Möte om vägmarkering november 2015 på Hotel Post i Göteborg

Transkript

1 Möte om vägmarkering november 2015 på Hotel Post i Göteborg (På SVMF hemsida finns alla presentationerna från mötet) Inledning SVMF ordförande Göran Nilsson öppnade mötet och konstaterade att även denna gång är vi närmare 90 talet deltagare med representation från Sverige, Norge, Finland, Danmark och USA. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010, Johannesberg 2011, Göteborg 2012, 2013 och Det är det 11:e mötet efter Globen. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. Vi saknar en helhetssyn Det är olyckligt att de tekniska och geometriska kraven hanteras i olika delar av Trafikverket. Markeringarnas synbarhet är beroende av såväl den tekniska nivån som den geometriska ytan. Därför bör det totala ansvaret för vägmarkeringar läggas på verksamhetsområde Underhåll där också den största kompetensen finns. Problem för vägmarkering idag Lägsta pris skapar problem Branschen är pressad ekonomiskt Riskerar att utvecklingen stagnerar Markeringarnas kvalitet på vägen är för låg Underhåll har för låg nivå, 2015 fortsätter den nedåtgående trenden Speciellt illa för funktion i vått väglag Behov av kompetensutveckling i alla led Lösningar!!!? Ifrågasätta om låga anbud är seriösa Avsätta medel till önskvärd utveckling (% av anbudet, kr/ton???) Mer samverkan Bransch/Myndigheter kring regelverk, styrdokument och utveckling Öka underhåll så standarden kommer upp till kravnivån Införa kompetenskrav för Vägmarkering (fick stöd av TRV under förra höstmötet) Ny VGU i juni 2015 Gott samarbete med underhåll Vi fick igenom vissa förbättringar Fortsatt behov av handbok 1

2 Investering svarar genom Aalto (28/10) att någon handbok gör de (investering) inte, men att Underhåll gärna får göra den Kompetenskrav En handbok måste fram VGU täcker inte in det som projektörer, utförare och beställare behöver veta om vägmarkering SVMF är beredda att i samverkan med TRV och SKL ta fram en handbok För att få effekt krävs att beställarna är med på att införa krav på körkort Arbete På Väg Exempelsamlingen SVMF har tagit över exempelsamlingen med ambitionen att skapa en bas för enhetlig hantering av APV. För att exemplen ska vara i nivå med utvecklingen har en grupp skapats där representanter från såväl bransch som beställare ska göra årlig översyn. Exemplen visar en miniminivå som täcker in gällande krav, men vi påpekar att det som står ikontraktet är det som måste beaktas. Påminner om att entreprenörens arbetsgivaransvar och egna kvalitetskrav kan medföra mer enheter. Certifiering av vägmarkeringsmaterial i Norden, Nordiska provfält i Sverige och Danmark Trond Cato Johansen, Ramböll Materialkvalificering genom provfält Varför behöver vi en certifieringsordning för vägmarkeringsmaterial? Tidigare fanns krav på labtest av material, sedan överfördes detta till funktionskrav på väg, problem med upphandling till lägsta pris vilket leder till dålig lönsamhet i branschen. Nordisk certifiering kan främja sund konkurrens i norden och främja god produktutveckling. Bakgrund Certifiering av material på 1990-talet o Baserat på lab. testning (VTI): t.ex. stämpelintryck, softening point, vidhäftning, tröger slitage etc. o Intyg från VTI krävdes i upphandlingarna Övergång till funktionskontroll på utlagd vägmarkering på 2000-talet o Endast HMS-krav till materialen o Entreprenörerna får i princip lägga vilket material som helst o Filosofi? Resultat? Från 2015: nordisk certifiering av vägmarkeringsmaterial baserat på provfält 2

3 o Syfte: att främja en sund konkurrens i Norden, och att främja en god produktutveckling System för certifiering av vägmarkeringsmaterial Certifieringssystemet baseras på materialprovning, inte systemprovning. Linjeutformning omfattas inte. Baseras på funktionsegenskaper på material utlagda på provfält Funktionsegenskapernas hållbarhet dokumenteras med mätningar och uppföljning av provfälten i 1-2 år. Endast material för längsgående markeringar, inkl. tape och prefab, testas. Tillåtna färger: gul och vit. Inga krav till lab.-testning av materialens fysiska egenskaper före utläggning. Rena materialkrav ställs endast i sammanhang med HMS-krav. EN 1824 används som basis för etablering och uppföljning av provfält Markeringstyper Materialen ska läggas som släta linjer, Typ I Typ II linjer kan läggas om leverantören önskar det (men Typ II ingår inte i certifieringssystemet). Alla material läggs på obehandlat yta. (ingen fräsning) Alla linjer ska i första hand läggas maskinellt, men handskopa kan accepteras om det finns särskilda skäl. Materialen kan läggas i 3 tjocklekar: - 0,4mm vått (färg) - 1,5mm (exempel: sprayplast) (max tjocklek: 2mm) - 3,0mm (exempel: extruderad termoplast) (max 3,5mm) - Prefab och Tape i kommersiellt tillgängliga tjocklekar Tjockleken mäts vid utläggning. Stora avvikelser kan leda till exkludering från provfältet. Provsträckor Provfält I i Sverige på E45 mellan Sunne och Stöpafors i Värmland Utfört i slutet av maj producenter från 10 europeiska länder : Sverige, Norge, Finland, Danmark, Estland, Tyskland, Nederland, Irland, England og Hellas Totalt 81 material utlagda! Utlagda material är i stor grad termoplast, för extruder och spray. I 3

