SAMRÅDSUNDERLAG Väg 2551, gång- och cykelväg, delen Vara-Arentorp

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Väg 2551, gång- och cykelväg, delen Vara-Arentorp Vara kommun, Västra Götalands län Vägplan Projektnummer: nersborgsviken lleberg Vänersnäs Dättern Sal Ås Såtenäs Karaby Särestad Friel Såtenäs villastad Tun Täng Håle 44 Lavad Häggesled Slädene Gillstad Mellby 187 Lovene Järpås Trässberg Kållands-Åsaka Hovby Norra Härene Härjevad Saleby Vinninga Lindärva Sä Hasslösa Skallmeja Synnerby unneberg Flo Norra Björke Salstad Trökörna Främmestad 186 Tengene Grästorp Sparlösa Flakeberg Längnum Malma 47 Hyringa Arentorp Helås Vara Naum Uvered Stora Levene Håkantorp Long Ryda Skarstad Önum Emtunga Hällum Jung Fyrunga Tråvad Kvänum Edsvära E20 Vinkö Öttum Norra Vånga a Aspås 190 Gräfsnäs Anten Sollebrunn Långared Lo Gendalen 190 Stora Mellby Magra Bäreberg Nossebro 42 Bergstena Kyrkås Fåglum Vårgårda Tumleberg Essunga stn Essunga 186 Jonstund Södra Härene Barne- Åsaka Bråttensby E20 Lekåsa Eling Eggvena 181 Bitterna Fölene Remmene Vedum 183 Södra Lundby Fåglavik Herrljunga Hudene Längjum Larv Källunga 47 Trävattna 181 Hällestad Mjäldung

2 Dokumenttitel: Väg 2551, gång- och cykelväg, delen Vara-Arentorp Status: Samrådsunderlag Skapat av: Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Rapport Dokument-ID: - Ärendenummer: TRV 2013/50523 Projektnummer: Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Emelie Josefsson Uppdragsansvarig: Per Åkesson Tryck: Majornas Grafiska Fotograf: Ramböll, om inget annat anges Distributör: Trafikverket, Göteborg, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet Planläggningsprocessen Bakgrund och funktionsanalys Åtgärdsvalsstudie Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet 14 3 Avgränsningar Förutsättningar Markanvändning Intressen och aspekter Miljöbelastning 23 5 Effekter och deras tänkbara betydelse Miljökonsekvenser utifrån gällande lagstiftning och normer Förändringar i miljökvalitet Övriga konsekvenser 27 6 Fortsatt arbete Planläggning Viktiga frågeställningar 29 7 Källor

4 4

5 1 Sammanfattning Trafikverket har beslutat att utreda förutsättningarna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 2551 mellan Vara och Arentorp. Sträckan är cirka fyra kilometer lång och saknar i dagsläget en gång- och cykelväg. Behovet av en gång- och cykelväg är stort då vägen är smal och saknar bred vägren för oskyddade trafikanter att röra sig längs. Trafiksituationen längs vägen blir därför osäker för alla trafikantgrupper. Väg 2551 är den huvudsakliga förbindelsen mellan Vara och Arentorp. För boende i och omkring Arentorp är merparten av all samhällsservice och andra viktiga målpunkter lokaliserade i Vara, vilket ger ett stort behov av att kunna förflytta sig mellan samhällena på ett trafiksäkert sätt. Detta gäller både vuxna som pendlar mellan bostad och arbete till/från Vara eller kommunens andra tätorter via Vara resecentrum eller E20, samt barn och ungdomar på väg till/från skola och fritidsaktiviteter. Vägstandarden medför en god framkomlighet med dagens trafikflöden. Vägens hastighetsbegränsning, det flacka landskapet och avsaknaden av en gångoch cykelväg bidrar dock till en låg tillgänglighet och trafiksäkerhet, samt att trafikmiljön upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter. Ingen kollektivtrafikhållplats i utredningsområdet är tillgänglighetsanpassad och nås inte heller via trafiksäkra passager över vägen. Sammantaget främjar detta inte ett ökat resande med kollektivtrafik, cykel och gång, vilket i förlängningen missgynnar ett hållbart resande. Därtill uteblir de miljö- och hälsovinster som en ökad gång- och cykeltrafik bidrar till. En gång- och cykelväg längs väg 2551 bedöms uppfylla projektmålen om en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, förbättrade möjligheter att gå och cykla, fler anslutningar till kollektivtrafiken samt en minskad negativ miljö- och klimatpåverkan genom att främja hållbart resande. Projektet bedöms uppfylla de allmänna hänsynsreglerna och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, samt medverka till uppfyllandet av de nationella miljömålen begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Projektet bedöms inte motverka uppfyllandet av de övriga nationella miljömål som berörs eller efterföljandet av de miljökvalitetsnormer som är relevanta för projektet. Sammantaget bedöms en samlokalisering av gång- och cykelvägen med väg 2551 endast ge marginell påverkan på naturmiljön och landskapsbilden. En sammanvägning av konsekvenserna visar tydligt på att en gång- och cykelväg medför övervägande positiva effekter för närområdet. 5

6 6

7 2 Beskrivning av projektet Trafikverket driver tillsammans med Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland projektet 10 mil gång- och cykelväg i Västra Götaland. Syftet är att genom att bygga ut gång- och cykelvägnätet och förbättra anslutningarna till kollektivtrafiken öka möjligheterna att pendla till skola och arbete. De nya gångoch cykelvägarna kommer att innebära en förbättrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Trafikverket har beslutat att utreda förutsättningarna att anlägga en gång- och cykelväg längs väg 2551 mellan Vara och Arentorp. Sträckan är cirka fyra kilometer lång och saknar i dagsläget en gång- och cykelväg. Behovet av en gång- och cykelväg är stort då vägen är smal och saknar bred vägren för oskyddade trafikanter att röra sig längs. Trafiksituationen längs vägen blir därför osäker för alla trafikantgrupper. Figur 2.1. Orienteringskarta. Sal Ås Håle Slädene Järpås Härjevad Saleby Skallmeja Synnerby Flo Norra Björke Salstad Trökörna Främmestad 186 Tengene Grästorp Sparlösa Flakeberg Längnum Malma 47 Hyringa Arentorp Vara Stora Levene Håkantorp Long Ryda Skarstad Helås Naum Uvered Önum Emtunga Jung Hällum Fyrunga Tråvad Kvänum Edsvära E20 Vinköl Öttum Norra Vånga Bäreberg Nossebro Tumleberg Essunga stn Längjum 47 Sollebrunn 42 Gendalen 190 Stora Mellby Magra Kyrkås Fåglum Essunga 186 Jonstund Barne- Åsaka E20 Eling Lekåsa Bitterna Vedum Södra Lundby Fåglavik Larv Trävattna 181 Hällestad 7

