Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 2010 i SST, SÖ, SSY och SM

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM Sara Nygårdhs S-O Lundkvist

2

3 Förord Detta projekt har finansierats av Trafikverket Region Stockholm, där Tommy Jansson varit kontaktperson, Trafikverket Region Öst, där Torgny Augustsson varit kontaktperson, Trafikverket Region Syd, där Krister Ydrevik varit kontaktperson och Trafikverket Region Mitt, där Leif Flink varit kontaktperson. De fysikaliska mätningarna samt beräkning av våtfunktion har utförts av Ramböll RST, där Berne Nielsen varit ansvarig. Analys och rapportering har utförts av Sara Nygårdhs med bistånd av S-O Lundkvist. Sara Nygårdhs har varit projektledare på VTI. Linköping december 21 Sara Nygårdhs VTI notat Dnr: 21/146-26

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Per Henriksson. Sara Nygårdhs har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus Projektledarens närmaste chef Jan Andersson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on 21 January 211 by Per Henriksson. Sara Nygårdhs has made alterations to the final manuscript of the report on 24 January 211. The research director of the project manager Jan Andersson examined and approved the report for publication on 24 January 211. VTI notat 3-211

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund, begränsningar och syfte Begrepp och metod Analys Resultat Region Stockholm Region Öst Region Syd Region Mitt Friktion Statistisk analys jämförande resultat Jämförelser mellan och inom regioner Sammanfattande resultat för Jämförelser med år Slutsatser Referenser Bilaga A Bilaga B Bilaga C VTI notat 3-211

6 VTI notat 3-211

7 Tillståndsmätning av vägmarkeringars funktion år 21 i SST, SÖ, SSY och SM. av Sara Nygårdhs & S-O Lundkvist VTI Linköping Sammanfattning Sedan år 2 har torra vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts sedan år 23 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen. Liksom år 29 görs denna skattning för profilerade markeringar på Europavägar (ej ältslinjer). I år, 21, har objektens längd kortats ned från 2 km till 1 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Detta år har även inneburit att Vägverket övergått i Trafikverket (21-4-1) samt att regionindelningen förändrats. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls. Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Att se hur vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden. Resultaten visar följande: Av vägmarkeringarna på Europa- och riksvägar uppfyllde 32 % inte gällande krav på retroreflexion avseende torra ytor som ställts i upphandlingen i de fyra undersökta regionerna. På primära länsvägar var motsvarande andel 2 %. På Europavägarna visade mätningarna att 6 % av vägmarkeringarna inte uppfyllde kravet på våtsynbarhet. På Europa- och riksvägar är torra vägmarkeringars retroreflexion högre i Region Syd och lägre i Region Mitt än i de övriga regionerna, medan skillnaden i våtfunktion är liten. Torra vägmarkeringars funktion på primära länsvägar uppvisade stora skillnader mellan länen i en och samma region. Materialet är emellertid alltför litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. I de tre regioner där mätningar gjordes 29 (SSY, SÖ och SST) visar en jämförelse med resultaten 21 en försämring av funktionen för torra vägmarkeringar på Europaoch riksvägar, medan våtfunktionen på Europavägar har förbättrats. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 21 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på Europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan en tredjedel av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. VTI notat

8 6 VTI notat 3-211

9 Condition assessment of road markings of four regions in Sweden in 21 by Sara Nygårdhs & S-O Lundkvist VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary Starting in 2, mobile condition assessment of dry road marking retroreflectivity has been carried out in Sweden. Later, also the retroreflectivity of wet road markings has been estimated from the dry performance and the macro texture. As in 29, this estimation is made for profiled markings on European highways (excluding lane lines). This year, 21, the length of the measurement objects has been reduced from 2 km to 1 km with the aim of measuring more objects. This year also involved the transition of the Swedish National Road Administration into the Swedish Transport Administration (April 1 st 21), and a change of the administrative regions. As in previous years, there are several motives with condition assessments: To find out to which degree the performance in the Swedish regulations are fulfilled. To investigate if there is any difference in road marking quality between regions and within the same region, i.e. between the counties. To study the performance variation of the road markings over time. The results show: 32 % of the road markings on European and national highways did not meet the requirement on dry road marking retroreflectivity as stated in the contract. On primary county roads, the corresponding figure was 2 %. On European highways, 6 % of the road markings did not fulfil the requirement on wet night-time visibility. On European and national highways, the retroreflectivity of dry road markings is higher in Region Syd and lower in Region Mitt than in the other regions, while the difference in wet road marking retroreflectivity is small. The performance of dry road markings on primary county roads shows large differences between counties within the same region. However, the data material is too small for any conclusions to be drawn from this result. In the three regions studied in 29, a comparison with the result 21 shows a deterioration of the dry road marking retroreflectivity on European and national highways. Wet road marking retroreflectivity on European highways shows an improvement from 29 to 21. A general conclusion from the condition assessment 21 is that the road marking retroreflectivity, and thereby the visibility in night-time traffic, is poor on European and national highways. On those important main roads, the requirement was not met on almost one-third of the roads, which is remarkable as the contractor should ensure that all road markings have enough performance. VTI notat

