Kvartalsrapport nr Energi och hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvartalsrapport nr 1 2013 Energi och hållbar utveckling"

Transkript

1 Kvartalsrapport nr Energi och hållbar utveckling Omvärldsrapport på uppdrag av Näringsdepartementet Dnr: 2013/125

2 Förord Tillväxtanalys fick i januari 2011 ett stående uppdrag från Näringsdepartementet att kvartalsvis leverera korta omvärldsrapporter där händelser, trender och utvecklingsmönster på och i strategiska marknader och länder lyfts fram i översiktlig form inom följande områden: Energi och hållbar utveckling Infrastruktur och transporter Innovation och näringslivsutveckling IKT Livsvetenskaper och sjuk/hälsovård Forsknings- innovations- och utbildningspolitik Underlaget är framtaget av Tillväxtanalys kontor i USA, Kina, Indien, Japan, Brasilien, och Stockholm. Varje område finns som egen rapport, och sen finns det även en sammansatt rapport sorterad geografiskt. Båda varianterna finns att ladda ner på Tveka inte att kontakta oss om ni har eventuella frågor eller önskar ytterligare information kring någon specifik artikel. Stockholm Enrico Deiaco, Avdelningschef Innovation och globala mötesplatser Innehåll energi och hållbar utveckling Hänt i världen USA starkt år för förnybart och gas...4 En Sweet Spot för naturgasexport? Kina... 6 Kina planerar 2013 för 16 procentig ökning av installerad kapacitet av kärnkraft och förnybar energi...6 Kinas kolgruveindustri: omstrukturering, ambition att bli grönare och möjligt svenskt samarbetsområde Indien... 8 Fortsatta försök att uppnå energisäkerhet...8 Förutsättningar och villkor för gruvbrytning Japan Energipolitiken i limbo Japan satsar på vindkraft Sydkorea Sydkoreas ambitioner inom hållbar energi matchas inte av handling Sydkorea intensifierar planeringen av utsläppsrättshandel inför Brasilien Fortsatta blackouts Problem i olja- och gas-sektorn Särskilda utmaningar i en expanderande gruvsektor Tyskland Solenergisystem i Tyskland mycket billigare än i USA Schweiz Ny nationell energistrategi Storbritannien miljoner pund till energieffektiviseringsprogram... 23

3 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - HÄNT I VÄRLDEN Hänt i världen Ansvarig för hänt i världen är Martin Flack vid Tillväxtanalys i Stockholm. Tveka inte att kontakta oss om ni har eventuella frågor eller önskar ytterligare information kring någon specifik artikel. I detta avsnitt sammanfattas några observationer från det gångna kvartalet, med fokus på utmaningar och möjligheter med stöd för förnybar energi samt gruv- och mineralpolitik. Politiskt finlir både hjälper och stjälper den förnybara energin I USA har osäkerheten om president Obamas inställning till, och politiska svängrum kring, energipolitiken den senaste tiden varit en omdebatterad fråga. Stödsystemet för vindkraft förnyades i sista stund inför 2013, vilket gjorde att många investeringar klämdes in på rätt sida årsskiftet. Vind förväntas nu gå igenom ytterligare en boom-and-bust-cycle, med 2012 som ett rekordår med 13,2 GWh installerad effekt men kraftigt sjunkande investeringar innevarande år. Även i Japan revideras nu stödsystemen för installation av förnybar energi. I första hand är det den nyligen införda inmatningstariffen som ses över mot bakgrund av fallande teknikkostnader och även en delvis förändrad inställning från den nytillträdda regeringen under premiärminister Abe. Revideringen av ersättningsnivån kan förutspås påverka investeringstakten och skapa viss osäkerhet inom industrin gällande marknadens utveckling framöver. Denna typ av politikrisk är en välkänd utmaning med att införa stödsystem för teknikutveckling i allmänhet och energiteknik i synnerhet. I Tillväxtanalys rapport Privat riskkapital och Cleantech 1 beskrivs till exempel hur riskkapitalister bedömer cleantechinvesteringar som särskilt riskfyllda eftersom utvecklingen är så beroende av politiska beslut och regleringar. Många utvärderingar av dessa stödsystem visar också att det går att påverka utbyggnadstakten av förnybar energi men att det finns uppenbara risker för ineffektiviteter och oönskade bieffekter. I Tillväxtanalys kommande rapport Tillväxtfakta 2013: På grön kvist effektiv politik för hållbar tillväxt diskuteras detta mer ingående både utifrån Svenska och internationella erfarenheter. I Tyskland synes dock politiska interventioner skapa just de gynnsamma förutsättningar som krävs för att skapa bärkraft för en utbyggnad av förnybar energiproduktion. Systemet med inmatningstariffer (EEG) har lett till att andelen förnybar elenergi ökat från 1,5 till 102 TWh mellan 1990 och 2011 och andelen förnybar energi, främst sol, idag uppgår till över 12 procent. Mot bakgrund av detta beskrivs ofta det tyska exemplet som en stor framgång. Kostnadssidan av EEG är dock ett växande problem och många kritiker menar att det tyska systemet i dess nuvarande form inte är hållbart. Den 14 februari 2013 annonserade finansminister Philipp Rösler och miljöminister Peter Altmaier ett gemensamt förslag för minska dess effekt på slutkonsumenternas elpris. Trots detta konstateras i en ny studie från Lawrence Berkeley National Laboratory konstateras att priset på solenergi är ungefär hälften i Tyskland jämfört med USA (cirka 15 respektive 28 kronor/watt). En närmare analys av kostnaderna visar att prisskillnaderna till stor del utgörs av vad studien kallar för mjuka kostnader, som inte har med hårdvaran 1 -forutsattningar-och-hinder-utifran-investerarnas-perspektiv.html 1

4 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - HÄNT I VÄRLDEN att göra. En del av skillnaderna i mjuka kostnader kan förklaras med att Tyskland har en mognare marknad, där företagen och installatörerna helt enkelt är effektivare än i USA. En relativt stor kvarstående del beror på faktorer som i hög grad påverkas av policy och reglering. En aspekt som dock inte tas upp i studien är var kostnaderna för denna politik hamnar, eller hur stora de är. Viktigt att påpeka här, vilket också gjordes i föregående kvartalsrapport, är att investeringarna i förnybar energi fortsätter att växa kraftigt. Kina planerar till exempel att bygga ut produktionskapaciteten från vind och sol med 30 MW bara under 2013 och i Japan har Abes kabinett öronmärkt 1,7 miljarder kronor (25.3 miljarder yen) i statens energibudget för 2013, för uppbyggandet av kraftnät och studier av högeffektiv långdistanstransport av el i syfte att förbättra förutsättningarna för utbyggnad av främst vindkraft. Mönstret går igen i samtliga länder förnybar energi blir en allt viktigare del av energipolitiken. Gruv- och mineralfrågor i fokus I Sverige lanserades nyligen den nya mineralstrategin och därför fokuserar denna kvartalsrapport lite extra på dessa frågor, vilka utan överdrift kan sägas tillhöra de allra mest prioriterade i flera av de länder Tillväxtanalys bevakar. I Kina är till exempel industrin för kolbrytning just nu under omvandling, pådrivet dels av statliga initiativ och av den avtagande kraften i efterfrågan som är resultatet av inbromsningen i ekonomin generellt. Från statligt håll vill man se en konsolidering mot större produktionsenheter och det ska ske genom att man gradvis höjer lägsta tillåtna produktionsvolym, vilket uppmuntrar till sammanslagningar till större produktionsenheter. Detta meddelade Kinas främsta energiorgan, National Energy Administration, i februari. Även miljöfrågor kopplade till gruvbrytningen är en aktuell fråga, där det senaste inlägget i debatten kom från landets näst största kolproducent, Shandong Energy Group. Ordföranden för företaget, Bu Changshen, pekar på flera aspekter som behöver förbättras. Förstörelse av stora landarealer i samband med gruvdrift var en aspekt som han lyfte fram. Energislöseriet inom den kinesiska kolgruveindustrin, liksom vid kraftverken, är en annan. I Indien pågår för närvarande en grundlig översyn av mineralpolitiken (i vilken kolgruvorna normalt inte inkluderas i Indien). År 2008 lanserades en ny nationell mineralpolicy (som inte omfattar utvinning av kol) och som bland annat berör aspekter som hur den indiska gruvnäringen ska kunna moderniseras i form av kunnande och teknologiska hjälpmedel, behovet av att attrahera utländsk kompetens och kapital, liksom vikten att säkerställa att gruvnäringen också tar hänsyn till lokalbefolkningen och den omgivande miljön i samband med gruvbrytning. Det är mot bakgrund av detta dokument centralregeringen tagit initiativ till att reformera Mines and Minerals (Development and Regulation) Act, Några av de förändringar som föreslås i den nya lagen, och som centralregeringen har godkänt och som nu är för det indiska parlamentet att ta ställning till, är följande (läs mer på sidan 9): En nationell myndighet med ansvar för gruvbrytningsfrågor ska etableras (National Mining Regulatory Authority) och delstaterna ska också ha möjlighet att etablera liknande myndigheter för översyn av brytningen av s.k. minor minerals. Lagen föreslår också införandet av en miljöskatt, s.k. cess, på central och delstatlig nivå, samt etableringen av en särskild mineralfond både på nationell och på delstatlig nivå för kapacitetsutveckling. Vidare förslås att gruvbolag (ej kolgruveföretag) avsätter en viss summa varje år i form av royalties till en s.k. mineralstiftelse på distriktsnivå. Kolgruveföretag 2