8 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning av vägbyggande följer en process där både infrastrukturbyggare och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Trafikverkets planeringsprocess regleras i väglagen (VL 1971:948) och syftar till att förfarandet vid byggande av transportinfrastruktur ska få en god anknytning till övrig samhällsplanering och gällande miljölagstiftning. Processen innebär att planläggningen av vägar förankras i bland annat kommunernas planering och att de som berörs i olika skeden får goda möjligheter till insyn samt ges möjlighet att framföra synpunkter. Under planläggningsprocessen analyseras och beskrivs väganläggningens lokalisering och utformning alltmer detaljerat i en vägplan. Slutligen läggs lokaliseringen och detaljutformningen fast. Vägplanen har olika status beroende på var i processen planläggningen befinner sig. Ett samrådsunderlag är det första steget i arbetet med vägplanen och utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samrådsunderlaget syftar till att ge en bild av projektets utmärkande egenskaper och omfattning, miljön i det område där projektet är lokaliserat och som kan komma att påverkas, samt tänkbara konsekvenser av projektet. Ett första samrådsmöte med länsstyrelsen genomfördes den 26 mars 2013 och arbetet med samrådsunderlaget inleddes sedan under hösten. Ett samråd med särskilt berörda parter genomfördes den 11 december. Inför länsstyrelsens beslut om åtgärden innebär betydande miljöpåverkan planeras att samrådsunderlaget ska hållas tillgängligt för särskilt berörda under februari år 2014 samt lämnas för yttrande till Vara Figur 2.2. Planeringsprocessen. VÄGLAGEN (1971:948) VÄGPLAN/ JÄRNVÄGSPLAN Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling BYGGHANDLING MILJÖBALKEN PLAN- & BYGGLAGEN (2010:900) ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN (Områdesbestämmelser) BYGGLOVSHANDLING BYGGHANDLING INTRESSE- ASPEKTER Enskilda intressen väger tungt Allmänna intressen väger tungt 8

9 kommun, Länsstyrelsen i Västra Götaland och kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland. Målsättningen är att en ansökan om beslut gällande betydande miljöpåverkan därefter ska skickas in i mars. Under förutsättning att betydande miljöpåverkan inte föreligger betraktas därefter vägplan - status samrådsunderlag - att vara genomförd och klar. Arbetet med vägplanen - status samrådshandling - påbörjas troligen under våren år Om länsstyrelsen finner att åtgärden innebär betydande miljöpåverkan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram i detta skede. Ett offentligt samrådsmöte är också planerat att hållas under våren. Annonsering till detta möte kommer att ske i god tid innan mötet så att de som är intresserade har möjlighet att närvara. Vägplanen - status granskningshandling - planeras att kungöras under vår/sommar år 2014 och då ska vägplanen finnas tillgänglig för granskning för allmänheten. Därefter utarbetas en vägplan - status fastställelsehandling. Denna skickas till Trafikverkets planprövningsenhet för fastställelse, så att det i mars år 2015 kan finnas en fastställd vägplan för aktuell gång- och cykelväg. Efter en fastställd vägplan utarbetas sedan en bygghandling, varpå byggstart planeras till hösten år Bakgrund och funktionsanalys Arentorp är ett mindre samhälle beläget cirka fem kilometer sydväst om kommunens centralort Vara. Omgivningarna i och omkring utredningsområdet utgörs av ett flackt landskap där ett aktivt jordbruk bedrivs. Det korta avståndet mellan Arentorp och Vara placerar samhällena på ett nära och komfortabelt cykelavstånd från varandra och det flacka landskapet ger goda förutsättningar för cykeltrafik. Väg 2551 är den huvudsakliga förbindelsen mellan Arentorp och Vara. För boende i och omkring Arentorp är samhällsservice och andra viktiga målpunkter lokaliserade i Vara, vilket ger ett stort behov av att kunna förflytta sig mellan samhällena på ett trafiksäkert sätt. Detta gäller både vuxna som pendlar mellan bostad och arbete till/från Vara eller kommunens andra tätorter via Vara resecentrum, samt barn och ungdomar på väg till/från skola och fritidsaktiviteter. Alla barn i förskole- till mellanstadieålder går i dagsläget i skolan i Arentorp, medan samtliga högstadie- och gymnasieelever går i skolan i Vara eller Lidköping och åker skolskjuts till/från skolan längs väg Sammantaget fyller väg 2551 därför en viktig funktion som huvudväg för resor till/från Vara. För boende i Arentorp fungerar vägen även som viktig förbindelse till E20 och de tätorter som ligger längs med europavägen. Vägen är smal men har låga trafikflöden vilket medför att den nuvarande vägstandarden ändå innebär relativt god framkomlighet. Den skyltade hastigheten, 70 km/h, bidrar till en god tillgänglighet för personbilar, tung trafik och kollektivtrafik. Huvudproblematiken längs vägen är att gång- och cykeltrafikanter hänvisas till att 9