10 8 VTI notat 3-211

11 1 Bakgrund, begränsningar och syfte Sedan år 2 har vägmarkeringars retroreflexion mätts mobilt i Sverige i varierande omfattning. Våtfunktionen har indirekt mätts (skattats) sedan år 23 genom att retroreflexionen för våt markering beräknats från torrfunktionen och makrotexturen (mean profile depth, MPD). Liksom år 29 görs denna skattning för profilerade markeringar på europavägar (ej ältslinjer). I år, 21, har objektens längd kortats ned från 2 km till 1 km med syfte att kunna mäta fler objekt. Liksom föregående år finns det flera syften med tillståndsmätningar: Att ta reda på i vilken utsträckning Trafikverkets funktionskrav för vägmarkering uppfylls. Att undersöka om det finns någon skillnad i vägmarkeringskvalitet mellan länen inom en och samma region och mellan regionerna. Att se hur vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden. Detta år har även inneburit att Vägverket övergått i Trafikverket (21-4-1), samt att regionindelningen förändrats. Jämförelser mellan år på regionnivå görs därför inte. VTI notat

12 2 Begrepp och metod Några begrepp som används i rapporten förklaras nedan: Objekt Vägsträcka ca 1 km lång. Objektet indelas i delobjekt. Delobjekt En typ av längsgående vägmarkering i objektet (kant-, eller ältslinje). Delobjektet indelas i ca 1 mätplatser. Mätplats En 1 m lång sträcka i delobjektet. Mätplatsen består av ett stort antal enskilda mätpunkter. Mätpunkt Punkt, eller egentligen en mindre area i mätplatsen, där mätvärde avlästs. Körfältslinje på motorväg eller trefältsväg. Vänster kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg. Höger kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg. Mittlinje på tvåfältsväg. Kantlinje i bakriktningen på tvåfältsväg. Kantlinje i framriktningen på tvåfältsväg. Vägnätet har indelats i två väggrupper: Europa- och riksvägar respektive primära länsvägar. Enligt VTI meddelande 91 (Lundkvist, 21) kan antalet objekt som slumpmässigt väljs ut för funktionskontroll inom en sådan väggrupp väljas enligt:, där N är det totala antalet objekt inom respektive väggrupp i regionen, k är en konstant och n avrundas till närmaste heltal. Antalet delobjekt som kommer att mätas blir då vanligen 3 N; två kantlinjer och en linje på tvåfältsvägar, alternativt två (av fyra) kantlinjer och en (av två) ältslinjer på flerfältsvägar. Under 21 års mätningar har konstanten k av ekonomiskäl satts till 1 för europa- och riksvägar, och till,5 för primära länsvägar, undantaget Gotland där 8 objekt har kontrollerats. Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, samt för profilerade markeringar på europavägar även makrotexturen, har mätts mobilt med Road Marking Tester (RMT). De mätplatser i ett delobjekt som innehållit nylagd asfalt har tagits bort ur analysen, vilket inneburit att vissa delobjekt blivit avkortade och att andra utgått. Tabell 1 visar omfattningen av antalet delobjekt som ingått i analysen efter denna korrigering. 1 VTI notat 3-211

13 Tabell 1 Antal uppmätta delobjekt per län år 21, efter korrigering för nylagd asfalt. Region SST SÖ SSY SM Länsbokstav Län Antal uppmätta delobjekt på europaoch riksvägar Antal uppmätta delobjekt på primära länsvägar AB Stockholm 28 6 I Gotland 21 C Uppsala D Södermanland E Östergötland T Örebro U Västmanland 12 9 F Jönköping 18 6 G Kronoberg H Kalmar 18 9 K Blekinge 9 12 W Dalarna 33 3 X Gävleborg 27 2 Y Västernorrland 18 6 Z Jämtland VTI notat

14 3 Analys Analysen av data har gjorts enligt följande: Från mätningarna av den torra vägmarkeringens retroreflexion, R L,torr, och makrotextur, MPD, har medelvärdet över delobjektet beräknats som: n RL, torr i i 1 RL, torr och n MPD n i 1 MPD n i, där R L,torr,i avser den torra vägmarkeringens retroreflexion och MPD i makrotexturen på mätplats i, och n antalet mätplatser i delobjektet. Från dessa två variabler har för europavägar den våta vägmarkeringens retroreflexion, R L,våt, skattats som (se Lundkvist & Nielsen, 29): RL, våt 3,14 RL, torr 18 MPD Ovan nämnda referens slår även fast att profilerade vägmarkeringar alltid har ett godkänt friktionsvärde, dvs. µ,45. Därför har inga friktionsprediktioner gjorts. Liksom föregående år har vissa kontrakt med entreprenörer gått ut medan andra har förnyats och ytterligare andra gäller sedan tidigare. Detta innebär att kraven skiljer sig åt beroende på vilket regelverk som gällt i länet och tre olika regelverk för vägmarkering har därför använts (se Tabell 2): TBT, Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. (Vägverket, 29) RUV, Vägverkets interna föreskrifter och allmänna råd om underhåll av vägmarkeringar. (Vägverket, 21) TBvu/vm, Teknisk beskrivning vägmarkering. TBvu/vm. (Vägverket, 26). Kraven avseende retroreflexion (R L,torr och R L,våt ) och friktion (µ) på längsgående markeringar enligt regelverket TBT anges i Tabell 3 medan indelningen i kvalitetsklasser enligt TBT anges i Tabell 4 och enligt RUV och TBvu/vm (som har identiska krav) anges i Tabell 5. Resultaten enligt TBT redovisas i kapitel 4, medan resultaten enligt RUV och TBvu/vm redovisas i bilaga B för de län där dessa regelverk gäller. I figurerna har av läsbarhetsskäl genomgående notationen R L,torr och R L,våt ersatts med R L torr respektive R L våt. I bilaga A återfinns detaljerade resultat medan bilaga C redovisar valideringen av de mobila instrument som använts vid mätningarna. 12 VTI notat 3-211

