Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon

Transkript

1 VTI notat Utgivningsår Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman

2

3 Förord I samband med utvecklingen av projektet Tema Vintermodell har det norska Vegdirektoratet uttryckt önskemål om att en norsk variant skulle utvecklas. Som ett första steg har trafikmätningar vid olika vinterväglag utförts på ett par lågtrafikerade norska vägar under vintersäsongerna och Resultatet från dessa mätningar redovisas i detta notat. Ett stort tack riktas till de norska kontaktmännen Kjell Solberg och Odd Barstad. Linköping januari 2008 Carl-Gustaf Wallman VTI notat Dnr: 2004/

4 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts av Gudrun Öberg. Staffan Möller har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus. Projektledarens närmaste chef Gudrun Öberg har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering Quality review Internal peer review was performed on January 1, 2008 by Gudrun Öberg. Staffan Möller has made alterations to the final manuscript of the report. The research director of the project manager Gudrun Öberg examined and approved the report for publication on January 14, VTI notat

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Definitioner och förklaringar Syfte Genomförande Resultat från vintersäsongerna och Jämförelse med svenska resultat Kommentarer Bilaga 1 Grunddata VTI notat

6 VTI notat

7 Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon. Norska mätningar av Carl-Gustaf Wallman VTI Linköping Sammanfattning Det norska Vegdirektoratet har önskat att VTI:s kompetens inom drift och underhåll skall utnyttjas för att få bättre underlag för att besluta om bästa möjliga drift och underhåll av det norska vägnätet. Till följd av detta har VTI fått i uppdrag att beräkna effekter för trafikanterna av olika drift- och underhållsåtgärder och -strategier. Detta notat är en redovisning av ett av delprojekten. Vid VTI har man inom projektet Tema Vintermodell utvecklat en metodik för att undersöka biltrafikens framkomlighet vid olika väglag. Denna innebär att fordonshastigheterna mäts kontinuerligt under vintersäsongen med samtidiga observationer av rådande väder och väglag. Hastighetsreduktionerna vid olika vinterväglag relativt hastigheterna på torr barmark kan sålunda beräknas. Vegdirektoratet anser att det för deras del är viktigast att studera det lågtrafikerade vägnätet med ÅDT mindre än ca fordon. I undersökningen indelas fordonen i tre kategorier: personbilar, lastbilar utan släp och lastbilar med släp. Väglagen indelas i barmarksväglag: torr, fuktig respektive våt; tillfälliga väglag: rimfrost och tunn is; stabila väglag: packad snö och tjock is; lösa väglag: lös snö och snömodd; spårslitage med barmark i spåren samt slutligen spårslitage med tunn is i spåren. För dessa fordonskategorier och väglag har hastighetsreduktionerna relativt hastigheten vid torr barmark beräknats. Generellt sett ger stabila eller lösa väglag de största reduktionerna, 11 till 19 procent, övriga vinterväglag ger reduktioner på 6 till 10 procent, medan reduktionerna vid fuktig eller våt barmark rör sig om 1 till 4 procent. Reduktionerna är störst för personbilarna, därnäst för lastbilar utan släp, medan lastbilar med släp påverkas minst. VTI notat

8 6 VTI notat

9 Accessibility in winter on roads with average annual daily traffic less than one thousand vehicles. Norwegian measurements by Carl-Gustaf Wallman VTI (Swedish National Road and Transport Research Institute) SE Linköping Sweden Summary The Norwegian Public Roads Administration has expressed a wish that the expertise of VTI in infrastructure maintenance should be utilised to improve the decision base for the best possible operation and maintenance of the Norwegian road network. VTI was therefore commissioned to estimate the effects for road users of a number of operation and maintenance measures and strategies. This report gives an account of one of the projects. At VTI, within the project Tema Vintermodell, a methodology has been developed to study the accessibility of vehicular traffic in different road conditions. Vehicle speeds are continually measured during the winter season with simultaneous observations of the prevailing weather and road conditions. The reductions in speed in different road conditions, in relation to speeds on dry bare roads, can thus be calculated. The Norwegian Public Roads Administration considers that, for Norwegian conditions, it is most important to study the road network carrying low volumes of traffic, with AADT less than ca 1,000 vehicles. In the study vehicles are divided into three categories: cars, lorries without trailers and lorries with trailers. Road conditions are classified as follows: bare roads: dry, moist and wet; temporary road conditions: hoar frost and black ice; stable road conditions: compacted snow and thick ice; slushy road conditions: loose snow and slush; worndown ruts with bare road in the ruts; and finally worn-down ruts with black ice in the ruts. For these vehicle categories and road conditions, speed reductions relative to speeds on dry bare roads were calculated. Generally speaking, stable or slushy road conditions give rise to the largest reductions, 11 19%; other road conditions give reductions of 6 10%, while reductions on moist or wet bare roads are about 1 4%. Reductions are greatest for cars, followed by lorries without trailers, while lorries with trailers are least affected. VTI notat