5 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - HÄNT I VÄRLDEN föreslås bli skyldiga att avsätta 26 procent av sin nettovinst till denna typ av stiftelse. De pengar som på det här sättet genereras ska gå till lokala infrastrukturprojekt, samt användas för att kompensera de människor vars försörjningsförmåga blivit påverkad av den gruvbrytning som äger rum på marken som de tidigare brukade. I den nya femårsplanen ( ) nämns att implementeringen av ovanstående lagförslag ses som mycket angeläget för att kunna utveckla Indiens gruvindustri. I Brasilien är gruv- och mineralfrågor högt prioriterade. Mineralproduktionen, som utgör närmare 4,2 % av landets BNP och runt 20 % av den brasilianska exporten, står idag för runt 8 % av alla arbetstillfällen inom industrisektorn. I vissa regioner är gruvindustrin den alltigenom dominerande ekonomiska aktiviteten. Den brasilianska gruvsektorn har också expanderat kraftigt under senare år, inte minst på grund av den ökade konsumtionen i Kina och andra tillväxtekonomier. Ett aktuellt exempel är det tidigare statliga brasilianska gruvbolaget, Vale, som nyligen inledde det största pågående gruvprojektet i värden just nu, vilket omfattar investeringar på drygt 51 miljarder SEK (BRL 15,5 miljarder) fram till 2017 runt vad som redan idag är världens största järngruva, Carajás. Genom en stegvis utbyggnad av järnvägar, kring vilket Vale förmodligen har den främsta kompentensen i Brasilien, samt ytterligare investeringar i ett flertal hamnar längs kusten, räknar man med att kunna öka produktionen av malm med närmare 80 %, från 130 miljoner till 230 miljoner ton, under angivna perioden. I detta ingår då även öppningen av ett par nya gruvor. Den stora utmaningen i sammanhanget är givetvis hållbarhetsfrågorna och gruvbolagen själva börjar bli alltmer medvetna om behovet av ett mer holistiskt perspektiv på sin egen verksamhet. Som ett resultat av detta är de också alltmer involverade i frågor kring stadsplanering, skapandet av lokala integrerade ekonomier, kapacitering och miljöskydd. Detta betyder inte att situationen är på något sätt ideal. Tvärtom, kommer det med jämna mellanrum rapporter om olika missförhållanden i gruvhanteringen. Det viktiga är istället att debatten hållbar gruvdrift nu tycks ha fått verkligt fotfäste. Den brasilianska regeringen förbereder också för närvarande ett nytt regleringspaket för gruvsektorn. Det exakta innehållet i förslaget, vars politiska tyngd speglas av det faktum att det förbereds av presidentens kansli (Casa Civil), är i skrivandes stund inte klart. Mycket tyder dock på att det kommer att innehålla förslag på nya regler för budgivning och tillståndsprocesser. Vidare finns förväntningar på en särskild reglerande myndighet för gruvsektorn samt ny tilldelningar av royalties. Bakom detta ligger också den uttalade ambitionen att ytterligare stimulera innovation i inom gruvindustrin. 3

6 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - USA 1 USA Bidragen är skrivna av Rolf Höijer, Sofie Björling och Ola Göransson, Tillväxtanalys Washington D.C starkt år för förnybart och gas Den politiska debatten på energiområdet har under det första kvartalet (utöver de allomstädes närvarande statsfinansiella kopplingarna, med först the Fiscal Cliff och nu Sequestration och budgetförhandlingar för resten av året som huvudnummer), till stora delar kretsat kring president Obamas energi- och miljöagenda för den andra mandatperioden; om och hur fokus på förnybart kommer att uppehållas, om klimatfrågan kan få nytt liv samt hur den pågående revolutionen för skiffergas och annan okonventionell fossil energi ska hanteras. Det var länge oklart om skatterabatten för vindkraft skulle bli kvar efter årsskiftet. I och med uppgörelsen som nåddes i början av januari blev nu stödet kvar under 2013, men den osäkerhet som länge rådde bidrog till att tidigarelägga och driva på planerade investeringar för att hamna på rätt sida årsskiftet. Vind förväntas nu gå igenom ytterligare en boom-andbust-cycle, med 2012 som ett rekordår med 13,2 GWh installerad effekt men kraftigt sjunkande investeringar innevarande år. Även solenergi ökade kraftigt under 2012, inte minst på grund av snabbt sjunkande priser kostnaden per kwh i stora anläggningar har mer än halverats på tre år. 2 Samtidigt fortsätter den starka för att inte säga dramatiska utvecklingen inom okonventionell gas- och oljeutvinning. Skiffergas har på mindre än tio år gått från att vara en marginell företeelse till att stå för ungefär en tredjedel av all gasproduktion i USA. Debatten om hur miljöaspekterna av gasutvinning och förbränning ska hanteras och vägas in är livlig. Som det uttrycktes av Fred Krupp, ordförande i miljöorganisationen Environmental Defence Council, vid ett seminarium nyligen: Det finns påtagliga miljörisker förknippade med gasutvinningen and the jury is still out (om huruvida fördelarna med gas överväger nackdelarna). Annars fokuserar diskussionen mest på hur utvecklingen på gasmarknaden långsiktigt kan säkras (och kanske drömmen om energioberoende uppnås), om och i så fall hur gasutvinningen bör regleras på federal nivå och inte bara på delstatsnivå (ett mer stringent regelverk verkar påkallat) samt villkoren för gas- och oljeexploatering på federalt kontrollerad mark, där en stor andel av fyndigheterna finns. Även tendensen att gas ersätter kol i kraftverken (och sänker de redovisade utsläppen av växthusgaser), drivet av låga gaspriser och striktare utsläppsregler, ser ut att fortsätta. Nätoperatören PJM som hanterar elsystemet för 60 miljoner elkunder i östra USA tog emot ansökningar om att stänga kolkraftverk motsvarande megawatt under 2012 och ytterligare 1700 megawatt bara under januari I sitt årliga State of the Union tal lyfte Obama fram både klimathotet, satsningar på att säkra tillgång till energi ( all of the above alla inhemska energislag inklusive förnybart och gas) och energieffektivisering som prioriterade områden. Det fortsatt låsta läget i kongressen innebär dock att de viktigaste åtgärderna troligen kommer att genomföras inom befintlig lagstiftning om det inte uppstår politiska öppningar kring delområden