15 Tabell 2 Gällande regelverk i respektive län 21. Region Länsbokstav Län TBT RUV TBvu/vm SST AB Stockholm X I Gotland X C Uppsala X D Södermanland X SÖ E Östergötland X T Örebro X U Västmanland X F Jönköping X SSY G Kronoberg X H Kalmar X K Blekinge X W Dalarna X SM X Gävleborg X Y Västernorrland X Z Jämtland X Tabell 3 Krav på längsgående vägmarkeringar enligt TBT. Minst 8 % av mätplatserna i delobjektet måste uppfylla angivna funktionskrav. ÅDT R L,torr [mcd/m 2 /lx] R L,våt [mcd/m 2 /lx] µ > i >, >,45 < 2 1 >,45 i Kravet gäller ej ältslinjer. VTI notat

16 Tabell 4 Definition av kvalitetsklass för torr vägmarkering, kkt, och för våt vägmarkering, kkv, enligt TBT. Torrfunktion Våtfunktion ÅDT < 2 ÅDT 2 ÅDT 4 kkt krav kkt krav kkv krav Fler än 2 % av mätplatserna har R L,torr < 8 mcd/m 2 /lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än 2 % av mätplatserna har R L,torr < 1 mcd/m 2 /lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst 2 % av mätplatserna har R L,torr < 1 mcd/m 2 /lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst 2 % av mätplatserna har R L,torr < 12 mcd/m 2 /lx. Säkert godkänt delobjekt. Fler än 2 % av mätplatserna har R L,torr < 13 mcd/m 2 /lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än 2 % av mätplatserna har R L,torr < 15 mcd/m 2 /lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst 2 % av mätplatserna har R L,torr < 15 mcd/m 2 /lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst 2 % av mätplatserna har R L,torr < 17 mcd/m 2 /lx. Säkert godkänt delobjekt. Fler än 2 % av mätplatserna har R L,våt < 25 mcd/m 2 /lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än 2 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst 2 % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst 2 % av mätplatserna har R L,våt < 45 mcd/m 2 /lx. Säkert godkänt delobjekt. Tabell 5 visar indelningen i kvalitetsklasser enligt RUV (Vägverket, 21) och TBvu/vm (Vägverket, 26), där x i tabellen ska ersättas med: 1 för vägar med ÅDT > 4 fordon/dygn 2 för vägar med 5 < ÅDT < 4 fordon/dygn 3 för vägar med ÅDT < 5 fordon/dygn. Krav på våtfunktion finns enbart på vägar med ÅDT > 4 fordon/dygn (enligt RUV och TBvu/vm). 14 VTI notat 3-211

17 Tabell 5 Definition av kvalitetsklass för torr vägmarkering, kkt, och för våt vägmarkering, kkv, enligt RUV och TBvu/vm. Torrfunktion Våtfunktion kkt krav kkv krav Fler än x % av mätplatserna har R L,torr < 8 mcd/m 2 /lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än x % av mätplatserna har R L,torr < 1 mcd/m 2 /lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst x % av mätplatserna har R L,torr < 1 mcd/m 2 /lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst x % av mätplatserna har R L,torr < 12 mcd/m 2 /lx. Säkert godkänt delobjekt. Fler än x % av mätplatserna har R L,våt < 2 mcd/m 2 /lx. Säkert underkänt delobjekt. 1 Fler än x % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Sannolikt underkänt delobjekt. 2 Högst x % av mätplatserna har R L,våt < 35 mcd/m 2 /lx. Sannolikt godkänt delobjekt. 3 Högst x % av mätplatserna har R L,våt < 5 mcd/m 2 /lx. Säkert godkänt delobjekt. I figurerna har färgkodning enligt Tabell 4 och Tabell 5 använts för att ange om ett delobjekt är: Säkert underkänt rött Ej säkert underkänt grönt. VTI notat

18 4 Resultat Resultatdelen är indelad i separata avdelningar för Region Stockholm, Region Öst, Region Syd respektive Region Mitt. Dessa är i sin tur indelade i ett avsnitt per län i regionen. 4.1 Region Stockholm För varje län i regionen visas i Figur 1-Figur 4 den uppmätta retroreflexionen år 21 för varje enskilt delobjekt. 16 VTI notat 3-211

19 4.1.1 Stockholms län Stockholms län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] AB7(E4) AB9(E4) AB1(E18)AB12(E18)AB14(E18)AB15(E18) AB23(57) AB24(57) AB36(77) AB37(77) Figur 1 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Stockholms län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B. Stockholms län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] AB44(225)AB45(225)AB46(225)AB57(259)AB63(265)AB67(268)AB78(276) Figur 2 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Stockholms län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B. VTI notat

20 R L våt [mcd/m 2 /lx] Stockholms län, våtfunktion på europavägar, TBT AB7(E4) AB9(E4) AB1(E18) AB12(E18) AB14(E18) AB15(E18) Figur 3 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Stockholms län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B Gotlands län Gotlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] I8(142) I15(143) I21(146) I24(146) I25(147) I27(147) I3(148) I31(148) Figur 4 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Gotlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 4.2 Region Öst För varje län i regionen visas i Figur 5-Figur 19 den uppmätta retroreflexionen år 21 för varje enskilt delobjekt. 18 VTI notat 3-211

21 4.2.1 Uppsala län Uppsala län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] C8(E4) C21(56) C24(56) C31(72) C42(77) Figur 5 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Uppsala län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Uppsala län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] C44(254) C73(29) C75(291) C82(292) C83(292) Figur 6 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Uppsala län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

22 Uppsala län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] C8(E4) Figur 7 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Uppsala län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 2 VTI notat 3-211

