NATUR- Aktuellt NUMMER 160 februari 2009 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun

Transkript

1 Naturskyddsföreningen Forshaga NATUR- Aktuellt NUMMER 160 februari 2009 Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun Natur & Kultur tema på Kvarntorp Projekt Norra Hyn Ansökan om bergtäkt på Blåsippsberget Välkommen till Årsmöte på Ullerudsgården 8 mars Föredrag om Galapagos

2 Innehåll 3. Ordförande har ordet 4. Årsmöte Bergtäkt Blåsippsberget 8. Kvarntorps herrgård 9. Glada skidåkare 10. Projekt Norra Hyn 15. Kontaktuppgifter SMÅTT & GOTT Noterat från riks SIDA har beviljat Naturskyddsföreningen ett nästan fördubblat stöd till miljöorganisationer och miljöprojekt i utvecklingsländer. Föreningen kommer nu att kanalisera 105 miljoner till länder i Syd som en del av det svenska miljöbiståndet. Butiker som säljer fisk har ökat utbudet av miljöbra produkter men har samtidigt inte slopat de miljösämre alternativen. Det visar en butiksundersökning som Naturskyddsföreningen genomfört. Regeringen presenterade den 15 januari förslaget på nya strandskyddsregler. Naturskyddsföreningen anser att förslaget gör det lättare att exploatera stränder, även i områden med mycket starkt exploateringstryck, och saknar skärpningar i hårt utsatta områden. Därmed sviker miljöminister Andreas Carlgren det löfte han gav till oss och till media att strandskyddet skulle skärpas i de områden där exploateringstrycket är som högst, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen. I ett öppet brev uppmanar Naturskyddsföreningen de svenska EU-parlamentarikerna att rösta ja till den kompromiss om ny växtskyddsförordning som förhandlats fram inför beslutet i EU-parlamentet denna vecka. Även om en del har försämrats så innebär förslaget att åtta procent av Sveriges farligaste bekämpningsmedel försvinner, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen. 2 Natur-Aktuellt nr

3 Ordföranden har ordet... Forshaga naturvårdsförening Ja så sitter man här igen då och funderar på vart tog 2008 vägen... fast å andra sidan är tid allt vi har - det är ju vi själva som bestämmer vad vi gör med den. Vad gjorde naturvårdsföreningen i Forshaga 2008?; Jo vi lärde oss Kli-mat med Bo Thunberg, såg till vår äng i Butorp ett par gånger, paddlade på sjön Örten och hade en härlig eko-modevisning, natursnokarna gjorde en massa spännande utflykter och en hel del mer. Hela årsberättelsen kommer ju till årsmötet. Vi har funderat på och haft kontakt med kommunen angående vägen fram till fågeltornet, som är dåligt skyltad, samt själva tornet som var i behov av lite rustning. Så tornet är åtgärdat, nu är alla trappsteg hela och tål att klivas på. Skyltar och väg är under arbete då det pågår ett projekt med både Forshaga och Kils kommuner angående hela Norra Hyn. Ev. kommer parkering och väg att flyttas på, så det blir en annan slinga ner till tornet, förhoppningsvis under En remiss från länsstyrelsen har nu kommit ang. berget vid västra Deje, där en firma sökt att få anlägga bergtäkt. Många är det som tycker att detta förstör för människor, djur och natur där.vi har en skrivelse på gång, alla sakliga och vettiga argument för att detta inte ska komma att ske, bör ju länsstyrelse och övriga beslutsfattare få kännedom om. Vad som mer är under planering är föreläsningen i samband med vårt årsmöte. Årsmötet blir i början av mars är tänkt, och vi hoppas få till en spännande föreläsning i anslutning till årsmötet. Då är givetvis även den som än ej är medlem i naturskyddsföreningen välkommen till. Så ta med grannar och vänner. Vi har också ansökt hos riks - och fått beviljat pengar till natursnoksutställning, fritid, miljö - och integration. Så vi hoppas att du hänger med oss på aktiviteter under ! Annebeth ordförande Forshaga naturvårdsförening Natur-Aktuellt nr

4 Alla medlemmar hälsas hjärtligt välkomna till Forshaga Naturvårdsförenings Årsmöte 2009 När? Söndagen den 8 mars 2009 Klockan Var? Ullerudsgården i Deje Naturskyddsföreningen fyller 100 år i år och det firar vi i Forshagakretsten med att bjuda på tårta till kaffet! Välkomna! Galapagosöarna Efter årsmöteshandlingarna klockan kommer Henrik Pärn som arbetar som biolog vid universitetet i Trondheim att visa bilder och berätta om en forskningsresa till Galapagosöarna. Lite fakta Galapagosöarna är en ögrupp, som hör till Ecuador. De 19 öarna är belägna i Stilla havet ungefär km väster om Ecuadors fastland. Ekvatorn går över den största ön, Isabela. Galapagosöarna är kända för det stora antalet endemiska arter som finns här och även för Charles Darwins forskning som resulterade i hans teori om naturligt urval. Galapagosöarna blev nationalpark 1959, vilket innebar att 97,5% av öarnas landyta skyddades. Då fanns tre bosättningar där med sammanlagt omkring invånare. På 1980-talet hade antalet invånare ökat till mer än blev det omgivande havet ett marint reservat. UNESCO hade redan 1978 tagit med Galapagosöarnas landområde på sin världsarvslista och 2001 inkluderades även det marina reservatet Källa: Wikipedia Ön Bartolomé, Foto Michael Lejeune, Belgien 4 Natur-Aktuellt nr

5 Dagordning Forshaga naturvårdsförening 1. Val av ordförande och sekreterare för mötet 2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera dagens protokoll 3. Val av referent 4. Frågan om årsmötet blivit behörigen utlyst 5. Styrelsens verksamhetsberättelse 6. Styrelsens kassaberättelse 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen aktuellt år 9. Beslut om antal styrelsemedlemmar (sju ordinarie + två suppleanter) 10. Val av ordförande för 1 år 11. Val av två suppleanter för ett år 12. Val av två revisorer och en suppleant för ett år 13. Val av valberedning för ett år, två (tre) ledamöter 14. Val av ombud till länsstämman i Torsby 18 mars 15. Eventuella övriga val samt eventuella motioner 16. Styrelsens förslag till verksamhet 17. Övriga frågor 18. Avslutning Övriga handlingar såsom årsberättelse och bokslut kommer att finnas tillgängliga för utskrift från hemsidan, senast två veckor innan årsmötet. De kommer även att finnas tillgängliga på årsmötet den 8 mars. Natur-Aktuellt nr

6 Planer på bergtäkt på Blåsippsberget Företaget Henrikssons Gräv från Sunne har ansökt om att få anlägga en bergtäkt i södra änden av Syrsjön. Platsen de tänkt sig göra detta på ligger i västra kanten på Västra Dejeberget och marken ägs av Bergvik Skog Väst AB. Här växer det mycket blåsippor på våren och därför kallas berget Blåsippsberget. För att komma till Blåsippsberget med bil kan man ta gamla vägen till Deje och svänga till vänster nere i svackan innan bron till Östra Deje. Det finns en liten skogsväg som går bakom husen upp på berget. Inga skyddsintressen I ett protokoll från ett samråd om bergtäkten skriver Länsstyrelsen: Det finns landskapsskydd kring Syrsjön i norr, men det berör inte aktuellt område för bergtäkt. Inga skyddsintressen för natur eller kulturmiljö finns i bergtäktsområdet enligt de uppgifter som länsstyrelsen har. Planerad bergtäkt räknas som betydande miljöpåverkan vilket medför högre krav på samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning. I samma protokoll står även att särskilda konsekvenser för cykelbanan, Klarälvsbanan, bör beskrivas i en tillståndsansökan. I maj i år fattade Länsstyrelsen beslut om att en miljökonsekvensbeskrivning måste göras och att den ska innehålla särskilda uppgifter som krävs i samband med en bergtäkt. Dammspridning Efter ett samråd med berörda fastighetsägare i området lämnade flera in skrivelser med protester mot bergtäkten. Anledningarna som tas upp är många. Bland annat skriver flera att de inte tror på bedömningen att de boende inte kommer att störas av bergtäkten. Många påpekar även att värdet på deras fastigheter sjunker med en bergtäkt så nära inpå. En familj har barn med astma och i ansökan står att det kan bli en viss dammspridning. Detta oroar familjen eftersom det skulle innebära hälsorisker för barnet. Allvarligt för livet i Syrsjön En av de boende skriver: Det är väl helt enkelt så att dammspridning kommer att uppstå utan några som helst tvivel! På lika goda grunder kan man anta att slam via bäckar mot Syrsjön kan orsaka algblomning som varit fallet vid annan sjö med näraliggande bergtäkt. Detta är något som skulle vara mycket allvarligt för livet i och vid sjön. Flodkräftor Samma fastighetsägare skriver vidare att han protesterar mot formuleringen att det inte finns några kända skyddsintressen för natur och kultur i området. Sportfiskeungdomarna använder Syrsjön som en av sina fiskeplatser, det samma gäller Kvarntorpsån. Han skriver vidare att det finns flodkräftor i Syrsjön och fiskgjusen häckar här. Skogen är tätortsnära och används både till rekreation, jakt, orientering samt svamp- och bärplockning. 6 Natur-Aktuellt nr

7 Yt- och grundvatten I Henrikssons Grävs ansökan om tillstånd kan man läsa att det är mest granskog som växer på Blåsippsberget. Bergtäktsområdet ligger 0-35 meter över väg 62 i höjd. Yt- och grundvatten rinner av från slänten mot väster och till närmaste dike där vattnet sedan rinner norrut för att efter 650 meter nå Syrsjön. Företaget skriver att de tänkt anlägga en sedimentationsdamm för att minska utflödet av stenmjöl till sjön. Det damm som samlas här tror de inte kommer att påverka grundvattnet i någon större utsträckning. Företaget vill bryta mellan och ton berg per år. Det motsvarar mellan sju och fjorton transporter per dag och transporterna ska ske i huvudsak dagtid året runt. Fridlyst blåsippa I Skogsstyrelsens databas finns inga nyckelbiotoper eller andra naturvärden som behöver skyddas. Inte heller Länsstyrelsen i Värmland har några natur- eller kulturvärden registrerade för Blåsippsberget. Men av namnet framgår att den fridlysta blåsippan förekommer här. Ingen god miljö För Öivind Tunsbrunn som är ny ägare till Kvarntorps Herrgård blir en bergtäkt något som krockar med hans verksamhet. Det begriper ett barn att en stenkross blir väldigt störande mitt i ett turist- och bostadsområde, säger han i en artikel i NWT. I Visterud håller Roger Nordqvist på att bygga ett nytt villaområde. Kommunen utger sig för att vara en kommun som vill satsa på god miljö och turism. Där är ju en ny bergtäkt helt fel, säger han i samma artikel. Vägmaterial Stenkrossmaterialet är tänkt att användas till vägar i Forshaga kommun och Henrikssons Gräv anser att det är svårt att hitta möjligheter Forshaga naturvårdsförening till bergtäkter i andra områden. Allt är inte så enkelt. Restriktiviteten när det gäller naturskyddet för rullstensåsar har skärpts. Frågan är varifrån vi i framtiden skall få stenkross och grovgrus. Det säger Sven Odén från företaget Miljömonitor som utarbetat ansökan åt Henrikssons Gräv. Men det finns andra företag som har grustäkter och de säger att de gott och väl kan täcka upp behovet av grus i Forshaga med omnejd. Länsstyrelsen fattar beslut först när alla fått säga sitt i den här frågan. Politikerna i Forshaga har i skrivande stund skickat in sina synpunkter och det blev inte till Henriksson Grävs fördel. Angelica Rage uttalade sig som socialdemokrat innan det politiska beslutet var klart. Vi socialdemokrater säger nej till bergtäkten. Vi stödjer de som protesterar, säger hon. C för bergtäkten I en debattartikel i NWT skriver centerpartisten Sten Myreback att han tycker att det är bra med en bergtäkt i Forshaga. Det är i grunden positivt att ett så tungt material som grus kan produceras i närområdet. Det minskar på transportavstånden och ger därmed lägre miljöpåverkan. Själv skulle jag förorda en transportväg rakt ut på nya 62: an vid Orretorp. Detta för att minska transportsträckan i möjligaste mån, skriver han. Nu blev han en i den politiska minoriteten som förespråkade bergtäkten. Men än har inte Länsstyrelsen fattat beslut i frågan. Text Cicci Wik Natur-Aktuellt nr

8 Prova på Morikka! Så här ser den ut, föreningens egen morikka. Vill du prova kan du höra av dig till Gunnel Jedvik och boka den. Ring Tema Kultur och Natur i Kvarntorp Öjvind och Kerstin köpte Kvarntorps herrgård för att marken var tillräckligt igenvuxen. De ville ha risigt och vanskött. Nu har de avsatt mark i ravinen kring Kvarntorpsån till en nyckelbiotop och ytterligare ett stycke mark ska bli naturvårdsområde. - När vi kom hit var det inte byggnaderna vi tittade på först, det var markerna. Det var när vi såg dem som vi bestämde oss. Vi hade redan bestämt oss när vi gick in i huset och tittade. Det säger Öjvind som tillsammans med Kerstin flyttat från Sollentuna till Forshaga för att fly storstadsstressen. Större delen av marken som hör till herrgården har inventerats och det visade sig att det landområde som ligger i ravinen kring Kvarntorpsån kvalificerat sig som nyckelbiotop. Det finns en hel del ovanliga arter på Kvarntorps marker. Bland annat en liten ovanlig humla och en fjärilsart. Öjvind och Kerstin har haft över tusen gäster som bott i deras huvdsakliga verksamhet, bed&breakfast, sedan i somras. Nu vill de satsa på att ge sina gäster naturupplevelser och vill gärna samarbeta med Naturvårdsföreningen. Till våren kommer föreningen att ordna en vandring på deras nyanlagda vandringsled utmed älven. Den leder hela vägen upp till Östra Dejebron och det finns en grillplats en bit på väg. Håll utkik i nästa nummer av Naturaktullet efter tid och datum. Redaktörn Du kan till exempel laga Krabbelurer på morikkan. De ser ut som på bilden här intill. Blanda en smet av: 2 ägg 1½ dl strösocker 4½ dl vetemjöl 1½ dl mjölk 2 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker Ta med smeten i en tättslutande kanna och ställ morikkan över elden. Klicka i smeten (e rågad matsked) och grädda över ganska svag värme. Vänd kakorna när de fått vacker färg och grädda dom på andra sidan. Vänd kakorna i strösocker när de är färdiga. Torka av morikkan med hushållspapper och smörj med smör mellan varje gräddning. 8 Natur-Aktuellt nr

9 Glada skidåkare i Sisu-spåren En januarisöndag i Forshaga betyder ofta skidåkning för oss urinnevånare. Då är roligt att våra nya Forshagabor också vill prova på att ta sig fram på nederbörden. Aakash, Rosa och Hussein tar sats. Det känns säkert exotiskt när man kommer från länder som Bhutan, Indien eller Afgahnistan. Söndagen den 25 januari var det premiäråkning vid Sisu och efter 1100 meterslingan väntade grillad korv vid brasan. Det blev en lyckad samordning mellan föreningarna Sisu, Röda Korset och Naturskyddsföreningen. Får vi bara se mer snö innan våren kommer det säkert fler nykomlingar till skidspåren. Text Cecilia Pärn, Forshaga Naturvårdsförening Foto Gunnar Ström, Röda Korset Lön för mödan: grillkorv med bröd vid brasan. Natur-Aktuellt nr

10 Samarbetsprojekt om Norra Hyn Naturvårdsföreningen har tillsammans med andra föreningar och näringsliv i Forshaga och Kil bjudits in till att samarbeta i ett projekt kring Norra Hyn. Meningen är att göra området mer tillgängligt. Bland annat ska fågeltornet på Forshagasidan få en ny tillfartsväg som är bättre och närmare. Ännu ett fågeltorn planeras även på andra sidan sjön. Norra Hyn är en slättlandssjö med stort riksintresse och enligt uppgift kan sjön ha besökts av cirka 210 olika fågelarter, men troligtvis rör det sig om ännu fler. På senare år har växtligheten kring sjön blivit ett stort hot mot sjöns överlevnad. Eftersom kommungränsen mellan Kil och Forshaga går rakt genom sjön har de båda kommunerna nu börjat samarbeta för att bevara området. På Kils sida gjordes några röjningsarbeten på 70-talet men därefter har det inte gjorts så mycket mer på den sidan sjön. På Forshagasidan har flera åtgärder gjorts under senare tid gjorde vi rotorkultivering och 2006 röjde vi på Måsholmen som är en liten ö i sjön. Vi rotorkultiverade ytterligare lite 06 också. Det här gjordes på ett landområde utanför Forshagas fågeltorn. Skogsvårdsstyrelsen har haft ett fårbete söder om nerfarten till fågeltornet. Men där har det inte varit betat på ganska länge nu så där börjar det växa igen. Stängslet finns kvar än men det är inget bete där. Det säger Katrin Johansson som är miljö- och hälsoskyddsinspektör i Forshaga kommun. 37 hektar strandängsbete För två år sedan, 2007 började 10 Natur-Aktuellt nr Forshaga och Kils kommuner samarbeta om Norra Hyn. Vi tyckte att vi hade hittat ett framgångskoncept i det samarbetet men det finns gamla papper från 73 som visar att kommunerna har samarbete förut. Någon att samarbetet till och med har funnits sedan 40-talet, skrattar Katrin. Det arbete som startade för två år sedan gäller ett strandängsbete på västra sidan av sjön. Från början räknade man med 43 hektar men det slutade med 37 eftersom en markägare drog sig ur. Kommunerna sökte tillsammans pengar från Länsstyrelsens landsbygdsprogram för att finansiera det hela, därför var det viktigt att projektet skulle gynna främst odlingslandskapet. Flerårigt avtal Meningen var att nötkreatur skulle beta markerna. Det första som gjordes var att röja sly och rensa tre diken. Två broar byggdes till korna så att de inte skulle gå ner sig i dikena och massor av taggtråd har tagits bort och ett nytt elstängsel har satts upp. Det var fruktansvärt mycket taggtråd som vi har tagit bort där. Det är nog den största miljö- och viltvårdsinsatsen vi har gjort, säger Katrin. Det har varit fullt med små skiften där förut dit de som använde området har tagit sina mjölkkor.

11 Forshaga naturvårdsförening Det höga gräset hade lagt sig över taggtråden så det var som hässjor som gick kors och tvärs i landskapet. När röjningen var klar började vi bearbeta djurägare för att de skulle köra dit sina djur. De som bodde runt omkring var intresserade, men av olika anledningar kunde de inte skriva kontrakt med oss. I stället blev det till slut djur från Hertsöga som gick där. Både mark- och djurägare har skrivit på ett femårigt avtal med Kils och Forshagas kommuner. Vi sökte tusen till projektet och då var vi tvungna att visa att det skulle fortgå under ett antal år. Det är därför vi behövde ett kontrakt på minst fem år. Överskriden budget Enligt planen skulle det behövas en grävmaskin med breda larver. Den skulle vara lätt och den skulle gå ut på stockmattor på tjälad mark. Det var vad vi hade budgeterat för. Men förra vintern blev det aldrig någon tjälad mark. I februari började vi undra vad vi skulle göra. Till slut fick vi upphandla en specialmaskin, en så kallad amfibiegående redskapsbärare. Det fanns en enda sådan i hela västra Sverige. Själva grävaggregatet är ganska litet om man jämför med en vanlig grävmaskin och hela maskinen är ganska så lätt. Den gjorde ungefär en tredjedel av vad en vanlig grävmaskin skulle ha kunnat prestera under samma tid, därför sprack budgeten som vi hade lagt. Vi hade budgeterat ungefär för det här arbetet men tack vare den här lilla maskinen kom vi upp i över och det var ju inte så roligt. Men det fanns inte så mycket annat att göra. I maj kom äntligen korna, drygt 40 stycken varav flera var dräktiga. Därefter gick korna där och betade fram till i augusti. Natur-Ak tuellt nr

12 Olyckskorpar Ni ska veta vad olyckskorparna kraxade innan vi släppte ut djuren. Det var farhågor om att korna skulle dö en plågsam död när de trampade ner sig på de ställen där det inte fanns någon botten. Skräckhistorierna var många, men djuren har klarat sig jättebra. En kviga stod och slirade i ett nygrävt dike vid ett tillfälle och henne fick de åka ner och dra upp. Någon ringde till Karolina och sa att det stod en ko med en plasttunna på huvudet. Men det visade sig att en ko slickade på en mineralsten som hänger i en spannen som fungerar som skydd. Vilttätt Djurägaren valde typ av stängsel och det blev dubbel el-tråd. I hörnen är det grövre stolpar som är nerslagna i marken men stolparna i mitten är inte förankrade utan håller bara isär trådarna. De kan slå ner om det kommer en älg och sedan åker de upp igen. Området kring Norra Hyn är vilttätt och det finns mycket älg och rådjur som rör sig här. Tillgängligt för besökare Under hösten har en annan maskin slagit tuvorna. Den kultiverar inte nere i marken utan slår bara tuvor. Mannen som gjort det här arbetet har bland annat gjort samma arbete i Ölme. Det kan vara svårt att hitta en entreprenör som verkligen kan det här. Det går ju inte att köra ut vilken gubbe som helst där. Det här är naturvårdsdelen och det är vi nästan färdiga med nu. Nästa steg blir att göra området tillgängligt för besökare. Spridda skurar Det fanns ingen enhetlig pott peng- 12 Natur-Aktuellt nr ar att söka medel från för kommunerna. I stället fick de söka lite här och lite där, varje penningpott har dessutom sina egna villkor. Vi fick höra att visst kunde vi få pengar men då var vi tvungna att göra detta och detta för dem. Förr fanns naturvårdspengar som både kommuner och föreningar kunde söka och de kunde användas väldigt brett. Men de finns inte kvar Bygga nätverk Att ideella föreningar bjudits in till samarbete om Norra Hyn beror på att Forshaga och Kil även sökt Leader-pengar som ska gå till landsbygdsutveckling. Det finns tre och en halv miljon i Föreningen Närhetens kassa som ska fördelas på olika projekt under året. Leader bygger på att tre parter ska samverka, offentlig sektor, näringslivet och ideella föreningar. Tanken är att projektidéer ska komma underifrån till olika projekt och det gäller att gynna nytänkande. Man vill ha lokal förankring och man vill bygga nätverk kring olika nya frågor som rör landsbygden. Tanken är också att man ska bevara natur och kulturvärden och samtidigt stärka ekonomin. I Leader är det tänkt att man satsar arbete och får pengar, säger Karolina. Guider i natur Bidrag från Leader ska inte täcka hela projektstarten, de som ansöker ska själva bidra med 30 procent egen finansiering. Den delen kan omsättas i arbetsinsats och behöver alltså inte vara pengar. Vi har sökt och fått pengar till en idéutvecklingscheck. Det handlar alltså om att utveckla idéer för att så småningom kunna söka loss Leader-pengar. Projekten ska ha

13 ganska stark koppling även till näringslivet. Våra tankar är därför att de som har företag i närheten skulle kunna nyttja Norra Hyn på ett bra sätt. Det gäller alltså inte bara allmänheten utan även näringsverksamheten. Vi vill gärna knyta till oss Kvarntorps herrgård och även Apertin. En tanke är att utbilda natur- och kulturguider och det är därför vi valt att bjuda in er ideella föreningar. Det skulle ge ett mervärde att erbjuda kunder naturguidning och det kan även ge föreningar en möjlighet att få in lite pengar på samma gång som de sprider sitt budskap. Nytt fågeltorn I planen för att göra området mer tillgängligt finns ett fågeltorn på Kils sida av Norra Hyn. Då skulle även spänger, parkeringsplatser, stigar, informationsskyltar och sådant behövas. Markägarna vill helst inte att besökarna sprider ut sig över hela området. Nu har man enats om att den plats där siluetten av loket står, vid Illberg, är en lämplig plats att bygga ett fågeltorn på. Men det är ingen trafiksäker plats och fågelskådarna tycker inte att platsen är idealisk för ett fågeltorn eftersom det blir svårt Forshaga naturvårdsförening att komma tillräckligt nära sjön just där. I stället skulle fågelskådare föredra en annan plats men där tror markägare att jakten kan störas. De kanske blir nöjda om vi bygger ett jakttorn i stället då, var det någon som sa och skrattade På Forshagasidan finns det förslag på att göra det lättare att ta sig till fågeltornet. Tanken är att det ska bli en ny parkeringsplats vid Lillmyren. Arbetsinvestering Utifrån det här mötet fick föreningarnas deltagare i uppgift att skriva en sorts önskelista. Hur tycker föreningarna att området runt Norra Hyn borde användas och nyttjas och hur mycket tid man kan lägga på det här från föreningarnas sida? Det är ideell arbetstid det kommer att handla om i slutänden. Att ordna utflykter till området och planera för skyltar och dylikt är sådana saker som kommer att räknas som arbetstid. Text & Foto på kon Cicci Wik Karta och flygfoto Forshagas och Kils kommun Flygfoto över Norra Nyn. Överst i bild skymtar Södra Hyn och Acksjön överst till vänster. Natur-Ak tuellt nr

14 Vill du också bli aktiv? Har du idéer om programpunkter? Hör av dig till oss i styrelsen och berätta om dina idéer! Kontaktuppgifter till styrelsen hittar du på näst sista sidan! Natursnokarna Våren 2009 gör Snokarna uppehåll. Cecilia Pärn och Gunnel Jedvik håller på med en utställning om Natursnoksverksamheten under de år som gått. Var och när den visas återkommer vi om i nästa nummer av Naturaktuellt. Fårfest i Kil Fredagen 20 februari Klockan Lördag 21 februari Klockan Kils Arena (det gamla Scanområdet) Årets tema: Fest Ur innehållet: Modeshow med rubriken Vadmal, Glitter och Glamour, föreläsningar samt en Fårsalong med en samlingsutställning som heter Fårspår i Konsten. I före detta Livdjurshallen blir det Fårauktion. Fårlunch och Fika serveras i Fårhagens café Fri entré Vårens program... På planeringen står bland annat en vårvandring vid Kvarntorp där de nya ägarna till herrgården iordningställt en vandringsled med rastplats utmed älven. Tidpunkt för vandringen och information om fler aktiviteter under våren kommer i nästa nummer och meddelas även via hemsidan. Workshops Nunotovning Tova med siden och organza i finull. Fredag samt Handledare: Laila Lundström, Visby Ull för fest och lust Nya spännande idéer för att smycka sig själv. Lördag 9-12 Festlig utsmyckning Lördag Handledare: Textilinspiratör Mikael Svensson, Vänserborg Feststickning Lär dig sticka sockor från tån och uppåt Lördag Handledare: Guldmedaljör i OS i strumpstickning, Barbro Wilhelmsson Lockar som lockar Tova med Gotlandsfårens fantastiska lockar Lördag Handledare: Tovare Annika Grandelius, Vallstena Gotland Kostnad för deltagande i workshops 250:- + material Anmälan till Marianne Andersson , marianne.andersson@beta.telenordia.se 14 Natur-Aktuellt nr

15 Forshaga Naturvårdsförenings Styrelse Verksamhetsår 2008 Ordförande Annebeth Mangsbo Prästgårdsvägen Deje Sekreterare Thomas Andersson Gärdesgatan Forshaga Kassör Inger Nygård Norra Lundgatan Forshaga Ordinarie ledamöter Cecila Pärn Norra Parkgatan Forshaga Sven-Erik Dahl Ängarna Svensudda Deje Per-Ove Fall Älvgatan Forshaga per-ovefall@telia.com Cicci Wik Lingonstigen Forshaga cicci@cvea.net Suppleanter Synnöve Kilhage Visterud Forshaga Anders Bygert Öjenäs Prästgård Forshaga Revisorer Bengt Ge Jonsson Norra Parkgatan Forshaga bj@jordabyran.se Kurt Larsson Lyckanvägen Deje Revisorsuppleant Bengt-Erik Jonsson Lövgatan Forshaga Valberedning Bengt Ge Jonsson Norra Parkgatan Forshaga bj@jordabyran.se Gunnel Jedvik Forsg Forshaga Tidningen NATURaktuellt Hemsida: Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation Lingonstigen Forshaga Telefon Mobil: E-post: cicci@cvea.net Tryckt hos Forshaga Kommun Utkommer cirka fyra gånger per år Når minst 200 hushåll i Forshaga kommun samt flera offentliga lokaler som skolor och bibliotek. Omslagsbild: Talgoxe på besök på Lingonstigen 5 Foto Cicci Wik Natur-Aktuellt nr

16 Värva en vän och få 50 kronor För varje medlem blir vi starkare och kan göra ännu mer för natur och miljö. Därför vill vi uppmuntra dig som redan är medlem att värva en vän. Som tack för varje medlem du värvar får du ett presentkort på 50 kronor att handla för i Naturbutiken. Vi skickar det senaste numret av Sveriges Natur, information om medlemskapet och inbetalningskort till den som värvats som medlem. När din vän betalat sin medlemsavgift skickar vi ditt presentkort. Gå in på och fyll i din väns namn och adress så kommer presentkortet i din brevlåda. tack för din insats! Vill du också bli medlem i naturskyddsföreningen? Titta på näst sista sidan i den här tidningen och kontakta någon av oss i Forshagakretsen! Tillsammans får vi kraft att förändra! 16 Natur-Aktuellt nr