10 8 VTI notat

11 1 Bakgrund Det norska Vegdirektoratet har önskat att VTI:s kompetens inom drift och underhåll skall utnyttjas för att få bättre underlag för att besluta om bästa möjliga drift och underhåll av det norska vägnätet. Till följd av detta har överenskommits om att VTI skall beräkna effekter för trafikanterna av olika drift och underhållsåtgärder och -strategier. Detta notat är en redovisning av ett av delprojekten. VTI notat

12 2 Definitioner och förklaringar Med biltrafikens framkomlighet avses här: Medelhastighet (km/h) räknat per timme. Fordonen indelas i tre kategorier: PB: personbilar LBU: lastbilar utan släp (inkl. bussar) LBS: lastbilar med släp. Väglaget indelas i 18 olika typer: Torr, fuktig respektive våt barmark, i förekommande fall med mittsträng av snö eller is: TB, FB, VB respektive TBmitt, FBmitt och VBmitt Tillfälliga väglag: rimfrost eller tunn is: RIM eller TUI Stabila väglag: packad snö eller tjock is: PS eller TJI Lösa väglag: lös snö eller snömodd: LS eller SM Spårslitage: med barmark i spåren (tre fall, beroende på vad som finns utanför spåren: stabila, lösa eller övriga/blandade väglag): S(B,PS), S(B,LS) eller S(B,ÖVR) Spårslitage: med tunn is i spåren (tre fall som ovan): S(TUI,PS), S(TUI,LS) eller S(TUI,ÖVR). Aggregeringar av spårslitageväglagen betecknas S(B) resp. S(TUI). För spårslitageväglag gäller att is eller snö slitits bort i hjulspåren, så att beläggningen är synlig, det möjliga tillståndet i spåren är då antingen barmark eller tunn is. 10 VTI notat

13 3 Syfte Syftet med projektet är att beräkna hastighetsreduktioner vid olika vinterväglag utifrån mätningar på vägar med ÅDT <1 000 fordon. VTI notat

14 4 Genomförande Vid VTI har man inom projektet Tema Vintermodell utvecklat en metod för att undersöka biltrafikens framkomlighet vid olika väglag (Wallman, 2005). Denna innebär, att fordonshastigheterna mäts kontinuerligt under vintersäsongen, med samtidiga observationer av rådande väder och väglag. Hastighetsreduktionerna vid olika vinterväglag relativt hastigheterna på torr barmark kan sålunda beräknas. Vegdirektoratet anser, att det för deras del är viktigast att studera det lågtrafikerade vägnätet, med ÅDT mindre än ca fordon. Under vintersäsongen genomfördes mätningar av hastigheter och trafikvolymer med VTI:s medverkan vid två platser i Norge, den ena belägen i Østfold på Rv 101, tellepunkt Kornsjøveien och den andra i Vestfold på Rv 304, tellepunkt Skjelbred. Ingen av vägarna avsågs vara halkbekämpade med salt, men det visade sig senare att Rv 101 trots detta regelmässigt brukade saltas. Parallellt med trafikmätningarna företogs väglagsobservationer. Mätningar och observationer utfördes under perioden 15 november 2004 till och med 23 mars Observationsprotokoll och filer med trafikdata skickades till VTI för inmatning i vår databas och därpå följande beräkningar av hastighetsdifferenser. Det norska formatet på trafikdata visade sig inte stämma överens med det svenska, så det krävdes en hel del manuella bearbetningar och konverteringar för att anpassa norska data. Trafikdata omfattade tre fordonskategorier: personbilar, lastbilar utan släp och lastbilar med släp. 12 VTI notat