23 4.2.2 Södermanlands län Södermanlands län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] D8(E2) D15(52) D21(52) D24(53) D25(53) D31(55) D42(56) Figur 8 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Södermanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Södermanlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] D55(216) D57(219) D62(221) D69(23) Figur 9 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Södermanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

24 Södermanlands län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] D8(E2) Figur 1 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Södermanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 22 VTI notat 3-211

25 4.2.3 Östergötlands län Östergötlands län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] vä b vä f hö b hö f E7(E4) E1(E4) E11(E4) E17(E22) E28(32) E41(5) Figur 11 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Östergötlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Östergötlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] E51(131) E7(21) E77(211) E81(215) Figur 12 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Östergötlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

26 Östergötlands län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] vä b vä f hö b hö f E7(E4) E1(E4) E11(E4) E17(E22) Figur 13 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Östergötlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 24 VTI notat 3-211

27 4.2.4 Örebro län Örebro län, torrfunktion på europaoch riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] T1(E18) T33(51) T34(51) T36(52) T39(63) T4(63) Figur 14 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Örebro län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Örebro län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] T43(24) T44(24) T47(25) Figur 15 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Örebro län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

28 Örebro län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] T1(E18) Figur 16 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Örebro län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 26 VTI notat 3-211

29 4.2.5 Västmanlands län Västmanlands län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] vä hö U5(E18) U8(E18) U14(56) U19(66) Figur 17 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Västmanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B. Västmanlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] U33(233) U45(256) Figur 18 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Västmanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B. VTI notat

30 Västmanlands län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] vä hö U5(E18) U8(E18) Figur 19 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Västmanlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt RUV redovisas i bilaga B. 4.3 Region Syd För varje län i regionen visas i Figur 2-Figur 31 den uppmätta retroreflexionen år 21 för varje enskilt delobjekt. 28 VTI notat 3-211

31 4.3.1 Jönköpings län Jönköpings län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] F4(E4) F19(26) F31(3) F51(4) F53(4) F63(47) Figur 2 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Jönköpings län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Jönköpings län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] F65(125) F89(152) F95(153) F98(185) Figur 21 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Jönköpings län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

32 Jönköpings län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] F4(E4) Figur 22 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Jönköpings län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 3 VTI notat 3-211

33 4.3.2 Kronobergs län Kronobergs län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] G3(E4) G4(E4) G19(23) G21(25) G39(27) G43(3) Figur 23 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Kronobergs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kronobergs län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] G62(12) G65(122) G72(126) Figur 24 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Kronobergs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

34 Kronobergs län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] G3(E4) G4(E4) Figur 25 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Kronobergs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 32 VTI notat 3-211

35 4.3.3 Kalmar län Kalmar län, torrfunktion på europaoch riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] H9(E22) H22(E22) H33(25) H34(25) H5(35) H62(47) Figur 26 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Kalmar län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kalmar län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] H67(125) H72(125) H73(129) H93(213) Figur 27 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Kalmar län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

36 Kalmar län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] H9(E22) H22(E22) Figur 28 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Kalmar län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 34 VTI notat 3-211

37 4.3.4 Blekinge län Blekinge län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] K7(E22) K13(27) K19(29) Figur 29 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Blekinge län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Blekinge län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] K22(116) Figur 3 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Blekinge län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

38 Blekinge län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] K7(E22) Figur 31 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Blekinge län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 36 VTI notat 3-211

39 4.4 Region Mitt För varje län i regionen visas i Figur 32-Figur 42 den uppmätta retroreflexionen år 21 för varje enskilt delobjekt Dalarnas län Dalarnas län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] W3(E45) W4(E45) W6(E45) W1(E45)W13(E45)W14(E45) W59(7) W71(7) W91(71) W93(71) W13(71) Figur 32 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Dalarnas län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B. Dalarnas län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] W145(311) Figur 33 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Dalarnas län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B. I Dalarnas län slumpades inga mätobjekt med våtsynbara (profilerade) vägmarkeringar. VTI notat

40 38 VTI notat 3-211

41 4.4.2 Gävleborgs län Gävleborgs län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] X5(E4) X1(E4) X19(E4) X29(5) X35(5) X51(8) X52(8) X65(83) X69(83) Figur 34 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Gävleborgs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Gävleborgs län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] X91(272) X114(35) Figur 35 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Gävleborgs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

42 Gävleborgs län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] X5(E4) X1(E4) Figur 36 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Gävleborgs län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 4 VTI notat 3-211

43 4.4.3 Västernorrlands län Västernorrlands län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] Y6(E4) Y13(E4) Y21(E14) Y35(86) Y41(87) Y47(9) Figur 37 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Västernorrlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B. Västernorrlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] Y56(315) Y73(331) Y85(335) Y89(345) Figur 38 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Västernorrlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B. VTI notat

44 Västernorrlands län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] Y6(E4) Y13(E4) Figur 39 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Västernorrlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Kvalitetsklasser enligt TBvu/vm redovisas i bilaga B. 42 VTI notat 3-211

45 4.4.4 Jämtlands län Jämtlands län, torrfunktion på europa- och riksvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] Z8(E14) Z15(E14) Z21(E14) Z24(E45) Z25(E45) Z31(E45) Z42(E45) Z55(84) Figur 4 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på europavägar och riksvägar i Jämtlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. Jämtlands län, torrfunktion på primära länsvägar, TBT R L torr [mcd/m 2 /lx] Z92(32) Z99(321) Z118(339) Z12(34) Z124(34) Figur 41 Retroreflexion för torra vägmarkeringar på primära länsvägar i Jämtlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. VTI notat

