Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna
|
|
- Sara Sandberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Det Fysiska, Det Mentala och Det Medvetna Föreläsningsanteckningar 19 december René Descartes För att kunna förstå Descartes bidrag till medvetandefilosofin måste man hålla isär ett antal av hans teser: 1. Tesen att människan har en immateriell själ som är distinkt från hennes kropp. (Substansdualism) - Kroppens definierande egenskap är utsträckning. - Själens definierande egenskap är tänkandet. - Själen är immateriell (dvs. saknar utsträckning). - Medvetandetillstånd är tillstånd hos själen. - Själen överlever kroppens död. Argument 1: Det verkar inte meningsfullt att anta att medvetandetillstånd existerar på speciella platser, eller har andra spatiala egenskaper. Argument 2: Medvetandetillstånd är privata. Kroppsliga tillstånd är (i princip) publika. (Argument 3: Kroppar kan inte...[förstå språk, resonera, uppleva]) 2. Tesen att själen helt utgörs av medvetna tillstånd, vilken implicerar att det inte finns några omedvetna mentala tillstånd. 3. De generella teserna att a) själsliga tillstånd kan orsaka kroppsliga tillstånd och b) kroppsliga tillstånd kan orsaka själsliga tillstånd. 4. Mer specifika teser om att vilka själsliga tillstånd som orsakas av vilka kroppsliga tillstånd (och tvärtom), t.ex. att signalerna från våra ögonen integreras till ett enhetligt synintryck i tallkottkörtelen (epifysen). 5. Tesen att orsakande är strikt mekanistisk, d.v.s. att orsakande utgörs av via kollison överförd rörelse. 1
2 Ett första argument mot Descartes (mot Tes 2): Descartes Fattiga Själsliv: Medvetna Mentala Tillstånd och Omedvetna Mentala Tillstånd Descartes diskuterar primärt de mentala tillstånd som är introspektivt tillgängliga, d.v.s. de medvetna mentala tillstånden. Här är en typisk passage. Låt mig nu sluta ögonen, täppa till öronen, koppla ur alla mina sinnen och även utplåna ur mitt medvetande alla bilder av kroppsliga ting... låt mig tala blott till mig själv, blicka djupare in i mig själv och på så sätt försöka så småningom bli mer och mer bekant... med mig själv. (Betraktelser över den första filosofien, Tredje Betraktelsen) Men vi har både teoretiska och praktiska skäl till att tro att de medvetna mentala tillstånden inte uttömmer de mentala tillstånden. Psykoanalytisk teori är känd för att postulera omedvetna mentala storheter, t.ex. ett överjag Modern kognitiv psykologi postulerar en uppsjö av omedvetna mentala representationer, t.ex. prototyper, schemata etc. Många vardagliga situationer innehåller moment som verkar bäst beskrivas av att vi gör upptäckter om vad vi faktiskt har haft för mentala tillstånd tidigare. Detta sker genom att vi märker att vi kan förklara vårt tidigare beteende om vi antar att vi har haft de här tillstånden. T.ex. upptäckten att vi är (och har varit en tid) förälskade, att vi tror (och har trott en tid) saker som inte passar ihop med våra moraliska övertygelser etc. Notera att förälskelsen eller trosföreställningen inte infinner sig vid medvetandegörandet utan har funnits där redan tidigare. Vi kan gå längre och säga att ett och samma mentala tillstånd både kan ha medvetna och omedvetna aspekter. 2
3 Ett andra argument mot Descartes: Elisabet av Böhmens Paradox: Orsakande, Kropp och Själ Följande tre av Descartes teser utgör till synes en paradox Själen saknar utsträckning 3. Kroppsliga och själsliga tillstånd kan orsaka varandra 5. Orsakande utgörs av rörelse och kollision...eftersom både rörelse och kollision förutsätter utsträckning (Från Elisabet av Böhmens första brev till Descartes 1643). Tre vägar ut ur paradoxen: Väg 1: Förneka tes 1; Framhåll att själen har utsträckning - leder till absurditet om man bibehåller att kropp och själ är distinkta eftersom vi då skulle ha två kroppar! - leder till en identitetsteori där kropp och själ är samma sak om man också förnekar att kropp och själ är distinkta. Väg 2: Förneka tes 3; Framhåll att kroppsliga och själsliga tillstånd inte kan orsaka varandra. - Parallelism - Occasionalism. Väg 3: Förneka tes 5; Framhåll att orsakande inte utgörs av rörelse och kollision. - Humeanism, orsakande är bara regelbundenheter - Orsakandet är någonting annat än rörelse och kollision, t.ex. orsakande är kontrafaktiskt beroende d.v.s. att O orsakar V omm det är så att om inte O hade varit fallet så skulle inte V varit fallet heller. (Lewis 1973) Det mest attraktiva alternativet här är (av ovan angivna skäl) antagligen att förneka tes 5. Om man väljer att upplösa paradoxen på det sättet så försvinner argumentet mot teserna 1 och 3. 3
4 Ett tredje argument mot Descartes: Descartes och Modern Vetenskap (350 år senare): Korellation, Orsakande och Identitet Vid första anblicken verkar det finnas en spänning mellan Descartes första tes och modern vetenskap. Modern neurovetenskap (vetenskapen om nervsystemet och därmed också hjärnan) har upptäckt en ofantlig mängd korrelationer mellan hjärntillstånd och medvetandetillstånd. Finns det ett argument mot Descartes grundläggande tes här? 1. Människan har en immateriell själ som är distinkt från hennes kropp. Kognitiv neurovetenskap har haft viss framgång vad gäller att etablera vilka regioner i hjärnan (i generella drag) som är speciellt aktiva när vi är i vissa mentala tillstånd eller genomgår vissa mentala processer. Detta har gjorts antingen genom att direkt mäta elektriska/magnetiska fält genererade av neuronal aktivitetet (t.ex. med EEG och MEG) eller genom att mäta blodflöde/syretillförsel som är korrelerad med neuronal aktivitet (t.ex. PET och fmri). Vi vet idag att t.ex. frontalloben är involverad i planering och vägandet av möjliga handlingar mot varandra, att integration av visuell information sker i nackloben i bakre delen av hjärnan, att smärta involverar bland annat aktivitet i A delta fibrer och C-fibrer etc. Ger de empiriska resultaten oss anledning att tro på följande tes (som är inkompatibel med Descartes tes)? Identitetstesen. (t.ex. Smart 1959 ) Medvetandetillstånd är hjärntillstånd. En orsak till att identitetstesen(=identitetsteorin) är attraktiv är att den är förenlig med fysikalismen (=materialismen) Fysikalism. Alla tillstånd i världen är fysiska tillstånd. För att förstå identitetstesen måste vi skilja den från följande två teser: Korrelationstesen. Kausalitetstesen. Medvetandetillstånd är korrelerade med hjärntillstånd. Medvetandetillstånd är orsakade av hjärntillstånd. Descartes trodde på båda de här teserna (det var ju den senare som ledde honom in i Elisabets paradox) men inte på identitetstesen. Datan från kognitiv neurovetenskap ger bara direkt stöd för korrelationstesen. 4
5 Korrelationstesen ger visst stöd åt både identitetstesen och kausalitetstesen men dessa är inkompatibla; ingenting kan orsaka sig själv. Bara för att händelser av slaget A är korrelerade med händelser av slaget B betyder inte att A-händelser orsakar B-händelser. Det kan vara så att i) B- händelser orsakar A-händelser, ii) att båda händelserna orsakas av en tredje sorts händelse, eller att iii) korrelationen är en slump. För att kunna härleda att A-händelser orsakar B-händelser från en korrelation mellan A-händelser och B-händelser krävs det att vi har skäl att utesluta i)-iii) Vad skulle krävas för att härleda identitet från en korrelation? För att kunna härleda att A-händelser är identiska med B-händelser från en korrelation mellan A-händelser och B-händelser krävs det åtminstone att 1) A-händelser och B-händelser äger rum samtidigt, samt att 2) A-händelser och B-händelser äger rum på samma plats. (Shaffer 1961) Men som vi minns så var ett av Descartes huvudsakliga argument för sin tes att det är meningslöst att försöka lokalisera medvetandetillstånd. Så härledningen från korrelation till identitet går inte igenom. Så det verkar således inte som att de korrelationer genererade av kognitiv neurovetenskap ger oss något skäl till att överge Descartes huvudtes. OBS: Vad kognitiv neurovetenskap däremot bidrar med är specifika korrelationsteser (/kausalitetsteser) som står i strid med Descartes specifika korrelationsteser (/kausalitetsteser). T. ex. så är S klart inkompatibel med 4. S. Signalerna från våra ögonen integreras till ett enhetligt synintryck i visuella kortex. 4. Signalerna från våra ögonen integreras till ett enhetligt synintryck i tallkottkörtelen. 5
6 Ett fjärde argument mot Descartes: Fysiologins kausala slutenhet: Fysiska (/Fysiologiska) Tillstånd och Förklaringar av Beteende Den moderna kartläggningen av hjärnan (vilken delvis utförs av kognitiv neurovetenskap) använder sig inte, och verkar inte behöva använda, mentala tillstånd för att förklara mänskligt beteende. Det verkar som fysiologin (och mer generellt fysiken) är kausalt sluten, varje fysisk händelse eller fysiskt tillstånd som har en orsak har en fysisk orsak. Så finns det en själ så är den kausalt inaktiv. Detta talar direkt emot tes 2a. Eventuellt också mot 1 om vi antar att för ett objekt skall existera så måste det ha kausal kraft (men då förlorar vi t.ex. tal, mängder och möjligen egenskapstyper också). Ett femte argument mot Descartes: Ontologisk Sparsamhet: Tillstånd, Entiteter och Egenskaper Vad vi har utgått ifrån i vår intuitiva karakterisering av det medvetna är egentligen en serie mentala tillstånd; att jag tror någonting, att jag har en viss upplevelse, att jag känner en smärta etc. Att ett tillstånd (/faktum) råder är naturligt att förstå i termer av att en entitet(/substans) har en eller flera egenskaper. Om vi följer Descartes argument så följer det att mentala tillstånd inte kan vara fysiska tillstånd. Men det följer inte att det måste finnas en speciell mental entitet som har de här speciella egenskaper. Det följer bara att något har de här egenskaperna. Ontologisk sparsamhet förespråkar att vi inte skall anta att fler sorters entiteter existerar än nödvändigt. Vi bör därför inte anta att det existerar någon själ, även om vi fortfarande har anledning att anta mentala egenskaper. 6
7 Egenskapsdualism (t.ex. David Chalmers 1996) 1. Människans kropp(/nervsystem) har två sorters egenskaper; fysiska och mentala. - De mentala egenskaperna svarar mot allehanda mentala tillstånd. - Mentala tillstånd är tillstånd hos kroppen (det finns ingen själ). - De mentala egenskaperna liksom många fysiska egenskaper förloras när kroppen dör. - De mentala tillstånden orsakas av, men kan inte orsaka, fysiska tillstånd.(epiphenomenalism) - De medvetna mentala egenskaperna kallas ibland kvalia. Klarar av båda argument 4 och 5. Ett argument för Egenskapsdualism (eg. mot fysikalism) ( Jackson 1986 ). Mary är en lysande forskare som av någon anledning är uppvuxen i ett svartvitt rum och tvingas undersöka världen därifrån via en svartvit monitor. Hon har specialiserat sig på synens neurofysiologi och förvärvar, låt oss anta, all fysisk information som finns att få om vad som händer när vi ser t.ex. mogna tomater eller himlen. Hon upptäcker till exempel vilka våglängdskombinationer från himlen som stimulerar näthinnan, och exakt hur detta via det centrala nervsystemet orsakar sammandragning av stämbanden och utandning av luft från lungorna som resulterar i yttrandet av meningen Himlen är blå. Vad kommer att hända när Mary frigörs från sitt svartvita rum? Det verkar självklart att hon lär sig något om världen och vår visuella upplevelse av den. Men då är det ofrånkomligt att hennes förkunskaper var ofullständiga. Men hon hade all fysisk information. Så det måste finns mer än så i världen. Ett argument till för Egenskapsdualism (eg. mot fysikalism) ( Nagel 1974 ). Jag antar vi alla tror att fladdermöss har upplevelser. De är trots allt däggdjur, och det borde inte råda mer tvivel om att de har upplevelser än att möss eller duvor eller valar har upplevelser... Fladdermöss, trots att de är närmare släkt med oss än många andra arter, uppvisar en rad aktiviteter och en sensorisk apparat som markant skiljer dem från oss... Fladdermusens ekolod, är helt klart en form av perception som inte liknar något av våra sinnen och det finns ingen anledning att anta att användandet av ekolod är subjektivt som något vi kan uppleva eller föreställa oss...i den mån jag kan alls tänka mig hur det är att vara 7
8 en fladdermus, ger detta mig bara information om det skulle vara för mig att bete mig som en fladdermus gör. Men det är inte frågan. Jag vill veta hur det är för en fladdermus att vara en fladdermus. Men om jag försöker föreställa mig detta är jag begränsad till mitt eget sinnes resurser, och de resurserna är otillräckliga för uppgiften... Men om fladdermusens faktiska upplevelser bara kan nås från dess egen synvinkel, så är det ett mysterium hur dessa skulle kunna avslöjas av fysikens(/biologins) undersökningar av fladdermusen. Fysiken är en domän av objektiva fakta par excellence,fakta som kan observeras och förstås från många synvinklar och av personer med olika perceptuella system. Ett argument mot Egenskapsdualism Om ett lejon ställer sig framför dig så verkar det orsaka (via reflekterat ljus) att du ser lejonet och att du blir rädd. Men givet epifenomenalismen så är det inte så att ditt synintryck (förstått som en viss form av upplevelse) orsakar din rädsla och det är inte din rädsla som gör att du springer iväg. Detta går rakt emot hur vi normalt sett pratar om mentala tillstånd och kanske också underminerar förklaringar i termer av mentala tillstånd. Sammanfattningen av första föreläsningens argumentation: En central spänning Fysikens kausala slutenhet gör att icke-fysiska postulat inte har någon plats i den kausala ordningen. Men lokaliseringsargumentet (i synnerhet) gör att mentala tillstånd (åtminstone medvetna mentala tillstånd) inte kan identifieras med fysiska tillstånd. Finns det någon väg ut ur det här dilemmat? 8
Mentala Representationer och Mentalt Innehåll
Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,
Läs merKVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM
KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Argument för dualism: Introspektion. Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers
Slide 1 Argument för fysikalism: The argument from nomological danglers Dualisten: det finns ett kontingent samband mellan smärta och Sambandet uppvisar regelbundenheter. Hur kan man förklara sambandet?
Läs merDet Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2
Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -
Läs merKropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström
1 Kropp-medvetandeproblemet i samtida filosofi Pär Sundström [Det här är en lätt redigerad version av en föreläsning som jag gav för gymnasielärare i filosofi vid Norrländsk filosofihelg, Umeå, september
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merOm personlig identitet
Om personlig identitet 1 Har vi handlingsfrihet i den meningen att inget fram till den tidpunkt då vi träffar våra val (angående hur vi ska handla) oåterkalleligt bestämmer vilket vårt val kommer att bli?
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merdu har rationella skäl att tro.
Om viljans frihet 1 I en värderande analys tar vi ställning till om olika argument är bra eller inte, dvs. om argumenten är hållbara och relevanta. Huruvida ett argument är hållbart eller relevant har
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merMedvetna mentala tillstånd och superveniens
Medvetna mentala tillstånd och superveniens En undersökning av David Chalmers zombieargument Examensarbete för kandidatexamen i teoretisk filosofi Julia Sjödahl Filosofiska institutionen Handledare: Martin
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merInnehåll. Illustrationer...5
Innehåll Illustrationer...5 1 Ett mysterium...7 2 Den mänskliga hjärnan...26 3 Tid och rum...44 4 En storslagen illusion...62 5 Jaget...81 6 Den medvetna viljan...100 7 Förändrade medvetandetillstånd...119
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merStudier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Läs merTentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p
Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;
Läs merPutnam: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)?
Putnam Första stycket av Putnams text är överdrivet retorisk och mycket rörig. Det är viktigt att skilja på följande: 1) Vad är mening (dvs vad för ontologisk kategori tillhör mening)? Frege: Standardsyn
Läs merHume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804! Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer Kant genomgick flera filosofiska faser. Det var först när han var i 50-årsåldern och tog del av Humes filosofi (särskilt
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs meroch upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.
FredsProjektet är en ideell organisation vars mål är att belysa den kunskap som både göms och glömts av konventionella medier samt att inspirera varje unik människa att se till sitt eget unika vetande
Läs merKropp/medvetande problemet
Kropp/medvetande problemet Historiskt och lite mer modernt. En liten orientering. 2013-10-09 Kropp/medvetande. Mattias Högström 1 Innehåll Den klassiska diskussionen från Descartes till de la Mettrie.
Läs merPerception: av vadå?
Perception: av vadå? Fråga 1: I vilken mån är vår uppfattning av världen en uppfattning av den riktiga (fysiska) världen? Är det blå en egenskap hos stolen eller en hos mig? Är stolen blå på riktigt eller
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merReligionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?
Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merFrån till. Relationen Hume/Kant. Hume väckte Kant ur hans dogmatiska slummer
Från till vilja dygd & last det kategoriska imperativet sympati kärlek välvilja generalisering universalisering förnuft & känsla frihet princip maxim Relationen Hume/Kant 1711-1776 1724-1804 Hume väckte
Läs merINFORMATION. Victor Hugo. Vad är det? Johan H Bendz FMV. Dennes svar. Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn
INFORMATION Vad är det? Johan H Bendz FMV Victor Hugo? Dennes svar! Korrespondens med förläggaren avseende publiceringen av Samhällets olycksbarn Kunskap utanför huvudet Kunskap utanför huvudet -300.000-40.000-3000
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson mening subst. -en -ar Vad är meningen med livet? Vad är syftet med livet? Det var inte meningen att slå sönder koppen. Det var inte min avsikt att slå
Läs merUtilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
Läs merFöreläsningar i religionsfilosofi
introduktion! Föreläsningar i religionsfilosofi Allmän introduktion David Humes Religionens naturhistoria och Om underverk Dialoger om naturlig religion (forts.) Humes Dialoger om naturlig religion Finns
Läs merKognitionsvetenskapliga programmet, åk 1
Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje
Läs merPraktisk etik 4! livsval och livsslut
Praktisk etik 4! livsval och livsslut Det moraliskt felaktiga i att döda en person som vill leva? SINGER Personens viljeattityder för framtiden önskningar, planer och andra framtidsorienterade intressen
Läs merYoga som pragmatisk filosofi
1 Yoga som pragmatisk filosofi Föreläsning av Shri Shyam Sundar Goswami (I.1) Betydelsen av Yoga har hittills inte mött så mycket förståelse i västvärlden. Yoga har sin filosofiska bakgrund, men mycket
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merKognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Läs merMedvetandet och inter-teoretisk reduktion
Uppsala universitet Filosofiska institutionen Medvetandet och inter-teoretisk reduktion Andreas Gustafsson C-uppsats VT-19 Handledare: Andreas Stokke Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysikalism...4 2.1 Superveniens...5
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merGuds existens. Mats Selander CredoAkademin. måndag 11 februari 13
Guds existens Mats Selander CredoAkademin William Lane Craig KALAMARGUMENTET 1. ALLT SOM BÖRJAR EXISTERA HAR EN ORSAK 2. UNIVERSUM HAR BÖRJAT EXISTERA 3. DÄRFÖR HAR UNIVERSUM EN ORSAK KALAMARGUMENTET 1.
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merAffektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen
Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life
Läs merSpel som interaktiva berättelser
Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson En metodologisk poäng Frågan om vad x är och vad som bestämmer x är två olika frågor. Det är frågorna i fetstilt som är i fokus på den här kursen:
Läs merVisuell perception och synsinnets neurofysiologi
Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika
Läs merKan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning?
Ur: Filosofisk tidskrift, nr 2, 2012. Sara Packalén Kan vi veta att vi inte är hjärnor i näringslösning? 1. INLEDNING Överväg följande hypotes: Du tror dig leva i den värld som du uppfattar genom dina
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merKRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION!
Fyr KRITIK MOT ÄNDAMÅLSARGUMENTET NÅGRA INVÄNDNINGAR FRÅN PHILO! DIALOGER OM NATURLIG RELIGION! 1. Analogin värld/maskin haltar och är svag 1 Men varhelst man avviker det allra minsta från likheten i de
Läs merFemtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30
Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merKapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.
Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada
Läs merGränser och gränssnitt mellan människa och maskin
Gränser och gränssnitt mellan människa och maskin Staffan Larsson, fil.dr i allmän språkvetenskap Hur ska vi människor relatera till våra maskiner? Är människan en sorts maskin? Kan maskiner vara mänskliga?
Läs merMoralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap
Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism
Läs merFinns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk
introduktion! Finns det rationella grunder för religiösa trosföreställningar? T.ex. för tron på Guds existens, övernaturliga väsen och krafter, underverk och mirakler, själavandring, ett liv efter detta?
Läs merKapitel 3. Vad är välfärd? Traditionellt har välfärd ansetts spela tre roller (d.v.s. välfärd är det som har dessa tre roller):
Den teleologiska värdemodellen kan försvaras på följande sätt: allt av värde underordnas ett överordnat värde välfärd och det var och en har skäl att göra är att maximera sin egen välfärd, eller välfärd
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merBlandade discipliner
KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar
Läs merOntologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra?
1. ETT HISTORISKT ARV Ontologisk fråga: hur förhåller sig kropp och själ till varandra? Traditionellt svar: Dualism: två skilda substanser existerar. Descartes (1596-1650): kroppar har utsträckning i rummet.
Läs merNeural bas för kognition
Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts
Läs merPsykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?
Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merVetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari
Vetenskaplighet och forskningse2k VT 2016 Föreläsning 5: Mening 19 februari 1 Vad utmärker kulturvetenskap? Vanlig uppfadning: gränsen kan dras med hänvisning 2ll begrepp som mening, förståelse och tolkning.
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning I Martin Jönsson Att lära Distinktionen mellan talarmening och språklig mening Paul Grice analys av talarmening och språklig mening M. Jönsson (Lund University) Språkfilosofi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Läs merHälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden
Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad
Läs mer