4 tillägg vattenburen färg och 1 kallplast produkt. 51 material är vita och 30 är gula 78% av produkten (63 stk) ska följas i 2 år Stor uppmärksamhet från branschen i hela Europa och från media. Första mätning på provfältet i Sunne Den initiala mätningen på provfältet blev utfört juni Ramböll utförde alla mätningar, bortsätt från friktion VTI övervakade mätningen, och utförde friktionsmätningen med PFT I första mätningen blev endast 8 av 81 material underkända. Ny mätning är utförd i oktober 2015 (ei friktion). Denna mätning är inte del av certifieringssystemet. Mätningen indikerar på att det är fler material som inte klarar kraven. Första mätning för certifiering utförs sommaren 2016 Därefter blir 2-års certifieringen baserat på en mätning sommaren

5 Provfält II i Danmark etablerat i oktober 2015 på Rute 237 mellan Ålsgårde och Hornbæk 12 producenter från 7 länder : o Sverige, Danmark, Tyskland, Nederland, Irland, England og USA Totalt 32 material utlagda, härav 24 för certifiering och 8 för test Utlagda material är termoplast for extruder och spray. I tillägg kallplast, tape och prefab. 31 material är vita och 1 är grönt Alla ska ha 2 års uppföljning Vad kan systemet ge oss? Intensifierad produktutveckling (tillverkare och entreprenörer) Dokumentation av funktionella egenskaper relaterade till slitage egenskaper Möjliggör en mer differentierat anbudsspecifikation Konkurrensen på marknaden kommer att fungera bättre Möjligt för tillverkare och entreprenörer att få bättre pris för bättre produkter men allt förutsätter att.. 5

6 Resultaten måste användas Regelverk uppdateras Bättre kontroll på väg och att ID-testning görs för att säkerställa att man använder det certifierade materialet. Certifikat kommer sedan att utfärdas i förhållande till de funktionsegenskaper som uppnås. Samtliga krav från och med den initiala mätningen måste uppfyllas för att markeringen skall godkännas. Väghållaren ställer sedan krav i upphandlingen. Gemensamt nordiskt regelverk för materialcertifieringen. Funktionsegenskaper som dokumenteras på provfältet Retroreflexion torr, R L d Retroreflexion våt, R L w (endast for Typ II markeringar) Luminanskoefficient Qd (/ Luminansfaktor b) Friktion SRT, alternativt PFT Färgkoordinater x, y dagsljus og reflekterat strålkastarljus (endast gul, NTY) Krav För samtliga parametrar ska kraven tillfredsställas R L torr (vit) 150 mcd R L torr (gul) 100 mcd Qd (vit) 130 mcd [/ b (vit) > 0,40] Qd (gul) 100 mcd [/ b (gul) > 0,30] Friktion, SRT 50 Färgkoordinater x,y enligt EN1436 / NTY enligt ASTM D6628 Alla krav måste vara uppfyllda från och med den initiala mätningen Roller och ansvar: De statliga vägmyndigheterna i Norge, Sverige, Finland och Danmark är överordnat myndighet för certifieringssystemet, och kommer att skriva in kraven i nationella regelverk och anbudsföreskrifter VTI kommer att ha det formella ansvaret för provfälten. VTI övervakar mätningar, analyserar mätdata, och dokumenterar resultaten Ramböll RST utför mätningar, samt ansvarar för administration och kontakt med deltagare 6

7 Kostnader Kostnaderna för provfält och materialcertifiering ska täckas av deltagaravgifter. 1 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning och mätning efter 1 år 2 års uppföljning: SEK per utlagd produkt. Inkluderar etablering, mätning efter utläggning, mätning efter 1 år och mätning efter 2 år Diskussion och frågor Arthur Olin Hur mycket trafik passerar på vägen? Trafikmätning har genomförts men däremot finns ingen mätning på antalet dubbdäcks passager. En uppskattning kan komma att göras. Gunnar Larsson Nytt krav på materialet men hur kommer det att påverkar situationen? I Tyskland finns hårda krav men ändå är funktionen låg eftersom man inte följer upp funktionen på väg. Det är viktigt att kontrollen på väg skärps samt att identifiering av använda material säkerställer att det är det certifierade materialet som används. Björn Skaar menar att certifieringen är en del av flera i det kommande systemet där även kontroll på vägen och identifiering finns med. Vad händer på trafikverket. Jan Erik Lundmark, TRV Mycket utmaningar i branschen, det händer saker inom underhållorganisationen. Ny organisation gäller från 1 januari Organisation/bemanning, har varit mycket fokus på järnväg den senaste tiden vilket gjort att väg kommit lite på undantaget, man kommer nu att jobba med järnvägsystem respektive vägsystem samt en organisation för teknik och miljö. Syftet med förändringen är att öka fokus på systemnivå, vidareutveckla beställarrollen samt tillgänglig organisation med tydlig ansvarsfördelning. Jan-Erik och Lars finns nu i samma centrala del projektledarna finns ute i respektive underhållsdistrikt, medan 7