46 Jämtlands län, våtfunktion på europavägar, TBT R L våt [mcd/m 2 /lx] Z15(E14) Figur 42 Retroreflexion för våta vägmarkeringar på europavägar i Jämtlands län. Kvalitetsklasser enligt TBT. 44 VTI notat 3-211

47 4.5 Friktion I år har endast profilerade linjer på europavägar ingått i tillståndsmätningarna. Friktionen på dessa har dock inte beräknats eftersom den alltid anses uppfylla kraven i regelverket, µ,45 (Lundkvist & Nielsen, 29). VTI notat

48 5 Statistisk analys jämförande resultat Av läsbarhetsskäl skrivs genomgående i detta kapitel inte enheten för retroreflexion ut, men den är alltid mcd/m 2 /lx. Alla test är utförda på risknivån 5 %. 5.1 Jämförelser mellan och inom regioner Tabell 6 visar resultaten från tre separata variansanalyser med tillhörande post-hoc-test för europa- och riksvägars respektive primära länsvägars torrfunktion och europavägars våtfunktion. Retroreflexionen för torr respektive våt vägmarkering har därmed varit beroende variabel och region varit oberoende variabel. Tabell 6 Jämförelser mellan regioner. R L,torr på europa- och riksvägar R L,torr på primära länsvägar R L,våt på europavägar SSY 191 SST 183 SSY 5 SÖ 179 SÖ 168 SÖ 45 SST 179 SSY 16 SST 43 SM 153 SM 154 SM 43 Av de skillnader i funktion som Tabell 6 visar är två signifikanta: R L,torr på europa- och riksvägar i SSY är högre än i övriga regioner. R L,torr på europa- och riksvägar i SM är lägre än i övriga regioner. Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta. Tabell 7 Tabell 1 visar motsvarande resultat från variansanalyser inom respektive region, dvs. där retroreflexionen för torr respektive våt vägmarkering varit beroende variabel och län varit oberoende variabel. Tabell 7 Jämförelse mellan länen i Region Stockholm. R L,torr på europa- och riksvägar R L,torr på primära länsvägar R L,våt på europavägar AB 179 I 19 AB 43 I AB 175 I Skillnaden i R L,torr på primära länsvägar är inte signifikant. Inga europa- och riksvägar finns i I-län. 46 VTI notat 3-211

49 Tabell 8 Jämförelse mellan länen i Region Öst. R L,torr på europa- och riksvägar R L,torr på primära länsvägar R L,våt på europavägar E 27 D 182 D 56 D 198 T 176 C 53 C 184 C 174 T 45 T 151 U 165 E 44 U 135 E 143 U 4 Av de skillnader i funktion som Tabell 8 visar är två signifikanta: R L,torr på europa- och riksvägar i E-län är högre än i T- och U-län. R L,torr på europa- och riksvägar i U-län är lägre än i D- och E-län. Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta. Tabell 9 Jämförelse mellan länen i Region Syd. R L,torr på europa- och riksvägar R L,torr på primära länsvägar R L,våt på europavägar G 26 K 252 G 54 H 193 F 163 F 49 K 187 G 154 H 47 F 176 H 14 K 46 Av de skillnader i funktion som Tabell 9 visar är en signifikant: R L,torr på primära länsvägar i K-län är högre än i övriga län. Övriga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta. Tabell 1 Jämförelse mellan länen i Region Mitt. R L,torr på europa- och riksvägar R L,torr på primära länsvägar R L,våt på europavägar X 175 Y 24 Y 45 Y 151 Z 144 Z 44 Z 147 X 15 X 4 W 139 W 99 W Samtliga skillnader är inom felmarginalen och således ej signifikanta. VTI notat

50 5.2 Sammanfattande resultat för 21 Tabell 11 Medelvärden samt 95 %-iga konfidensintervall för R L,torr och R L,våt (mcd/m 2 /lx). n är antalet uppmätta delobjekt. Region Län Europa- och riksvägar Primära länsvägar Europavägar R L,torr n R L,torr n R L,våt n SST AB 179 ± ± ± I ± Totalt 179 ± ± ± SÖ C 184 ± ± ± 15 2 D 198 ± ± ± 1 2 E 27 ± ± ± 8 1 T 152 ± ± ± 17 2 U 135 ± ± ± 5 4 Totalt 179 ± ± ± 15 2 SSY F 176 ± ± ± 7 2 G 26 ± ± ± 4 4 H 193 ± ± ± 5 4 K 187 ± ± ± 18 2 Totalt 191 ± ± ± 9 12 SM W 139 ± ± X 175 ± ± ± 6 4 Y 151 ± ± ± 7 4 Z 147 ± ± ± 9 2 Totalt 153 ± ± ± 1 1 I Tabell 12-Tabell 16 redovisas i vilken utsträckning vägmarkeringarna uppfyller gällande krav. Det ska dock understrykas att med andel godkända i tabellerna avses de delobjekt som tillhör kvalitetsklasserna 1-3, dvs. alla delobjekt som inte är säkert underkända. 48 VTI notat 3-211

51 Tabell 12 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per län i Region Stockholm, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar (Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt. SST AB E+Rv Pr. Lv I E+Rv TBT Region Län Vägtyp Krav kkt n Andel kkv n Andel godkända godkända RUV % % TBT % % RUV % TBT % Pr. Lv TBT % Tabell 13 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per län i Region Öst, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar (Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt. Region Län Vägtyp Krav kkt n Andel kkv n Andel godkända godkända SÖ C E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % D E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % E E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % T E+Rv TBT % % U Pr. Lv TBT % E+Rv Pr. Lv RUV % % TBT % % RUV % TBT % VTI notat