10 förflytta sig i blandtrafik, då vägen saknar en separat gång- och cykelväg eller breda vägrenar. Vägens skyltade hastighet, det flacka landskapet och avsaknaden av en gång- och cykelväg bidrar till en låg tillgänglighet och trafiksäkerhet och att trafikmiljön upplevs som otrygg för oskyddade trafikanter, i synnerhet för barn och ungdomar. Ingen kollektivtrafikhållplats i utredningsområdet är tillgänglighetsanpassad och nås inte heller via trafiksäkra passager över vägen. Sammantaget främjas inte ett ökat resande med kollektivtrafik, cykel och gång, vilket i förlängningen missgynnar ett hållbart resande. Därtill uteblir de miljö- och hälsovinster som en ökad gång- och cykeltrafik bidrar till, om den samtidigt leder till att resandeandelen för biltrafiken minskar. 2.3 Åtgärdsvalsstudie I arbetet med att ta fram åtgärder för att komma tillrätta med problem i transportsystemet arbetar Trafikverket utifrån fyrstegsprincipen. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och tidigt ta fram ett antal olika åtgärdsalternativ innan planeringen fortsätter (se figur 2.4.). Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begrän- Figur 2.3. Målpunkter iivästra delen av utredningsområdet. Kedum Östergården Skälltorp Vara Kasebergsvägen Kaseberg Metallindustri Björkebacken Församlingshem Arentorp Församlingshem Arentorp S Kedums kyrka Arentorp Vägen Trädgårdstorp Altorp Södra Kedums kyrka Skattegården Stommen Rydsten Brotorp Teckenförklaring Utredningsområde Altorp Kedumsgården Betongindustri Arentorp skola Ribbingstorp m Arentorp förskola 10

11 sade ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser investeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. Den nya planläggningsprocessen som trädde i kraft 1 januari 2013 innebär att en åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen ska föregå vägplanen. Detta projekt initierades innan den nya lagstiftningen trädde i kraft, varför genomförandet av en åtgärdsvalsstudie inte har föregått samrådsunderlaget. I korthet gäller dock att sträckan mellan Vara och Arentorp saknar en gång- och cykelväg, vilket skapar problem ur trafiksäkerhets- och tillgänglighetssynpunkt. Dessa problem kan inte lösas med påverkanseller effek tiviseringsåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 1 och 2. En komplettering med Fyrstegsprincipen en gång- och cykelväg på sträckan skulle bidra till att länka samman befintligt gångoch cykelvägnät i Vara och Arentorp och därigenom åtgärda bristerna gällande trafiksäker heten och tillgängligheten i trafiksituationen för oskyddade trafikanter Påverka transportbehov och transportsätt Effektivare utnyttjande av vägnät Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Figur 2.4. Fyrstegsprincipen. Figur 2.5 Målpunkter i östra delen av utredningsområdet. Västra skolan, F-6 Frejgårdens förskola Sparbankshallen Afsån Kullen Frtitidsgård Torsbo Kulturskolan Vara kyrka Parkskolan, F-6 Allébadet Bibliotek Stora torget Alléskolan torget Alléskolan, högstadium Vara Resecentrum Resecentrum Solgården Rådmansgatan Vara Resecentrum TÅG Vara Folkhögskola med gymnastiksal Västergården Lerum Håkan-Månsgården m 11

12 2.4 Ändamål och projektmål Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål enligt prop. 2008/09:93. Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Inom ramen för det övergripande målet finns två jämbördiga mål: Funktionsmål och Hänsynsmål. Funktionsmål - Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Lokala mål Utbyggnaden av en gång- och cykelväg längs väg 2551 bidrar till förverkligandet av flera lokala strategiska mål. För att kunna förverkliga kommunens framtidsvision samt Exempel på befintlig trafiksituation för oskyddade trafikanter.. 12

13 det övergripande målet Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen, har ett antal framgångsfaktorer pekats ut, däribland kommunikation, med vilka kommunens organisation ska arbeta aktivt. Kommunen ser en god och välutbyggd infrastruktur som en viktig förutsättning för en levande landsbygd och vill arbeta aktivt med att vidareutveckla infrastrukturen både inom och till kommunen. Vara kommuns verksamheter ska också bidra till att förverkliga de 16 nationella miljömålen, samt arbeta för en förbättrad folkhälsa och bli ett föredöme när det gäller att öka kommuninvånarnas möjligheter att minska sin resursförbrukning. Utbyggnaden av gång- och cykeltrafiken medverkar till förverkligandet av samtliga av dessa lokala mål. I Översiktsplanen (ÖP) för Vara kommun omnämns bra cykelvägar som en viktig förutsättning för kollektivtrafikens attraktivitet. I ÖP nämns också att kommunen ska verka för att fysisk aktivitet ska ges utrymme i samhällsplaneringen och att upprustning av befintliga områden ska planeras så att rörelse stimuleras. För detta är utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet en viktig förutsättning. Vara kommun har också upprättat en cykelplan (Cykla i Vara kommun) som beskriver hur kommunens cykelvägnät ska förbinda kommunens tätorter. I cykelplanen finns också en prioriteringslista över utbyggnaden av planerade cykelvägar, där sträckan Vara-Arentop är nummer sex. Cykelplanen pekar också ut ett antal åtgärder som syftar till att öka cyklingen i kommunen där ökad säkerhet lyfts fram som en grundförutsättning. I planen uppmärksammas dock att cyklister i Vara ofta måste samsas med bilister som färdas i höga hastigheter. Separata cykelvägar i både tätort och på landsbygden lyfts därför fram som en förutsättning för säker cykling i kommunen. Projektets mål Målen för projektet är att åstadkomma: en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, särskilt barn och ungdomar, som vill förflytta sig mellan Vara och Arentorp. ökade möjligheter att gå eller cykla till skola och arbete och ett ökat antal anslutningar till kollektivtrafiken. en minskad negativ miljö- och klimatpåverkan från fordonstrafiken genom att öka andelen resor som utförs med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Måluppfyllelse En separerad gång- och cykelväg uppfyller målet om ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. En utbyggd gång- och cykelväg mellan Vara och Arentorp uppfyller målet om förbättrade möjligheter att pendla med gång och cykel och vidare koppling till kollektivtrafiken. 13