7 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - USA En Sweet Spot för naturgasexport? Den kraftigt ökade inhemska gasproduktionen och låga priser kombinerat med stora prisdifferentialer till marknaderna i Europa och andra regioner har medfört ett ökande intresse för export av naturgas. Till saken hör också att det för inte alls länge sedan gjordes omfattande investeringar i anläggningar för gasimport projekt som realiserades när USA fortfarande såg framför sig ett stort och växande behov att importera gas, en situation som alltså vänts på huvudet på mindre än tio år. Det innebär att det idag finns nio stora anläggningar för import av LNG som inte används och skulle kunna konverteras för export (om än till avsevärda kostnader, uppemot åtta miljarder dollar per anläggning, framför allt för att lägga till funktion för nerkylning/omvandling till flytande form). Tillståndsprocessen för export av naturgas hanteras av Department of Energy, som gjorde en genomgång av läget inför EU-kretsens energiattachéer i februari. För export till länder med frihandelsavtal med USA gäller att tillstånd regelmässigt ska ges, medan det för andra länder ges tillstånd om inte exporten strider mot det allmänna intresset, med utvärderingskriterier som gäller inhemskt gasbehov, energisäkerhet, effekter på ekonomi och jobbskapande, miljöaspekter, internationella relationer och annat. Åtminstone på papperet är det en administrativ process, men den samlade slutliga bedömningen torde vara höggradigt politisk. Av frihandelsländerna är det bara i dagsläget Sydkorea som importerar gas från USA. DOE har tagit emot sjutton ansökningar om exporttillstånd till icke-frihandelsländer från energibolag och ägare av gasterminaler, men hittills har bara ett tillstånd meddelats. Åtminstone sex-sju ansökningar bedöms reellt intresserade av att göra de investeringar som krävs för export. DOE har lagt ut uppdrag om genomförande av två omfattande konsekvensanalyser av ansökningarna för att kunna göra en sammanvägd bedömning av det allmänna intresset, och avvaktar med beslut i tillståndsfrågan tills samtliga beslutsunderlag finns på bordet och har remissbehandlats. En springande fråga i sammanhanget gäller vilka om några effekter en eventuell export skulle få på de inhemska gaspriserna, att väga mot andra ekonomiska fördelar och jobb. En aspekt är också att de nuvarande låga gaspriserna på ca 3,5$/MMBTu enligt många bedömare ändå inte är hållbara, och att priserna behöver stiga för att medge långsiktigt ökande gasprospektering och produktion. I avvaktan på beslut från Obamaadministrationen är åsikter, diskussion och lobbying i båda riktningarna legio. Flera aktörer gör också bedömningen att gasexport trots allt bara skulle få en liten inverkan på prisbildningen 4. En kompromiss kan kanske handla om att ge tillstånd till bara ett antal av ansökningarna för att optimera intäktsströmmar och jobb mot risken för prisökningar och politiska bakslag; att hitta the Sweet Spot for Gas, som senator Ron Wyden (demokrat, Oregon) uttryckte det på ett seminarium i Washington i februari. Beslut från DOE väntas senare under Se t.ex. 5

8 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - KINA 2 Kina Bidragen är skrivna av Christer Ljungvall och Ulf Andreasson, Tillväxtanalys Peking. Kina planerar 2013 för 16 procentig ökning av installerad kapacitet av kärnkraft och förnybar energi Kina planerar att öka installerad kapacitet för kärn-, vind- och vattenkraft samt solenergi med 16 procent under Totalt innebär detta en utbyggnad med ytterligare 52 GW installerad kapacitet. Den största delen av utbyggnaden, 21 GW, ska ske inom vattenkraft. Nästan lika mycket, 19 GW, inom vindkraft. Kapaciteten från installation av solceller ska under året öka med 10 GW; eftersom möjligheterna till export minskat satsar man nu mer på den inhemska marknaden. Kärnkraften svarar för återstående ca 2 GW. Studerar man den procentuella förändringen blir dock bilden en annan beroende på tidigare installerad kapacitet. Då står den planerade utvecklingen inom solenergi i särklass. Satsningen för 2013 kommer innebära en 300-procentig ökning av den hittillsvarande kapaciteten. Som nämnts hör detta delvis samman med att man nu skiftar fokus på landets stora solpanelsindustri som hittills haft en utländsk avsättning som målsättning. Nu är det den inhemska marknaden som är den primära avsättningen. Ökningen av vindkraftens kapacitet motsvarar nästan 30 procent, kärnkraft 25 procent, medan vattenkraft som hittills haft mest installerad kapacitet kommer öka med i dessa sammanhang mer modesta 8 procent. Trots dessa satsningar kommer det inte påverka mer än marginellt beroendet till kolkraft som 2012 svarade för nästan 80 procent av elkraftsproduktionen. Detta beror på att energiefterfrågan fortsätter att växa i Kina, vilket satsningarna på alternativen till kol inte kan svara mot. Även kolkraftverk fortsätter således att byggas i Kina. Man har dock från regeringen satt ett nationellt mål på total energikonsumtion 2015 på fyra miljarder tce. Det innebär att den årliga ökningen av efterfrågan på 6,6 procent för åren nu måste minska till 4,3 procent. Till stor del ska minskningen bäras av de fossila energibärarna, men även satsningar på förbättrad energieffektivitet står högt på agendan. Några av de metoder man kommer använda sig för att åstadkomma detta är utbyggnad av smart grid, särskild satsning på förbättrad energieffektivitet inom den kinesiska industrin, avregleringar av energipriser (som hittills satts av regeringen), införande av koldioxidskatt samt möjligen nationell implementering av det handelssystem för koldioxidutsläpp som 2011 beslutades om på försök på i sju kinesiska städer. Kinas kolgruveindustri: omstrukturering, ambition att bli grönare och möjligt svenskt samarbetsområde Den kinesiska regeringen vill se en fortsatt omstrukturering av landets kolgruveindustri. Det ska ske genom att man gradvis höjer lägsta tillåtna produktionsvolym, vilket uppmuntrar till sammanslagningar till större produktionsenheter. Detta meddelade Kinas främsta energiorgan, National Energy Administration, i februari. Kommunikén om fortsatt omstrukturering av kolsektorn ska ses i ljuset av att den kinesiska kolindustrin har sett minskad tillväxt och sjunkande priser till följd av inbromsning i ekonomin. Enligt siffror nyligen från China National Coal Association steg förvisso output från kolgruveindustrin med fyra procent år Samtidigt var ökningstakten nästan fem procentenheter lägre än för

