Hur kan vi tillsammans bidra till äldres välbefinnande och gemenskap?

Transkript

1 Hur kan vi tillsammans bidra till äldres välbefinnande och gemenskap? Rapport om ett gemensamt arbete mellan olika aktörer i Mölndal. Folkhälsorådet i Mölndal 1

2 Innehåll Inledning Bakgrund Dags för nya tag Detta har vi gjort Detta har vi uppnått hittills Vad händer nästa år, 2017? Dokumentation

3 Inledning Frågan om hur vi tillsammans kan bidra till äldres välbefinnande och gemenskap engagerar många. Nu, vårvintern 2017 är vi mitt i ett spännande arbete där många personer deltar, vissa som privatpersoner andra som representant för någon organisation. Tillsammans representerar vi både föreningar, församlingar, förvaltningar och folkhälsorådet. Ett medskapande arbetssätt ända från starten 2015 har bidragit till att ett tiotal arbetsgrupper nu driver lika många frågor. Samtliga frågor har lyfts fram av de medverkande under processens gång. Det nätverk som vuxit fram vill fortsätta att träffas och samverka i frågor som bidrar till äldres välbefinnande, gemenskap och hälsa och som engagerar både yngre och äldre pensionärer i centrala Mölndal. Det är en stor bredd i de frågor som är aktuella. Flera frågor pockar på samverkan med stadens politiker och förvaltningar, men eftersom frågorna är av olika karaktär blir det tydligt att kontakt och dialog behöver ske på olika sätt och i olika forum. Det innebär att vi ser ett behov av att sortera och lotsa frågor så att rätt fråga finner rätt forum. Den aktuella processen visar att det kan behöva utvecklas nya former för mera regelbunden samverkan mellan nätverket och staden. En stor utmaning handlar om kommunikation och att alla de insatser och aktiviteter som görs av både föreningar och av staden blir kända av målgruppen. Arbetsformen har gett många positiva effekter, De personer som varit och är med i arbetet uttrycker stor uppskattning. De effekter arbetet hittills lett fram till är också lovande. I den här rapporten beskrivs både själva arbetsprocessen och vad arbetet hittills resulterat i. Sista avsnittet beskriver vad som är planerat att hända framöver. Allra sist finns kontaktuppgifter. Där finns också en förteckning över all dokumentation som gjorts under hand och som innehåller mera detaljerad information. I kärntruppen som planerat och praktiskt förberett möten tillsammans med oss finns representanter från PRO, SPF, Svenska kyrkan, HSO/Demensföreningen. Mölndal januari 2017 Hillevi Funck folkhälsoplanerare stadsledningsförvaltningen Lotta Malm chef förebyggande enheten vård o omsorgsförvaltningen 3

4 1. Bakgrund 1.1 Äldres hälsa Äldres hälsa och välbefinnande är i fokus för många. Bland äldre är andelen som säger sig har bra eller mycket bra hälsa lägre än i befolkningen som helhet. Samboende uppger bättre hälsa än ensamboende. Äldre personer verkar dock må bättre psykiskt än vad yngre gör. Likaså är tankar på självmord mindre vanligt bland äldre än bland yngre. De sociala sammanhangen minskar för många med åldern och generellt sett har runt 45 % i gruppen år ett lågt socialt deltagande. Att sakna känslomässigt stöd och någon att anförtro sig åt, liksom att ha små ekonomiska marginaler är vanligare bland ensamstående än bland sammanboende. (Enkäten Hälsa på lika villkor, 2010) Åldersgrupp Kvinnor Män år 43% 49% år 58% 64% år 69% 73% Andel som uppger att de har bra eller mycket bra hälsa. HPLV-enkäten Ensamhet Ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet. Den analysen gör amerikanska forskare som jämfört ensamhet med andra kända hälsofaror. 1 Socialstyrelsens årliga brukarundersökning till alla äldre med äldreomsorg i landet (2016) visar att 15 procent ofta besväras av ensamhet. Bland personer som bor på äldreboenden i Mölndal anger runt 65 procent av båda könen att de ofta eller ibland besväras av ensamhet. De som inte besväras av ensamhet är runt 33 % på särskilt boende och 43 % av personer (både äldre och yngre) som har hemtjänst. Vid de hembesök som stadens seniorbesökare gjorde 2016 svarade 196 stycken 80- åringar på frågor. Av dem som svarade uppgav 15 % att de känner sig ensamma. År 2015 var andelen 11 % (187 svarande). 1 Metastudie publicerad i tidskriften PLoS Medicine

5 Att vara ensam är inte ett statiskt tillstånd, utan dynamiskt, något som man går in i och ut ur. Det visas i en stor studie av äldres ensamhet i Sverige. 2 Studien visar också att rörelsesvårigheter har större påverkan på kvinnors ensamhet än på mäns. Försämrad rörlighet ökar ensamheten mer för kvinnor än för män, men studien visar inte varför. Sociala kontakter, å andra sidan, betyder mer för mäns ensamhet än för kvinnors. Det vill säga när de sociala kontakterna är få eller har minskat känner sig män mer ensamma än vad kvinnor gör. 1.3 Många aktörer I Mölndal finns många som värnar om äldres välbefinnande. Det finns många som är intresserade av att bidra till äldres livskvalitet och som är beredda att medverka med stor kunskap och kompetens. Det finns flera olika pensionärsföreningar, många trossamfund och församlingar, liksom volontärer som arbetar aktivt för äldres livskvalitet. Inom stadens organisation finns en enhet med uppdrag att verka förebyggande och bland annat bidra till sociala mötesplatser, till hembesök, nätverk och andra hälsofrämjande insatser. Folkhälsorådets politiker har ett övergripande uppdrag att följa hälsoutvecklingen i befolkningen och att lyfta fram behov, initiera insatser, samordna och följa upp. 2 Lena Dahlberg vid Högskolan Dalarna och Lars Andersson, Linköpings universitet

6 2. Dags för nya tag Under våren 2015 var frågan om äldres hälsa och välbefinnande aktuell i många forum. Folkhälsorådet lyfte fram behovet av att minska ensamhet bland äldre och öka möjligheterna till social gemenskap och välbefinnande. I dialog med Lotta Malm, chef för förebyggande enheten inom vård- och omsorgsförvaltningen, konstaterade rådet att det finns ett stort utbud av aktörer som tillsammans erbjuder många aktiviteter för äldre. Det är dock svårt att få en samlad bild av allt som erbjuds. I Lindome och Kållered finns nätverk som samverkar för att tillsammans främja äldres hälsa, men något liknande finns inte i centrala Mölndal. 2.1 Vi behöver samverka Folkhälsorådet initierade då, i dialog med enhetschef Lotta Malm och folkhälsoplanerare Hillevi Funck en process med syftet att ta nya tag för att främja äldres hälsa i Mölndal. Ambitionen är att stärka samverkan mellan staden och ideella sektorn i centrala Mölndal för att på sikt tillsammans minska ensamheten bland äldre. Som stöd i arbetet anlitades processledare Thomas Herrmann, Open Space Consulting. Men hjälp av honom planerade vi för ett års arbete med stor delaktighet och flera olika milstolpar: Inledande möte för att undersöka intresset och behovet av ett gemensamt arbete Planeringsmöte inledning av ett utvecklingsarbete Arbetsmöten och planering av större konferens Konferens / utvecklingsdagar Samling för att summera konferensen och komma ett steg vidare Uppföljningsmöte 6

7 2.2 Bred inbjudan och många slöt upp Inbjudan till det inledande mötet sändes ut brett till dig som värnar om äldres välbefinnande eller som i din yrkesroll kan påverka äldres livssituation i Mölndal. Totalt slöt drygt 20 personer upp vid den första träffen under hösten Den stora konferensen genomfördes under våren 2016 med nära 60 deltagare. En planeringsgrupp svarade för förberedelser och såg till att konferensen kunde genomföras. I gruppen fanns representanter från PRO, SPF, Svenska kyrkan och demensföreningen tillsammans med vård och omsorgs förebyggande enhet och folkhälsoplaneraren. Pensionärsföreningar, församlingar, förvaltningar, kommunala verksamheter och andra som kunde tänkas vara intresserade fick inbjudan. Genom annonser i Mölndalsposten och på webben (molndal.se) nådde vi även privatpersoner. De uppföljande arbetsmötena har samlat ett 20-tal personer vardera. Som en följd av konferensen har flera olika grupper dessutom fortsatt att träffas och arbetar nu med de teman som kom fram vid konferensen. Den kontaktlista som tagits fram innehåller i dagsläget 48 namn. Varje steg i processen beskrivs närmare i den följande texten. 7

8 3. Detta har vi gjort 3.1 Analys av nuläget - 22 september 2015 Vid det första mötet inventerade vi vilka aktiviteter och mötesplatser för äldre som vi, alla närvarande personer och de organisationer vi representerar, tillsammans erbjuder i Mölndal. Vi analyserade också nuläget vad gäller kraft i arbetet och i samverkan. Alla värderade först med tanke på sin förening eller den egna verksamheten och sedan med tanke på det gemensamma arbetet och samverkan i Mölndal. Värderingen gjordes utifrån aspekterna Syfte finns det något tydligt syfte, är det känt? Ledarskap finns det en kraft som för arbetet framåt? (kan vara annat än en person) Visioner och målsättningar - är de tydliga och kända? Engagerade människor Organisering finns strukturer, processer och resurser som gör arbetet möjligt? En hälsosam organisation, verksamhet eller samverkan har balans mellan de fem delarna. Resultat av värderingen Egna verksamheten Samverkan i Mölndal Syfte Ledarskap Vision Engagemang Organisering Totalt röster Analysen visade att syftet och engagemanget är högt, men övriga aspekter svaga. För helheten, dvs det gemensamma arbetet är de mycket svaga. Ledarskap och organisering existerar inte för helheten. Några deltagare valde till och med att inte lägga några röster på helheten. Samtidigt såg alla som deltog positiva möjligheter med en ökad samverkan. Till exempel möjlighet att samverka kring frågan om lokaler för möten 8

9 och aktiviteter, att kunna samsas om resurser och hjälpas år med att sprida information, att tillsammans kunna föra fram frågor till kommunen/politiken och att kunna ta tillvara varandras kompetens. Mötet gav inspiration att fortsätta arbetet. Bedömningen var att det finns stort engagemang, men att bland annat formerna för samverkan behöver utvecklas. En starkare gemensam vision kan ge en mer gemensam inriktning. Både ledarskap och organisering kan växa fram under utvecklingsarbetet. 3.2 Planering av utvecklingsarbete och effekter 3 december 2015 Ett tjugotal personer, varav några nya, slöt upp även till det andra mötet. Syftet med mötet var att planera för ett års utvecklingsarbete med en större konferens som det första steget. Vid mötet var alla deltagare aktiva och med gemensamma krafter kunde vi Formulera temat för vårt kommande arbete Temat formulerades till Samverkan för äldres gemenskap, hälsa och välbefinnande i Mölndal. Arbetet koncentreras till tätorten Mölndal. Reflektera kring ledarskapet inför, under och efter konferensen. En planeringsgrupp bildades för praktiskt arbete inför konferensen. Under konferensen tar deltagarna aktivt ansvar. Efter konferensen bjuds alla som vill in att vara med i uppföljningsmöten. Formulera förväntat resultat och effekter efter konferensen o På kort sikt, ca en månad är den främsta förväntan att vi har hittat och identifierat angelägna frågor. Liksom att nya samarbeten har påbörjats och nya kontakter har skapats. 9

10 o På medellång sikt, upp till ett halvår är förväntan att vi har träffats i överskridande samlingar. Vi har också inventerat aktiviteter och eventuell samordning och samarbeten. Nya resurser har skapats och fler tar tillvara vår kompetens. o På lång sikt upp till tre år är förväntan att vi har en fortsatt dialog och inspirerar varandra. Liksom att vi ser effekt i form av fler friska äldre i Mölndal och att antalet ensamma har minskat, att fler känner sig behövda och att resurser utnyttjas bättre. 3.3 Konferens april 2016 Hur kan vi tillsammans bidra till äldres gemenskap och välbefinnande? Konferensen genomfördes under två halvdagar, april i Fässbergs församlingshem och var ett möte enligt modellen Open Space. Den första dagen hade alla deltagare möjlighet att föra fram sina idéer och de frågor man ville fortsätta att arbeta med efter konferensen. Samtalen under dagen ledde fram till 18 rapporter. Nästa dag fortsatte samtalen och 12 konkreta handlingsplaner arbetades fram (se nästa sida). Varje plan fick en frågebärare som svarar för att frågan bärs vidare till fortsatt arbete. När konferensen avslutades fick deltagarna möjlighet att dela med sig av vad de upplevt och lärt under dagarna. Många upplevde att dagarna varit konstruktiva med stor tillit och att arbetsformen gjorde att alla viktiga frågor kom fram. Dagarna gav också härlig gemenskap, var inspirerande och lärorika. 10

11 3.4 Summering av konferensen och ett steg vidare 25 april 2016 Några veckor efter konferensen samlades frågebärarna, planeringsgruppen och andra några intresserade för att ta ett steg vidare i arbetet med handlingsplanerna. Vi identifierade också vad vi gjort, sett, hört eller känt sedan konferensen. Flera personer hade hittat ny kunskap eller nya personer att samverka med. Många hade berättat för andra om vårt gemensamma arbete. Vid mötet fick vi tid att tillsammans ta våra handlingsplaner ett steg vidare. Vi formulerade syfte och vision, mål, ledarskap, organisering och nästa steg för planerna. Två handlingsplaner slogs ihop vid mötet. Två handlingsplaner hade ingen representant med på mötet. Vi avslutade med att göra en Att-göra-lista med nästa steg för alla handlingsplaner. Handlingsplanerna finns i dokumentation från dagen. De har rubrikerna: A. Dialog med vårdcentraler B. Nytt förhållningssätt till åldrande + Ökad dialog mellan äldre och stadens förvaltningar C. Samtal om livssyn och hälsa D. Tillgänglighet E. Museet F. Samarbete med biblioteket G. Psykisk ohälsa 65+ H. Nätverket former för fortsatta träffar I. Allaktivitetshus J. Demens K. Behövs äldreboenden? 11

12 4. Detta har vi uppnått hittills 4.1 Uppföljningsmöte - 11 oktober Ett halvår efter den stora konferensen och ett år sedan vi påbörjade processen träffas vi igen. Vid det här uppföljningsmötet gör vi en återblick på allt som skett. Tillsammans utvärderar vi effekter och planerar för nästa steg. Analys av nuläget på väg mot bättre samverkan Vi gör återigen en analys av nuläget, på samma sätt som hösten Fokus är den här gången enbart på vår samverkan i Mölndal. Analysen indikerar att det nu är bättre balans mellan aspekterna Tydligt syfte Ledarskap Vision Engagerade människor Organisering. Upplevelsen är att ledarskap och organisering har stärkts betydligt. Gemenskapen/engagemanget är fortsatt starkt liksom den gemensamma visionen. För att skapa ännu bättre balans kan ledarskap och organisering dock utvecklas än mera. (Möjligen kunde bilden varit annorlunda i slutet av mötet när vi hade arbetat vidare med bland annat ledarskap.) Resultat av värderingen för samverkan i Mölndal Syfte Ledarskap Vision Engagemang Organisering TOTALT 23/ (44 %) 1 (2 %) 8 (13 %) 25 (41 %) 0 (0 %) 61 (100 %) 11/ (17 %) 9 (12 %) 18 (24 %) 27 (36 %) 9 (12 %) 76 (100 %) Flera aktiviteter har genomförts Vid mötet bidrar alla deltagare och informerar om vad som skett inom varje handlingsplan. Exempel på saker som genomförts är informationsträffar där vårdcentraler berättat om vad de kan erbjuda äldre, föreläsningar om existentiell hälsa för att bidra till bättre bemötande och caféträffar för demenssjuka och deras anhöriga på Berzelii äldreboende. Studiebesök på Allaktivitetshus har också gjorts. Dessutom har många av deltagarna träffats vid ett frukostmöte som ett första steg till fortsatta träffar i det nätverk som nu bildats. 12

13 Vi har uppnått förväntade effekter på kort sikt Det som redovisas vid uppföljningsmötet visar också att vi har nått en del av de förväntade effekter som vi listade vid planeringsmötet i december 2015 (sid 9). I tabellen nedan är förväntade effekter listade i prioriteringsordning, utifrån hur deltagarna röstade med hjälp av prickar vid planeringen. Uppnådda effekter är markerade med X. Sedan konferensen har nästan alla effekter som förväntades på kort sikt uppnåtts, liksom flera av de som förväntades på medellång sikt, ungefär ett halvår. Det handlar om att samarbeten startat, överskridande samlingar skett, angelägna frågor har identifierats och inventerats och att kompetens tas tillvara. Det är en god grund för fortsatt arbete. Andra positiva effekter Utöver de konkreta saker som skett, berättar flera om att arbetet gett positiva effekter av annat slag. Exempel är Jag har fått hopp inför framtiden Glädje Kompetens tas tillvara Vi informerar varandra. 13

14 Hur kan vi stärka arbetet som är på gång? Under andra halvan av mötet tittade vi framåt. Alla deltagare kunde lyfta fram de frågor som var och en anser viktigast för att föra arbetet vidare. Sju teman diskuterades: 1. Hur når vi dem vi vill nå? De som inte syns. Uppmuntra till egen aktivitet, inte stämpla som gammal eller behövande. Frivillighet viktig, liksom lokaler i närmiljön. Söka kontakt via vårdcentraler, föreningar, bokbussen, församlingar mfl. Alltid fika. 2. Muséet ut till äldre - till boenden eller på annat sätt. Museet bokar in träff med SPF (mfl föreningar?) för att sprida info om utställningar och program. Museet undersöker samverkan med äldreboenden. 3. Utveckla Demens-/Anhörigcafé. Gruppen bokar tid med Lotta Malm för diskussion om hur man kan gå vidare och fortsätta efter försöksperioden. 4. Allaktivitetshus. Varför behöver vi det i Mölndal? Förtydliga syftet och se vilka som vill vara med. Samverkan mellan föreningar, kyrkan mfl. Tillhörighet för alla. 5. Vårdcentral seniorhälsa. Fler informationsmöten planeras i vår. Försöka få vårdcentralerna att löpande kontakta de äldre som är listade. 6. Hur berättar vi om det vi gjort? Alla använder sina kontaktvägar. Dokumentation om hela processen och arbetet tas fram, rapportering till folkhälsorådet, pressinformation mm. 7. Vi vill skapa förutsättningar för att fortsätta. Fortsätta träffas, lyfta och driva frågor som är gemensamma. Mikroträffar för nätverket, dokumentation, uppföljning, kontaktlista. Större möten för att involvera flera. Inom varje tema beslutades om vad som ska göras som ett nästa steg och av vem. Se dokumentationen från mötet för mera info. 14

15 5. Vad händer nästa år, 2017? Avsikten är att arbetet går vidare för att nå de effekter som förväntas på lång sikt, det vill säga två-tre år framåt i tiden. För att lyckas behövs både fortsatt samverkan och konkreta insatser. 5.1 Nätverket fortsätter att träffas Efter uppföljningsmötet i oktober träffades nätverket återigen i december, på stadsmuséet med julfika och glögg. Förebyggande enheten inom vård- och omsorg har åtagit sig att samordna inbjudan till regelbundna nätverksträffar (mikroträffar) och att sprida kontaktlistor och dokumentation. Var och en som vill bidra i arbetet är välkommen. Det går också att bjuda in fler deltagare till nätverket. 5.2 Arbetsgrupperna har saker på gång Vid nätverksträffen berättade de medverkande om hur arbetet löper på runt aktiviteterna som nämns på sidan 12. Dessutom planeras för en föreläsning och cirklar om ålderism i samverkan med studieförbundet SV. Samtal kring existentiell hälsa fortgår, liksom samverkan mellan museet och äldreboenden kring reminiscens (betyder hågkomst eller svag minnesbild, metod för att plocka fram minnen och öka kommunikation). En grupp arbetar vidare för att konkretisera vad ett Allaktivitetshus kan innebära, en annan planerar för fler träffar med vårdcentraler i vår. Fler intresserade personer söks till arbetet på temat Tillgänglighet. SPF Kvarnhjulet erbjuder sina medlemmar support och kunskap kring sociala medier, smartphones och plattor tillsammans med samhällsarbetare och ungdomar i Bifrost. Flera liknande initiativ finns och vi konstaterar att en sammanställning kan behövas. En del av de frågor och handlingsplaner som är på gång kan behöva hitta kanaler för dialog med till exempel stadens förvaltningar och förtroendevalda. 15

16 Under hösten har MölndalsPosten och GP uppmärksammat flera arbetsgruppers frågor i olika artiklar, bland annat om Allaktivitetshus och behovet av bostäder för äldre. Samtliga pensionärsföreningar har gemensamt sänt en skrivelse till kommunstyrelsen med önskemål om ett forum för dialog mellan äldre och förtroendevalda. En möjlighet i det fortsatta arbetet kan vara att utbilda några personer i nätverket att leda dialogprocesser. Det kan vara ett sätt att behålla det uppskattade arbetssättet som bidragit till gott samverkansklimat. 5.3 Vi behöver kommunicera En stor uppgift är att berätta om och sprida information om vårt arbete. Vi behöver hjälpas åt med att sprida information om det som pågår och även kommunicera för att ta emot fler idéer, synpunkter och nya personer som vill vara med. Vi behöver också hitta former för fortsatt löpande kommunikation inom nätverket. 5.4 Arbetet kan gå vidare med nya frågor För att identifiera nya frågor att arbeta med och även bjuda in fler personer i samverkan kan nya möten med arbetsformen av Open Space bli aktuella. 16

17 Dokumentation Flera sammanställningar har vuxit fram under arbetet. Från varje träff finns en rapport som processledaren sammanställt. I några fall har bilder av de blädderblocksblad som deltagare och grupper använt för dokumentation av diskussioner dessutom sammanställts i en särskild rapport. All dokumentation listas här och finns på molndal.se??. Dokumentation från förarbetet: o Uppstart Nya tag för att främja äldres hälsa i Mölndal, sept 2015 o Planeringsmöte inledning av utvecklingsarbete med äldre i Mölndal, dec 2015 Konferensen våren 2016: o Dokumentation från arbetskonferens april 2016, inkl 12 handlingsplaner o Bilaga - 18 rapporter från arbetspassen Avstämning efter konferensen o Dokumentation från Avstämningsmöte den 25 april o De 12 handlingsplanerna vidareutvecklade för fortsatt arbete Uppföljningsmötet hösten 2016: o Uppföljningsmöte. Dokumentationen innehåller bland annat utvärdering av effekter samt sammanställning av sju teman för mera kraft i det pågående arbetet. I bilaga 2: Rapporter från varje arbetsgrupp inlämnade inför uppföljningsmötet Nuläget årsskiftet 2016/17 o Nulägesrapport från varje arbetsgrupp oktober 2016 med komplettering januari 2017 Namn och kontaktuppgifter För kontaktlista med alla deltagare kontakta någon av oss Lotta Malm, enhetschef förebyggande enheten, vård- o omsorgsförvaltningen Tfn , mobil, e-post: lotta.malm@molndal.se Hillevi Funck, folkhälsoplanerare, stadsledningsförvaltningen Tfn: , , e-post: Hillevi.funck@molndal.se 17