8 Nord Mikael Lindholm Mitt Marcus Danielsson, Henrik Sundquist Öst/Sthlm Ulf Söderberg Ingvar Arebratt Väst Julia Axelsson Lars Svensson Syd Torbjörn Axelsson Mattias Wigert Nationellt Underhåll Bana och Väg Friktion Man har utarbetat en handlingsplan för friktion. Det finns problem med beläggning och vägmarkering. Man har utarbetet en åtgärdsplan för sommarhalka med larmnummer till kundtjänst för att underhållsentreprenören skall kunna kontaktas. Vad görs för att höja standarden på vägmarkering? Det pågår ett ständigt arbete med att motivera behoven. Tillståndsmätningarna är en viktig del i budget arbetet. Att införa materialkrav är en åtgärd som på sikt förväntas höja standarden. Höjda funktionskrav är också något som ska ge höjd standard. TRV är också med på att ställa kompetenskrav på hela kedjan som hanterar vägmarkering (kom förra året). APV kompetens kan man nu få vid enheterna för förarprov. Id06 kan man också få den vägen. Göran Nilsson påpekar att vi som grund för en kompetenshöjning måste skapa en handbok för vägmarkering. 74 ton 8

9 Nuvarande max belastning är 64 ton och man tittar på att genomföra 74 ton, men detta är inte beslutat ännu. Vad händer i Norge? Bjørn Skaar, Vegdirektoratet SVMF etablering av norsk arbeidsutvalg Leder av det nyoppnevnte norske arbeids- utvalget har tatt initiativ til et møte med Vegdirektoratet som er berammet til 25 november 2015 i Oslo for å drøfte hvordan en konstruktiv dialog mellom myndighet og bransje bør være og hvilken form dette kan ha. Vi har forventninger til en struktur som også skal ivareta Statens vegvesens behov. Håndbøker regelverk Norge N302 Vegoppmerking 2015 Normal Hva er nytt/eller ytterligere formalisert: 1. Breddekrav Saken er endelig besluttet og vegnettet i Norge skal merkes i overenstemmelse med dette. G Nilsson kommentar: Är som i Sverige med den skillnad att i Sverige ligger kantlinjen helt på vägrenen 9

10 2. Nye siktkrav og målemetode: Fartsgrense Minimum sikt (m) for oppmerking av kjørefeltlinje Siktmåling skal nå baseres på at bilfører har sikt mot møtende kjøretøy kjørelys (høyde 0,6 m) og ikke som tidligere mot taket på møtende personbil (1,1 m) G Nilsson kommentar: Denna syn på siktmätning har varit uppe flera gånger i Sverige. Här har vi dock kommit fram till att det är skillnad på siktkrav vid vägprojektering och vid vägmarkering. Om man ska kunna göra mätningen i en riktning måste man ha samma höjd och dessutom mäta i vägmitt. Synd om vi inte ska kunna ha samma metod i både Norge och Sverige. 3. ANNET: Gjennomgang av gyldighet, regelverk administrasjon og vedtaksmyndighet. Forsterket vegoppmerking Nye veger Eksisterende veger Eksempelsamling flere eksempler Oppmerking utenfor vegkryss Oppmerking i vegkryss Eksempelsamling flere eksempler Oppmerking for gående, Oppmerking av sykkelanlegg (sykkelfelt, sykkelveg o.a) Kollektivtrafikk Spesiell oppmerking (fartsdempere, oppmerksomhetssignal, parkering, midlertidig oppmerking m.m.) Symboler, tekst og piler flere løsninger og standarder 10

11 R 310 Del 6 Vegoppmerking Retningslinje (funksjonskrav og tekniske krav) Nordiske prøvefelt for godkjenning av vegoppmerkingsmaterialer Etablert i 2015 Sverige Sunne (Klimasone S, N og SF) Danmark - Helsingør (Klimasone E) Resultat av godt nordisk samarbeid mellom de nordiske vegmyndigheter med nødvendig bistand fra gode konsulenter og god dialog med vegoppmerkings bransjen (bl.a. SVMF) Hvorfor prøvefelt på veg? Noen viktige momenter: 1. Følge opp bransjen ønske om mer fokus på kvalitet og ikke «bare» laveste pris. 2. Tilgang til kunnskap om ulike kvaliteter for å kunne velg/bestille/kontrakts beskrive valgt nivå 3. Eget nordisk initiativ nødvendig på grunn av stillstand i europeisk standardiseringsarbeid. 4. Tidligere erfaringer med laboratorietester førte som kjent ikke frem til tilfredsstillende dokumentasjon/analyseresultater av egenskaper hos vegoppmerkingsmateriale relevant til bruk i vår klimasone 5. Etablert en prøvingsmetode for å undersøke hvor godt et material fungerer som vegmerkemateriale på veg. Forventninger: Det er ennå for tidlig å trekke noen som helst av konklusjoner om resultater og tilhørende kvalitetskrav. Det er prøvefeltene som skal gi mer svar og kunnskap om dette. Blant annet det som vi forventer skal gi mer klarhet i inndeling i ulike klasser (P-klasser) Vi har forventninger til at dette systemet skal danne grunnlaget for spesifikasjoner som skal inngå i våre kontrakter. I SVV sentralt (VD) og i våre regioner er vi pr i dag innstilt på og har et ønske om at dette skal være en del av våre fremtidige nasjonale beskrivelser Håper at SF etter hvert også vil ønske fullverdig deltagelse. 11

