Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna

Transkript

1 Landsbygdskommunen, civilsamhället och de äldsta invånarna Marianne Abramsson Avdelningen åldrande och social förändring (ASC) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Campus Norrköping, Linköpings universitet

2

3 Avdelningen åldrande och social förändring Avdelning inom institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, LiU, Campus Norrköping Start år 2000 Forskning om åldrande och social förändring med fokus på sociala, politiska och kulturella frågor som har att göra med åldrande Bidrar med kunskap om äldre och åldrande i samhället

4 Prognos för befolkningsutvecklingen för personer år samt 75 år och äldre mellan åren Källa: SCB. Illustration: Boverket

5 Utmaningar för forskningsområdet Demografisk förändring: antalet äldre personer ökar, likaså andelen äldre i befolkningen, geografisk variation. Där kunskap om äldre och åldrande blir av central betydelse för diskussioner om aktuella sociala frågor och om framtiden.

6 Boende och åldrande på landsbygden (BÅLL) Förändrade livs- och boendemönster bland äldre - finansierat av CKS Omsorgen om landsbygdens äldsta. Kommunen och civilsamhällets omsorgsnätverk i semi-rurala miljöer finansierat av CKS

7

8 Omsorg om landsbygdens äldsta - projektet Syfte Öka kunskapen om äldre och åldrande på landsbygden ur ett bredare perspektiv Perspektiv Kommunens bedömningar av kommunernas förutsättningar och framtid Civilsamhällets civilsamhällets aktörers roll för äldres välbefinnande Individens hur upplever äldre att det är att åldras i mindre kommuner

9 Omsorg om landsbygdens äldsta - projektet Tre semi-rurala kommuner i fokus Intervjuer med representanter för respektive kommun Intervjuer med representanter för pensionärsorganisationer och svenska kyrkan Enkät till alla äldre över 80 år i ordinärt boende

10 Här är underbart att få leva! Med ren luft, tystnaden och fågelsången nu på våren. Här är vackert. Solen har nu nått sjön med solglitter och ljuvliga färger om kvällarna. Jag känner mig priviligierad som har förmånen att bo här. När man inte bor i centralorten, utan ute på landet, är ju servicen mycket sämre, med nedlagda affärer och annan service. Närheten till det mesta. Man är inte anonym. Man känner många. Man bryr sig mer, tror jag.

11 Tre kommuner tre perspektiv Valdemarsvik kommundelsperspektiv Åtvidaberg centralortsperspektiv Ydre centralortsperspektiv med landsbygdsprofil Stolthet över den närhet och trygghet man anser att en mindre kommuns småskalighet kan erbjuda livskvalitet, engagemang för bygden, gemenskap, igenkänning. Åldrandet mer förutsägbart.

12 Förändrade förutsättningar ökande gleshet Befolkningen minskar/har minskat särskilt utanför tätorterna i kommunerna andelen äldre ökar Ekonomiska, sociala och kulturella förutsättningar ändras Mötesplatser försvinner Nätverk tunnas ut Antagande En ökad gleshet på landsbygden påverkar det komplexa nätverk som ger stöd åt äldre på landsbygden

13 Civilsamhällets betydelse ökar Civilsamhället: Den del av samhället som kännetecknas av ideellt arbete, frivilligt givande och ideella organisationer. Inkluderar informella nätverk och ickeorganiserat informellt hjälp- och omsorgsgivande i lokalsamhället och i kärnfamiljen (ur Jeppsson Grassman & Jegermalm, 2015)

14 Nätverk, föreningar, anhörigomsorg Äldre deltar i och bär upp en stor del av föreningslivet och den informella omsorgen Sociala nätverk växer delvis fram av egen kraft kan initieras av förening/organisation Engagemang ökar individens välmående och dess sociala kontaktnät, påtagligt i en liten kommun

15 Äldre och civila insatser Generellt fortsätter äldre personer att vara socialt aktiva och fortsätter med fritidsaktiviteter minskning först vid hög ålder Ca 40% är medlemmar i pensionärsorganisation Informell omsorg i synnerhet har ökat under de senaste 20 åren, största ökningen bland åringar 20% i gruppen år ger informell omsorg till någon, 15% av dem över 80 år, primärt till partner Ökning även av dem som ger omsorg till någon utanför hushållet 25% ger informell omsorg till någon utanför hemmet och utför någon form av ideellt arbete.

16 Enkätsvar (80+) om (informell) omsorg 30% ger regelbundet hjälp och stöd till en annan äldre person (22% till en partner) 7% ger regelbunden hjälp till en granne 43% får hjälp och stöd av hemtjänst, partner, barn eller grannar 24% har hemtjänst 10% anser sig behöva hemtjänst men har inte En stor majoritet tror sig få den hjälp man behöver av hemtjänsten, få oroar sig

17 Enkätsvar (80+) om föreningslivet 46% deltar i föreningsaktiviteter 56% menar att engagemanget har minskat de senaste 5 åren 25% av 90+ fortsatt engagerade 15% engagerade i frivilligt ideell verksamhet Vad? Hembygdsföreningar Pensionärsföreningar Kyrkan/församlingen

18 Kyrkan och pensionärsföreningarna Sociala nätverk varningssystem för äldre, social kontroll Erbjuder socialt sammanhang för många - Hur når man dem som inte haft något större socialt umgänge, när de blir ensamma? Försöker aktivt bjuda in personer till pensionärsträffar Sociala nätverk drivs av eldsjälar äldre kvinnor ofta centralfigurer sårbart när någon faller ifrån

19 Civilsamhället kyrkans roll Samverkar med kommun och landsting söker möjligheter att stötta Ordnar aktiviteter på olika ställen, geografisk spridning Upplever sig som möjliggörare, startar grupper som ska fortleva av sig själva Upplever förändring i långsiktigt engagemang, vill inte binda upp sig, mer flexibelt engagemang Svårt att rekrytera yngre men antar att de kommer när de äldre försvinner

20 Här finns det föreningar vet ni Kommunernas syn på föreningslivets roll Kyrkor och pensionärsföreningar starka aktörer Stor roll för tidigare föreningsaktiva men når man andra? Äldre - mottagare, deltagare och drivande Ska leva sitt eget liv, kommunerna ska stötta, inte styra Finns utrymme för ökat samarbete mellan kommun och föreningsliv

21 Föreningsliv och omsorg ändrar karaktär Minskat antal medlemmar när befolkningstalen sjunker Långsiktigheten i föreningslivet förändras punktaktiviteter Äldreomsorgen beroende av civilsamhällets insatser, anhörigas insatser allt viktigare med en åldrande befolkning som bor kvar i ordinärt boende Kommunen har inte råd att stå för guldkanten i tillvaron Kan äldre på landsbygden i framtiden behöva beviljas sociala aktiviteter för att undvika ensamhet?

22 Civilsamhällets insatser Ökar i omfattning - inte minst anhörigomsorg Hur kan man säkerställa långsiktighet i ideella verksamheter? Hur ska och kan kommunerna använda sig av frivilligverksamheter? Vilken tillit kan kommunerna ha till ideella verksamheter? Vad är civilsamhällets uppdrag i förhållande till kommunernas skyldigheter?

23

24 Marianne Abramsson

25 Referens Jeppsson Grassman, E & Jegermalm, M (2015). De äldsta som aktörer i civilsamhället: omfattning, förändringar och profiler. I von Essen, J, Forssell, E, Karlsson, M & Trägårdh, L (red), Med kärlig till det oordnade. Stockholm: Ersta Sköndal högskola,