15 5 Resultat från vintersäsongerna och Nedan beskrivs i tabellform omfattningen av det insamlade datamaterialet m.m. Tabell 1 Beskrivning av observationsplatserna. Väg Belagd bredd Fartgräns ÅDT Halkbek. Rv 101 7,0 m 80 km/tim 770 Salt Rv 304 5,5 m 80 km/tim Sand I tabell 2 och 3 redovisas antalet väglagstimmar per säsong i något aggregerad form. Timmarna är både direkt observerade och kompletterade, dvs. då vi med hjälp av omgivande observationer och väderdata med stor sannolikhet kunnat bedöma det rådande väglaget. Tabell 2 Antal väglagstimmar säsongen Väglag Rv 101 Rv 304 TB FB VB RIM/TUI PS/TJI LS/SM S(B) S(TUI) Tabell 3 Antal väglagstimmar säsongen Väglag Rv 101 Rv 304 TB FB VB RIM/TUI PS/TJI LS/SM S(B) S(TUI) VTI notat

16 I tabell 4 och 5 redovisas referenshastigheterna vid torr barmark, dvs. de hastigheter som hastighetssänkningarna vid övriga väglag relateras till. Det är anmärkningsvärt få lastbilar med släp på Rv 304, vilket gör att resultaten blir mycket osäkra för denna kategori där. Tabell 4 Referenshastigheter (km/tim) vid torr barmark, säsongen Fordonstyp Rv 101 Rv 304 Hastighet Antal fordon Hastighet Antal fordon PB 84, , LBU 77, ,2 959 LBS 74, ,8 55 Tabell 5 Referenshastigheter (km/tim) vid torr barmark, säsongen Fordonstyp Rv 101 Rv 304 Hastighet Antal fordon Hastighet Antal fordon PB 83, , LBU 77, ,8 512 LBS 71, ,5 57 I bilaga 1 redovisas i detalj fartreduktionerna för de förekommande väglagen, både absolut och relativt hastigheterna på torr barmark. De låga barmarkshastigheterna på Rv 304 jämfört med Rv 101 beror på skillnaderna i vägbredd och linjeföring, Rv 304 är smal och krokig, medan Rv 101 på mätplatsen är betydligt bredare och med en lång raksträcka åt båda håll. Referenshastigheterna för Rv 304 skiljer sig för alla fordonskategorier mellan de båda vintersäsongerna. Hastigheterna är generellt 3 4 km/tim lägre än Någon förändring av fartgräns eller trafikmätningsutrustning har inte gjorts. Skillnaden kan bero på att antalet väglagsobservationer varit färre , med större risk för felaktiga kompletteringar av väglaget torr barmark. 14 VTI notat

17 6 Jämförelse med svenska resultat För att resultaten skall bli praktiskt användbara, generaliseras och reduceras grunddata i bilaga 1 till en begriplig, men ändå detaljerad nivå. Detta innebär bland annat att ingenjörsmässiga bedömningar använts. Resultatet redovisas i tabell 6 och 7 nedan samt med en jämförelse med svenska resultat för ungefär motsvarande vägstandard i tabell 8 (Wallman, 2005). Tabell 6 Procentuella fartminskningar relativt torr barmark vid olika väglag för Rv 101 i Østfold. FB VB RIM/TUI PS/TJI LS/SM S(B) PB LBU LBS S(TUI) Tabell 7 Procentuella fartminskningar relativt torr barmark vid olika väglag för Rv 304 i Vestfold. FB VB RIM/TUI PS/TJI LS/SM S(B) PB LBU LBS S(TUI) Tabell 8 Procentuella fartminskningar relativt torr barmark vid olika väglag för svenska vägar med bredden 6 7,9 m. FB VB RIM/TUI PS/TJI LS/SM S(B) PB LBU LBS S(TUI) VTI notat