9 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - KINA Trots den relativa nedgången samt stora kinesiska satsningar under senare år på kärnkraft och förnybar energi fortsätter landet att vara kraftigt beroende av det billiga men nedsmutsande kolet. Av landets totala energikonsumtion år 2011 svarade kol för över 68 procent (av elkraften nästan 80 procent). Enligt nyligen publicerade siffror från IEA 5 har nu den totala kinesiska kolproduktionen på årsbasis stigit till nästan samma nivå som den övriga världens samlade produktion hälften av all världens kol bryts alltså i Kina. Enligt kinesiska analytiker kommer kol även 2030 svara för mer än hälften av den kinesiska energikonsumtionen. För överskådlig framtid kommer kol således spela en betydande roll för Kinas energiförsörjning. Det är därför inte att förvåna att det förs en intensiv diskussion hur man bättre ska kunna komma till rätta med de allvarliga miljökonsekvenser som den kinesiska kolbrytningen och -användningen medför. Det senaste inlägget i denna debatt kom från landets näst största kolproducent, Shandong Energy Group. Ordföranden för företaget, Bu Changshen, pekar på flera aspekter som behöver förbättras. Förstörelse av stora landarealer i samband med gruvdrift var en aspekt som han lyfte fram. Energislöseriet inom den kinesiska kolgruveindustrin, liksom vid kraftverken, är en annan. Han pekar också själv på några av svaren, bland annat ökad användning av högspänningsöverföring för att slippa långa transporter, så kallad IGCC-metod vid förbränning och att använda olika typer av fyllnadsmaterial (flodsediment o.d.) för att minska de skador i landskapet som uppstår vid brytningen m.m. De lösningar som pekas ut finns redan i Kina men används hittills bara i begränsad omfattning. Bu menar att regeringen måste öka det ekonomiska stödet för att dessa lösningar i högre utsträckning ska kunna integreras i den framtida kolgruveindustrin. Svenska ambassaden i Peking och Business Sweden har för avsikt att under 2013 göra en särskild utredning om gruvmarknaden i Kina. Utredningen ska ge vägledning om vilka områden och på vilket sätt Sverige ska fördjupa sitt samarbete med Kina för att skapa förutsättningar för svensk gruvindustri att växa. I sin verksamhetsplan för 2013 har ambassaden också satt upp som målsättning att sjösätta ett bilateralt samförståndsavtal (MoU) med Ministry of Land and Resources. 5 Inernational Energy Agency 7

10 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - INDIEN 3 Indien Bidragen är skrivna av Andreas Muranyi Scheutz och Peter Wennerholm, Tillväxtanalys New Delhi. Fortsatta försök att uppnå energisäkerhet Indiens ständigt växande energibehov (och närmast akuta energiunderskott) förblir en avgörande fråga för landets politiska ledning och industri. I den nyligen antagna femårsplanen ( ) slås fast att Indien kommer att tvingas att utnyttja både den inhemska kärnkraften, kolkraften och energi från förnyelsebara energislag (vatten-, vindoch solkraft) för att klara sina energibehov, och samtidigt bedriva storskalig energiimport från utlandet. 6 Indien strävar efter en ekonomisk tillväxt som samtidigt är socialt inkluderande och miljömässigt hållbar. Ambitionen är att generera energi motsvarande 30 GW från förnyelsebara energikällor till år Idag uppges produktionsnivån vara 26 GW. 7 Utvinningen av solenergi anses särskilt viktig mot bakgrund målsättningen att nå en inkluderande och miljömässigt hållbar tillväxt. Dels är solenergin miljövänlig, dels anses den ha potential att bidra till utvecklingen på landsbyggden. För att främja utvecklingen av solenergisektorn införde regeringen, vilket tidigare rapporterats, den s.k. Jawaharlal Nehru National Solar Mission med ambitionen att solenergi motsvarande MW ska genereras till år Den första fasen av detta projekt ska vara klar i mars i år (Tillväxtanalys kommer inom kort publicera en längre analys av National Solar Mission). I den nya femårsplanen ( ) nämns även vikten av att utveckla en inhemsk industri för tillverkning av solenergikomponenter med en successiv infasning mot mer och mer inhemskt producerade delar. För att åstadkomma detta nämns t.ex. att Indien bör införa tullar för att kompensera för vad som beskrivs som utländska företags exportsubventioner. När det gäller frågan om vindkraft kan det noteras att det i den nya femårsplanen hävdas att det endast finns potential för vindkraft i vissa delar av Indien, nämligen i delstaterna Karnataka, Tamil Nadu, Andhra Pradesh, Maharashtra och Gujarat. Vidare föreslås en s.k. National Wind Energy Mission (baserad på ovan nämnda National Solar Mission). Syftet är att på ett effektivt sätt koordinera utbyggnaden av vindkraft mellan myndigheter på nationell och delstatlig nivå. Ett annat syfte med NWEM är att uppmuntra industrin att investera i inhemska vindkraftprodukter som t.ex. turbiner liksom investeringar i forskning och utveckling (t.ex. olika alternativ för energilagring). Den nya statsbudgeten innehöll även incitament för vindkraftsgenerering. Potentialen för vattenkraft anses vara 149 GW och i dagsläget uppgår de färdigställda och påbörjade vattenkraftprojekten till 32 procent av den fulla potentialen, enligt den nya femårsplanen. I femårsplanen noteras även att huvuddelen av den outnyttjade potentialen finns i de nordöstra regionerna av landet och i de indiska delarna av Himalaya. Dock oroas Indiens regering över Kinas planer på ett antal infrastrukturprojekt (dammbyggen) på Brahmaputrafloden, vilket skulle innebära avledning av flodvatten på den kinesiska sidan. Med minskade vattenflöden till Indien, som ligger nedströms, skulle vattenkraftpotentialen allvarligt hotas. I delstaten Arunachal Pradesh som gränsar till Kina väntar hela 88 vattenkraftsprojekt på att påbörjas, trots att delstatsregeringen fattat beslut om projektens 6 Government of India, Planning Commission, 12th Five Year Plan, Volume 2, p. 130, tillgänglig på: 7 8

11 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - INDIEN genomförande. Byggförseningar av den här typen riskerar att försvåra Indiens strategi att hävda att vattenresurserna redan tagits i bruk av Indien ( prior-use ) vilket enligt internationell rätt (anser Indien), skulle tvinga Kina att ta hänsyn till Indiens användning av vattenresurserna innan de egna projekten påbörjas. Indien försöker nu påskynda processerna för miljööversyn och tillståndsgivning så att uppförandet av dessa kraftverk kan påbörjas så fort som möjligt. 8 I det här sammanhanget är det även värt att notera utslaget från International Court of Arbitration i Haag i februari gällande Indiens planer på att bygga ett vattenkraftverk vid Kishangangafloden i Kashmir, något som Pakistan motsatt sig eftersom landet anser att det strider mot det vattendelningsavtal som slöts 1960 (Indus Waters Treaty). Domstolen i Haag har i ett preliminärt utlåtande gått på Indiens linje, dvs att kraftverket kan uppföras utan att det strider mot vattendelningsavtalet. Dock anger domstolen vissa villkor i sitt beslut och ett slutgiltigt utlåtande från domstolen återstår dock. 9 Båda dessa exempel visar dels vilken vikt som tillmäts utbyggnaden av vattenkraft, dels att vattenresursfrågor får större och större betydelse i regionen och riskerar att leda till politiska konflikter, både mellan Indien och Kina och mellan Indien och Pakistan. I föregående kvartalsrapport nämndes kärnkraftsbygget i Kudankulam i delstaten Tamil Nadu. Uppförandet av kärnkraftverkets två första reaktorer har slutförts men de har ännu inte tagits i bruk. Centralregeringen har i en skriftlig kommentar till parlamentet uttryckt förhoppningen att den ena reaktorn ska kunna tas i bruk i april, och den andra i oktober i år. 10 Trots investeringarna i kärnkraft och i förnyelsebara energislag intar kolkraften en särställning när det gäller att tillgodose energibehoven. Detta innebär både stora påfrestningar på miljön och landets ekonomi. Trots kolgruvebrytning i stor skala importerades mer än 100 miljoner ton under 2012 och år väntas importen uppgå till 185 miljoner ton. I samband med offentliggörandet av statsbudgeten för (28 februari) framkom även att centralregeringen, som vill se ett minskat importberoende, är i färd med att ta fram en handlingsplan för ökad inhemsk utvinning genom samarbeten mellan den offentliga och privata sektorn (PPP). Samtidigt är det värt att notera att det statliga bolaget Coal India Ltd (CIL) som är världens största kolproducent, och som svarar för 80 procent av den inhemska kolproduktionen, är i färd med att förvärva ytterligare kolgruvor utomlands (sedan tidigare har företaget gruvor i Mozambique). 11 Förutsättningar och villkor för gruvbrytning Enligt den indiska konstitutionen delas ansvaret för hanteringen av landets mineralresurser mellan den federala regeringen och delstaterna. Regelverket för gruvbrytning och utvinning av mineraler utgörs huvudsakligen av Mines and Minerals (Development and Regulation) Act (MMDRA), som upprättades 1957 men som nu under ändring. 12 Geological Survey of India (GSI), som lyder under Ministry of Mines, är den myndighet som har huvudansvaret för den geologiska kartläggningen av mineralresurser på land i Indien. Detaljerad kartläggning av mineraler på land görs även av Mineral Exploration 8 Tuesday.html Ett förslag till ny lag godkändes 2011 av Centralregeringen, men lagen måste även godkännas av parlamentet vilket ännu inte skett. Utöver MMDRA gäller av Centralregeringen fastslagna regler för rekognosering och förstudier, prospektering och leasing av gruvor (Mineral Concession Rules (MCR) 1960). Dessa regler (Rules) gäller dock inte atomic minerals (uran och thorium) och s.k. minor minerals. 9

