Studiehandledning. Allmänt utbildningsområde I, Vårterminen 2011

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Lärarprogrammet högskolepoäng Allmänt utbildningsområde I Samordnare: Elisabeth Berg, elisabeth.berg@did.uu.se Studiehandledning Allmänt utbildningsområde I, Vårterminen

2 2

3 Innehållsförteckning Inledning...s. 4 Schema och organisation s. 5 Barn och ungdomar i samhället, 7,hp...s. 8 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp...s. 12 Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp...s. 19 Lärande och kommunikation, 7,5 hp...s. 24 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)...s. 28 Ytterligare moment...s. 31 Bilaga 1: Riktlinjer för prov och omprov...s. 33 Bilaga 2: Anvisningar för skrivande inom institutionen...s. 35 Bilaga 3: Om fusk och plagiat...s. 39 Bilaga 4: Mall för individuell studieplan (VFU)......s. 41 Bilaga 5: Närvarorapport VFU......s. 42 Bilaga 6: Ansvar, sekretess och försäkringar......s. 43 Bilaga 7: Övrig information......s. 45 3

4 Inledning Välkommen till Allmänt utbildningsområde I (AUO I), 30 högskolepoäng! Kurserna inom allmänt utbildningsområde ges vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Kurserna är obligatoriska inom lärarprogrammet och läses gemensamt oavsett vilken inriktning och utgång du kommer att välja. Syftet med AUO I De studerande skall i samspel mellan teori och praktik tillägna sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans och skolans mål samt i övrigt medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet i ett mångkulturellt samhälle. De studerande skall därvid utveckla sin förmåga att se och problematisera lärarens arbete utifrån ett samhälls-, miljö-, genus- och mångfaldsperspektiv samt tillägna sig förståelse för vad ett vetenskapligt förhållningssätt i detta arbete kan innebära. De verksamhetsförlagda delarna av kurserna syftar till att ge de studerande möjlighet att delta i och studera lärande- och kommunikationsprocesser i olika undervisningssammanhang samt att studera ledarskap och grupprocesser i förskola eller skola och själv pröva att leda någon avgränsad verksamhet I Allmänt utbildningsområde I, ingår fyra kurser om 7,5 poäng vardera: - Barn och ungdomar i samhället, - Förskolans och skolans samhällsuppdrag, - Ledarskap och grupprocesser - Lärande och kommunikation. Dessa kurser ger en grundläggande kunskap om barn och unga i samhället och om det svenska skolsystemet ur olika perspektiv. I två av delkurserna ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I studiehandledningen får du viktig information som du behöver i kursstarten och som kan hjälpa dig vid planering av dina studier under terminen. Det är dock viktigt att du hela tiden uppdaterar dig via Studentportalen och i PingPong där eventuella nyheter och förändringar kommer att annonseras. Där ligger också en hel del material och uppgifter som du behöver för att klara av de olika delkurserna, t.ex. instruktioner för inlämningsuppgifter. Lärarlagen under denna termin önskar dig lycka till i dina studier! 4

5 Schema och organisation Instruktioner för hur du hittar ditt schema: Logga in med din användar-id och ditt lösenord på Studentportalen,( Inloggningen tar dig direkt till en personlig startsida. Under menyvalet "Schema" hittar du ditt terminsschema. Dina inloggningsuppgifter hittar du på Lärarutbildningens hemsida ( Följ länken Välkomna till lärarprogrammet som du hittar i vänstermarginalen. Klickar du sedan på Checklista hittar du ett formulär för att hämta inloggningsuppgifter. Introduktionsdagar för nyantagna studenter Allmän information och registrering torsdag 13/1-11 Recentiorsdag för nyantagna studenter fredag 14/1-11 Kursintroduktion Allmänt utbildningsområde I måndag 17/1-11 Gruppindelning Undervisningen sker i olika grupperingar. Alla studenter tillhör A1. Det enda som sker i denna stora grupp är introduktionen. Studenterna delas in i storgrupper, vilka kommer att läsa de ingående kurserna i olika ordning (se Perioder nedan). Varje storgrupp är indelad i basgrupper som är den vanligaste gruppstorleken vid undervisningstillfällena. Varje student ingår i en storgrupp, en basgrupp och en halvgrupp. I ditt schema kommer du att kunna se i vilken gruppstorlek undervisningen sker genom att se beteckningen under rubriken grupp. Period 1, v. 3-7 Period 2, v Period 3, v Period 4, v /1 18/2 21/2 25/3 28/3 29/4 2/5 1 el. 3/6 Gr gr Förskolans och skolans samhällsuppdrag Lärande och kommunikation (VFU) Barn och ungdomar i samhället Ledarskap och grupprocesser (VFU) (Spår E) Gr gr Barn och ungdomar i samhället Ledarskap och grupprocesser (VFU) Förskolans och skolans samhällsuppdrag Lärande och kommunikation (VFU) (Spår F) 5