52 Tabell 14 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per län i Region Syd, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar (Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt. Region Län Vägtyp Krav kkt n Andel kkv n Andel godkända godkända SSY F E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % G E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % H E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % K E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % Tabell 15 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt per län i Region Mitt, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar (Pr. Lv). Med fet stil anges gällande kravdokument. n avser totala antalet delobjekt. SM W E+Rv Pr. Lv Region Län Vägtyp Krav kkt n Andel kkv n Andel godkända godkända TBvu/vm % TBT % TBvu/vm % TBT % X E+Rv TBT % % Y Pr. Lv TBT 6 6 % E+Rv Pr. Lv TBvu/vm % % TBT % % TBvu/vm % TBT % Z E+Rv TBT % % Pr. Lv TBT % 5 VTI notat 3-211

53 Tabell 16 Antalet delobjekt i varje kvalitetsklass samt andelen godkända delobjekt totalt år 21 enligt gällande regelverk, uppdelat på europa- och riksvägar (E+Rv) och primära länsvägar (Pr. Lv). n avser totala antalet delobjekt. Delobjekt Vägtyp kkt n Andel kkv n Andel godkända godkända Samtliga i 21 års studie E+Rv % % Pr. Lv % Av vägmarkeringarna på europa- och riksvägar uppfyllde 32 % inte gällande krav på retroreflexion avseende torra ytor som ställts i upphandlingen i de fyra regionerna. Motsvarande andel för våta vägmarkeringars retroreflexion var 6 %. På primära länsvägar uppfylldes inte kravet på retroreflexion för 2 % av vägmarkeringarna i torrt tillstånd. På dessa vägar mättes inte våtfunktionen. 5.3 Jämförelser med år 29 Flera förändringar har skett i år jämfört med 29. Vägverket har övergått i Trafikverket med en ny regionindelning, Gotlands län har anammat det nya regelverket TBT och Region Mitt med fyra län har tillkommit i tillståndsmätningarna. Figur 43 visar retroreflexionens medelvärde för torra vägmarkeringar på europa- och riksvägar Figur 44 visar motsvarande medelvärden för primära länsvägar medan Figur 45 visar beräknade medelvärden för våta vägmarkeringar på europavägar. Tendensen är att retroreflexionen på europa- och riksvägar sjunkit under året, medan retroreflexionen på primära länsvägar sjunkit i vissa och ökat i andra län. Våtfunktionens medelvärde har dock ökat 21 jämfört med 29 för samtliga län. Observera att inga tillståndsmätningar gjorts i Region Mitt under år 29. VTI notat

54 Figur 43 Retroreflexionens medelvärde för europa- och riksvägar Observera att inga tillståndsmätningar gjorts år 29 i Region Mitt. Figur 44 Retroreflexionens medelvärde för primära länsvägar VTI notat 3-211

55 Figur 45 Retroreflexionens medelvärde för våta vägmarkeringar på europavägar VTI notat

56 6 Slutsatser Följande slutsatser kan dras från tillståndsmätningarna 21: För torra vägmarkeringar på europa- och riksvägar är andelen säkert underkända delobjekt stor 32 %. Motsvarande på primära länsvägar är något lägre 2 %. Våta vägmarkeringar på europavägar uppfyllde nästan alltid kravet i upphandlingen endast 6 % av delobjekten underkändes. Torra vägmarkeringar på europa- och riksvägar i Region Syd hade högre, och i Region Mitt lägre, retroreflexion än i övriga regioner. De flesta övriga skillnader i retroreflexion kunde inte säkerställas statistiskt. Torra vägmarkeringars retroreflexion på europa- och riksvägar var genomgående lägre 21 jämfört med 29, medan förhållandet var det motsatta för våta markeringar på europavägar. En generell slutsats från tillståndsmätningarna 21 är att vägmarkeringarnas retroreflexion, och därmed synbarhet i mörker, är alltför dålig på europa- och riksvägarna. På detta viktiga vägnät uppfylls inte kravet i Trafikverkets regelverk på nästan en tredjedel av sträckorna som mättes, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att entreprenören bör tillse att allt är godkänt. Slutligen måste konstateras att det hade varit önskvärt att mäta fler objekt för att erhålla säkrare slutsatser. Inför mätningarna 211 föreslås därför att antalet delobjekt inom en grupp (t.ex. europavägar eller vägar i ett enskilt län eller region) utökas. Detta innebär att budgeten måste ökas eller att mätningarna koncentreras till exempelvis europa- och riksvägar. 54 VTI notat 3-211

57 Referenser Lundkvist, S-O: En inventering av vägmarkeringarnas funktion i Sverige. Fältmätningar med metodstudie. VTI meddelande 91. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. 21. Lundkvist, S-O & Nielsen, B: Utveckling av Road Marking Tester. Status RMT version 2. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. 29. Vägverket: Teknisk beskrivningstext VV TBT Vägmarkering. Publikation 29:66. Vägverket. 29. Vägverket: Teknisk beskrivning vägmarkering. TBvu/vm. Vägverket. 26. Vägverket: Vägverkets interna föreskrifter och allmänna råd om underhåll av vägmarkeringar. Vägverket. 21. VTI notat