12 Formålet med prøvefeltet Se nærmere på hvordan de ulike linjene over tid greier å opprettholde funksjonskravene som er satt til vegoppmerking. Det man ønsker å se nærmere på er bl.a.: Er det formålstjenlig å sette krav til RL våt på gule linjer ved forsterket vegoppmerking eller skal slikt krav utgå Skal det benyttes dråpe, dråpekombi eller plane linjer ved FMO Hva er optimalt materialforbruket ved bruk av dråpe og dråpekombi (kg/m2) utarbeide spesifikasjon Hvordan skal linje se ut mønster/antall dråper pr. m2 Hvilken betydning har avvik i tverrfall på rettstrekning for utforming av sinus fresespor. 12

13 Tilstandsmålinger Tilstandsmålinger som ledd i en nordisk undersøkelse ble for første gang gjennomført i 2014 og rapportert april Alle regionene i Norge deltok med et (statistisk tilfeldig) utvalg og rapporteringen (dokumentasjonen) ble generelt sett godt mottatt. Det er ønskelig å videreføre et opplegg for tilstands- målinger, men det må gjøres en jobb med bedre detaljering av hva en ønsker (sentralt, regionalt og lokalt) å få ut av dette samt mer deltagelse fra alle berørte slik at nytten og oppfølgingen kan bli enda bedre. Andre forhold som «rører» seg - vegoppmerking Ny veileder V324 Vegoppmerking (påbegynt 2015.) Håndbok med lærebokstoff, beste praksis, siktmåling, materialer, maskiner, metoder o.a., Oppmerking i forbindelse med sykkelanlegg en viktig sak for byene -Behov for å utvikle «nye» og bedre metoder helårlig oppmerking Ønske om mer bruk av symboler Forutsetter også «utvikling» Rydde og samle kontraktbeskrivelser Håndbok R310 tekniske krav Kurs og opplæring (alle) Regionale kurs for statlige, fylkeskommunale og kommunale vegholdere, entreprenører (bransjen) samt konsulenter og politi planlegges for gjennomføring i 2016 Prøvefelt for Night Time Yellow (NTY) FV 40 Region sør Sluttrapport foreligger og vil bli distribuert (Rambøll) med det først Vad händer i Sverige? Lars Petersson TRV På fråga om när krav på certifierade material kommer införas svarar Lars: Ambitionen i Sverige är att införa certifieringskrav 2018 Diskussion om krav vid upphandling TRV kommer inte ställa andra krav än lägsta pris. Samma krav på vägmarkering som på beläggning, man har inget krav på bankgaranti längre för at det kostar pengar att administrera och genomföra, Kraven begränsas till att man inte har skatteskulder, Man har ingen tro på att det finns garanti för att projektet genomförs om man utgår från balansräkning, jmf VW där baslansräkningen markant förändras under en natt. Samma strategi i hela trafikverket. 13

14 mkr För att ställa krav på mjuka parametrar krävs att man hittar objektiva saker som kan ligga till grund för detta men det är svårt att hitta objektiva parametrar. Marknadsandelar Underhåll 2015 Årlig kontraktssumma 2015 Totalt ca 200 milj SEK EKC 20% Svevia 26% Trafikmarkering 4% Cleanosol 41% Nordic Road Marking 9% Utfall Underhåll

15 Utförda volymer 2015 Underhåll Totalt ca 246 mkr Utförande entreprenad % Total entreprenad 97 39% Totalt Vägmarkering nyläggning/komplettering Nyläggning 35% Komplettering 65% 15

16 kbm mkr Utfall per region Nord Mitt Öst Sthlm Väst Syd Utförandeentreprenad Totalentreprenad Utförandeentreprenad Färg Nord Mitt Öst Sthlm Väst Syd Mobil funktionskontroll 2015 Beställarens kontroll Garantikontroll Leveranskontroll Funktionskontroll Totalentreprenader Mätningar utförda enligt Metodbeskrivning TDOK 2013:0461. Mätningar utförda efter färdigställandetider enligt resp. kontrakt. 16

17 Garantikontroll 17 objekt 257 km 5 29% 12 71% Godkänt Underkänt Leveranskontroll 8 objekt 73 km 7 87% 1 13% Godkänt Underkänt 17

18 Funktionskontroll Totalentreprenader 59 objekt 951 km 13 22% 46 78% Godkänt Underkänt Vad har det fått för konsekvenser? 1. Åtgärda underkända sträckor. 2. Reglering enligt kontrakt. Upphandling grupper(län/distrikt) 2 st utförandeentreprenader 3 st totalentreprenader Total kalkylerad anbudssumma 270 mkr Ambitionen är att besked om utfall skall komma innan nästa upphandling skall lämnas in. Revidering av tekniska kraven Utförandeentreprenad Ansluter till Anläggnings AMA13, med Teknisk Beskrivning Ersätts via Mängdförteckning. Totalentreprenad 18

19 Krav i funktionsbeskrivning Ersätts via betalplan. Revidering av tekniska kraven Funktionskrav Retroreflektion Rl Luminanskoefficient Friktion Torr Våt Qd SFT(PFT) Längsgående Tvärg och övriga Längsgående Tvärg och övriga Alla Längs och övriga Tvärgående Funktionsklass enl. EN1436 R3 R2 RW2* RW0 Q3 S2 S3 Funktionskrav (0,55) 55(0,58) * Retroreflexionskravet för våt markering gäller: för mittlinje på väg med ÅDT 4000 för kantlinje på väg med ÅDT 2000 ej för körfältslinjer ej för vägmarkeringar på väg med hastighetsbegränsning 60 km/tim eller lägre ej för sträckor med sammanhängande vägbelysning på mer än 2 km Utförandekrav Enligt AMA13: Längsgående vägmarkeringar ska ha 100 procent vit yta sett rakt uppifrån undantaget heldragna våtsynbara kantlinjer som ska ha minst 60 procent yta jämnt fördelat vit. Tillägg i Teknisk Beskrivning(TB): Vägmarkeringar skall utföras så att givna dimensioner och innebörd tydligt framgår ur trafikantens perspektiv. Vägmarkeringar ska utföras så att så att de ej alstrar störande buller vid överfart. Vägmarkeringar med standard N ska utföras släta. Kommentarer: Störande buller ett diffust krav. TRV: Ska man införa en ny typ av markering ska man värdera hur detta påverkar buller, och gärna ha en dialog med beställaren, 19

20 Begränsning av miljöstörande utsläpp Grundkrav gäller för år 2016 Tunga tvåvägsfordon järnväg och TMA fordon ska uppfylla Euro III. Senare Euro-krav är också tillåtna. Övriga tunga fordon ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också tillåtna. Skärpta krav vilka gäller fr.o.m. år 2017 Tunga tvåvägsfordon järnväg ska uppfylla Euro IV. Senare Euro-krav är också tillåtna.övriga tunga fordon ska uppfylla Euro V. Senare Euro-krav är också tillåtna. Vad händer i Sverige? Regelverk/projekt Lars Petersson, TRV Provfält för profilerade markeringar Syfte: Undersöka hållbarhet/funktion hos olika typer av profilerade markeringar Metod: Provfält på rv 35 utanför Linköping Tidsperiod: Utläggning i maj 2013 Mätningar 2013, 2014(x2) och 2015 Kommentarer Inga stora skillnader i funktion mellan olika typer av profilerade markeringar Den rillade markeringen tenderar att ha något bättre våtfunktion är övriga markeringar, men samtliga markeringstyper har förhållandevis låga våtvärden efter 1 och 2 år 20

21 Heldragen vs. intermittent kantlinje Undersökning av hastighet, synbarhet och hållbarhet hos heldragna kantlinjer kontra intermittenta linjer Provsträcka på rv 55 mellan Malmköping och Strängnäs Startade 2011 VTI rapport 809, 2014 Resultaten visar att kantlinjens utformning inte påverkade reshastigheten, varken i dagsljus eller i mörker. Pre-view-time, det vill säga synbarhetsavståndet uttryckt i sekunder givet observatörens hastighet, var signifikant högre för heldragen än för intermittent kantlinje. Under de två år som mätningar gjordes av kantlinjernas funktion kunde ingen skillnad i hållbarhet påvisas mellan de två linjetyperna. Heldragen vs. intermittent kantlinje Hållbarhet Syfte: Undersöka om det finns någon skillnad i hållbarhet/funktion mellan intermittent och heldragen kantlinje Metod: Provsträckor på rv 55, söder om Strängnäs Tidsperiod: Provsträckor Utläggning hösten 2011 Mätningar augusti 2012, 2013, 2014, cm breda plana kantlinjer 2 km långa provsträckor 6 mätplatser/sträcka, 3 mätpunkter/kantlinje Slutsatser Ingen skillnad i hållbarhet/funktion över tid mellan heldragen och intermittent kantlinje Retroreflexionen, Rl har försämrats över tid för båda typerna, framförallt under det tredje året Luminanskoefficient, Qd har inte förändrats under de fyra år mätningar har gjorts Utveckling av modeller för mobil mätning (pågår) NordFou-projekt för vidareutveckling av modell för predicering av retroreflektion i vått tillstånd. Utveckling av modell för mätning av friktion 21

22 Utveckling av modell för mätning av tjocklek och geometri/slitage Mobil mätning av plana vägmarkeringar med stora glaspärlor (Förslag 2016) System för funktionsstyrt underhåll av vägmarkering Planering av åtgärder baserade på mobil mätning Projektet startade 2012 Tester i fält 2014 Pilotprojekt 2015 Trafikverkets inköpsorganisation Stephan Lundström,TRV Eran bransch är förhållandevis (ca 200Msek/år) liten men dock oerhört viktig del av denna kaka! Utan vägmarkering skulle trafiksäkerheten vara avsevärt mkt sämre! Inköp o logistik som organisation högsta chef är Katarina Noren och henne hittar ni i Borlänge. 6st (öst/sthlm 2) avdelningar för entreprenad och konsultupphandlingar spridda på följande orter i landet: Totalt sett är vi ca 100 inköpare som hanterar entreprenad och konsultupphandlingar. Utöver dessa avdelningar har vi en avdelning för materialservice som har hand om allt material som ska ut till våra järnvägsentreprenörer. Inköpsutveckling som har hand om större strategiska frågor och utvecklingsprojekt samt varor och tjänster som köper in allt från ITtjänster till ramavtal för hotell och konferenstjänster tex. Hela IL är idag totalt ca 230 pers! Utöver operativt arbete med upphandling jobbar vi även med många tvärfunktionella kategoriteam och leverantörsteam. Exempelvis det kategoriteam för vägmarkering och beläggning som jag själv är med i och som är en stor del i att jag är med här idag. I dessa team möts vi från olika delar av verksamheten för att utveckla strategier för den specifika kategorin. Vi arbetar med att ständigt förbättra kommande upphandlingar, tidplaner, kravställning, tekniska krav mm. I vårat team ingår förutom jag och min kollega Jimmie Östling, Jan-Erik Lundmark, Lars Petersson vägsystem och projektledare från verksamheten. Index för vägmarkering TRV använder både generell reglering med KPI-KS 60% och specifik reglering för vägmarkeringsmaterial 40 % Dvs de bitar som branschen inte kontrollerar får de full kompensation för genom den specifika regleringen. Nuvarande modell speglar verkligheten den allmäna prisutvecklingen och den ska gälla för samtliga branscher, inte bara vägmarkering. 22