12 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - INDIEN Corporation (ett statligt företag som lyder under Ministry of Mines) och olika myndigheter och statliga organisationer på central och delstatlig nivå (t.ex. delstaternas Directorate of Mining and Geology). Indian Bureau of Mines och delstaterna (Directorates of State) ansvarar för att regelverken för gruvbrytning efterlevs. Utforskningen och exploateringen av eventuella mineraler till havs administreras av Ministry of Earth Sciences och dess underlydande myndigheter. 13 I jämförelse med länder som t.ex. USA, Kanada, Australien, Chile, Brasilien och Kina är den indiska gruvnäringen kraftigt underutvecklad. Dess bidrag till BNP har varit begränsat till ca.1,2 procent de senaste 10 åren (i Chile är andelen 6 procent). Investeringarna som syftar till att utforska potentiella fyndigheter (exploration spend per square kilometer) är också mycket låga i jämförelse med andra gruvnationer. Gruvnäringen hämmas dessutom av bristande infrastruktur (vägar, järnvägar, hamnar), bristande kompetens hos arbetskraften, avsaknad av avancerad teknologi, avsaknad av kapital, samt långsam tillståndsgivning (det kan ta 5-8 år innan nödvändiga tillstånd att bedriva gruvbrytning utfärdas). I och med att den globala efterfrågan på mineraler hela tiden ökar, är det av största vikt för Indien att modernisera gruvsektorn. 14 År 2008 lanserades en ny nationell mineralpolicy (som dock inte omfattar utvinning av kol) och som bland annat berör aspekter som hur den indiska gruvnäringen ska kunna moderniseras i form av kunnande och teknologiska hjälpmedel, behovet av att attrahera utländsk kompetens och kapital, liksom vikten att säkerställa att gruvnäringen också tar hänsyn till lokalbefolkningen och den omgivande miljön i samband med gruvbrytning. Idag innebär gruvbrytningen stora utmaningar, t.ex. i form belastningar på miljön (luftföroreningar, skogsavverkning, vatten- och markföroreningar) och pga. behoven att hitta alternativa försörjningsmöjligheter för de människor (ofta urinvånare) vars land tas i anspråk vid gruvbrytning. I policyn anges också att befintlig lagstiftning ska ses över i syfte att främja dessa och andra ambitioner som tas upp i policyn. 15 Det är alltså mot bakgrund av den nationella mineralpolicyn 2008 som centralregeringen tog initiativ till att reformera Mines and Minerals (Development and Regulation) Act, De förändringar som föreslås i den nya lagen, och som centralregeringen har godkänt och som nu är för det indiska parlamentet att ta ställning till, är i korthet följande: Det ska bli lättare för delstaterna att auktionera ut licenser för gruvdrift och delstatsregeringarna ska också själva få ange det minimibelopp från vilket en budgivning ska utgå. En nationell myndighet med ansvar för gruvbrytningsfrågor ska etableras (National Mining Regulatory Authority) och delstaterna ska också ha möjlighet att etablera liknande myndigheter för översyn av brytningen av s.k. minor minerals 16. Lagen föreslår också införandet av en miljöskatt, s.k. cess, på central och delstatlig nivå, samt etableringen av en särskild mineralfond både på nationell och delstatlig nivå för kapacitetsutveckling. Vidare förslås att gruvbolag (ej kolgruveföretag) avsätter en viss 13 p _-_FINAL.pdf 15 I den nationella mineralpolicyn slås fast att utforskningen av potentiella resurser av låggradig hematit, magnetit, basmetaller (koppar, bly, zink), ädelmetaller (guld, silver, platinum), diamanter och höggradig ilmenit ska påskyndas 16 Regelverket för dessa minor minerals utformas av delstatsregeringarna. Det ska också noteras att MMDRA inte gäller vid utvinning av olja och naturgas. Ytterligare regelverk som har relevans för gruvbrytningen i Indien är Mineral Conservation and Development Rules (MCDR) från Dessa regler gäller dock inte kol, atomic minerals och minor minerals. Minor minerals definieras som building stones, gravel, ordinary clay, ordinary sand other than sand used for prescribed purposes, and any other mineral which the Central Governmentmay, by notification in the Official Gazette, declare to be a minor mineral 10

13 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - INDIEN summa varje år i form av royalties till en s.k. mineralstiftelse på distriktsnivå. Kolgruveföretag föreslås bli skyldiga att avsätta 26 procent av sin nettovinst till denna typ av stiftelse. De pengar som på det här sättet genereras ska gå till lokala infrastrukturprojekt, samt användas för att kompensera de människor vars försörjningsförmåga blivit påverkad av den gruvbrytning som äger rum på marken som de tidigare brukade. I den nya femårsplanen ( ) nämns att implementeringen av ovanstående lagförslag ses som mycket angeläget för att kunna utveckla Indiens gruvindustri. 17 Avslutningsvis berörs i korthet centralregeringens föreslagna förändringar för kolgruvesektorn. Som nämndes tidigare strävar regeringen efter att öka den inhemska kolutvinningen för att på så vis minska importberoendet från utlandet. För att attrahera utländskt kapital och för att komma i åtnjutande av den avancerade teknologi som utländska företag många gånger besitter förbereder regeringen nu en modell som ska möjliggöra samarbete mellan det statliga bolaget Coal India och privata aktörer. Exakt hur denna samarbetsmodell kan komma att se ut är i dagsläget oklart. Tanken är dock att samarbetet ska vara möjligt inom ramen för Indiens Coal Nationalisation Act från 1973, trots att lagen förbjuder privata aktörer (med undantag för gruvbrytning i s.k. captive coal blocks där kol säljs till fastställda slutanvändare, designated end users). Olika tänkbara lösningar har diskuterats och regeringens ambition är att kunna presentera en samarbetsmodell inom två till tre månader Femårsplanen, Vol 2, sid

14 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - JAPAN 4 Japan Bidragen är skrivna av Helena Tillborg och Niklas Kviselius, Tillväxtanalys Tokyo. Energipolitiken i limbo Inriktningen på Japans energipolitik är osäker efter bytet av regering i höstas. Osäkerheten gäller såväl avregleringen av energimarknaden som framtiden för landets kärnkraft. Premiärministern Abe har sedan han tillträdde gjort uttalanden som pekar på att han vill se över den omfattande strategi för energi och miljö som beslutades av den förra regeringen. Abe har lovat att ompröva avvecklingsplanerna för kärnkraften, dock utan att beskriva vilka förändringar det innebär. Den förra regeringen utgick från tre olika avvecklingsscenarier för 2030 (siffror för förnybar elproduktion inom parentes), med 0% (35%), 15% (30%) resp 20-25% (25%) kärnkraft. Avvecklingen har starkt stöd i opinionen, och en opinionsundersökning nyligen gav resultatet att en klar majoritet, ca 70%, av befolkningen är för en avveckling senast Något besked om inriktning lär inte komma förrän valet i överhuset är klart i juli, och många förväntar sig att beskedet dröjer ytterligare. En forskare på Fujitsu Research Institute, som arbetat med energistrategin för den förra regeringen, uttryckte frustrerat sina farhågor att Abe kommer att ägna de närmaste 10 åren för att utveckla en ny energipolicy. För närvarande synes arbetet pågå enligt nuvarande strategi, men det kan vara i avvaktan på annat beslut och för att inte väcka motstånd bland väljarna inför sommarens val. Abes parti LDP behöver få majoritet i överhuset för att premiärministern ska ha fria händer att genomföra sin politik oklart dock hur den ser ut. Om han inte får majoritet begränsas handlingsfriheten radikalt, en situation som hans motståndare DPJ fick erfara så sent som Förutom den konkreta frågan om kärnkraftsavvecklingen är det inom tre områden där inriktningen är osäker och besked kan väntas dröja. Det första gäller beslutade reformer för energisystemet, där det finns beslut sedan tidigare om att frikoppla elproduktion från elöverföring (s k unbundling) och liberalisera marknaden för elhandel. Frågan tas upp för diskussion av parlamentet under våren. De nuvarande elbolagen, som agerar med i praktiken regionala monopol, motsätter sig reformen. På grund av LDPs band till elindustrin verkar det finnas tveksamhet om regeringen verkligen menar allvar och kommer att slå fast att frikoppling ska ske, och hur i så fall tidplanen ser ut. Många menar dock att reformerna är helt nödvändiga för en trygg energiförsörjning för landet i framtiden. Det andra området där förändringar kan komma att ske gäller nivåerna för feed-in-tariffer (FIT). FIT infördes vid halvårsskiftet 2012 för att främja utvecklingen av förnybara energislag i Japans energimix, som idag står för endast någon procent av den totalt elproduktionen. Nivåerna på FIT i Japan betraktas som höga. Som exempel är ersättningen motsvarande ca 3 SEK/kWh i 20 år för solkraftsanläggningar >10 kw 2-3 ggr högre än de nuvarande nivåerna i Tyskland. Under 2012 sågs en ökning av investeringstakten med 80% jämfört med samma period föregående år, dock från en mycket låg nivå. I januari meddelade den japanska regeringen att de sänker inköpspriset under inmatningstariffen för solcellsenergi med runt 10% eftersom priset för installation av solceller sjunkit till en motsvarande grad sedan systemet infördes i juli förra året. Regeringen vill undvika den sortens bubbelekonomi som erfarenheter från Europa visat på och inte ge solenergi orättvisa fördelar på marknaden jämfört med andra energislag. Utformandet av FIT- 12

15 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - JAPAN programmet kommer att diskuteras i april och det finns misstankar om att regeringen kan komma att justera inköpspriserna överlag. I juli kommer en ny standard för kärnkraftssäkerhet, som kommer att vara central för frågan om nu stängda reaktorer kan återstartas. Den nya reglerande myndigheten Nuclear Regulation Authority (NRA), som inrättades efter Fukushima-haveriet, presenterar då resultatet av sitt arbete. Det har rapporterats att NRAs nya riktlinjer för säkerhetsanordningar beräknas kosta tiotals miljarder yen per reaktor (motsvarar någon miljard SEK) och NRA talar om en 3-5 år lång tidsperiod innan de flesta kärnkraftverken kan utföra alla nödvändiga åtgärder för att få grönt ljus. Det är dock oklart hur höga krav som i slutänden kommer att ställas på kärnkraftverk för att de ska kunna startas på nytt, och vad kostnaderna blir för kraftverken att uppfylla den nya standarden. Idag är 2 av 50 fungerande kärnkraftverk i drift, övriga inväntar beslut om återstart. Kraftbolagen som innehar kärnkraft visar stora förluster, och ännu är diskussionerna om vem som ska stå för de totala kostnaderna inte avslutad. Förlusterna härrör till utebliven produktion och import av fossila bränslen som ersättningskraft, framförallt flytande naturgas. Försvagningen av yenen, samt den dåliga förhandlingspositionen för japanska staten gentemot utländska producenter, förstärker kostnadsökningen. Hittills har detta lett till en höjning av elpriset med 10-20% för kunder till de elbolag med stort kärnkraftsinnehav. Japan satsar på vindkraft Det Japanska Vindkraftsförbundet visade i en rapport i februari att tillväxten av vindkraft har saktat in sedan katastrofen i mars Japans topp i vindkraftstillväxt kom år 2006, men sedan dess har takten minskat dramatiskt löpte den tidigare policyn med bidrag för bygge av vindkraftverks ut. I juli 2012 ersatte regeringen denna med en inmatstariff, men ännu är det för tidigt att säga något om effekten. Elbolagen, som också äger kraftnäten, är inte särskilt entusiastiska till att bygga ut distributionsnät för förnyelsebar energi, eftersom deras stora investeringar i kärnkraftverk riskerar att bli olönsamma. För att skynda på utvecklingen av kraftnätet så har Abes kabinett öronmärkt 1,7 miljarder kronor (25,3 miljarder yen) i statens energibudget för 2013, som ska gå till uppbyggandet av kraftnät och studier av högeffektiv långdistanstransport av el. Den nordliga ön Hokkaido är den mest gynnsamma lokaliseringen av vindkraft i Japan. Ett tioårigt projekt med en budget på runt 21 miljarder kronor (310 miljarder yen) som ska bygga långdistanstransportnät till två utvalda regioner i Hokkaido och Tohoku planeras dessutom som ett samarbete mellan regeringen och de stora japanska handelshusen. Staten ska bidra med halva kostnaden för installation av de nya kraftnäten. Resten ska komma från operatörer av vindkraftverk, samt de stora elbolagen. Underhåll av näten ska finansieras genom avgifter som debiteras från operatörerna av vindkraftverken. Tanken är att vindkraftverken ska betala proportionellt till hur mycket el de sänder, i en liknande lösning som en betalväg. Om projektet lyckas hoppas regeringen kunna utöka transportnätet till att omfatta alla områden i japan med potential för vindkraft. Regeringen vill också arbeta aktivt förspridandet av batterier för utjämning av eltillgång. I ett annat projekt ämnar regeringen att direkt bygga vindkraftverk i samarbete med Tokyos universitet och ett antal handelshus. Gruppen ska bygga en flytande vindkraftfarm utanför Fukushima, med ett mål på att producera 1 GW år Fram tills nu har Japan mycket få vindkraftverk till havs, eftersom de japanska öarna omges av några av världens djupaste havsgravar. Regeringen har skjutit till 846 miljoner kronor (12.5 miljarder yen) till projektet. Placeringen utanför Fukushimas kust är både symbolisk och praktisk, då de nu outnyttjade nätverksanslutningarna till kärnkraftverken i Fukushima kan användas till det nya projektet. Förhoppningen är att projektet ska bevisa flytande vindkraftverks lönsamhet i Japan. 13

16 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - JAPAN Ur policysynpunkt står det klart att den japanska regeringen är fast besluten att göra vindkraft kommersiellt hållbar i Japan. Den innovativa lösningen med en betalväg för eltransport kan betyda att nya aktörer än de stora elbolagen kan få ett ekonomiskt intresse i att bygga ut elnät, vilket skulle kunna innebära att de monopolistiska elbolagen utsätts för konkurens inom stamnät. Om de kapitalstarka handelshusen dessutom börjar investera i vindkraftverksanläggningar, kan detta innebära en ny sorts aktör på den japanska elmarknaden. Dock kommer den extra kostnaden för utbyggandet av nätet falla på vinkraftverksoperatören, vilket kan inverka negativt på investeringar, och konsumenten som köper el från vindkraftverken. Då den japanska elkunden har identifierats som en av de mest kostnadsmedvetna i världen, är det intressant för Sverige att observera hur japanska kunder reagerar mot den nya elmarknaden som öppnas i Japan. 14

17 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - SYDKOREA 5 Sydkorea Bidragen är skrivna av Helena Tillborg och Niklas Kviselius, Tillväxtanalys Tokyo. Sydkoreas ambitioner inom hållbar energi matchas inte av handling Sydkoreas gröna tillväxtstrategi Green Growth har lovprisats i flera betydande internationella forum däribland OECD och FN. Sydkoreas policy att årligen investera två procent av BNP inom grön tillväxt kommer säkerligen att stimulera lokala ekonomier, skapa arbetstillfällen på sikt och även stimulera innovation inom förnyelsebar energi. OECDs indikatorer på en grön ekonomi ( green growth indicators ) visar även på att politiken har omsatts i praktik, med snabbt ökande privata och statliga FoU-satsningar inom förnyelsebar energi, samt ökande andel statliga utvecklingsanslag för industri och konsumenter. Det är ett positivt resultat i sig att indikatorer har införts på många fronter, samt att de följs upp. Nyheter från första kvartalet 2013 visar dock på att Sydkoreas höga politiska ambitioner för en hållbar utveckling ännu inte alltid matchas av nödvändiga satsningar inom industrin, som anser att andra länder i regionen, framför allt Kina, erbjuder relativt högre stöd till en grön strukturomvandling. Försäljningssiffrorna för förnyelsebar energi i Sydkorea sjönk år 2012 för andra året i rad, från 47 miljarder kronor (8,1 biljarder won) år 2010 till 43 miljarder kronor (7,4 biljarder won) år Marknaden beräknas fortsätta minska under 2013, i motsats till den globala marknaden som ökar stadigt. Den statligt ägda banken Export-Import Bank of Korea hävdar att bristen på statligt stöd är anledningen, och jämför med den kraftigt expanderande marknaden i Kina, där staten har infört många stöd för producenter. Sydkoreas energiförbrukning växer snabbast av alla OECD-länder, och andelen energi som produceras från förnyelsebara källor är lägst i klassen, bara 2,61% av primärenergin år Fram till 2011 hade Sydkorea en inmatningstariff för förnyelsebar energi. I juli 2012 beslutade Sydkorea att införa obligatoriska Renewable Portfolio Standards (RPS) för alla stora elektricitetsproducenter, i dagsläget 13 till antalet, de viktigaste av dem kontrollerade av staten. Under RPS måste alla dessa producenter ha en andel på 2 % av sin produktion från förnyelsebara källor, och denna andel ska öka med 0.5 % per år. Om en producent missar målet en månad måste den betala 150 % av marknadsvärdet för de enheter energi som missats. Dock kan producenterna sälja delar av sina andelar så att de som inte når målet kan kompensera på annat sätt. RPS-policyn bedöms av många som misslyckad, och Korea Energy Management Corporation, som har en administrativ funktion inom systemet, meddelade i slutet av 2012 att fler än hälften av producenterna hade missat sina mål. Miljöorganisationer kritiserade även i februari Minstry of Knowledge Economy s plan på att bygga ut landets kapacitet inom kolkraft och naturgas. Miljöministeriet ifrågasatte samtidigt huruvida landets ambitiösa koldioxidmål på att skära ner Sydkoreas utsläpp med 17,2 miljoner ton under 2013 verkligen var realistiskt med dessa planer på expansion av användning av fossila bränslen. 15

18 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - SYDKOREA Sydkorea intensifierar planeringen av utsläppsrättshandel inför 2015 Under detta kvartal tog Sydkorea ytterligare ett steg i planeringen att införa ett system för handel av utsläppsrätter år Ett nytt planeringskontor skapades under Miljödepartementet, men som kommer verka i samråd med flera andra statliga myndigheter och departement däribland Ministry of Knowledge Economy, och Ministry of Land, Transport and Maritime Affairs. En viktig del av Planning office for preparation of emission trading system kommer fram till lanseringen av systemet 2015 vara att samla in goda exempel från internationell praxis på området, för att sedan fastställa specifika tekniska frågor som behövs för driften av systemet, utarbeta särskilda riktlinjer för tilldelning, certifiering, kvittning och handel med utsläppsrätter, samt börja fördela utsläppsrättigheterna till företag. Återigen finns tydliga inslag av stöd i form av särskild information och utbildning till små- och medelstora företag för att kunna effektivt komma igång med handeln. En mer detaljerad arkitektur för systemet kommer att presenteras redan i december i år. Handel med utsläppsrättigheter har stött på stort motstånd från industrin, medan folkopinionen har varit neutral och inga tecken på de hårda debatter som setts i t.ex. USA och Australien skedde i samband med regeringsbeslutet under Länkar till EUs utsläppshandelssystem väntas av koreanska experter inte möjligt förrän tidigast

19 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - BRASILIEN 6 Brasilien Bidragen är skrivna av Mikael Román och Frans Bergman, Tillväxtanalys Brasilia. Fortsatta blackouts Det brasilianska elnätet har under de senaste månaderna sett ett flertal omfattande avbrott i distributionen av energi. Dessa blackouts, som vid ett antal tillfällen mörklagt större regioner i flera timmar, är i huvudsak ett resultat av uteblivna regn samt misstänkta brister i underhållet av såväl enskilda produktionsenheter som det integrerade elnätet. Det senare gav, som tidigare meddelats, ytterligare argument till den tillfälliga lagändring (Medida Provisória 579) som President Dilma lade i början av september i syfte att reducera landets höga energipriser och på så sätt öka industrins konkurrenskraft. Detta förslag, som innebär att de energibolag vars koncessioner löper ut mellan åren skall erbjudas möjligheten att teckna nya långtidskontrakt i utbyte mot kraftigt sänkta priser på den distribuerade energin, har sedan dess debatterats och kritiserats från olika håll. 19 Mer konkret har föreslagna åtgärderna slagit tillbaka i form av kraftiga börsfall för ett flertal av de största energibolagen, bland dessa den största av alla aktörer, Eletrobrás, som såg halva börsvärdet försvinna på ett par veckor. 20 På samma sätt överväger ett antal utländska investerare, däribland norska Skagen Global Fund, att stämma regeringen för det som man anser vara en olaglig nationalisering av egendom. 21 Situationen är allvarlig, då den ytterst innebär att en stor del av det faktiska kapitalet, såväl som förtroendet bland potentiella investerare, nu kraftigt underminerats, något som i sin tur kan ha avsevärda konsekvenserna för tilltänkta och nödvändiga investeringar i sektorn. 22 Problem i olja- och gas-sektorn En sektor som för närvarande brottas med avsevärda problem är den för Brasilien så strategiska olje- och gasindustrin. Efter de inledande årens boom, under vilken enorma summor investerats i oljefälten utanför Rio de Janeiros kust, börjar nu entusiasmen mattas av, och istället ersättas av en allt större försiktighet. Det finns flera orsaker till denna utveckling. En alltmer känslig politisk fråga rör fördelningen av royalties från den framtida oljeutvinningen, där huvudtvisten gäller hur stor del av vinsten som skall gå till de producerande delstaterna (Rio de Janeiro, São Paulo och Espírito Santo) respektive Unionen, för att därefter fördelas bland övriga delstater. Denna fråga har, som tidigare rapporterats, diskuterats under en längre tid. Debatten har dock på senare tid tagit alltmer militanta uttryck. Under mars månad valde, exempelvis, guvernören för Rio de Janeiros delstat, Sérgio Cabral, att inte bara hota med att dra sig ur såväl Fotbolls-VM 2014 som 19 Pearson, S. (2012a) Brazil moves to cut power rates. Financial Times 7 September. (accessed 20 September). 20 Schüffner, C., Polito, R. (2012) Elétricas podem perder R$ 47,6 bi com renovação. Valor Econômico 9 November. (accessed 11 November, 2012). 21 Leahy, J., Pearson, S. (2012b) Investors protest over Brazil energy move. Financial Times 25 November. (accessed 30 November, 2012). 22 Accioli, C. (2013) "The government has frightened off entrepreneurs". The Brazilian Economy: Economy, Politics and Policy Issues 3 March, pp