58

59 Bilaga A Detaljerade resultat Bilaga A Sid 1 (22) I tabellerna i denna bilaga används följande förkortningar: Vägtyp mv motorväg 2+1 mötesseparerad trefältsväg 2kf var tvåfältsväg varierande vägtyp eller vägbredd eller båda Delobjekt ältslinje på mv eller 2+1 vänster kantlinje på mv eller 2+1 höger kantlinje på mv eller 2+1 linje på tvåfältsväg kantlinje i vägens bakriktning på tvåfältsväg kantlinje i vägens framriktning på tvåfältsväg Sträcka k korsning med väg tpl trafikplats rpl rastplats lgr länsgräns I Stockholms och Västmanlands län gäller fortfarande RUV, medan TBvu/vm gäller i Dalarnas och Västernorrlands län, varför även kvalitetsklasserna enligt dessa regelverk finns med i respektive tabell. VTI notat 3-211

60 Bilaga A Sid 2 (22) Tabell 17 Region Stockholm, Stockholms län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp AB7 E4 mv AB9 E4 mv AB1 E18 mv AB12 E18 mv AB14 E18 mv AB15 E AB kf AB kf AB kf AB kf Sträcka Delobj. R L,torr TBT kkt Sollentuna (k265), tpl 173) - Upplands Väsby (k872, tpl 176) Märsta (k263), tpl 18) - lgr AB/C lgr C/AB - Brunna (tpl 15) Kallhäll (tpl 153) - Spånga (k275, mv slut) Viggbyholm (tpl 183) - Åkersberga (k276, tpl 187, mv slut) Åkersberga (k276, tpl 187, 2+1 start) - Karby (k268, tpl 188) lgr D/AB - Hölö (k55) Hölö (k55) - Järna (k4, tpl 141) lgr C/AB - Fasterna (k167) Fasterna (k167) - Rimbo (k28, norr) RUV kkt 19 1 R L,våt TBT kkv RUV kkv VTI notat 3-211

61 Bilaga A Sid 3 (22) Tabell 18 Region Stockholm, Stockholms län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp AB kf AB kf AB kf AB kf AB mv AB kf AB kf Sträcka Delobj. R L,torr TBT kkt Vårsta (k226) - Kagghamra (k57) Kagghamra (k57) - Grödby (k543) Grödby (k543) - Ösmo (k73) Huddinge (k226) - Jordbro (k73) Häggvik (k4, tpl 173) - Täby (tpl Täby kyrkby, mv slut) Vallentuna (k264) - Brottby (k18, tpl 188) Åsättra (k113) - Roslags-Kulla (k984) RUV kkt VTI notat 3-211

62 Bilaga A Sid 4 (22) Tabell 19 Region Stockholm, Gotlands län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt I kf I kf I kf I kf I kf I kf I kf I kf Burgsvik (k59) - Grötlingbo (k516) Visby (k148) - Follingbo (k616) Gurfiles (k143) - Kräklingbo (k574) Gothem (k626) - Boge (k147) Visby (k148) - Endre (k637) Bäl (k635) - Slite (k658) Bro (k647) - Tingstäde (k67) Tingstäde (k67) - Lärbro (k147) VTI notat 3-211

63 Bilaga A Sid 5 (22) Tabell 2 Region Öst, Uppsala län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv C8 E4 mv C kf C C kf C kf Månkarbo (k713, tpl 192) - Tierp (k74, tpl 193) Heby (k72) - Enåker (k851) Inget samhälle (k854 norr) - lgr C/X Åland (k576) - Vänge (k572) Knivsta (k4, tpl 184) - Inget samhälle (k158) VTI notat 3-211

64 Bilaga A Sid 6 (22) Tabell 21 Region Öst, Uppsala län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt C kf C kf C kf C kf C kf Fjärdhundra (k7) - Ådalen (k828) Österbybruk (k1127) - Valö (k1129) Mehedeby (k4, tpl 195) - Älvkarleby (k76) Gimo (k288) - Inget samhälle (k1114) Inget samhälle (k1114) - Hargshamn (k1113) VTI notat 3-211

65 Bilaga A Sid 7 (22) Tabell 22 Region Öst, Södermanlands län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv D8 E2 2+1 D kf D kf D kf D kf D kf D kf lgr U/D - Eskilstuna (tpl 131, slut 2+1) Vingåker (k56/582) - Baggetorp (k59) Stigtomta (k623) - Nyköping (k4, tpl 133) Råby-Rönö (k67/636) - Husby- Oppunda (k655) Husby- Oppunda (k655) - Årdala (k662) lgr E/D (start 2kf) - Katrineholm (k551) Katrineholm (k55) - Bie (k676, norr) VTI notat 3-211

66 Bilaga A Sid 8 (22) Tabell 23 Region Öst, Södermanlands län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt D kf D kf D kf D kf Björkvik (k538) - Almliden (k52) Nyköping (ke4.9) - Inget samhälle (k759) Bettna (k52) - Vadsbro (k649) Alberga (k56) - Lista (k723) VTI notat 3-211

67 Bilaga A Sid 9 (22) Tabell 24 Region Öst, Östergötlands län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv E7 E4 mv E1 E4 mv E11 E4 mv E17 E22 var E kf E41 5 2kf Rappestad (k132, planskild) - Linköping Norra (tpl 112) Norsholm (tpl 115) - Tallebo (tpl 118) Tallebo (tpl 118) - Åby (tpl 125) Söderköping (k843) - Norrköping (k21, slut 2kf) Skänninge (Pplats, k26) - Varv (k989) Vadstena (k26) - Inget samhälle (k964) vä b vä f hö b hö f VTI notat 3-211