23 TRV ska som offentlig myndighet inte ta höjd för löneutveckling vilket vägmarkeringsindex gör (246) Göran Nilssons kommentar: Vi kommer inte att nöja oss med detta utan kommer återkomma i frågan. Vi har ett index som vi betalar SCB för och som speglar just vår bransch. Kommer vår bransch bli tvingade anställa långtidsarbetslösa? Regeringsbeslut att Trafikverket ska gå i bräschen för sysselsättningskrav. Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att vid offentlig upphandling arbeta för ökad sysselsättning för personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden och därmed bidra till en minskad arbetslöshet. Alla föreslagna förändringar ska konsekvensbeskrivas. Leveransen sker 15 november Sysselsättningskrav förslag från utredning 1 person/kontrakt per 50 MSEK i entreprenader 1 person/kontrakt per 15MSEK i konsultkontrakt Respektive VO blir ansvarig för att utse lämpliga projekt Detta kommer att bli aktuellt! Frågan är bara i vilken omfattning? Projektgruppen på Trafikverket kommer att arbeta vidare med kravställning och upplägg kring detta för att det ska kunna sjösättas under VGU, ny version från Lars Petersson, TRV (Punkten hanns inte med på mötet, här utdrag ur Lars P :s presentation kompletterad av Göran N) Ny version Krav :086 - Råd :087 - Begrepp och grundvärden :090 - Vägmärken del 1 och del :

24 Förändringar i VGU 2015, vägmarkering Motortrafikled finns kvar på vissa ställen och jämställs här med motorväg och fyrfältsväg. Eftersom det varit en lucka i regelverket tidigare, så tas det med här. Annars behandlas det under mötesfri väg som kan vara både landsväg och motortrafikled. Vi markerar alla motorvägar på samma sätt oavsett hastighet. Det blir betydligt lättare att inte särskilja de få statsmotorvägar som har lägre hastighet. Mötesfri väg, inre kantlinje mot mitträcket görs H(0,30) för att passa fräsningen. För att minska antalet räckespåkörningar använder man en fräsningsbredd på 0,30 meter och då är det praktiskt att låta markeringen täcka hela fräsningen. Tvåfältsvägar ändring av körfältslinje I(0,20) vid av- och påfart med hastighet < 80 km/h. Vid hastighet 80 km/h görs körfältslinjen I (0,30). Om en tvåfältsväg har en tillåten hastighet på 80 km/tim eller högre görs kantlinjen 0,15 meter bred, annars 0,10 meter. M1 ändrat till körbanans bredd istället för vägbanans bredd. (Transportstyrelsen) 3+3 markeras vid 50 km/tim eller lägre hastighet. Markeringen utförs både i tätort och på landsbygd på statliga vägar. På tvåfältsvägar markeras mittlinje. Det gäller om körbanan är 5,5 meter. (G N kommentar: Det står fel i dokumentet om ändringar, här är det rättat) M2 belagda vägar utanför tättbebyggt område och vägar för genomfartstrafik inom tättbebyggt område markeras med kantlinje, undantag vid cykelfält. (G N Kommentar: alltså ska kantlinje markeras även när det finns kantsten) Kantlinje placeras på vägrenen som ska vara minst 0,25 meter M3 körbanans bredd istället för vägbanan. M8 Heldragna linjer ska utföras dubbla i 100 meter före avfart på motorväg och vid liknande avfarter på andra vägar. En heldragen gul linje kan utföras 0,2 meter bred vid arbete på väg. Figur Vid avfart på motorväg ska rampens kantlinje gå parallellt med motorvägens kantlinje i 100 meter före avfartsvisaren. Vid samma typ av avfart på mötesfri väg, eller annan väg ska samma princip tillämpas. 24

25 (G N kommentar: det är viktigt att huvudvägens kantlinje inte går över till att bli rampens kantlinje) M9 hastigheter ändras till 60 km/tim M15 övergångsställe tas kravet på viss hastighet bort M16 ändras till cykelpassage och cykelöverfart M17 farthinder utmärks om hastigheten är över 30 km/tim. I zoner med begränsad hastighet 30 km/tim behöver inte farthinder utmärkas speciellt. M20 storlek på pilar ändras till under 60 km/tim normalstorlek annars överstorlek Nytt avsnitt om räfflor med tydligare krav på typ av räffla samt placering av dessa beroende på vägtyp. Lever TRV upp till kraven? - Nya versionen införs i nya kontrakt - Väsentliga förändringar förhandlas in i befintliga kontrakt. Kommentar G N: Vi är glada att vi genom ett gott samarbete med underhåll kunnat påverka VGU till det bättre. Men delen om vägmarkering lever inte upp till behovet att vara en grund för kompetensutveckling. Det är framförallt tätortslösningar som saknas och bilagorna med ritningar är i behov av revidering. En handbok bör kunna ge oss det vi saknar. Utbildning i vägmarkering Glenn Lundmark, Asfaltsskolan Asfaltskolans Utbildningsråd Statliga beställare Sveriges Kommuner och Landsting Entreprenörer Konsulter Materialleverantörer Maskinleverantörer Transportörer Ledamöter: Anders Ficks, SVEVIA Helene Odelius, Nynas Per Centrell, Ramböll 25 Mansour Ahadi, NCC Roads Michael Langfjell, PEAB Asfalt Torbjörn Jacobson, Trafikverket