14 Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bedöms medverka till ett jämställt transportsystem då det på ett likvärdigt sätt svarar mot kvinnors respektive mäns behov. Om förbättringarna leder till att fler människor går och cyklar medverkar det också till förbättrad miljö och hälsa samt mindre klimatpåverkan, om andelen bilresor samtidigt minskar. 2.5 Beskrivning av projektet I projektet ska möjligheterna att anlägga en gång- och cykelväg parallellt med väg 2551 på sträckan Vara-Arentorp utredas och de konsekvenser som kan uppkomma därav. Gång- och cykelvägen bör i första hand anläggas separerad från vägbanan och ges en bredd om cirka 2,5 meter. Vid passagen över Afsån utnyttjas den befintliga brons bredd inom vilken en gång- och cykelväg ryms. Gång- och cykelvägen är inte planerad att belysas men inom ramen för projektet ska möjligheterna att förbereda en eventuell framtida belysning undersökas. I samband med projektets genomförande ska Vara kommun genomföra en analys av antalet cyklister mellan Vara och Arentorp. Mätningar ska genomföras såväl före som efter föreslagen åtgärd. Vy över väg 2551 från Arentorp mot öster. 14

15 3 Avgränsningar Utredningsområdet omgärdar väg 2551 med cirka 50 meter på vardera sidan om vägen och sträcker sig från Arentorp och korsningen mellan Varavägen och Kedumsvägen nordost ut längs väg 2551 och fram till västra utkanten av Vara, längs Tingshusgatan fram till järnvägen. Sträckan är cirka fyra kilometer lång. Influensområdet omfattar även de vattendrag som den föreslagna gång- och cykelvägen passerar och som kan komma att påverkas av en utbyggnad. Figur 3.1. Utredningsområdet. Åsen Frälsegården Skattegården Hagen Viken Frälsegården Nedervara Bengt- Månsgården Afsån Kullen Stora Vara Arentorp Snäppetorp Karstorp Västergården Lerum Håkan-Månsgården Östergården Håkan-Månsgården Neregården Högesten Kedumsholm Karstorpsbacken Dalhem Jutagården Lillegården Östergården Skälltorp Ödegården Jutagården Herregården Blankgården Hålltorp Kaseberg Jutagården Backa Arentorp Södra Kedums kyrka Stommen Korsmaden Björkebacken Altorp Vägen Trädgårdstorp Brotorp Altorp Rydsten Getabrobäcken Hovmansgården Naum Dränggården Västergården Hornebäcken Östergården Hägnan Blankgården Östergården Huttla kvarn Hagelås Dampetorp m Östergården Tegalund Långekärret Dungen 15

16 4 Förutsättningar 4.1 Markanvändning Nuvarande Inom utredningsområdet är den dominerande markanvändningen jordbruk med enstaka inslag av bostadsbebyggelse. I den västra delen, i utkanten av Arentorp, förekommer mer samlad villabebyggelse på den södra sidan om vägen. I den östra delen, i utkanten av Vara, tilltar den samlade villabebyggelsen på den norra sidan av Tingshusgatan efter Västra Ringleden. Längs den ostligaste (cirka 300 meter långa) sträckan av Tingshusgatan in mot Vara tätnar bebyggelsen och består både av nyare samlad villabebyggelse, flerbostadshus samt äldre bebyggelse, som till exempel det gamla tingshuset från slutet av 1800-talet. Inom utredningsområdet i Vara och Arentorp finns ett flertal gällande detaljplaner som kan komma att beröras av en utbyggnad av gång- och cykelvägen. Framtida I kommunens ÖP redogörs för den planerade bebyggelseutvecklingen i området. Den pågående nybyggnationen av bostäder och planeringen av den framtida bebyggelseutvecklingen är i huvudsak koncentrerad till Vara tätort. På den södra sidan av Tingshusgatan, innanför Vara tätortsgräns, är ett stort område (Håkan Månsgården) utpekat som utbyggnadsområde för bostäder. Därtill ska förutsätt-ningar för ett nytt småhusområde vid Afsån studeras. Beroende på områdets lokalisering kan en gångoch cykelväg längs väg 2551 komma att nyttjas av framtida boende i området. I Arentorp har kommunen pekat ut ett utbyggnadsområde för bostäder i Kasebergsvägens förlängning. Området är i dagsläget utpekat för tio villatomter, men kan utökas om behov föreligger. Befintliga ledningar Kommunala spill- och vattenledningar finns i utredningsområdet och går bitvis utmed vägen. Från ett läge strax öster om Arentorp och utmed väg 2551 ligger ledningarna på vägens norra sida. Vid korsningen för väg 2551/väg 2552 korsar ledningsstråket vägen och fortsätter på södra sidan fram till bron över Afsån, där det viker av österut. Servisledningar korsar vägen i ett antal punkter. Det finns två stycken kulverterade bäckar i utredningsområdet, en trumma med dimensionen 900 millimeter i områdets västra del och en trumma med dimensionen 1000 millimeter i den östra delen. Vägen går genom jordbruksmark och det förekommer åkerdränering i form av dikningsföretag i stor omfattning. Inom utredningsområdet finns befintliga el-, tele- och fiberledningar. I den västra delen av området finns tre markförlagda fiberledningar som utmed sträckan korsar 16