68 Bilaga A Sid 1 (22) Tabell 25 Region Öst, Östergötlands län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt E kf E7 21 2kf E kf E kf Österbymo (k134) - Asby (k559) Norsholm (k4, tpl 115) - Inget samhälle (k793) Borensberg (k34) - Karlsby (k11) Norsholm (k4, tpl 115) - Kullerstad (k1153) Tabell 26 Region Öst, Örebro län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv T1 E T kf T kf T kf T kf T4 63 2kf lgr S/T - Karlskoga (k7, 2+1 slut) Pålsboda (k612/62) - Sköllersta (k52) Sköllersta (k52) - Kumla (k18, tpl 17) Askersby (k659.1) - Hampetorp (k665) Hällefors (k785) - Hjulsjö (k767) Hjulsjö (k767) - Kopparberg (k233) VTI notat 3-211

69 Bilaga A Sid 11 (22) Tabell 27 Region Öst, Örebro län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt T kf T kf T kf lgr OPR/T - Svartå (k25) Svartå (k25) - Dormen (k511) Askersund (k5) - Dohnafors (k58) Tabell 28 Region Öst, Västmanlands län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp U5 E U8 E18 mv U kf U Sträcka Delobj. R L,torr TBT kkt Munktorp (k61, tpl 124) - Hallstahammar (k252, tpl 125) Västerås (k66, tpl 13) - Irsta (k693, tpl 139, mv slut) Hökåsen (k7) - Romfartuna (k672) Surahammar (k Västeråsleden) - Ramnäs (k233, 2kf slut) RUV kkt R L,våt TBT kkv RUV kkv VTI notat 3-211

70 Bilaga A Sid 12 (22) Tabell 29 Region Öst, Västmanlands län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp U kf U kf Sträcka Delobj. R L,torr TBT kkt Gunnilbo (k25) - Ramnäs (k66) Västerfärnebo (k766) - Sala (k7) RUV kkt Tabell 3 Region Syd, Jönköpings län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv F4 E4 mv F kf F31 3 2kf F F53 4 2kf F kf Klevshult (k83, tpl 86) - Skillingaryd (k846, tpl 88) Angerdhestra (k658) - Bottnaryd (k4) Inget samhälle (k88) - Hok (k799/817) Inget samhälle (k675) - Jönköping (k4, tpl 12, 2+1 slut) Eksjö (k893) - Hult (k91) Ädelfors (k899) - lgr F/H VTI notat 3-211

71 Bilaga A Sid 13 (22) Tabell 31 Region Syd, Jönköpings län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt F kf F kf F kf F kf Näshult (k777) - Nye (k779) Bredaryd (k153) - Kulltorp (k621) Smålandsstena r (k26) - Reftele (k545) Bottnaryd (k4) - Inget samhälle (k1782) Tabell 32 Region Syd, Kronobergs län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv G3 E4 mv G4 E4 mv G kf G kf G kf G43 3 2kf Strömsnäsbruk (tpl 76) - Hjulsnäs (tpl 77) Hjulsnäs (tpl 77) - Hamneda (tpl 78) Hult (k966) - Åseda (k964) lgr N/G - Vrå (k523/542) Sjöatorp (k25) - lg G/F Sunnanåkra (k738) - Bredhult (k882) VTI notat 3-211

72 Bilaga A Sid 14 (22) Tabell 33 Region Syd, Kronobergs län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt G kf G kf G kf Konga (k783/89) - Rävemåla (k122) Rävemåla (k12) - Korrö (k82) lgr K/G - Norraryd (k12) Tabell 34 Region Syd, Kalmar län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv H9 E H22 E H H H5 35 2kf H kf Ålems kyrkby (k627) - Mönsterås (k627/628) Hulta (k99) - lgr H/E Nybro (k31) - Trekanten (k578) Trekanten (k578) - Smedby (k585) Överum (k865) - lgr H/E lgr F/H - Järnforsen (k683) VTI notat 3-211

73 Bilaga A Sid 15 (22) Tabell 35 Region Syd, Kalmar län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt H kf H kf H kf H kf Lindsdal (k22) - Kristvalla (k576) Grönskåra (k655) - Fagerhult (k37) lgr F/H - Silverdalen (k72) Björnsholm (k22) - Källvik Tabell 36 Region Syd, Blekinge län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt R L,våt kkv K7 E K kf K kf Kallinge (tpl 56) - Listerby (k669, 2+1 slut) Ronneby (k22, tpl 56) - Inget samhälle (k655) Karlshamn (k22, tpl 51) - Inget samhälle (k626) Tabell 37 Region Syd, Blekinge län, primära länsvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr kkt K kf Kyrkhult (k6) - lgr K/G VTI notat 3-211

74 Bilaga A Sid 16 (22) Tabell 38 Region Mitt, Dalarnas län, europa- och riksvägar. Obj. Väg Vägtyp Sträcka Delobj. R L,torr TBT kkt TBvu/ vm kkt R L,våt TBT kkv TBvu/ vm kkv W3 E45 2kf Malung (k51) Öje (k143 norra) W4 E45 2kf Öje (k143 norra) Gävunda (k26) W6 E45 2kf Norra Kättbo (k546) rpl Siljansfors W1 E45 2kf Färnäs (k7) Maggås (k981) W13 E45 2kf Tallhed (k976) Emådalen (k17) W14 E45 2kf Emådalen (k17) lgr W/Z W59 7 2kf Älvdalen (k124) Blyberg (k122 norra) W71 7 2kf Heden (k58) Gagnef (k576) W kf Ö. Tandö (k149) Malungsfors (k517) W kf Malung (k45) Yttermalung (k54) W kf Mockfjärd (k588) Djurmo (k7) VTI notat 3-211