6 Kursledare 4DI063 Barn och ungdomar i samhället, Ola Winberg, ola.winberg@edu.uu.se 4DI011 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, Silvia Edling, silvia.edling@did.uu.se 4DI063 Ledarskap och grupprocesser, Yvonne H:son Tapper, yvonne.hson-tapper@did.uu.se 4DI062 Lärande och kommunikation, Karin Eghammer, karin.eghammer@did.uu.se Förläggning av VFU Per 2: v 10 Per 4: v 20 Sista datum för inlämning av kursernas uppgifter Kursernas uppgifter ska vara läraren tillhanda senast nedan angivna datum. Du måste själv planera så att arbetet med examinationen inte kolliderar med kursstart perioden därpå. Det går givetvis bra att lämna in uppgiften tidigare! Sista inlämningsdag för examinationsuppgifter vt 2011: - Period 1: fredagen den 18 februari - Period 2: fredagen den 25 mars - Period 3: fredagen den 29 april - Period 4: onsdagen den 3 juni Student som ej lämnar uppgift i tid hänvisas till nästa tillfälle för prov/omtentamen (se bilaga 1). Att studera i arbetslag Under Allmänt utbildningsområde I kommer Du att ingå i ett arbetslag om ca 5-7 studenter. Arbetslaget bildas vid första delkursens första tillfälle. Syftet med arbetslaget som samarbetsmodell är att utveckla det individuella lärandet i ett socialt sammanhang för gemensamt lärande. I arbetslaget är det möjligt att lyfta fram vars och ens erfarenheter, kunskaper och lärande samt bearbeta, bli medveten om och reflektera över dessa för fördjupning. I arbetslaget kan t.ex. vars och ens lärande, förmåga till kommunikation, samarbete, sociala kompetens och förmåga att hantera konflikter utvecklas. 6

7 Arbetslaget är en organisation där uppgifter planeras och bearbetas, litteratur behandlas och innehåll i olika kursmoment diskuteras. Arbetslaget ansvarar för det arbete som genomförs; individuellt, i form av att var och en förbereder sig inför arbetslagets arbete samt kollektivt, i form av att ta gemensamt ansvar för arbetslagets klimat, aktiviteter och uppgifter. För att kunna åstadkomma detta, bör arbetslaget skapa regler inför sitt arbete. Dessa regler formuleras i ett kontrakt som skrivs under av alla i arbetslaget. Det kan också vara bra att diskutera möjliga sätt att hantera eventuella konflikter som uppstår eller om någon i gruppen inte håller sig till det som avtalats i kontraktet. Studenterna ansvarar själva för att kontraktet sparas så att det kan utgöra underlag för kursvärdering i mitten och slutet av terminen. Ett möjligt underlag för kontraktet finns i PingPong. Kursvärdering Lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att utbildningen vid Uppsala universitet utvecklas och förnyas. Kursvärderingar är en viktig möjlighet för studenter att delta i denna utveckling. Kursvärderingar ska fylla två huvudsakliga funktioner genom att studenter ges möjlighet att reflektera över sin utbildning, samt att en sammanställning av resultaten ger ett underlag för kvalitetsutveckling (Uppsala universitet: Regler och riktlinjer: Grundläggande högskoleutbildning. Dnr 2005/1813). Inom AUO I sker kursvärdering på flera sätt, både muntligt och skriftligt. En muntlig värdering sker i mitten och i slutet av terminen. Varje basgrupp utser två representanter att delta i de muntliga utvärderingstillfällena. De muntliga värderingarna förbereds i grupperna under ledning av representanterna. Varje delkurs utvärderas så som lärare och studenter är överens om. Varje student skriver en individuell nätbaserad utvärdering i slutet av terminen. Denna utvärdering görs i PingPong. 7

8 Barn och ungdomar i samhället, 7,5 hp Kursledare: Ola Winberg, Ola.Winberg@edu.uu.se Välkommen Välkommen till kursen Barn och ungdomar i samhället 7,5 HP. Här hittar du kortfattad information om kursen. Fullständig information finner du på Studentportalen och i den detaljerade studiehandledning som du kan ladda ned där. Syfte Kursen ger dig en bred och mångsidig introduktion till barns och ungdomars livsvillkor i samhället förr och nu. Alla har vi erfarenheter av vår egen barn- och ungdomstid och vi vet att olika förhållanden gör att vardagen inte är densamma för alla. Det är t ex skillnad på att vara flicka och pojke, att växa upp på landet eller i staden och att gå på olika utbildningar. Vi använder också olika uttryck för oss själva. Kläder, musik och fritidsintressen är effektiva uttryck för identiteter och grupptillhörigheter. Sådana markörer skapar gemenskap, men stänger samtidigt ute dem som saknar rätt egenskaper eller tillgångar På kursen studerar vi hur sådant hänger samman. Vi ställer frågor och söker svar på vad olika förhållanden innebär för barns- och ungdomars livsvillkor och hur det påverkar framtida karriärer och livsbanor. Vi tar stöd i historisk, sociologisk och utbildningssociologisk forskning och har tillgång till lärare med lång erfarenhet av undervisning på kursens teman. Flera av lärarna har dessutom forskat inom de ämnen som kursen berör. Du som studerar på kursen ges verktyg att beskriva och analysera barns och ungdomars villkor i syfte att bättre förstå och förklara förhållandena för barn och ungdomar i samhället. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska de studerande kunna: översiktligt beskriva barndoms- och ungdomstiden i ett historiskt perspektiv redogöra för barns och ungdomars grundläggande villkor i dagens samhälle med fokus på familj, fritid, kultur, medier och utbildning redogöra för sociala, könsmässiga, etniska och geografiska skillnader i barns och ungdomars liv Undervisning Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Seminarierna relateras till föreläsningarna och litteraturen. Litteraturen introduceras på föreläsningar och diskuteras på seminarierna. Seminarierna bygger på varje students aktiva deltagande och på att var och en är väl förberedd och inläst på litteraturen. Studenterna ska förbereda seminarierna genom att diskutera instuderingsfrågorna inom respektive arbetslag före 8