17 väg 2551 i tre punkter. Två större luftledningar för högspänning korsar också vägen. Markförlagda elledningar ligger främst på vägens södra sida i den västra delen av utredningsområdet. Utmed Tingshusgatan ligger markförlagda teleledningar på vägens norra sida. El- och teleledningar korsar vägen i 20 punkter utmed sträckan utanför tättbebyggt område, ofta i anslutning till bostadsfastigheter. Figur 4.1. Trafik. Hagen Teckenförklaring Åsen Utredningsområde Frälsegården Skattegården Hållplats Befintlig gc-väg Gc-väg Cykelfält Neregården 2548 Arentorp Högesten Lillegården Östergården 4.2 Intressen och aspekter Befintligt transportsystem Väg 2551 och anslutande väg 2552 förbinder Arentorp med både Vara, E20, väg 2537 och de mindre byar och bebyggelseområden som ligger utmed vägarna. Väg 2551 är en tertiär länsväg, med en skyltad hastighet om 70 km/h längs merparten av sträckan inom utredningsområdet. Genom både Vara och Arentorps tätorter övergår dock den skyltade hastigheten till 50 km/h. Vägbredden är cirka 4,5-6 meter längs hela sträckan, med undantag för ett kortare avsnitt vid vägbron över Afsån där vägbredden är cirka 9 meter. Sträckan mellan Vara och Arentorp är utpekad som lämplig sträckning för en cykelväg i kommunens cykelplan. Flera cykelleder passerar dessutom genom Varatrakten, exempelvis Sverigeleden, Västgötaleden, Himmel och Havre -leden och Södra Arentorpsrundan, vilket innebär att det utöver den lokala cykeltrafiken även finns förutsättningar för cykelturism i området. Arentorp Kasebergsvägen Kaseberg Viken Snäppetorp Kedumsholm Skälltorp 2551 Frälsegården 2552 Karstorp Nedervara Hastighet 30 km/h Östergården 50 km/h 70 km/h 80 km/h Karstorpsbacken Bengt- Månsgården Ödegården Brotorp Dalhem Ödegården 2552 Jutagården Afsån Västergården 2551 Jutagården Håkan-Månsgården Jutagården Lerum Kullen Alléskolan Stora torget Vara Resecentrum Solgården Rådmansgatan Backa Vara Håkan-Månsgården 2538 Herregården Blankgården Hålltorp Arentorp Församlingshem Arentorp Södra Kedums kyrka Stommen 2548 Kedumsgården 2549 Korsmaden Björkebacken Altorp Vägen Trädgårdstorp Brotorp Altorp Rydsten 2509 Ribbingstorp Getabrobäcken Hovmansgården Östergården Naum Hägnan E20 Dränggården Blankgården Naum kyrka Huttla kvarn Östergården Hagelås Hornebäcken Västergården 2552 Dampetorp m Östergården Tegalund Långekärret Dungen 17

18 Längs väg 2551 finns ett flertal anslutande vägar, åkerutfarter samt utfarter från bostads- och verksamhetsfastigheter mellan Vara och Arentorps tätorter. Antalet utfarter från bostäder och verksamheter är relativt jämnt fördelat längs den norra och södra sidan, medan det finns ett fåtal fler anslutande vägar längs den södra sidan. Trafikmängderna längs väg 2551, mellan Vara tätort och korsningen för väg 2551/väg 2552, uppgick till cirka 2650 fordon ÅDT sammantaget i båda riktningarna, vid den senaste mätningen år Den tunga trafiken utgjorde cirka fem procent. Medelhastigheten för detta vägavsnitt var vid den senaste mätningen drygt 70 km/h i vägens båda riktningar. Längs resterande vägavsnitt, mellan korsningen för väg 2551/väg 2552 och Arentorp, uppgick trafikmängderna till drygt 1250 fordon ÅDT sammantaget i båda riktningarna, vid den senaste mätningen år Av detta utgjorde andelen tung trafik cirka sex procent. Medelhastigheten för trafikflödet vid mätpunkten nära tätortsgränsen för Arentorp var km/h i vägens båda riktningar. Mot bakgrund av den historiska trafikutvecklingen i området bedöms trafiken i hela utredningsområdet endast ha ökat i marginell omfattning från respektive mättillfälle fram till idag. Inom utredningsområdet finns fem kollektivtrafikhållplatser: Rådmansgatan, Ödegården, Brotorp, Kasebergsvägen och Arentorp (se figur 4.1). Samtliga hållplatser trafikeras av en kollektivtrafiklinje, linje 104, en anropsstyrd linje som trafikerar sträckan Vara-Nossebro. Linjen trafikerar utredningsområdet i riktning mot Vara på förmiddagar och i motsatt riktning på eftermiddagar, med oregelbunden turtäthet. Brotorp, Kasebergsvägen och Arentorps hållplatser trafikeras endast av hälften av turerna. Linjen kommer att ses över i Västtrafiks trafikplan för år Samtliga hållplatser utom Arentorp har färre än fem påstigande per dag. På Arentorp skola finns endast låg- och mellanstadium. Alla högstadie- och gymnasieelever i Arentorp har upphandlad skolskjuts in till Vara. Hållplats Brotorp fungerar som uppsamlingsplats men i den mån det finns behov stannar bussen på fler platser längs vägen, där ungdomarna bor. Säkerhet Sedan årsskiftet 2007/2008 har det skett nio olyckor i utredningsområdet, varav en dödsolycka och åtta lindriga olyckor. Samtliga olyckor var singelolyckor, varav hälften med oskyddade trafikanter. Boende och hälsa Vid årsskiftet 2012/2013 hade Arentorp cirka 450 invånare och centralorten Vara cirka 3900 invånare. Som helhet hade Vara kommun cirka invånare. Vara kommun hade under föregående år en svagt positiv befolkningstillväxt efter att under många år haft en negativ befolkningstillväxt. Medellivslängden i Vara kommun ligger något lägre än genomsnittet för riket för såväl män som kvinnor. Sjukpenningtalet, det vill säga det genomsnittliga antalet sjukdagar per år, ligger högre än riksgenomsnittet. 18

19 Verksamheter och samhällsstruktur De dominerande näringslivssektorerna i Vara kommun är tillverknings- och utvinningsindustri, vård och omsorg samt handel. Den enskilt största näringslivssektorn är tillverknings- och utvinningsindustri som sysselsätter cirka 35 procent av befolkningen (inklusive dagbefolkningen). I Arentorp finns två större företag inom tillverkningssektorn. Inom Vara kommun ligger sysselsättningsgraden totalt sett något över riket i genomsnitt. Nettopendlingen för Vara kommun är positiv och inpendlingen till kommunen var år 2011 dubbelt så hög för män som för kvinnor. Skyddade och skyddsvärda områden Inom utredningsområdet finns objekt som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna. Dessa utgörs av alléer. Dessutom omfattas troligen biflödet till Afsån, som korsar väg 2551 i trumma, av biotopskydd. Området omfattas inte av några riksintressen för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. Inte heller berörs några naturreservat eller Natura 2000-områden. Afsån omfattas av strandskyddsbestämmelserna, norr om väg Strandskyddet har 100 meters omfattning på vardera sidan om ån. Naturresurser Den viktigaste naturresursen inom utredningsområdet är jordbruksmarken. I Arentorp finns även en grundvattentäkt. Utredningsområdet och väg 2551 korsar två vattendrag, Afsån och ett av dess biflöden, Getån. Landskapet Utredningsområdet domineras av ett jordbrukslandskap med några hagar för hästar och boskap utspridda i området. Landskapet är mycket flackt och erbjuder goda utblickar från vägbanan ut över omkringliggande marker med spridd gårdsbebyggelse. Partier av blandskog bryter av siktlinjer och ramar in jordbrukslandskapet. På ett flertal ställen i det omkringliggande landskapet ses tecken på ett nytänkande produktionslandskap i form av flera vindkraftverk. Trots det öppna landskapet finns partier med dålig sikt för mötande trafik längs vägen. På grund av skarpa kurvor, höjdskillnader och vegetation nära vägen skapas platser med brutna siktlinjer. Vid korsningen för väg 2551/väg 2552 är landskapet mycket flackt och öppet. Här finns inte någon vindbarriär eller väderskyddande vegetation längs vägen för oskyddade trafikanter. Bebyggelsen i området är en blandning av nyare villor och äldre gårdar och lador. Färgerna på bebyggelsen domineras av faluröd, gul och vit. Hus och tomtmarker med tillhörande häckar och träd ligger på flera håll väldigt nära vägen. Vid busshåll- 19

20 platsen Brotorp ligger en mycket karaktäristisk ensam äldre röd lada i sällskap av en solitär tall, omgiven av jordbruksmark. Genom utredningsområdet rinner Afsån och dess biflöde Getån. Nästan obemärkt korsar vägen Getån som ligger dold i vegetationen. Där den större och mer synliga meandrande Afsån korsas av vägen har en ny bro anlagts. Vegetationen längs med Afsån är bitvis gles. Kulturmiljö Vara kommun ligger i hjärtat av en kulturbygd med tusenåriga traditioner och historia. De lätta jordarna i slättlandets utkant och kring höjdpartierna odlades först och här fanns de första bybildningarna. Under 1800-talet utvecklades jordbruksmetoderna. Den hästdragna stålplogen blev allmän och dikningsmetoderna förbättrades vilket innebar att de tunga lerjordarna kunde odlas upp. Livsmedelsproduktionen och därmed befolkningen ökade. Kvarnar, mejerier, smedjor, tegelbruk och sågar anlades, oftast där det fanns tillgång till vattenkraft. Utbyggnaden av järnvägssystemet under den senare delen av 1800-talet möjliggjorde storskalig transport och export av jordbruksproduktionens överskott. Där de geografiska förutsättningarna var goda, vid bybildningar och korsningar med gamla Trång passage med skymd sikt längs väg

21 färdvägar, byggdes järnvägsstationer. Kring dessa utvecklades stationssamhällen med siloanläggningar, kvarnar och handelsbodar. Nästan alla orter på Varaslätten har utvecklats som stationssamhällen. År 1867 färdigställdes järnvägen Uddevalla- Vänersborg-Herrljunga som fick stationer i Håkantorp, Vara och Vedum. Inom utredningsområdet finns flera kända fornlämningar, en väghållningssten, en äldre vägbank med brofästen samt en milstolpe. Dessa är registrerade i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornminnesregister). Naturmiljö Utredningsområdet utgörs av ett storskaligt, odlat landskap där de huvudsakliga naturvärdena utgörs av enskilda träd, trädrader, alléer och vattendrag. I anslutning till bostadstomter finns flera trädrader, som utgör alléer enligt definitionen i miljöbalken och som därmed har ett formellt skydd enligt de generella biotopskyddsbestämmelserna. Det finns även två längre alléer, som leder upp till gårdar på den norra sidan av väg Även Getån omfattas troligen av biotopskydd. Enskilda träd som växer i anslutning till vägen finns på flera platser inom utredningsområdet, framförallt ekar och en ståtlig tall. Figur 4.2. Natur- och kulturmiljöintressen. Åsen Hagen Frälsegården Skattegården Viken Frälsegården Nedervara Bengt- Månsgården Afsån Kullen Stora Vara Östergården Arentorp Snäppetorp Karstorp Västergården Lerum Teckenförklaring Håkan-Månsgården Utredningsområde Länsstyrelsen Håkan-Månsgården Vattenarkivet Skaraborg Vattendrag 1800-talet Neregården Högesten Lillegården Östergården Arentorp Södra Kedums kyrka Stommen Korsmaden Kaseberg Björkebacken Rydsten Kedumsholm Skälltorp Brotorp Altorp Vägen Trädgårdstorp Altorp Karstorpsbacken Getabrobäcken Dalhem Ödegården Västergården Jutagården Hovmansgården Naum Dränggården Hornebäcken Jutagården Jutagården Östergården Östergården Byggnadsminnen Trafikbuller Sjöar 1800-talet Sjöar- och våtmarker 1800talet Herregården Våtmarksinventeringen Blankgården Skogsstyrelsen Skog- och historia Hålltorp (forn- och kulturlämningar på skogsmark) Backa Avverkningsanmälningar Östergården Faktiskt avverkat Nyckelbiotoper Hägnan Riksantikvarieämbetet Fornlämningar (RAÄ) Blankgården Huttla kvarn Hagelås Dampetorp m Tegalund Långekärret Dungen 21

22 Norr om utredningsområdet finns områden som är dokumenterade i länsstyrelsens våtmarksinventering. De utgör också nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Dessa områden berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Afsån är en å som rinner genom utredningsområdet och vidare ut i Lidan. Getån är ett biflöde till Afsån. Båda åarna har problem med övergödning. Bron över Afsån omfattas av vattendom från 2009, då omgrävning av ån också skedde. Villkoren i vattendomen kommer sannolikt inte att motverkas eftersom gång- och cykelvägen ryms inom den befintliga brons bredd. Enligt uppgift från Artdatabanken finns fynd av rödlistade arter inom utredningsområdet. Förekomsterna ligger inom Vara tätort och centralt i Arentorp och föreslagen gång- och cykelväg berör därför inte dessa. Enligt länsstyrelsen finns indikation om musselförekomst i Afsån. Rekreation och friluftsliv Cykellederna Sverige- och Västgötaleden passerar genom Vara kommun. Viktiga målpunkter är bland annat Kedumsbergen väster om Arentorp och idrottsplatsen Kedumsvallen. I närheten av Arentorp skola finns även en badsjö. I Vara finns bland annat Vara konserthus, Vara utomhusbad, Allébadet (inomhusbad) samt en idrottsplats/fotbollsplan. I närområdet finns ett flertal privata stall med hästhagar samt ridvägar. I Vara finns en ridklubb med ridhus och ridskoleverksamhet. Byggnadstekniska förutsättningar Väg 2551 är anlagd på vägbank och omges till största delen av plan jordbruksmark. Skogsmark och berg i dagen återfinns på ett fåtal ställen längs vägen som också korsar ett fåtal vattendrag. Utredningsområdet kring befintlig vägsträckning består av lera och friktionsjord. Enligt SGU:s jorddjupskarta bedöms jorddjupet i den västra delen vara 0-1 meter på en sträcka av cirka 800 meter. För resterande 3,2 kilometer bedöms jorddjupet variera mellan 5-20 meter. Utmed vägens södra sida finns befintlig belysning på en cirka 400 meter lång sträcka från korsningen mellan väg 2551/väg 2548 i Arentorp vidare österut, samt på en cirka 300 meter lång sträcka väster om Vara tätortsgräns. Inom Vara tätort är hela sträckan av väg 2551 inom utredningsområdet belyst. 22

23 4.3 Miljöbelastning Förorening av mark och vatten Inom utredningsområdet finns två punkter utpekade i länsstyrelsens databas över förorenade områden. Den första punkten är en bilskrot/bilverkstad på södra sidan om väg 2551, strax väster om Afsån. Den andra punkten, i Arentorps östra utkant, avser en en bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkeri. Förekomsten av förorenad mark kring anläggningarna och om föreslagen gång- och cykelväg kommer att beröra dessa områden behöver detaljstuderas i kommande skede. Kritiska miljökvaliteter och miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel som regleras i miljöbalkens femte kapitel. En miljökvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange den miljökvalitet som människa och/eller miljön kan anses tåla. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för: Luftkvalitet (utomhusluft) omfattande kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bensen, kolmonoxid, bly, partiklar och ozon Buller Fisk- och musselvatten Vattenförekomster Havsmiljö För projektet har miljökvalitetsnormer om vattenförekomster bedömts som relevanta då utredningsområdet berör flera vattendrag, som är utpekade som ytvattenförekomster enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). Förekomsten omfattas därmed av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken, 4 kap VFF samt Länsstyrelsen Västra Götalands föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster (14 FS 2009:533). Miljökvalitetsnormerna utgör kvalitetskrav och syftar till att vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus eller god ekologisk potential senast år 2015 om de inte omfattas av bestämmelser om undantag (tidsfrist eller mindre strängt krav). Ytvattenförekomsten Afsån Uvered till Vara (SE ) hade år 2009 dålig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Ytvattenförekomsten Afsån från Getåns inflöde till sammanflöde vid Håkan-Månsgården (SE ) hade år 2009 otillfredsställande ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Ytvattenförekomsten Getån (SE ) hade år 2009 måttlig ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Kvalitetskraven som framgår av bilagan till Vattenmyndighetens beslut anger att god ekologisk status ska ha uppnåtts till år 2021 och att god kemisk ytvattenstatus ska kvarstå år Vattenförekomsterna omfattas av ett undantag, i form av tidsfrist till 2021, när det gäller problem med övergödning samt morfologiska förändringar/kontinuitetsförändringar/flödesförändringar. 23

24 Grundvattenförekomsterna Arentorp (SE ) och Vara (SE ) består av isälvsavlagringar som år 2009 hade god kvantitativ status. Kvalitetskraven enligt bilaga till Vattenmyndighetens beslut anger att god kvantitativ status ska kvarstå år Mer information om vattenförekomsterna finns i vattenmyndigheternas databas VISS ( Miljökvalitetsnormer för buller har inte bedömts vara relevanta för detta samrådsunderlag, då utbyggnad av en gång- och cykelväg inte påverkar eller förändrar bullersituationen negativt. Transporter av farligt gods Väg 2551 har inga restriktioner för transporter av farligt gods. Afsån. 24

25 5 Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Miljökonsekvenser utifrån gällande lagstiftning och normer Påverkan på miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål) för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Länsstyrelsen i Västra Götaland har bearbetat målsättningarna ur ett regionalt perspektiv, i form av bland annat anpassade delmål. De miljömål som i första hand berörs av gång- och cykelvägen är: begränsad klimatpåverkan levande sjöar och vattendrag levande skogar god bebyggd miljö ett rikt växt- och djurliv ett rikt odlingslandskap Byggandet av en gång- och cykelväg främjar gång- och cykeltrafiken, vilket kan ge en viss minskning av utsläppen till luft. Detta bedöms medverka till att miljömålet om begränsad klimatpåverkan uppfylls. Eventuell påverkan av vattendrag ska studeras så att åtgärderna kan utformas på ett sätt som bidrar till att miljömålet om levande sjöar och vattendrag uppfylls. Viss natur- och jordbruksmark kan komma att tas i anspråk av gång- och cykelvägen, men bedömningen är att det är ett så marginellt ingrepp att det inte motverkar miljömålen om ett rikt odlingslandskap, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv. Föreslagen gång- och cykelväg bedöms medverka till att skapa en bättre miljö för oskyddade trafikanter och minskar risken för trafikolyckor. På så vis medverkar åtgärderna till att uppfylla miljömålet om en god bebyggd miljö. Påverkan på hänsynsregler Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldiga att följa de allmänna hänsynsreglerna, vilka anges i miljöbalkens andra kapitel. Hänsynsreglerna anger bland annat att: den som är ansvarig för en verksamhet eller åtgärd är skyldig att ha tillräcklig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet (kunskapskravet). den som bedriver eller avser bedriva verksamhet eller åtgärd ska utföra de skydds- 25

26 åtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga och hindra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska yrkesmässig verksamhet använda bästa möjliga teknik (försiktighetsprincipen). alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheten till återanvändning och återvinning (hushållningsprincipen). för en verksamhet eller åtgärd som tar mark- och vattenområden i anspråk ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (lokaliseringsprincipen). De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms vara uppfyllda i projektet. De planerade åtgärderna kan anpassas för att undvika och begränsa skada för olika miljöintressen. Påverkan på hushållningsbestämmelser God hushållning med de resurser som mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt utgör, är en del av miljöbalkens grundläggande mål (1 kap 1 miljöbalken). Markoch vattenområden ska användas till det som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet samt läge och föreliggande behov. Viktiga medel för att nå dessa mål är de hushållningsbestämmelser som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel. De generella hushållningsbestämmelserna, det vill säga att mark- och vattenområden ska användas på lämpligaste sätt, gäller överallt. Med stöd av miljöbalken (3 och 4 kapitlet) har områden som är av särskild vikt för något intresse, till exempel naturvård, kulturmiljö eller allmänna kommunikationer, pekats ut som riksintresse. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken. Påverkan på riktvärden och miljökvalitetsnormer Gång- och cykelvägen bedöms inte motverka efterföljandet av gällande miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus. 5.2 Förändringar i miljökvalitet Naturmiljön i området bedöms inte påverkas mer än marginellt om en gång- och cykelväg samlokaliseras med den befintliga vägen. Trädrader, alléer och enskilda träd kan komma att beröras beroende på val av sektion och på vilken sida av väg 2551 som gång- och cykelvägen förläggs. Gång- och cykelvägen kommer att passera flera vattendrag, som kommer att beröras av trumläggning med mera. De rödlistade arterna, som enligt uppgift finns inom utredningsområdet, bedöms inte påverkas av en ny gång- och cykelväg. 26

27 Kulturmiljön och kända forn- och kulturlämningar i utredningsområdet (vägmärke, färdväg och milsten) kan komma att påverkas beroende på gång- och cykelvägens sträckning. Landskapsbilden bedöms inte påverkas negativt vid utbyggnaden av en gång- och cykelväg i närhet till befintlig väg. Rörelse av gående och cyklister bör snarare berika landskapet och gynna möjligheten för att uppleva det. Den planerade gång- och cykelvägen kommer att ge oskyddade trafikanter en större möjlighet att till fots eller med cykel röra sig längs med väg Detta bedöms ge positiva konsekvenser för friluftslivet. 5.3 Övriga konsekvenser Hälsa Byggandet av en gång- och cykelväg ökar möjligheterna till fysisk aktivitet i området, vilket medför positiva effekter för invånarnas folkhälsa. Framkomlighet och kopplingen till andra transportsystem En gång- och cykelväg förbättrar tillgängligheten till kollektivtrafikens hållplatser, vilket stärker kopplingen mellan kollektivtrafiken och gång- och cykeltrafiken i området. Då Vara resecentrum är beläget mindre än fem kilometer från Arentorp ger gångoch cykelvägen en förbättrad koppling till både buss- och tågtrafiken. Något som i förlängningen medför en förbättrad tillgänglighet på både lokal och regional nivå. Milstolpe längs väg

28 Trafiksäkerhet och komfort Genom att bygga en gång- och cykelväg på sträckan skapas goda möjligheter för cykelpendling till arbetsplatser samt möjlighet för barn och ungdomar att cykla trafiksäkert till skola och fritidsaktiviteter. Byggnadstekniska aspekter De huvudsakliga geotekniska svårigheterna med anläggandet av en gång- och cykelväg inom utredningsområdet är risken för sättningar. Då vägen inom utredningsområdet bitvis går på bank kommer även den planerade gång- och cykelvägen att anläggas på bank. Med hänsyn till risken för sättningar kan det krävas särskild grundläggning, vilket också medför en högre kostnad. 28

29 6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Detta samrådsunderlag ska ligga till grund för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut påverkar den fortsatta planläggningsprocessen och enligt vilken planläggningstyp som vägplanen ska drivas vidare, se mer information i kapitel 2.1. Inför länsstyrelsens beslut ska samrådsunderlaget hållas tillgängligt för särskilt berörda under februari år 2014 samt lämnas för yttrande till Vara kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland. Målsättningen är att en ansökan om beslut gällande betydande miljöpåverkan därefter ska skickas in i mars. Under förutsättning att betydande miljöpåverkan inte föreligger betraktas därefter vägplan status samrådsunderlag att vara genomfört. 6.2 Viktiga frågeställningar Flera tillståndsprövade markavvattningsföretag kommer att beröras. Trafikverket kommer att samråda med delägarna i samfälligheterna och utforma gång- och cykelvägen så att syftet inte motverkas. I kommande skede utreds eventuell påverkan på biotopskydd och strandskydd vidare. Om vattendrag kulverteras krävs anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen. Avseende forn- och kulturlämningar som kan komma att påverkas ska samråd med länsstyrelsen utföras. I kommande skede kommer eventuella intrång i gällande detaljplaner att detaljstuderas. Hur hanteringen av de massor som uppkommer i samband med att gång- och cykelvägen anläggs ska ske kommer fortlöpande att utredas i projektet. Förslagets eventuella påverkan på potentiellt förorenade områden kommer att detaljstuderas. 29

30 7 Källor Cykla i Vara kommun, Strategisk Plan , för Vara kommun. Kommunfakta, Vara kommun, SCB 2013 Nationell Vägdatabas (NVDB) STRADA Telefon- och mailkontakt med planarkitekt, folkhälsoplanerare samt miljöinspektör på Vara kommun. Översiktsplan Vara kommun. 30

31 Ort, datum Projektledare 31

32 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: