1 Sidan 4 av 10 Jönköpings län F Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t LV F kf C Broaryd (k572) Skeppshult (k26) Höger kant f 220 1,000 GK Mittlinje f 221 0,989 GK Vänster kant b 216 1,000 GK LV F kf C Bottnaryd (k40) Inget samhälle (k1782) Höger kant f 259 1,000 GK Mittlinje f 166 1,000 GK Vänster kant b 251 1,000 GK RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion VTI notat 8:1-2012

37 Bilaga 1 Sidan 5 av 10 Kalmar län H Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV H 5 E22 MV A Kalmar (mv start) Lindsdal (mv slut) Höger kant f 156 0,592 UK 26 0,186 UK 172 0,884 Körfältslinje f 128 0,014 UK 174 0,859 Vänster kant b 183 0,972 GK 34 0,451 UK 168 0,887 EV H 7 E A Ryssby (k592) Fagerhult (k601) Höger kant f 249 0,957 GK 40 0,757 UK 171 0,786 Körfältslinje f 85 0,000 UK 174 0,914 Vänster kant b 226 1,000 GK 41 0,802 GK 172 0,843 EV H 17 E22 2kf A Hjorted (k757/767) Gunnebo (k793) Höger kant f 154 0,522 UK 23 0,080 UK 159 0,857 Mittlinje f 186 0,920 GK 161 0,821 Vänster kant b 175 0,779 UK 25 0,072 UK 158 0,830 RV H kf B Algutsboda (k1013/1014) Örsjö (k120) Höger kant f 290 0,990 GK Mittlinje f 340 1,000 GK Vänster kant b 164 0,706 UK RV H kf B Flygsfors (k563) Nybro (k25) Höger kant f 155 0,500 UK Mittlinje f 165 0,577 UK Vänster kant b 180 0,728 UK RV H kf B Sandbäckshult (k618) Långemåla (k619) Höger kant f 207 0,873 GK Mittlinje f 117 0,076 UK Vänster kant b 213 0,915 GK RV H kf B Högsby (k612) Bockara (k47) Höger kant f 236 0,877 GK Mittlinje f 167 0,758 UK Vänster kant b 216 0,870 GK VTI notat 8:1-2012

38 Bilaga 1 Sidan 6 av 10 Kalmar län H Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t LV H kf C Grönskåra (k655) Fagerhult (k37) Höger kant f 120 0,260 UK Mittlinje f 169 0,630 UK Vänster kant b 129 0,230 UK LV H kf C Böda (k990) Byxelkrok (k994) Höger kant f 111 0,551 UK Mittlinje f 137 0,679 UK Vänster kant b 97 0,333 UK RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion VTI notat 8:1-2012

39 Bilaga 1 Sidan 7 av 10 Kronobergs län G Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV G 2 E4 MV A Markaryd (tpl 75) Strömsnäsbruk (tpl 76) Höger kant f 195 0,818 GK 29 0,269 UK 184 0,815 Körfältslinje f 237 0,975 GK 175 0,745 Vänster kant b 333 1,000 GK 56 1,000 GK 183 0,732 RV G B Gottåsa (k126, 2+1 start) Ströby (2+1 slut) xx Höger kant f 328 1,000 GK Körfältslinje f 168 0,735 UK Vänster kant b 303 1,000 GK RV G kf B Jungfrugård (k531) Ljungby (k4, tpl 79) Höger kant f 167 0,623 UK Mittlinje f 184 0,930 GK Vänster kant b 232 0,947 GK RV G B Sickinge (k615/616) Ryssby (k627) Höger kant f 289 1,000 GK Körfältslinje f 171 0,645 UK Vänster kant b 243 1,000 GK LV G kf C lgr K/G Rävemåla (k120) Höger kant f 182 1,000 GK Mittlinje f 144 0,980 GK Vänster kant b 164 1,000 GK LV G kf C Ljungby (k25,05) Össjö (k601) Höger kant f 271 1,000 GK Mittlinje f 184 0,910 GK Vänster kant b 254 1,000 GK VTI notat 8:1-2012

40 Bilaga 1 Sidan 8 av 10 Skåne län M Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion EV M 4 E4 MV A Eket (tpl 70) Örkelljunga (tpl 72) Höger kant f 153 0,580 UK 30 0,261 UK 173 0,917 Körfältslinje f 169 0,815 GK 175 0,849 Vänster kant b 296 0,975 GK 63 0,958 GK 162 0,871 EV M 6 E4 MV A Skånes Fagerhult (tpl 73) lgr LM/G Höger kant f 197 0,985 GK 43 0,908 GK 172 0,928 Körfältslinje f 192 0,985 GK 178 0,808 Vänster kant b 210 1,000 GK 53 1,000 GK 148 0,982 EV M 13 E6 MV A Saxtorpsskogen (tpl 24) Landskrona (tpl 25) Höger kant f 335 0,955 GK 48 0,851 GK 160 0,658 Körfältslinje f 214 0,939 GK 166 0,880 Vänster kant b 430 1,000 GK 65 1,000 GK 159 0,581 EV M 21 E20 MV A Öresundsbron Malmö (tpl 12) Höger kant f 256 1,000 GK 39 0,610 UK 159 0,759 Körfältslinje f 213 1,000 GK 170 0,890 Vänster kant b 311 1,000 GK 49 1,000 GK 148 0,723 EV M A Svedala (2+1 start) Skurup (k697/790) Höger kant f 256 0,990 GK 46 0,895 GK 154 0,818 Körfältslinje f 137 0,320 UK 150 0,908 Vänster kant b 288 0,990 GK 49 0,952 GK 154 0,770 RV M kf B Skateholm (k719) Skivarp (k101) Höger kant f 195 0,961 GK Mittlinje f 147 0,921 GK Vänster kant b 189 0,912 GK RV M kf B Ystad (k65) Inget samhälle (k985) Höger kant f 120 0,161 UK Mittlinje f 171 0,676 UK Vänster kant b 123 0,203 UK 1 Ersätter objekt nr 7. VTI notat 8:1-2012

41 Bilaga 1 Sidan 9 av 10 Skåne län M Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t RV M kf B Klippan (k13, start 2kf) Perstorp (k108, slut 2kf) Höger kant f 230 0,962 GK Mittlinje f 183 0,916 GK Vänster kant b 228 0,992 GK RV M kf B Rolsberga (k22, tpl 26) Höör (k1315) Höger kant f 226 0,915 GK Mittlinje f 197 0,949 GK Vänster kant b 202 0,949 GK RV M kf B Örkelljunga (k114) lgr (LM/H) Höger kant f 228 0,932 GK Mittlinje f 178 0,744 UK Vänster kant b 237 0,958 GK LV M kf C Skurup (k65) Stenberget (k785) Höger kant f 230 0,928 GK Mittlinje f 142 0,420 UK Vänster kant b 229 1,000 GK LV M kf C Saxtorp (k6/20) Amundtorp (k17) Höger kant f 203 0,874 GK Mittlinje f 196 0,885 GK Vänster kant b 172 0,784 UK LV M kf C Eslöv (k1275 norr) Stockamöllan (k13) Höger kant f 265 0,963 GK Mittlinje f 195 0,889 GK Vänster kant b 247 1,000 GK LV M kf C Bromölla (k22, tpl 44) Axeltorp (k2089 syd) Höger kant f 227 0,853 GK Mittlinje f 172 0,758 UK Vänster kant b 212 0,758 UK RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion VTI notat 8:1-2012

42 Bilaga 1 Sidan 10 av 10 Skåne län M Väg Objekt VägNr Vägtyp Vägklass Sträcka Datum Delobjekt RL,t Andel GK t GK/UK t LV M kf C Horna (k1652, start 2+1) Kristianstad (k22, tpl 40) Höger kant f 223 0,849 GK Mittlinje f 189 0,857 GK Vänster kant b 279 1,000 GK RL, v Andel GK v GK/UK v Qd Friktion VTI notat 8:1-2012

43

44 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 920 POST/MAIL BOX POST/MAIL BOX 8072 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE STOCKHOLM SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)