9 seminariet börjar. Instuderingsfrågorna tillhandahålls av kursledaren vid kursstart. En workshop fungerar på samma sätt som ett seminarium men här kommer även särskilda individuella och kollektiva uppgifter att förekomma. Information om dessa tillhandahålls av kursledaren vid kursstart. Kursen har en hemsida i Studentportalen där du finner länkar till schema, kursplaner, studiehandledning, instuderingsfrågor till seminarierna och uppgifter till workshopparna, anslagstavla, plats för att ladda upp filer, samt plats för att lämna in hemtentamen. Alla texter som lämnas in plagiatgranskas automatiskt av Urkund. Examination Kursen examineras genom en skriftlig individuell hemtentamen. Hemtentamen hämtas på studentportalen vid examinationstillfället. Studenten har ett dygn på sig att färdigställa svaren på tentamen. Hemtentamen lämnas in genom att laddas upp på Studentportalen. För att lyckas på hemtentamen krävs att studenten följt undervisningen på föreläsningar, seminarier och workshops. Betyg och betygskriterier Studentens betyg på kursen grundar sig på resultatet på hemtentamen. Hemtentamen betygssätts med betygen väl godkänd, godkänd och underkänd. För godkänt betyg på hemtentamen ska studenten: visa god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops korrekt använda och förklara för kursen centrala begrepp För väl godkänt betyg krävs att studenten uppfyller kriterierna för godkänt betyg samt uppvisar mycket god förmåga att analysera barns och ungdomars villkor med utgångspunkt i kurslitteraturen samt innehållet i seminarier och workshops. Genomförande För tider och lokaler se schemalänk i Studentportalen. För detaljerade instruktioner, instuderingsfrågor och uppgifter se detaljerad studieanvisning i Studentportalen. Föreläsningar och seminarier: Barn- och ungdomshistoria Sociala förhållanden Geografiska förhållanden Etniska förhållanden Könsmässiga förhållanden 9

10 Föreläsningar och workshops: Utbildning Kultur Familj Fritid Medier Kompetensmoment: Röst och uttryck IKT Information, kommunikation och lärande Litteraturlista Ahrne, Göran & Roman, Christine & Franzén, Mats (2008). Det sociala landskapet: en sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. 4:e uppl. Göteborg: Korpen, s Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften nr. 15. Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet. Broady, Donald & Börjesson, Mikael (2008). En social karta över gymnasieskolan i Lundgren, Ulf P. (red.) Individ samhälle lärande: åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, s Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup. 171 s. Berggren, Leif (2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. Ca. 50 s. Heywood, Colin & Torhell, Sven-Erik (2005). Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur. Ca. 150 s. Hirdman, Yvonne (1988). Genussytemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1988:3, s Larsson, Esbjörn (2007). Manligt och omanligt på Karlberg: en studie av pennalistiskt våld inom Krigsakademiens kadettkår i Historisk tidskrift, 2007:3, s

11 Lidegran, Ida (2009). Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s Lykke, Nina (2003). Intersektionalitet: ett användbart begrepp för genusforskningen i Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2003:1, s Palme, Mikael (2008). Det kulturella kapitalet: studier av symboliska tillgångar i det svenska utbildningssystemet Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, s Reyes, Paulina de los (2002). Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning i De los Reyes, Paulina & Molina, Irene & Mulinari, Diana (red.) Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige: en festskrift till Wuokko Knocke. Stockholm: Atlas, s SOU (Statens offentliga utredningar) 2001:55. Barns och ungdomars välfärd. Stockholm: Fritzes. Tre delar: Svensson, Lotta: Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån: Om ungdom och regional utveckling i Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 2006:3, s pdf Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber. 128 s. 11

12 Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Kursledare: Silvia Edling, Syfte Kursen syftar till att de studerande får kunskaper om viktiga begrepp och resonemang kopplade till skolans två samhällsuppdrag: kunskaps- och socialisationsuppdraget. Syftet med kursen är även att utveckla de studerandes förmåga att analysera och kritiskt granska förskolans och skolans samhällsuppdrag i ett kulturellt och socio-historiskt perspektiv. - beskriva, redogöra för och konkretisera grundläggande begrepp, resonemang och färdigheter som läraren behöver för att jobba med förskolans och skolans mål samt för att medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån begrepp som genus, etnicitet, social klass, mångfald/interkultur och hållbar utveckling - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån ett kunskapsperspektiv - redogöra för och motivera innebörden av att läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt arbete - analysera värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner och visa på hur den kan tillämpas i undervisningssammanhang - översiktligt beskriva den svenska förskolans och skolans utveckling mot och i ett demokratiskt samhälle - översiktligt beskriva olika sätt att se på kunskap över tid och deras inverkan på den pedagogiska verksamheten - att med hjälp av kursinnehållet, kunna redogöra för utmaningar som läraryrket står inför idag. Innehåll Den innehåller följande huvudmoment: - Värdegrunden i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. - Samhällsuppdraget och lärarprofessionen i ett historiskt och samtida perspektiv. - Hållbar utveckling, jämlikhet, mångfald och social rättvisa som bärande principer i svenskt skolväsende. 12

13 Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilt arbete samt arbete i arbetslag. Seminarierna utgör en del av bearbetningen av kurslitteraturen. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren och med en Kursupptakt då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare. Innan salsskrivningen kommer det även att finnas ett gemensamt extra seminarium där frågor och upplägg av skrivningen diskuteras. Examination Examinationen består av att (1) kunna återge och förstå delar i ett kursmaterial för att sedan (2) tillämpa och analysera dessa i ett större sammanhang. För det första är avsikten att mäta den studerandes förmåga att specificera, förklara, tillämpa och förstå centrala begrepp och resonemang kopplade till kursen. För det andra syftar examinationen till att mäta den studerandes förmåga att analysera, se större sammanhang och dra slutsatser utifrån kursmaterialet. Examination av kursen sker i form av en salsskrivning som innehåller olika delar anpassade efter vad som avses att mätas: I: II: - Kunna återge - Kunna förklara - Kunna redogöra för - Kunna tillämpa - Kunna analysera och se större sammanhang (essäfråga) Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras på den individuella salsskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - Kunna förklara och precisera centrala begrepp från kursen - Kunna redogöra för centrala resonemang - Visa på en förståelse för sammanhang där begreppen är användbara - Kunna visa exempel på hur begrepp och resonemang kan tillämpas i konkret undervisningspraktik För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande (utöver kraven för godkänt) ha en: - en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv, analysera materialet och argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter. Strategier för likvärdig/rättssäker bedömning För att sträva efter att salsskrivningen bedöms så likvärdigt som möjligt tillämpas ett system av koder. När studenten anmäler sig till tentan får hon eller han en kod (siffra) som sedan kommer att stå överst på tentan istället för studentens namn. Anledningar till att använda en kod istället för studentens namn är dels att undvika att lärarens omedvetna fördomar färgar av 13