26 Glenn Lundmark, Asfaltskolan Patrik Molander, Sandahls Grus och Asfalt Lena Strand, Sv Kommuner och Landsting Jan-Erik Lundmark, Trafikverket Frank Stenstrand, Dynapac Johan Granlund, WSP Sju kurser har genomförts under , en planeras 5-6 april 2016 Deltagare hittills: Entreprenörer 16 Statliga beställare 18 Kommuner 42 Konsulter 18 Summa 94 Kursens mål Ha kännedom Trafikverkets roll och vägmarkeringars syften och krav kopplat till trafikmiljön. Ha kännedom om olika roller och funktioner (beställare, konsulter och utförare). Ha kunskap om vilka regelverk som styr verksamheten och hur man tillämpar dem. Ha kännedom om materials funktion och teknikutveckling som sker. Ha kännedom och grundläggande förutsättningar vid utförandet av vägmarkringsarbeten. Ha förmåga att kunna tolka och konstruera enklare ritningar. Ha kännedom om metoder och utrustning för att mäta och kontrollera funktionen på vägmarkering. Vad ska till för att höja intresset för kurserna? SVMF anser att det behövs en mer omfattande grunddokumentation än vad VGU bidrar med. Vi kallar det för en handbok som täcker in både statliga och kommunala vägar. Den ska visa hur man markerar. Vi är beredda att bidra tillsammans med TRV, SKL och Asfaltskolan. Målet är att utbildning ska vara en del i de kompetenskrav som förhoppningsvis ska komma att ställas i framtiden i arbetet med att höja kompetensen inom vägmarkering. Kompetenskravet ska gälla för beställare, projektörer, utförare och kontrollanter. 26

27 Att mäta Night time yellow Gunnar Str m, Norskilt Norge använder sig sedan länge av gul kulör på mittlinje. Tidigare var förhållandet att markeringarna bara var gula i dagsljus. I mörker blev de mer gråa. Så småningom har man lärt sig att göra markeringar som är gula även i reflekterat ljus, Night time yellow. Krav på detta gäller numera i Norge och då har det uppstått ett behov av att kunna mäta detta. På marknaden finn några instrument som klarar detta. Gunnar visade på ett från Road Vista i USA. Från Älvstrand till Älvstad Att skapa förändring Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB Göteborg Från Älvstrand till Älvstad Att skapa förändring 13 november 2015 Johan Ekman, Älvstranden Utveckling AB 27

28 Johan visade med ett fascinerande föredrag på hur man har påverkat attityder till att bli positiva i den förändring som skett och som pågår av Göteborg. Ibland räcker det att byta ut men till och. Världen kan upplevas på olika sätt se på bilden Tillståndsmätningarna 2015 Berne Nielsen & Christian Nilsson, Ramböll 28

29 Generellt nedåtgående trend för funktionen i hela landet jmf med mätning 2014, Man kan inte konkludera om detta beror på produktkvalitet eller på bristande underhåll från väghållarens sida, det görs ingen notering vid mätning om detta, vilket försvårar analysen gällande orsak och vilka åtgärder som skall genomföras km behöver åtgärdas för att uppfylla krav nivån. Trafikverkets kommentar till tillståndsmätning: Man kommer att fortsätt och utöka mätningarna, detta för att synliggöra underhållsskuld och kunna få medel till att åtgärda problemet. Tillståndsmätningarna är en viktig del för att kunna påvisa behov och resultat. 29

30 Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar. Redogörelse för status. Håvard Lepperød, Erik Bakken, Trysil Maskin Trafficprinter har vært utleid til EKC, Svevia og Cleanosol i 2015 Totalt utlagt ca 2600 symboler i Sverige i 2015 Totalt symboler siden 2012 Personell er meget godt fornøyd med sikkerheten Meget gode retro målinger Maskinen fungerer godt etter 4 års produksjon og har gitt oss et meget godt erfaringsgrunnlag for å bygge et velfungerende og komplett produkt for maskinell håndlegging. Endringer for neste Trafficprinter Skal bygges på et mindre / kortere chassis Ny utforming på printerenheten slik at totale print-bredde blir 2,5 meter. Dette vil gjøre det mulig å skrive ut 3 staver i ett gangfelt. Ny design på deler av printeren for å bedre driftssikkerheten og resultatet på symboler. Mulighet for å side forskyve printer enheten til begge sider Road Recognition System (RRS) Automatisk gjenkjenning / posisjonering av symboler Forprosjekt med test av konseptet gjennomført 30

31 Sten Lundgren, LunoMark AB Företaget har fortsatt med utvecklingen av den 80 cm breda läggningsenheten och gjort test med den monterad på en stor bil. Man har utvecklat en släpvagn som kan styras i sidled. Man kan montera utrustningen på ett vanligt markeringsfordon. Man kan börja med 1-2 skopor och sedan utvidga med fler vid behov. Fordonet kan göra både symboler och vanliga linjer Har hög appliceringshastighet och bra upplösning 31

32 Släpvagn för applicering Jörgen Svensson, RME, Klas Rosendahl, SSEQ Driftresultat säsongen 2015 Cleanosol Erfarenheter Skåne (öst+väst) I snitt symboler per dag. Enkel att lära Bra användargränssnitt Ingen extra TMA-bil behövs 32

33 Material termoplast Goda resultat med material från 2 leverantörer Standardmaterial Situationen 2016 Automatisk läggning av tvärgående vägmarkeringar och symboler Skallkrav i upphandlingarna Skyddsklassade vägar 16 regioner (2016) => ton måste läggas maskinellt Fördelar med robotarm Symbolen läggs ut korrekt oberoende av fordonets position Såväl nyläggning som reparation enl regelverk Mångsidig => Hög beläggningsgrad Ökad lönsamhet 35% billigare Få kritiska komponenter Lätt att lära sig Enkel att använda Stor flexibilitet på såväl bredd som längd av symboler God vidhäftning Såväl uppmätning som utläggning sker från förarhytten - ingen personal på vägen! Tidigare väntade branschen på oss. Nu väntar vi på branschen! 33

34 Entreprenörernas bild av läget, Michael Svantesson, Cleanosol AB, Magnus Fredrikssson, Svevia AB, Peter Nilsson, EKC AB Bakgrund 2008 TRV startar projekt för att förbättra arbetsmiljön för handläggare genom maskinteknik TRV tilldelar SVMF uppdraget att göra en omvärldsanalys av vilka maskinella lösningar som finns för handläggare inga lösningar finns - SVMF ombeds bilda en referensgrp för projektet - Tre maskinbyggare tilldelas medel för att göra förstudie av maskinell lösning för HL. Förslag lämnas till ref.grp 2010 Arb grp visar genom analys på stora besparingar pga av de nya HL fordonen, Priset för ett fordon bedöms till 2,5 MSEK, behovet i norden 34 st som ersätter de 137 HL fordon som finns fr Stor besparing TMA, Utsättning, personal Projektet avrapporterar. 3 maskinbyggare har lösning klar för leverans hösten 2012 (RME/SSE, L&N, TM), stora kapacitetsförbättringar, och lägre kostnader TM maskin är i produktion fr med texter och symboler TM:s maskin producerar sedan 2012 med vissa typer av handläggnings markeringar, tankar om utveckling finns. RME/SSEQ avser ha en maskin klar våren 2013, tester återstår vilket görs L & N maskin kan göras klar för produktion fr om beställning görs, tester pågår TRV aviserar i upphandlingen X-län att från 2015 skall all tvärgående vägmarkering på skyddsklassade vägnätet utföras maskinellt från fordonshytt TRV aviserar att maskinell utläggning av Tv. Mark. Gäller Region Mitt övriga landet tas beslut om under april. 34

35 Beslut från TRV I nytecknade avtal med kontraktsstart fr.o.m kommer TRV, att ställa krav på att vid utförande av tvärgående och övriga vägmarkeringar på det skyddsklassade vägnätet samt TEN-T vägnätet får ingen oskyddad personal vistas på vägen. Status MB - TM arbetar med positionering för att kunna lösa övriga HL markeringar. L & N utveckling pågår. SSEQ/RME Utveckling och tester pågår SVMF och TRV möte, Branschens största entreprenörer påpekar efter tester av befintliga maskiner att ingen maskinbyggare har en fungerande maskin som kan utföra HL enligt TRV:s krav. TRV uppger att de har klartecken från maskinbyggarna och att kraven ligger fast. TRV Krav fr 2015 Krav i nya kontrakt Totalentreprenad Utförandeentreprenad Vid utförande av tvärgående och övriga vägmarkeringar på det skyddsklassade vägnätet samt TEN-T vägnätet, ska utsättning för och utläggning av termoplastisk massa utföras maskinellt från säker hytt. Arbetet får inte utföras av oskyddad personal som vistas på vägen. Status Idag Samtliga på marknaden existerande maskinlösningar har använts i produktion under Ingen av de maskiner som finns på marknaden idag kan utföra det som TRV kräver. Maskinbyggarna anser att de kan färdigställa maskiner som klarar TRV:s krav om man får beställning som finansierar utvecklingen EKC SVEVIA CLEANOSOL Positiva till en utveckling där arbetsmiljön förbättras och att maskinell utveckling bidrar till detta. Krav på maskinbyggarna för beställning Klara TRV:s krav 35

36 Kapacitet högre än HL-lag Ekonomiskt hållbart MB garanterar funktion och kapacitet samt står den ekonomiska risken om det ej uppfylls Behov av uppföljande möte med maskinbyggare, entreprenörer och Trafikverk för att diskutera de frågor kring maskinerna som inte är lösta. Trafikverket betonar att kraven finns i de upphandlingar som vi tidigare diskuterat. Datum för nästa höstmöte november 2016 Vid pennan Magnus Wallgren & Göran Nilsson 36