18 7 Kommentarer Förberedelserna för väglagsobservationerna blev inte helt perfekta. Det visade sig vid utbildningstillfället i Sarpsborg, att driftansvariga i Østfold (Mesta), inte hade resurser för att genomföra observationerna i avsedd omfattning. En improviserad lösning blev att den dam, som stod för väderobservationerna vid klimastasjon Prestebakke, också fick som uppgift att göra väglagsobservationer några kilometer bort. Med tanke på att hon inte var med på utbildningen, utan fick instruktioner i andra hand, får vi ändå säga att resultatet utföll så bra man kunde önska. Det hade ibland (vid snabbt skiftande väglag) emellertid varit önskvärt med tätare observationer. Observationerna blev inte heller förberedda perfekt. Båda observatörslagen blev utbytta, och observationerna fick dessvärre inte den omfattning som avsetts. Trots detta får nog slutresultatet betraktas som givande. Vid jämförelse med de mer omfattande svenska undersökningarna, är skillnaderna relativt små och rangordningen mellan hur de olika väglagen påverkar hastigheten stämmer nära nog exakt överens. Väglagsskillnaderna mellan saltad och osaltad väg framgår klart i tabell 2, där Rv 304 har avsevärt mer vinterväglag än Rv 101, särskilt när det gäller väglagen rimfrost/tunn is och de stabila väglagen packad snö/tjock is. 16 VTI notat

19 Referenser Wallman, C-G: Mätning av fordonshastighet och flöde vid olika väglag. VTI meddelande 953. Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping VTI notat

20 18 VTI notat

21 Bilaga 1 Sidan 1 (5) Grunddata Denna bilaga omfattar tabeller med resultat från varje mätplats och varje säsong för personbilar, lastbilar utan släp och lastbilar med släp. Beteckningarna i tabellhuvudet: Vtb DVmed Std error K95 Rel DV referenshastigheten vid torr barmark medelvärdet på hastighetsreduktionen för respektive väglag standardavvikelsen 95-procentigt konfidensintervall; rödmarkerad cell då hastighets reduktionen inte är signifikant hastighetsreduktionen i procent av referenshastigheten Väglagen: FB VB RIM TUI PS TJI LS SM S(B, PS) S(B, LS) S(B, ÖVR) S(TUI, PS) S(TUI, LS) S(TUI, ÖVR) fuktig barmark våt barmark rimfrost tunn is packad snö tjock is lös snö snömodd spårslitage med barmark i spåren och PS eller TJI utanför spåren spårslitage med barmark i spåren och LS eller SM utanför spåren spårslitage med barmark i spåren och blandade väglag utanför spåren spårslitage med tunn is i spåren och PS eller TJI utanför spåren spårslitage med tunn is i spåren och LS eller SM utanför spåren spårslitage med barmark i spåren och blandade väglag utanför spåren VTI notat

22 Bilaga 1 Sidan 2 (5) Mätplats Östfold, Rv 101 Personbilar Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 84,7 TB 83,5 FB 1,8 0,3 0,6 2,1 FB 1,7 0,4 0,7 2,0 VB 2,5 0,3 0,7 2,9 VB 2,1 0,5 1,0 2,5 RIM 0,0 0,0 VBM 4,8 2,1 4,1 5,7 TUI 7,2 0,7 1,4 8,5 TUI 6,9 0,9 1,7 8,3 PS 15,4 1,0 1,9 18,2 PS 13,9 0,6 1,3 16,6 TJI 0,0 0,0 TJI 0,0 0,0 LS 15,9 1,1 2,2 18,7 LS 15,0 0,9 1,8 17,9 SM 16,2 0,9 1,7 19,1 SM 12,8 1,0 1,9 15,4 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,LS) 11,0 0,9 1,8 13,0 S(B,LS) 6,6 0,5 0,9 7,9 S(B,ÖVR) 7,3 2,3 4,5 8,6 S(B,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,PS) 7,3 1,4 2,7 8,6 S(TUI,PS) 10,8 1,4 2,7 13,0 S(TUI,LS) 7,2 0,5 0,9 8,5 S(TUI,LS) 8,2 0,6 1,2 9,8 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 Mätplats Östfold Lastbilar utan släp Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 77,4 TB 77,7 FB 1,3 0,7 1,3 1,7 FB 4,3 0,9 1,8 5,5 VB 1,5 0,8 1,7 2,0 VB 3,6 1,2 2,4 4,6 RIM 0,0 0,0 VBM 18,7 4,5 8,9 24,0 TUI 5,3 1,5 2,8 6,8 TUI 7,4 1,8 3,5 9,5 PS 11,0 2,3 4,5 14,2 PS 16,7 1,5 2,9 21,5 TJI 0,0 0,0 TJI 0,0 0,0 LS 13,2 2,4 4,8 17,1 LS 17,4 2,2 4,4 22,4 SM 15,6 2,0 3,9 20,1 SM 17,3 2,2 4,3 22,3 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,LS) 11,5 2,3 4,5 14,8 S(B,LS) 10,0 1,2 2,4 12,9 S(B,ÖVR) 5,7 4,2 8,3 7,4 S(B,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,PS) 6,2 2,7 5,3 8,0 S(TUI,PS) 16,7 2,8 5,5 21,4 S(TUI,LS) 5,7 1,2 2,3 7,4 S(TUI,LS) 9,8 1,3 2,6 12,6 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 Mätplats Östfold Lastbilar med släp Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 74,3 TB 71,5 FB 1,2 0,4 0,8 1,6 FB 0,7 0,6 1,1 0,9 VB 1,8 0,5 1,0 2,4 VB 1,0 0,7 1,4 1,4 RIM 0,0 0,0 VBM 5,0 15,2 29,7 7,0 TUI 5,1 1,1 2,1 6,8 TUI 6,7 1,1 2,2 9,3 PS 11,4 1,6 3,1 15,3 PS 8,9 1,0 1,9 12,4 TJI 0,0 0,0 TJI 0,0 0,0 LS 7,3 1,5 3,0 9,8 LS 9,7 1,5 2,9 13,5 SM 10,0 1,3 2,6 13,5 SM 7,2 1,3 2,6 10,1 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,LS) 7,0 1,3 2,5 9,4 S(B,LS) 2,6 0,7 1,4 3,6 S(B,ÖVR) 9,6 3,8 7,5 12,9 S(B,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,PS) 3,5 1,5 3,0 4,8 S(TUI,PS) 7,6 1,8 3,6 10,7 S(TUI,LS) 3,7 0,7 1,4 5,0 S(TUI,LS) 5,4 0,9 1,8 7,5 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 VTI notat

23 Bilaga 1 Sidan 3 (5) Fartreduktion % Fartreduktioner Rv 101, Personbilar Lastbilar utan släp Lastbilar med släp FB VB RIM TUI PS TJI LS SM S(B,PS) S(B,LS) S(B,ÖVR) S(TUI,PS) S(TUI,LS) S(TUI,ÖVR) Väglag Fartreduktion % Fartreduktioner Rv 101, FB VB VBM TUI PS TJI LS SM S(B,PS) S(B,LS) S(B,ÖVR) S(TUI,PS) S(TUI,LS) Personbilar Lastbilar utan släp Lastbilar med släp Väglag S(TUI,ÖVR) VTI notat

24 Mätplats Vestfold, Rv 304 Bilaga 1 Sidan 4 (5) Personbilar Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 70,0 TB 66,9 FB 2,3 0,7 1,3 3,3 FB 0,5 0,6 1,1 0,8 VB 3,1 0,5 1,0 4,4 VB 2,0 0,4 0,8 3,0 RIM 2,9 1,2 2,4 4,2 RIM -1,6 1,7 3,2-2,4 TUI 6,9 0,7 1,4 9,8 TUI 4,2 0,5 0,9 6,2 PS 9,1 0,8 1,6 12,9 PS 6,9 0,3 0,7 10,3 TJI 11,2 0,9 1,8 16,0 TJI 14,5 1,3 2,5 21,7 LS 6,6 1,4 2,7 9,5 LS 13,0 0,5 1,0 19,3 SM 8,9 0,8 1,6 12,7 SM 9,1 0,7 1,3 13,5 S(B,PS) 11,6 3,6 7,0 16,6 S(B,PS) 5,8 1,1 2,1 8,7 S(B,LS) 7,2 6,3 12,4 10,3 S(B,LS) 0,0 0,0 S(B,ÖVR) 3,8 0,9 1,7 5,4 S(B,ÖVR) 5,5 1,8 3,5 8,2 S(TUI,PS) 5,8 0,6 1,1 8,3 S(TUI,PS) 4,3 0,4 0,8 6,4 S(TUI,LS) 6,8 0,8 1,5 9,7 S(TUI,LS) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 8,5 1,9 3,8 12,2 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 Mätplats Vestfold Lastbilar utan släp Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 64,2 TB 59,8 FB 4,5 1,4 2,8 7,0 FB 0,5 0,6 1,1 0,9 VB 2,9 1,0 2,1 4,5 VB 2,0 0,4 0,8 3,4 RIM 4,7 2,7 5,4 7,4 RIM -1,6 1,7 3,2-2,7 TUI 8,7 1,3 2,6 13,6 TUI 4,2 0,5 0,9 7,0 PS 12,2 1,6 3,2 19,0 PS 6,9 0,3 0,7 11,5 TJI 8,1 1,8 3,5 12,6 TJI 14,5 1,3 2,5 24,2 LS 6,9 2,2 4,3 10,7 LS 13,0 0,5 1,0 21,6 SM 7,4 1,7 3,4 11,5 SM 6,1 0,7 1,3 10,1 S(B,PS) 5,7 9,5 18,6 8,9 S(B,PS) 5,9 1,1 2,1 9,8 S(B,LS) 2,4 8,7 17,1 3,7 S(B,LS) 0,0 0,0 S(B,ÖVR) 5,8 1,6 3,2 9,0 S(B,ÖVR) 5,5 1,8 3,5 9,1 S(TUI,PS) 6,6 1,1 2,2 10,3 S(TUI,PS) 4,3 0,4 0,8 7,2 S(TUI,LS) 6,7 1,6 3,2 10,4 S(TUI,LS) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 12,6 2,6 5,0 19,6 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 Mätplats Vestfold Lastbilar med släp Vtb DVmed Std error K95 Rel DV Vtb DVmed Std error K95 Rel DV km/h km/h km/h km/h % km/h km/h km/h km/h % TB 60,8 TB 56,5 FB 0,6 3,5 6,8 0,9 FB 1,7 16,1 31,6 3,0 VB -2,6 3,7 7,3-4,2 VB 5,7 5,7 11,1 10,1 RIM -15,4 6,4 12,5-25,4 RIM 0,0 0,0 TUI 3,8 8,4 16,5 6,2 TUI 12,7 19,9 39,0 22,5 PS 5,4 5,6 11,1 8,9 PS 18,7 12,5 24,4 33,1 TJI 0,0 0,0 TJI 0,0 0,0 LS 0,0 0,0 LS 12,8 11,3 22,1 22,7 SM 11,3 4,7 9,2 18,5 SM 5,9 13,5 26,4 10,4 S(B,PS) 0,0 0,0 S(B,PS) 1,9 18,9 37,1 3,4 S(B,LS) 0,0 0,0 S(B,LS) 0,0 0,0 S(B,ÖVR) -11,4 7,2 14,1-18,7 S(B,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,PS) 4,4 4,1 7,9 7,2 S(TUI,PS) 9,0 11,3 22,2 15,9 S(TUI,LS) 3,6 5,7 11,1 5,9 S(TUI,LS) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 S(TUI,ÖVR) 0,0 0,0 VTI notat

25 Bilaga 1 Sidan 5 (5) Fartreduktion % Fartreduktioner Rv 304, Personbilar Lastbilar utan släp Lastbilar med släp FB VB RIM TUI PS TJI LS SM S(B,PS) S(B,LS) S(B,ÖVR) S(TUI,PS) S(TUI,LS) Väglag S(TUI,ÖVR) Fartreduktion % Fartreduktioner Rv 304, Personbilar Lastbilar utan släp Lastbilar med släp FB VB RIM TUI PS TJI LS SM S(B,PS) S(B,LS) S(B,ÖVR) S(TUI,PS) S(TUI,LS) S(TUI,ÖVR) Väglag VTI notat

26 VTI notat

27

28 VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovningsanläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet. VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport. HUVUDKONTOR/HEAD OFFICE LINKÖPING BORLÄNGE STOCKHOLM GÖTEBORG POST/MAIL SE LINKÖPING POST/MAIL BOX 760 POST/MAIL BOX 6056 POST/MAIL BOX 8077 TEL +46(0) SE BORLÄNGE SE SOLNA SE GÖTEBORG TEL +46 (0) TEL +46 (0) TEL +46 (0)