14 sig på bedömningen, dels att skapa ett system för betygsrapportering på studentportalen som bygger på anonymitet. Det är först när samtliga tentor är rättade som den kursansvariga får tillgång till studentens namn i relation till respektive kod. För att ytterligare stärka att bedömningen av studenternas arbeten sker på ett likartat sätt så rättar samma lärare ett delmoment i tentan. Detta medför att eventuella glidningar i bedömningen från en tenta till en annan kan minimeras. När samtliga delar i tentan är rättad så läggs tentaresultaten samman av den kursansvariga läraren. Strategier för studerandeinflytande När kursen väl har startat är dess syfte, mål och innehåll fast från början, däremot har studenten möjlighet att komma med tips och idéer på hur målen bäst kan uppnås för att passa deras eget lärande. Studentens synpunkter kan dock i ett långsiktigt perspektiv påverka kursens syfte, mål och innehåll. Under kursintroduktion och kursupptakten, då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, har studenten möjlighet att ställa frågor och lyfta fram eventuella önskemål. Efter varje avslutat seminarium har respektive lärare en utvärdering som ytterligare stärker studentens möjligheter att komma med synpunkter på vad som kan förbättras och vad som enligt dem själva fungerar bra respektive mindre bra med kursen. Utvärderingarna påverkar utformningen av de kommande seminarierna och kan även långsiktigt påverka kursens mål och innehåll. Varje grupp väljer även ut två stycken representanter som kommer att föra gruppens talan i terminsutvärderingar. Dessa utvärderingar är tillsammans med de övriga utvärderingarna viktiga underlag då nästkommande termins kurser planeras. Föreläsningar 1. Kunskap som säkerhet och handling Föreläsning av Jonas Almqvist Vi talar om kunskap med olika begrepp och i många olika sammanhang. Såväl inom forskningsvärlden, olika praktiska yrkestraditioner som i umgänget med andra använder vi kunskap, men i skilda former. Även i förskolans och skolans värld, liksom inom lärarutbildningen, finns intressanta spänningar mellan olika kunskapstraditioner. Denna föreläsning ger en introduktion till denna problematik. Litteratur: Gustavsson (2009), Lpfö98, Lpo94, Lpf94 2. Förskolans och skolans utveckling Föreläsning av Donald Broady Det svenska utbildningssystemet har en lång historia. Allmän förskola, obligatorisk grundskola för alla och möjlighet för alla att gå i gymnasiet har ingalunda alltid varit självklarheter. Föreläsningen ger en överblick över det pedagogiska tänkandet, från det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets bildningstänkande över folkundervisningens expansion 14

15 under 1800-talets senare hälft fram till 1900-talets reformpedagogik och progressivism och de allra senaste årens pedagogiska strömningar. Även den politiska och organisatoriska utvecklingen berörs: framväxten av en statlig styrning av skolväsendet, förskolans och skolsystemets utveckling, uppdraget till lärarna. Vem bestämmer egentligen vad en lärare ska göra? Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Lundgren (2005) 3. Värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner Föreläsning av Silvia Edling Skolans överordnade perspektiv är demokratin. Detta överordnade perspektiv omtalas ofta i termer av värdegrund och är nära sammanlänkad med frågor som rör social rättvisa. Hur kan skolans demokratiska värdegrund förstås utifrån ett historiskt perspektiv? Vad innebär det för skolans verksamhet att demokratin är dess förutsättning och överordnade perspektiv? Vad betyder begreppet värdegrund? Vilka olika sätt finns det att förhålla sig till värdegrunden sett utifrån aktuell filosofisk och etisk forskning? Dessa frågor är några av dem som kommer att behandlas under föreläsningen. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson (2009), Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf Jämställdhet i förskola och skola Föreläsning av Karin Hjälmeskog Enligt skollagen och samtliga läroplaner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet det är utgångspunkten för föreläsningen om kön, genus och jämställdhet i relation till förskolans och skolans samhällsuppdrag. Genom en historisk tillbakablick både på skolsystemet i stort och på läraryrket ges en bakgrund till dagens situation. Utifrån aktuell forskning synliggörs att förskolan och skolan idag inte är jämställd och inte ger varje barn/elev möjlighet att utvecklas som den individ hon/han är. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf Utbildning och hållbar utveckling Föreläsning av Michael Håkansson I strävan efter en mer hållbar utveckling lyfts utbildning ofta fram som ett centralt område. Föreläsningen behandlar relationen mellan hållbar utveckling och utbildning och diskuterar konsekvenser för utbildningens innehåll. Utifrån detta ges konkreta exempel på undervisningsinnehåll med avseende på lärarens val och motiv (didaktisk kompetens), vilka ska baseras på styrdokument, kursplan, läromedel och målgrupp. Under dessa två timmar diskuteras konkreta förslag på hur man som lärare kan ta upp dessa, inte alltid så enkla, frågor i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Litteratur: Östman & Öhman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94 15

16 6. Skolan och de nationella minoriteter Föreläsning av Jörgen Mattlar Vad betyder etnicitet? Vad är en minoritet? Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige och hur definieras de? Dessa frågor inleder föreläsningen som sedan behandlar de nationella minoriteterna ur ett historiskt perspektiv samt de intentioner som finns inbyggda i det svenska skolväsendets strävan efter en skola för alla. En jämförelse med läroplanens inkluderande intentioner och vissa nationella minoriteters problematiska situation i den svenska skolan reser en rad likvärdighets- och rättvisefrågor om utbildningens fostrande och lärande verksamheter. Litteratur: Månsson (2006), Lorentz & Bergstedt (2006), Skolverket (2003), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarier Mer information angående uppgifter och litteratur till seminarierna kommer att meddelas av gruppläraren. Seminarium 1: Förskolans och skolans förändring: kunskap, disciplin etc. Syfte: att få insikter i förskolans och skolans historia, hur synen på kunskap, disciplin, eleven etc. förändrats samt vilken betydelse dessa förändringar har haft för förskolans och skolans verksamhet. Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Gustavsson: 2009, Lundgren (2005), Vallberg Roth (2001), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 2: Värdegrunden i läroplanerna Syfte: att ge kunskap om styrdokument för förskola och skola samt klargöra och diskutera värdegrundsbegreppet. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson: 2009, Liedman (2000), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 3: Eleven, genus och sexualitet Syfte: att föra ett samtal om skolans ansvar när det gäller kön/genus, sexualitet och könsidentitet och allas lika värde. Syftet är även att klargöra och diskutera begreppet jämställdhet samt att diskutera förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag enligt styrdokumenten. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 4: Hur behandlas hållbar utveckling i läroplaner och olika ämnens kursplaner? Syfte: att klargöra begreppet hållbar utveckling och diskutera olika skolformers och skolämnens bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Inom arbetslaget sker en fördelning 16

17 av läroplaner och kursplaner så att så många skolformer och ämnen som möjligt finns med i undersökningen. Litteratur: Öhman & Östman (2002), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 5: Mångfalden i skolan, nationella minoriteter ett interkulturellt förhållningssätt. Syfte: att definiera och konkretisera begrepp relaterade till inkludering/exkludering och interkulturellt förhållningssätt. Litteratur: Lorentz & Bergstedt (2006), Månsson (2006), Skolverket (2003), Konventionen om barnets rättigheter, Konventionen om mänskliga rättigheter, Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 6: Lärarrollens komplexitet Syfte: att skapa ökad förståelse för lärarens arbete utifrån historiskt och samtida perspektiv likaväl som kunskaps- och värdegrundsperspektiv Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005). Varje student väljer en av Alsterdal (2006) eller Bozarslau (2001). Litteraturlista Broady, Donald (1995). Den dolda läroplanen. Särtryck ur KRUT nr 16/ s.* Carlgren, Ingrid (2005). Vad har hänt med läraryrket? I: Anna Forssell (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 28 s. Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003). Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdom, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. s s. Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber. s , 73-95, s Liedman, Sven-Erik (2000). Att se sig själv i andra. Om solidaritet. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 124 s. Lif, Jan (red) (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med Jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red)(2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern pedagogik. I: Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. s s. Lpf94 (2010). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpfö98 (2010). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. 17

18 Lpo94 (2010). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lundgren, Ulf, P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I: Anna Forssell (red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 32 s. Månsson, Niclas (2006). Romers möte med den svenska skolan. I: Carl-Anders Säfström (red) Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. s , 19 s. Skolverket (2003). Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Stockholm: Fritzes. Ca 60 s. Sahlström, Jenny (2006). En utmaning för heteronormen lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Under ytan. 32, Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk forskning i Sverige Årg 6 nr 4, s s., Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 101 s. även Östman, Leif & Öhman, Johan (2002). Inledning; Miljöproblem som värdefråga; Miljöundervisningens traditioner. I: Klas Sandell, Johan Öhman, Leif Östman Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 9-14, , s , 40 s. Välj EN av följande böcker: Alsterdal, Lotte (red) (2006). Rapporter från ett skolgolv. Tio lärare om dilemman och glädjeämnen i skolan. Arbetslivsinstitutet. Stockholm: Liber. 143 s. Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration. Stockholm: Runa. 126 s. Totalt ca 1000 sidor Obs! http-adresserna ändras litet då och då. I stället för att kämpa med alla tecken så är det enklare att via något sökverktyg (t.ex. Alta Vista eller Google) söka på titeln. Läroplaner och kursplaner finns även på Skolverkets hemsida: * Ingår i kompendiet som köpes till självkostnadspris i receptionen. 18

19 Ledarskap och grupprocesser, 7,5 hp Kursledare: Yvonne H:son Tapper, Syfte De studerande skall genom kursen tillägna sig kunskaper om gruppdynamik, lagarbete och sociala relationer som är viktiga för lärarens ledarskap samt för hantering av sociala konflikter och mobbning. Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande utifrån olika perspektiv ska fördjupa sina kunskaper om ledarskap samt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna - redogöra för dynamiken i en barngrupp eller en skolklass i termer av mål, normer, roller och faser i gruppers utveckling - redogöra för teorier om lärares ledarskap i barngrupp eller skolklass - reflektera över egna ledarerfarenheter och eget agerande i olika typer av grupper (självkännedom) - redogöra för vad en social konflikt är och för olika sätt att hantera konflikter - diskutera principer för att förebygga och åtgärda mobbning och annan kränkande behandling i förskola och skola - diskutera förutsättningarna för väl fungerande arbetslag i förskola och skola - översiktligt redogöra för vad en etnografisk studie är och hur man genomför en etnografisk fältnotis Innehåll Kursen innehåller följande moment: 1. Ledarskap i olika teoretiska perspektiv - Ledarskap i relation till förskolans och skolans värdegrund - Gruppdynamik och sociala relationer - Kränkande behandling och konflikthantering - Etnografiska studier i teori och praktik 2. Drama, kommunikation och personligt ledarskap - Gestaltning av kontextrelaterade situationer - Kommunikation, samarbete och kreativitet - Ledarskap - Status och revirtänkande - Interpersonella relationer och kroppskontakt 19

20 Arbetsformer Föreläsningar, litteraturstudier, observationer och intervjuer följs upp vid universitetsförlagda seminarier. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, där de studerande har möjlighet att ställa frågor. Examination Examinationer syftar till att de studerande skall visa sin förmåga att beskriva, analysera, problematisera och dra slutsatser utifrån kursens innehåll och litteratur samt den verksamhetsförlagda utbildningen. Examinationen av studenten baseras på den avslutande Hemtentamen. Hemtentamen lämnas in genom att laddas upp i pingpong. För att lyckas på hemtentamen krävs att studenten följt undervisningen på föreläsningar, seminarier och workshops. Uppgifter skall inlämnas inom angiven tidsram. Observera att för varje ny period ges en ny hemskrivning. Om den studerande missar sista inlämnings -datum för kursen och tänker skicka in senare måste han eller hon själv ta reda på den nya periodens hemskrivning och inlämningsdatum. Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras huvudsakligen på den individuella hemskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - godkänd på samtliga examinationer inom kursens alla moment - närvaro och aktivt deltagande vid föreläsningar och seminarier - att vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket. För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande förutom kraven för betyget Godkänd - visa särskild god förmåga att ur olika perspektiv analysera och argumentera för egna ställningstaganden, kursens litteratur och innehåll. Den studerande skall också visa speciell god förmåga att se samband mellan vetenskaplig teori och beprövad erfarenhet. Föreläsningar 1. Ledarskap i förskolan/skolan Föreläsning av Christer Stensmo Lärares ledarskap i klassrummet är fokuserad på fem uppgifter: planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering. Dessa arbetsuppgifter utförs inom en kontext som utgörs av skolans yttre ramar och den inre, lokala skolkulturen. Inom dessa yttre och inre ramar kan de fem uppgifterna utföras mycket olika av olika lärare, beroende på deras erfarenhet, personlighet och pedagogiska filosofi. 20

21 2. Professionell närhet och distans Föreläsning av Anneli Frelin Auktoritet är inte att peka med hela handen Föreläsningen tar upp auktoritet, professionell närhet och distans. 3. Konflikthantering Föreläsning av Martin Karlberg Det finns ett flertal sätt att arbeta med konflikter. Denna föreläsning handlar om hur man med hjälp av social färdighetsträning och motivationsprogram kan arbeta med konflikter, aggressivitet och bristande motivation i skolan. Åhörarna får även en kort introduktion till ett konflikthanteringsprogram för barn/ungdomar. Examinationsuppgift 1. Individuell skriftlig hemskrivning omfattar Stensaasen- Sletta, dessutom ingår aktivt deltagande vid Litteraturseminariet tema Ledarskap, då den valbara litteraturen presenteras muntligt och skriftligt. Hemskrivningen är en summativ examinationsuppgift, där merparten av kursens litteratur ska redovisas med sidhänvisning. Kurslitteraturen används som första källa. Hemskrivningen delas ut vid introduktionen av kursen. Handledning sker i mitten av kursen. För momentet används betygen U, G, och VG se betygskriterier. 2. Examination på lagar och förordningar som styr och reglerar arbetet mot mobbning och kränkande behandling, samt skolpersonalens ansvar och handlingsprogram gällande det samma. Individuell skriftlig uppgift och samtal i grupp. Litteratur: Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar. För momentet används betygen U och G se betygskriterier. 3. Redovisning av verksamhetsförlagd uppgift: Fältnotis individuell uppgift och gruppuppgift. Muntlig och skriftlig redovisning. Litteratur: Kullberg, Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet. För momentet används betygen U och G se betygskriterier. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Syfte Studierna i den verksamhetsförlagda utbildningen syftar till att de studerande utifrån olika perspektiv fördjupar sina kunskaper om ledarskap och lagarbete samt förebyggande arbete mot kränkande behandling i förskola och skola. Uppgift 1: Fältnotis Genomgång av uppgiften sker under momentet Etnografi och fältnotis. Varje studerande ska inom ramen för moment Ledarskap göra en studie i enlighet med modellen fältnotis, såsom litteraturen (Kullberg: Etnografi i klassrummet) beskriver den. Ledarskap kan studeras utifrån olika perspektiv, t ex ledarens, lärares, elevers, förälders eller skolutvecklingsperspektiv. Arbetslaget kommer överens om gemensamt syfte! 21

22 Förslagsvis: - Hur planerar ledaren sin verksamhet? Hur löser ledaren problem och fattar beslut? Vilka omplaneringar gör ledaren under verksamhetens gång? Vilka planeringsramar har ledaren? - Hur hanterar ledaren frågor om kontroll, auktoritet, disciplin, ordning? Vilka regler, rutiner och sanktioner finns det? - De etnografiska metoderna observation och/eller intervju genomförs och skrivs ned individuellt för att sedan bifogas arbetslagets sammanfattning. Arbetslaget träffas för redovisning av och diskussion om de individuella fältnotiserna. Gruppens samlade erfarenheter och kunskaper sammanfattas därefter skriftligt. Skriv ca 1-2 A4-sidor med normal textstorlek, radavstånd och marginaler. Hänvisningar till Kullberg: Etnografi i klassrummet skall finnas med. Uppgift 2: Undersökning Varje studerande skall undersöka och redovisa VFU-skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling / Mobbning. Arbetet redovisas skriftligt och muntligt. Redovisning av gruppens fältnotiser/ undersökningar sker i tvärgrupper vid examinationstillfället, under moment redovisning, vfu-uppgift. Litteraturlista Frelin, Anneli (2008) Professionell närhet och distans: en dimension av lärares arbete ur ett genusperspektiv. Pedagogiska Magasinet s. Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. s , s. Lpf94 (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpfö98 (2006). Läroplan för förskolan. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Lpo94 (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. Stensaasen, Svein & Sletta, Olav (1997). Grupprocesser om inlärning och samarbete i grupp. Stockholm: Universitetsförlaget. 300 s. OBS. Huvudbok Tema: Ledarskap Välj en av följande: ( obs. efter kursstart ) Bartholdsson, Åsa (2008) Den vänliga maktutövningens regim. Stockholm: Liber. 206 s. Eisele, Per (2007) Att använda arbetsgrupper effektivt. Stockholm: Liber. 254 s. Gotvassli, Kjell-Åge (2002). En kompetent förskolepersonal. Lund: Studentlitteratur. 235 s. 22

23 Laursen, Per Fibaek (2004). Den autentiska läraren. Stockholm: Liber. 208 s. Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap. Lund: Studentlitteratur. 122 s. Maltén, Arne (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. 249 s. Möller, Jorunn; Önnerfält, Birgitta (2006). Ledaridentiteter i skolan: positionering, förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. 263 s. Sjödin, Lars (2010). Ledarskapets 4:e dimension. Malmö: SISU Idrottsböcker. 156 s. Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Stensmo, Christer (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. 241 s. Tema: Mobbning, konflikthantering Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar Verktyg i värdegrundsarbetet. Uppsala: Kunskapsföretaget. 120 s. Thors, Christina (2007). Utstött en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag. 161 s. Totalt ca 800 sidor 23

24 Lärande och kommunikation 7,5 hp Kursledare: Karin Eghammer Syfte Den studerande skall genom kursen få insikt i vad lärande, kommunikation och kommunikativ utveckling innebär, utveckla sin förmåga att använda olika uttrycksformer och bli medveten om deras betydelse i undervisning och lärande. Vidare är syftet med den verksamhetsförlagda delen av kursen att ge studenten möjlighet att studera lärande och kommunikation i olika undervisningssammanhang. Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för olika teorier om lärande diskutera relationer mellan lärande, kunskap, kommunikation och undervisning reflektera över egen och andras kommunikation inom ramen för förskolans och skolans verksamhet inse vikten av samtal som arbetsredskap reflektera över innebörden av olika uttryckssätts betydelse i undervisningsprocesser genomföra kortare egna presentationer och ge väl underbyggd återkoppling på andras presentationer Uppläggning och arbetsformer Kursens moment behandlas i flera steg observation, läsning, övning, diskussion och skrivande. Kursen innehåller 1,5 hp verksamhetsförlagd utbildning vars syfte är att bidra till insikt om kommunikation och lärande. Examination A. Berättandeexamination (se anvisningar) B. Aktiv närvaro; genomförda uppgifter under VFU-veckan(se anvisningar) C. Examinations-PM (se anvisningar) Betygskriterier Krav för betyget godkänd: genomförda examinationsuppgifter A-C, där kursinnehållet allsidigt bearbetats och analyserats med hjälp av seminarie- och föreläsningsinnehåll samt korrekt refererad kurslitteratur vid skriftliga och muntliga examinationer visa omsorg om det svenska språket. 24

25 Krav för betyget väl godkänd : Uppfylla kraven för godkänt betyg De individuella uppgifterna skall visa en större självständighet i relation till de moment som behandlats i kursen, vilket innebär en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv på kursinnehållet samt att argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter. Litteraturen skall vara väl representerad. Kursinnehåll A. Berättandeexamination Förbered ca fem minuters fritt berättande. Det kan vara en myt, saga, sägen, legend eller en historisk händelse, tänkt för en elevgrupp i skola/förskola. Dina hjälpmedel är enbart rösten och kroppsspråket. Att tänka på: Inlevelse och närvaro, direktstart, tempo och pausering, minspel och gester, ögonkontakt, kroppshållning, placering i rummet, röststyrka, artikulation, betoning och röstläge, variation, konkretion. Litteratur: Ärnström (2008), Prage & Svedner (2008) Föreläsning: Elisabeth Berg: Berättande och kommunikativ undervisning Lärarens kunskapssyn styr val av undervisningsinnehåll, arbetssätt och arbetsformer och elevernas deltagande. Föreläsning: Charlotte Gottfries, Kroppsspråk Mycket av det en människa förmedlar till andra sker bortom orden, genom hur rösten används och genom kroppsspråket: hållning, rörelser, gester, miner och blickar. Om en person i ett samtal uttrycker helt olika saker med ord och kroppsspråk kan lyssnaren bli osäker och förvirrad och inte veta vilket den ska reagera på. En medvetenhet om det egna kroppsspråket och de egna uttryckssätten i kombination med ett gott lyssnande till andras signaler skapar förutsättningar för god kommunikation. Föreläsning: Christina Lund, Röst och talvård Din röst är ett mycket viktigt arbetsredskap. Den måste du lära dig att vårda och utveckla och använda på rätt sätt. Litteratur: se artikel i dokumentmapp/pingpong Samtalsövningar Fokusera särskilt på samtalsmodellen i Hägg & Kuoppa. Att tänka på i samtal med andra: hur ställer jag frågor? Dominerar jag? Hur lyssnar jag? Hur visar jag respekt? Hur analyserar jag hinder och resurser? Hur avslutar och utvärderar jag samtalet? Litteratur: Bellander (2008), Hägg & Kuoppa (2007) och Nygren (2008). Föreläsning: Caroline Liberg, Lärande och kommunikation Man lär så länge man lever och något nytt varje dag. I förskolor och skolor pågår dagligen en mängd aktiviteter som syftar till att människor ska lära sig olika saker. I föreläsningen Lärande och kommunikation tas några centrala frågeställningar, begrepp och teorier inom det didaktiska området upp. Olika teorier om lärande och deras relation till synen på kommunikation och undervisning beskrivs, illustreras och diskuteras. Särskilt fokus kommer att läggas på olika sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Föreläsningens och 25

26 litteraturens innehåll behandlas vid seminarier. Seminarium 1 Litteratur: Sandström-Madsen (2007) Diskutera och problematisera utifrån utdelad begreppslista. Seminarium 2: Litteratur: Säljö (2000)kap 3-4 Diskussion utifrån studenternas läsloggar Seminarium 3: Litteratur: Forsell (2005) Del 1+2 Redovisning med cooperative learning som metod B. VFU-examination 1. Observation med utgångspunkt i Grover Aukrusts artikel. Observera hur lärare och elever kommunicerar med varandra och inbördes i de lektioner aktiviteter där du deltar. Hur ställs frågor? Vilka talar mest? Vilka lyssnar? Hur talar barn/elever med varandra? Hur talar de med vuxna? Vad stör kommunikationen? Anteckna och reflektera. Litteratur: Berg (2008) 15 s. och Grover Aukrust (2008) 2. Högläsning: Under någon av de fem dagar du tillbringar på din VFU-plats skall du läsa högt för en grupp elever/barn. Den text du ska läsa väljer du i samråd med din kommunala lärarutbildare. Texten kan vara skönlitterär eller faktatext som ingår i den undervisning som pågår på din vfu-plats. Litteratur: Prage & Svedner (2008) och Ärnström (2008) 3. Att undervisa/leda pedagogiskt arbete: Förbered och genomför en lektion eller del av lektion/pedagogiskt arbete i den elev/barngrupp du befinner dig i på din VFU-plats. Inhämta konstruktiv kritik från din kommunala lärarutbildare. 4. Läs Skolverkets rekommendationer om individuella utvecklingssamtal. Fråga lärarna i det arbetslag du ingår vilka olika modeller de använder för utvecklingssamtal och IUP. Litteratur: Hägg & Kuoppa (2007), Skolverket (2006) och Skolverket (2008) Uppgifterna redovisas muntligt utifrån dina anteckningar och observationer vid VFUseminariet efter VFU-veckan. C. Examinations-PM Denna kurs behandlar didaktiska perspektiv på lärande och kommunikation med betydelse för lärare i förskola och skola. Din uppgift är att resonera kring frågor som du, som blivande lärare, funnit vara centrala när det gäller lärande och kommunikation i pedagogiska sammanhang. Dina resonemang skall först och främst vara förankrade i kurslitteraturen men du skall även hänvisa till föreläsningar, seminarier och vfu-erfarenheter. Utgå från dessa fyra innehållspunkter (din PM skall innehålla samtliga). Teorier om lärande, kommunikation och undervisning Kommunikation i barngrupper, elevgrupper eller lärargrupper 26

27 Betydelsen av tal, samtal, skrivande, berättande och högläsning i undervisningssammanhang Professionella samtal i pedagogiska sammanhang Din PM skall omfatta 4-5 A4-sidor, Times New Roman, textstorlek 12, enkelt radavstånd. Du skall underbygga din framställning med referenser (obs sidhänvisningar), enligt instruktion i studiehandledningen (bilaga 2 Skrivande på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier några anvisningar ). Litteraturlista Bellander, Theres (2008). hallo babe..tack såå mkt för ditt mess! : Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. Ingår i: Ungdomskulturer - äger eller suger?: möjliga möten inom svenskämnet. Svensklärarföreningens tidskrift. Stockholm: Natur och kultur. 13 s. Berg, Bettina (2008). Genuspraktika för lärare. Lärarförbundet ( 15 s. Forsell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna (del 1 och 2 s ). Stockholm: Liber. 250 s Grover Aukrust, Vibeke (2008). Boys and girls conversational participation across four grade levels in Norwegian classrooms: taking the floor or being given the floor. Gender and education. Vol. 20 No. 2. May s Hägg, Kerstin & Kuoppa, Svea Maria (2007). Professionell vägledning: med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. 115 s. Nygren, Else (2008). I huvudet på nintendogenerationen om datorspel och Internet. I:Svensklärarföreningens årsbok. Stockholm: Natur och Kultur. 13 s. Prage, Synnöve & Svedner, Per Olov (2008). Tala, samtala, lära. Om lärares och elevers tal i undervisningen en handledning. Uppsala: Kunskapsföretaget. 43 s. Sandström Madsén, Ingegerd (2007). Samtala, läsa och skriva för att lära i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press. 104 s. Skolverket (2006). Individuella utvecklingsplaner i förskolan. 5s. Skolverket (2008). Den individuella utvecklingsplanen, allmänna råd och kommentarer s. Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken (kap. 3-4). Stockholm: Prisma. 52 s. Ärnström,Ulf (2008). Varför? En bok om berättelser i undervisning. Lund: Biblioteksförlaget. 217 s. 27 Totalt ca 900 sidor.