20 ENERGI OCH HÅLLBAR UTVECKLING - BRASILIEN Sommar-OS 2016, 23 utan också helt sonika ställa in löneutbetalningarna till en stor del offentligt anställda i protest mot det då rådande fördelningsförslaget. 24 Sedan dess har en av domarna i Högsta Domstolen, Cármen Lúcia Antunes Rocha, beslutat att förslaget nu måste ses över ytterligare en gång. 25 Högsta domstolen förväntas ta ett beslut i början i april. Oavsett utfallet av det senare förväntas dock inte konflikten vara över. Det politiska spelet kring frågan kommer med all säkerhet att pågå en lång tid framöver. Så här långt har man från de oljeproducerande delstaternas sida understrukit att konflikten inte påverkar företagens vinster. 26 Risken är dock att konflikten skapar ett så pass infekterat politiskt klimat att också investerare och andra drar tillbaka. En längre version av denna artikel finns att ladda ner på Tillväxtanalys hemsida. Särskilda utmaningar i en expanderande gruvsektor Råvaror i allmänhet och gruvindustrin i synnerhet är en central del av den brasilianska enonomin. Mineralproduktionen, som utgör närmare 4,2 % av landets BNP och runt 20 % av den brasilianska exporten, står idag för runt 8 % av alla arbetstillfällen inom industrisektorn. I vissa regioner är gruvindustrin den alltigenom dominerande ekonomiska aktiviteten. 27 Den brasilianska gruvsektorn har också expanderat kraftigt under senare år, inte minst på grund av den ökade konsumtionen i Kina och andra tillväxtekonomier. Detta innebär i sig stora möjligheter för Brasilien som sitter på enorma outnyttjade mineraltillgångar. Landet är redan idag välkänt för sina fyndigheter av, exempelvis, niob, järnmalm, bauxit, och mangan. Man räknar dock att inom en snar framtid även kunna sälja andra mineraler, såsom koppar och nickel, i stor skala på världsmarknaden. 28 En central komponent för denna fortsatta utveckling är den utökade exploateringen av nya fyndigheter, inte minst i Amazonas-området. I korthet förväntas inhemska och utländska gruvbolag investera runt 155 miljarder SEK (USD 24 miljarder) i området mellan Det senare reser dock ett antal särskilda utmaningar, inte minst vad gäller frågan kring infrastruktur samt, i förlängningen, social och miljömässig hållbarhet. De historiska erfarenheterna av gruvbrytning i Amazonas, där oplanerade investeringar och byggandet av vägar i flera fall haft förödande sociala och miljömässiga konsekvenser, är utan tvekan ett mörkt kapitel i brasiliansk historia. Många uttrycker därför också sin oro över dessa nya satsningar. Samtidigt är signalerna från den federala regeringens sida mycket tydliga. Som tidigare meddelats görs idag stora satsningar på att utveckla Amazonas-regionen och förbinda 23 Bonfanti, C. (2012) Sérgio Cabral diz que com nova regra dos royalties Rio fecha as portas e não faz Copa nem Olimpíadas. O Globo 7 November. (accessed 7 November, 2012). 24 (2013) Cabral suspende pagamentos do RJ até decisão do STF sobre royalties. Globo.com 7 March. (accessed 20 March, 2013). 25 Basile, J. (2013) Ministra pedirá informações ao Congresso e ao Planalto sobre royalties. Valor Econômico 20 March. (accessed 20 March, 2013). 26 Sousa, Y. Ibid.Decisão sobre royalty preserva finanças dos produtores, afirma Alckmin. 19 March. (accessed 22 March, 2013). 27 Ministério de Minas e Energía (2011) Plano Nacional de Mineração 2030: Geologia, Mineração e Transformação Mineral. MME, Brasília, DF. 28 Ibid. 29 Lyons, J., Kiernan, P. (2012) Mineradoras aceleram seu avanço na Amazônia brasileira. Valor Econômico 26 December. (accessed 15 January, 2013). 18

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack

Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Kärnkraftsseminarium, Elforsk Kärnkraftsseminarium, Elforsk Framtida energiutmaningar för Sverige, 22 januari 2013 Martin Flack Tillväxtanalys l Pi Primär målgrupp Regeringskansliet tdär Näringsdepartementet

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv

Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Cleantech och nätfrågor i ett internationellt perspektiv Vindkraftens roll i USA nu och i framtiden Karin Widegren Teknisk vetenskaplig Attaché Tillväxtanalys, San Francisco Drivkrafter för Cleantech Globalt

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser

Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad?

Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad? TA300, v3.1, 2011-12-05 KORTRAPPORT 1 (8) Elsa Thorselius +81 3-556 250 33 elsa.thorselius@growthanalysis.se Kärnkraftsfritt Japan - men till vilken kostnad? Denna rapportering ingår som en del i det allmänna

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

BIOGAS i Tyskland, England och Polen

BIOGAS i Tyskland, England och Polen BIOGAS i Tyskland, England och Polen 2011-11-24 Anna Olsson WSP Bakgrund BiogasSys EU-finansierat demonstrationsprojekt 2010-2015 - utöka potentialen för biogas i Skåne produktion och konsumtion - ta fram

Läs mer

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Vindkraft i Sverige - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi Svensk Vindenergi 125 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik

Remiss av förslag till strategi för ökad användning av solel [ER 2016:16], samt Förslag till heltäckande solelstatistik TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Kommunledningskontoret 2016-12-15 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu gällande licenserna att finnas, men från och med den 1 januari

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls bolagsordning och tillkännager detta för regeringen. Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:125 av Birger Lahti m.fl. (V) Vattenfall 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en portalparagraf i Vattenfalls

Läs mer

SMÅSKALIG VATTENKRAFT

SMÅSKALIG VATTENKRAFT SMÅSKALIG VATTENKRAFT STÖD MED GRÖNA CERTIFIKAT I SVERIGE CHRISTER SÖDERBERG SMÅKRAFTVERKENS RIKSFÖRENING OSLO 9 MARS 2009 Korsnäs kraftverk utanför Falun. Elcertifikat Sverige 2009-03-09 1 STÖD TILL FÖRNYBARA

Läs mer

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.

Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel. Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10. Vindkraften från verksamhetsidkarnas synvinkel Anders Stenberg, Anni Mikkonen Finska Vindkraftföreningen r.f. Helsingfors, 25.10.2011 Finska Vindkraftföreningen r.f. Föreningen grundades 1988 Samarbete

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer